SE516795C2 - Huggkniv samt hållaranordning för densamma - Google Patents

Description

v-vu u oo u o. ».|-| 10 15 20 25 30 35 516 795' *ï-išfïššï n. san 2 huggknivar kan ges ett i förväg fixerat läge utan behov av postning.

Speciellt vid ej omslipbara huggknivar är det fördelaktigt om dessa är så prisbilliga som möjligt. Dels bör de innehålla så lite material som möjligt och dels bör de vara enkla att tillverka med så lite bearbetning som möjligt. I regel föredras även att utföra huggknivarna i form av vändskär med två skilda eggkanter vilka genom vändning av huggkniven i tur och ordning kan lokaliseras i läge för flishuggning. Härigenom kan drifttiden för en och samma huggkniv fördubblas.

För att säkerställa säker fasthållning av huggkniven i hàllaren samt för att definiera ett fixerat läge för huggkniven, är denna i regel utförd med någon form av fasthállningsmedeiêf Sá Genom US 5 501 256 är tidigare känd en huggkniv av inledningsvis nämnt slag. Denna har en väsentligen platt huvudform och dess tjocklek är liten i jämförelse med dess bredd. För att ge säker fasthàllning av huggkniven i hàllaren, är huggkniven utförd med en i tvärsnitt tri- angelformad ås pà var sida. Åsarna är så utformade att en sida är utsträckt vinkelrätt mot huggknivens huvudplan medan den andra sidan är snedställd i ca 45° i förhållan- de till huggknivens plan. Den ås som är belägen på hugg- knivens flissida, anligger med sin tvära sidokant mot en främre kant av knivhållaranordningens inre klämstycke.

Samtidigt tjänar àsens snedställda sidokant såsom en flisstyrande yta vilken förhindrar att fiberdelar kilas in mellan huggkniven och det inre klämstyckets sätesyta.

För att förhindra utdragning av huggkniven från knivhållaren är grunda hål eller urtagningar anordnade i såväl det inre klämstycket som i huggkniven och tappar är anordnade i dessa hål och därigenom förhindras förskjutning av huggkniven i förhållande till knivhàllaren, Den ås som är belägen på huggknivens vir- kessida invid eggens släppningsyta är inaktiv och inrymd o.- »|>»: 10 15 20 25 30 35 5 16' 795 a; n. 3 i ett långsträckt spår i sätesytan hos hàllaranordningens yttre klämstycke.

Den huggkniv som visas i nämnda US 5 501 256 upp- visar ett flertal nackdelar. Bland annat är den relativt kostsam att tillverka på grund av de många bearbetnings- steg som erfordras, dels för att forma de båda àsarna på huggknivens huvudytor, dels för att utforma hålen i samma huvudytor. Användningen av lösa tappar för fixering av huggkniven i förhållande till hållaranordningen försvårar vidare utbyte och vändning av huggknivar genom att tapparna lätt kan försvinna. Det långsträckta spåret i hàllaranordningens yttre klämstycke bildar vidare en svaghetszon utmed vilken klämstycket kan brytas sönder.

Kort redogörelse för uppfinningen Föreliggande uppfinning syftar till att undanröja problem och nackdelar med huggknivar och hållaranord- ningar av inledningsvis nämnt slag. Närmare bestämt syftar uppfinningen till att skapa en huggkniv vilken har en enkel geometrisk form med platt och tunn huvudform och stora plana ytor vilken är prisbillig att tillverka, dels på grund av att den innehåller lite material, dels pà grund av det låga bearbetningsbehovet. Vidare syftar upp- finningen till en huggkniv som uppvisar medel för fast- hållning och flisstyrning vilka är enkla att framställa och vilka ger en distinkt och säker fasthållning i korrekt läge i hållaranordningen. Åtminstone dessa syften uppnås medelst en huggkniv enligt patentkravet 1.

Uppfinningen avser även en hållaranordning vilken har en utformning som gör den starkare än tidigare kända hàllaranordningar av motsvarande slag och vilken förmår hålla huggkniven i ett säkert grepp. Åtminstone dessa syften uppnås medelst en hållaranordning enligt patent- kravet 4.

Till grund för uppfinningen ligger således insikten att ovannämnda syften och fördelar kan uppnås med en huggkniv vilken uppvisar två motsatta anliggningsytor eller huvudytor vilka var och en är sammansatt av två |n||o 10 15 20 25 30 35 5 16 '7 9 5' . fr: . j; gir; fi 4 delytor vilka är planförskjutna i förhållande till varandra under bildande av en på vardera huvudytan och parallellt med eggkanterna sig sträckande avsatskant. I ett föredraget utförande är delytorna på vardera huvudytan planparallella med varandra och även huvudytorna är inbördes parallella. Det skulle dock vara tänkbart att delytorna på vardera huvudytan är belägna i plan som ej är parallella med varandra, valfritt i kombination med eller utan att de är parvis parallella med delytorna på den motsatta huvudytan. Den avsatskant som är belägen på den huvudyta som är vänd från verktygets rotationsriktning, dvs som är belägen på huggknivens virkessida, är vänd framåt mot den bearbetan- de eggkanten, medan den avsatskant som är belägen pä den huvudyta som är vänd i verktygets rotationsriktning, dvs som är belägen på huggknivens flissida, är vänd bakåt mot den inaktiva eggkanten.

Härigenom erhålls en huggkniv med mycket enkel form vilken är prisbillig att framställa tack vare den enkla bearbetning som erfordras. En sådan huggkniv är även möjlig att framställa med en mycket tunn och materialbesparande tjocklek.

De båda motsatt vända avsatskanterna bildar väl definierade ändlägen för huggknivens position i hållar- anordningen. Den bakåt vända avsatskanten som är belägen på den i rotationsriktningen vända huvudytan, skyddar dessutom den främre kanten av hållaranordningens inre klämstycke och förhindrar därigenom inträngning av trä- fibrer mellan huggkniven och det inre klämstycket.

Huggkniven enligt uppfinningen är generellt användbar på alla typer av flishuggar. Dels konven- tionella flishuggar som används för att hugga flis för vidare användning inom cellulosaindustrin, dels sådana flishuggar som används för att hugga tunn flis eller fanerbitar som används såsom råmaterial för tillverkning av träfiberskivor, s k waferboards eller OSB-skivor, vid vilka fanerbitarna blandas med lim och pressas till 11:-: 10 15 20 25 30 35 Sw 795 5 kompakta skivor. Vid den förstnämnda typen av flishuggar huggs flisen väsentligen från virkets ändytor medan vid den andra typen flisen huggs från virkets mantelytor.

Båda typer av flis huggs såväl med skivformade flishuggar som trumhuggar med den skillnaden att huggknivarna pà trumhuggarna för den första typen av flis är anordnade på trummans yttre periferi medan de vanligen är anordnade utmed trummans inre periferi för den andra typen av flis och virket sålunda matas in i trumman vid huggningen. Den första typen av flishuggar finns även i form av koniska skivor.

I den efterföljande beskrivningen och pà ritningarna visas huggkniven vid användning i en trumhugg, dvs en flishugg där huggknivarnas eggar är lokaliserade utmed periferin av en roterande trumma och parallellt med dennas rotationsaxel. Det har visat sig att tunna huggknivar är speciellt fördelaktiga vid användning i trumhuggar. Den yttre ytan av hàllaranordningens yttre klämstycke skall nämligen följa en förutbestämd kamkurva mot vilken virkesstyckena anligger under flisningen och vilken säkerställer korrekt frammatning av virkesstyckena fram till efterföljande huggkniv. Ju tunnare huggkniven görs desto större utrymme finns för det yttre klämstycket vilket därigenom kan ges en större tjocklek med högre hàllfasthet. Ju tunnare kniv desto kortare blir dessutom den eggbildande avfasningen eller den s k släppningsytan.

Eftersom det är tillverkningsmässigt och ekonomiskt fördelaktigt att göra en plan avfasning kommer avfasningen, sedd i ett tvärsnitt av huggkniven, att sträcka sig ràtlinjigt mellan avfasningens främre kant, dvs eggen, och dess bakre kant vid övergången till huvudytan. Därvid får avfasningens bakre kant ej vara belägen utanför den förutbestämda kamkurvan eftersom detta skulle störa den jämna frammatningen av virkesstyckena och påverka fliskvaliteten negativt. Detta innebär att ju tjockare kniven är desto mer måste denna vinklas ned i en trubbigare skärvinkel mot virkesstyckena 10 15 20 25 30 35 med större erforderlig drivkraft och ofördelaktigt tjockare flisstycken som följd. Omvänt kan en tunn huggkniv vinklas upp i en spetsigare skärvinkel mot virkesstyckena med minskat drivkraftbehov och fördelaktigt tunnare flisstycken som följd.

Såsom nämnts kan eggkanterna bildas genom enkel- eller dubbelfasning från den ena resp från båda huvud- ytorna. Vid enkelfasning kommer fasytan att tjäna såsom eggens släppningsyta. Enkelfasning föredras framför allt vid användning av huggkniven i en trumhugg på grund av att huggkniven då kan ges en stor vinkel i förhållande till den yttre ytan av hàllaranordningens yttre kläm- stycke och detta ger utrymme för kraftig dimensionering av det yttre klämstycket.

På de efterföljande ritningarna visas två huvud- utföranden av huggkniven enligt uppfinningen. Dels ett första utförande där avsatskanterna är vända mot varand- ra, dvs de avsatskantbildande, inåtförskjutna, närmare huggknivens centrumlinje belägna delytorna överlappar varandra. Dels ett andra utförande där avsatskanterna är vända från varandra, dvs de avsatskantbildande, inàtför- skjutna, närmare huggknivens centrumlinje belägna delyt- orna överlappar ej varandra. I det första utförandet blir det från hållaranordningens inre klämstycke utskjutande partiet av huggkniven relativt kort vilket är fördel- aktigt ur hàllfasthetssynpunkt om huggkniven utsätts för krafter riktade mot dess släppningsyta.

I ett föredraget utförande anligger den framåt vända avsatskanten mot ett främre kantparti av en i tvärsnitt avrundad eller delcirkelformad, långsträckt och paral- lellt med eggkanten sig sträckande urtagning i hållar- anordningens yttre klämstycke. En sådan utformning minskar urtagningens hàllfasthetsnedsättande verkan genom att spänningskoncentrationen minskar. En liknande, bakre urtagning är anordnad i det yttre klämstycket vid området av huggknivens bakre, inaktiva eggkant. Denna har till uppgift att ge tillräckligt utrymme för den bakre :upon ovnnp - « 10 15 20 25 30 35 51 6 795§jj=§3 =jj¿=jj¿_¿"¿e::° -:j=:::' v annons u 7 eggkanten även om denna tidigare har varit vänd framåt i det verksamma, flishuggande läget och därigenom even- tuellt fàtt skador eller grader.

Huggknivens dimensioner kan variera inom vida gränser i beroende av maskinstorlek, önskat resultat och liknande. I ett föredraget utförande föredras i allmänhet att huggknivens bredd är minst fem gånger större än dess tjocklek. I praktiken kan tjockleken vara mindre än 10 mm, företrädesvis mindre än 8 mm och mest föredraget mindre än 6 mm.

I denna beskrivning används vissa läges- och riktningsbestämmande ord och uttryck. Till exempel avser yttre och inre något som är beläget utàt resp inåt i förhållande till den virkesbearbetande sidan av verktyget. Främre och bakre avser läge framåt mot hugg- knivens bearbetande eggkant resp bakåt mot huggknivens inaktiva eggkant. Vidare är huggknivens virkessida vänd utåt mot den sida från vilken virket matas in till verktyget och eggens släppningsyta är belägen på denna sida. Huggknivens flissida däremot är vänd inåt från den sida från vilken virket matas in till verktyget.

Kort beskrivning av tillhörande ritningar Pà ritningarna visas i: FIG l ett tvärsnitt genom ett parti av en roterbar trumma hos en trumhugg vilken innefattar en hållaranordning och en huggkniv enligt ett första utförande av föreliggande uppfinning och vilken är åskàdliggjord vid flishuggning av ett virkesstycke, FIG 2 en perspektivvy av huggkniven enligt fig l, FIG 3 ett tvärsnitt enligt fig l men med en hållar- anordning och en huggkniv enligt ett andra ut- förande av föreliggande uppfinning, och FIG 4 en perspektivvy av huggkniven enligt fig 3.

Detalierad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen oss: u nnaaa :nan- 10 15 20 25 30 35 516'795 ggn 8 Först hänvisas till fig 1 vari visas schematiskt ett tvärsnitt genom ett parti av en roterbar trumma 1 hos en trumhugg. Utmed trummans periferi bärs ett antal hugg- knivar 2 av vilka endast en visas i figuren och vilka är lokaliserade med sina respektive eggkanter parallellt med trummans rotationsaxel. Varje huggkniv är monterad i en hållaranordning innefattande ett inre klämstycke 3, som är fäst i en urtagning eller ett säte i trumman, och ett yttre klämstycke 4 som via ett bultförband 5 är anpress- bart i riktning mot det inre klämstycket under fastklämning av huggkniven.

I fig l åskàdliggörs även ett virkesstycke 6 vilket under rotation av trumman huggs till flis av huggknivarna 2. Virkesstyckena matas till huggknivarna i en vinkel av ca 30° i förhållande till vertikalen och anligger genom tyngdkraftens verkan under flisningen mot trummans yttre periferi. Denna följer en stegformad kamkurva av vilken det yttre klämstyckets 4 yttre yta 7 utgör en del och vilken sträcker sig från respektive huggknivs eggkant under successivt minskande radiellt avstånd från rota- tionsaxeln och avslutas strax framför nästkommande hugg- knivs eggkant och radiellt närmare rotationsaxeln än denna. Härigenom matas virkesstyckena successivt mot trumman och en förutbestämd virkeslängd huggs av varje huggkniv. I fig l har virkesstycket 6 huggits utmed en yta 8 av närmast föregående huggkniv och ytan 8 anligger och glider mot trummans perifera parti 9 vilket följer den förutbestämda kamkurvan. Såsom framgår avslutas det perifera partiet 9 strax framför huggknivens eggkant och med radiellt avstånd från denna. En flispassage 10 av- gränsas mellan det perifera partiet 9 och huggkniven/ hållaranordningen genom vilken flisen efter avskiljning från virkesstycket förpassas för vidare transport till ett upplag eller liknande och i figuren är detta åskådliggjort genom ett avskilt flisstycke ll. Det radiella avståndet mellan slutet av det perifera partiet 9 och huggknivens eggkant avgör längden på den avhuggna u u ou u n~>:v 10 15 20 25 30 35 516 795 9 flisen medan flisens tjocklek är beroende av vinkeln mellan huggknivens undersida eller flisstyrande yta och virkets fiberriktning. Ju större vinkel desto tunnare flis vilket oftast är fördelaktigt för efterföljande behandling för pappersmassaframställning och liknande.

Därefter hänvisas även till fig 2 vari huggkniven i fig 1 visas i en förstorad perspektivvy. Huggkniven inne- fattar tvà motsatta eggkanter 12, 12' samt tvà huvudytor 13, 13' vilka var och en är sammansatt av tvâ väsentligen plana, parallella delytor 14, 14' som är planförskjutna i förhållande till varandra under bildande av en pä vardera huvudytan och parallellt med eggkanterna sig sträckande avsatskant 15. Eggkanterna 12, 12' är i det visade utförandet bildade genom enkelfasning mellan de båda huvudytorna. Närmare bestämt på så sätt att avsatskanten 15 är vänd mot en eggkanten bildande fasyta 16. I utförandet enligt fig 1 och 2 är vidare huvudytornas 13, 13' delytor 14 närmast fasytorna 16 så stora att de gär omlott och avsatskanterna 15 pà de motsatta huvudytorna är sålunda vända mot varandra.

Såsom framgår av fig 1 är det yttre klämstyckets 4 anliggnings- eller sätesyta utförd med två làngsträckta urtagningar med delcirkelformat tvärsnitt. Närmare bestämt en första urtagning 17 vilken är utformad i omrâdet av den bakre, inaktiva eggkanten och har till uppgift att inrymma eggkanten dels utan att skada en oanvänd eggkant, dels att inrymma även en skadad, använd eggkant som uppvisar grader eller stukningar. En andra urtagning 18 är belägen invid huggknivens avsatskant 15, närmare bestämt pà så sätt att avsatskanten anligger mot ett främre parti av urtagningen 18 och förhindrar sålunda utdragning av huggkniven från hàllaranordningen. Den av- rundade utformningen av urtagningarnas tvärsnitt minskar urtagningarnas verkan sàsom brottanvisningar och gör hàllaranordningen starkare.

Avsatskanten 15 pà den inåt vända huvudytan anligger mot en främre kant 19 av det inre klämstycket 3. Häri- 1.... 10 15 20 25 516 ' 79š3 215.1; 10 genom förhindras intryckning av huggkniven i hållaren och avsatskanten tjänar även såsom ett skydd mot inträngning av träfibrer mellan huggkniven och det inre klämstycket.

En stor fördel med att göra huggkniven tunn är att fasytorna 16 blir korta och härigenom kan den främre kanten av hàllaranordningens yttre klämstycke lokaliseras nära eggkanten och ge erforderligt stöd åt huggkniven. En tunn huggkniv ger även utrymme att öka det yttre kläm- styckets tjocklek trots att dess yttre yta är begränsad till att följa den förutbestämda kamytan. Hàllaranord- ningen fàr härigenom motsvarande ökad hàllfasthet.

I fig 3 och 4 visas ett alternativt utförande av hållaranordning och huggkniv. Vid detta utförande av huggkniven är delytorna 14 närmast fasytan 16 på resp huvudytor så korta att de ej överlappar varandra och avsatskanterna 15 på de motsatta huvudytorna 13, 13' kommer ej att vara vända mot varandra utan från varandra.

Fördelen med detta utförande är att själva huggkniven kommer att bli något starkare men det inre klämstyckets 3 främre kant kommer att anligga och stödja huggkniven längre från dess bearbetande eggkant. Denna huggkniv och hållaranordning ger alltså något sämre hållfasthet för eventuella krafter som verkar pà huggkniven i riktning inåt mot trummans rotationsaxel. Dessutom kommer urtagningen 18 att lokaliseras längre ut mot eggkanten vilket eventuellt kan öka dess hàllfasthetsnedsättande verkan på det yttre klämstycket.

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 516 795' ll PATENTKRAV

1. Huggkniv av vändskärstyp för flishuggar av det slag som innefattar ett roterbart verktyg i form av en trumma (1), skiva eller stympat konisk kropp vilket bär ett flertal dylika huggknivar (2) för att under rotation av verktyget ombesörja flisning av virkesstycken som matas till detsamma, varvid huggkniven innefattar två (13, 13') anligga och fasthàllas mot sätesytor hos en hàllaranord- motsatt liggande huvudytor vilka är avsedda att ning (3, 4) pà verktyget, tvâ eggkanter (12, l2') vilka var och en är bildad genom enkel- eller dubbelfasning från den ena av resp fràn bàda huvudytorna och vilka är genom vändning av huggkniven i tur och ordning lokaliserbara såsom bearbetande eggkant resp inaktiv eggkant, samt medel för att förhindra intryckning och utdragning av huggkniven i resp ur hàllaranordningen, k'ä n n e t e c k n a d (13, l3') plana delytor av att huggknivens huvudytor var och en är sammansatt av tvâ väsentligen (14, förhållande till varandra under bildande av en på vardera l4') vilka är planförskjutna i huvudytan och parallellt med eggkanterna sig sträckande avsatskant (15), närmare bestämt pà så sätt att den avsatskant som är belägen pà den huvudyta som är avsedd att vara vänd mot de virkesstycken som skall flisas, dvs virkessidan av huggkniven, är vänd framàt mot den bearbetande eggkanten, medan den avsatskant som är belägen pà den huvudyta som är avsedd att vara vänd fràn de virkesstycken som skall flisas, dvs flissidan av huggkniven, är vänd bakàt mot den inaktiva eggkanten och är avsedd att anligga mot en främre kant (19) hos ett inre klämstycke (3) av hàllaranordningen för att förhindra inträngning av träfibrer mellan huggkniven och det inre klämstycket.

2. Huggkniv enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att dess bredd är minst fem gånger större än dess tjocklek. 10 15 20 25 30 v I 0 000 0 0 00 00 00 0000 I» O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 A 0 I 0 I 0 I 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 I I 0 00, 00-. 0. 0 00 000 0 00 0 n 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 00 I Ib 12

3. Huggkniv enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att dess tjocklek är mindre än 10 mm, företrädesvis mindre än 8 mm och mest föredraget mindre än 6 mm.

4. Huggkniv enligt något av föregående krav, (13, är parallella med varandra. k ä n n e t e c k n a d av att l3') 14')

5. Hållaranordning för huggknivar (2) enligt nàgot huvudytornas resp delytor (14, av föregående krav, vilken innefattar ett yttre kläm- (4) vilket medelst ett förbindningsdon (5) anpressbart i riktning mot ett inre klämstycke stycke är (3) som är förbundet med ett roterbart bearbetningsverktyg i form av en trumma (1), skiva eller konisk kropp under fastklämning av huggkniven, varvid klämstyckena uppvisar en yttre resp en inre sätesyta för anliggning mot l3'), samt medel (18, för säker fasthàllning av huggkniven och för att huggknivens resp huvudytor (13, 19) förhindra intryckning och utdragning av huggkniven i resp ur hàllaranordningen, varvid hållaranordningen uppvisar en framåt vänd kant (19) på det inre klämstycket (3) vilken definierar huggknivens maximalt intryckta läge och (15) av att hàllaranordningens yttre mot vilken knivens bakàtvända avsatskant anligger, k ä n n e t e c k n a d klämstycke (4) uppvisar en bakåt vänd avsatskant vilken definierar huggknivens maximalt utskjutna läge och mot vilken huggknivens framåt vända avsatskant anligger, och att det yttre klämstyckets (4) bakåt vända avsatskant (15) avgränsas i den främre delen av en làngsträckt urtagning (18) med delcirkelformat eller avrundat tvärsnitt. 000000