SE516141C2 - Förfarande och anordning för funktionsstörning - Google Patents

Description

20 25 30 35 40 45 5162141 Det kan visas att, under vissa omständigheter, intervallet mellan upptäckt i det övervakade området och det ögonblick när bekämpningssystemet av tidsskäl inte fönnår hindra den attackerande farkosten från att förstöra sitt rnålobj ekt endast inbegriper ett fåtal sekunder. Under sådana omständigheter är nämnda överföring mellan funktionsmoder tidskritisk. Det har visats att i dagens modemaste system, redan i en ostörd funktionsmiljö, är sannolikheten för lyckad uppgiftstílldelning och målöverlämning klart lägre än l.

Det existerar redan teknik med ändamålet bl a att med fysiska eller elektroniskt genererade skenmål vilseleda mark-till-flyg missil- eller vapensiktessystem genom att frambringa en falsk kollisíonspunkt belägen på en bana skild från banan hos en verklig attackerande farkost, syftande till att åtgärder från nämnda försvarssystem för att hejda och förstöra den attackerande farkosten inte skall lyckas nå vapenbärande flygfarkost, utan inriktas mot skenmålet.

F örelíggande uppfinning har till huvudändamål att störa och/eller fördröja eller överbelasta nämda tidskritiska överföring med syfte att därigenom nedsätta försvarssystemets bekämpningskapacitet och därmed öka anfallssystemets chans att komma till verkan. För att nå det för uppfinningen preciserade huvudändamålet utnyttjas här en teknik och metodik vilken skiljer sig från den hittillsvarande och som beskrivs i det följande.

Sammandrag av uppfinningen Syftet med föreliggande uppfinning är att markant öka sannolikheten för att flygfarkoster, vilka attackerar målobjekt försvarade av luftförsvarssystem, skall lyckas med sina uppdrag. Uppfinningen inriktar sig speciellt mot de fall när den attackerande flygfarkosten kan förväntas att upptäckas av försvararen endast en kort tid innan densamma når målbekämpningsläge.

Huvudändamålet med föreliggande uppfinning enligt dess syfte är därvid, att målföljnings- och bekämpningsfasema i funktionskedjan upptäkt - tilldelning - målsökning - målföljning - bekämpning fördröjs och/eller störs eller att nämnda funktionskedja inte fullföljs i ett försvarssystem, varvid försvarssystemets kapacitet att bekämpa flygfarkoster nedgår eller temporärt förbrukas.

Syftet med uppfinningen uppnås genom att påtvinga försvararen svårigheter vid inforrnationsöverföringen mellan ingående underenheter resp furiktionsmoder i försvarssystemet.

Den mertid som försvarssystemet kommer att behöva för att korrekt exekvera informationsöverföringen under de förhållanden som påtvingats detta enligt uppfinningen, och för att slutligen nå det tillstånd där banoma för anfallande verkansfarkoster kan beräknas korrekt i den för bekämpning tilldelade försvarssystemenheten ökar markant en anfallande verkansfarkosts chanser att nå sitt mål.

För att uppnå ovanstående syften och ändamål inbegriper uppfinningen dels en för ändamålet lämpad skenmâlsfarkost, dels ett förfarande för flygfarkoster att introducera funktionsstöming i bekämpningssystem för flygfarkoster, genom att skapa stöming, fördröjning, blockering eller överbelastning i den tidskritiska uppgiftsfördelnings- och överlämningsfunktionen mellan i bekämpningssysternet 10 15 20 25 30 35 40 45 516 3141 ingående underenheter och därvid väsentligt nedsätta systemets kapacitet att bekämpa anfallande flygfarkoster.

Uppfinningen utnyttja: det förhållandet, att faserna målföljning och bekämpning i ett bekämpningssystem mot flygfarkoster för sin funktion och av tekniska skäl år utformade på sådant sätt att sensorerna tillåter endast ett begränsat synfalt. Uttrycket syrifalt inbegriper även anordningar för avkänning av elektromagnetisk strålning utöver det för ögat synliga området. Karaktäristiskt för dessa faser är även att de är beroende av elektromagnetisk strålning av annan karaktär än den elektromagnetiska strålning som utnyttjas i faserna upptäkt - tilldelning, vilken här kallas elektromagnetisk strålning av en första karaktär, företrädesvis band med högre frekvenser än nämnda första signalkaraktär men även skild i fråga om pulskaraktäristik och/eller modulationssätt. Med strålning av annan karaktär avses jämväl infraröd, ultraviolett och optisk strålning.

Skenmålsfarkostens utformning styrs av utformningen av de bekämpningssystem mot vilka den skall verka samt av utformningen av det anfall med de flygfarkoster vars överlevnadschanser skall förbättras. Beskrivningen av uppfinningen omfattar tlera komplexitetsnivåer såväl avseende skenmålsfarkost som avseende dess tekniska/elektroniska innehåll.

Gemensamt för skenmålsfarkostens varianter är att de genom geometri och materialval är utformade att avge minimal signatur för elektromagnetisk strålning under bestrålning från bekämpningssystem under samtliga dess faser upptäkt - tilldelning - målsökning - målföljning - bekämpning.

I varianter bär farkosten på aktiva och/eller passiva komponenter, i samtliga fall med förmåga mottaga och återsända/reflektera signaler av en första signalkaraktär och att utesluta återsändning/reflektion av signaler av en annan signalkaraktär. I föreliggande uppfinning används skenmålsfarkosten på relativt nära avstånd till försvarssystemets antenner vilket medför att från skenmålsfarkosten återsänd/reflekterad mikrovågsenergi uppfattas i sensorerna även vid låg effektnivå.

Tekniken för att i skenmålfarkosten generera önskat ekvivalent radartvärsnitt blir därmed trivial och kan uppnås med idag kända, miniatyriserade komponenter.

Farkostens signatur mot en annan signalkaraktär inom det optiska området hålls mycket låg genom att farkosten, i förhållande till attackerande flygfarkoster, ges en ringa volym med minimal frontyta, vilket i sin tur möjliggörs av att erfordeliga komponenter finns att tillgå i starkt miniatyriserad form.

Skenmålsfarkoster är således till sitt tekniska/elektroniska innehåll utformade så att de, i huvudsak, uppfattas av bekämpningssystemets områdesövervakande och tilldelande systemenheter respektive systemmoder, vilka arbetar med vad som här benämnts första signalkaraktär genom att denna reflekteras/återsänds av i farkosten belägna aktiva och/eller passiva komponenter, men svårligen eller inte alls uppfattas av målspanande, målföljande eller bekämpande systemenheter respektive systemmoder, vilka för sin tekniska fimktion är beroende av elektromagnetisk strålning av annan signalkaraktär än nämnda första signalkaraktär.

Skenmâlsfarkost kan i olika varianter vara ballistiska alternativt bringas till en programmerad, styrd bana med hjälp av bärytor och roder samt till banstyrfunktionen relaterad utrustning som styrautomat, gyro för givande av referensriktning samt styrdator(-er) för övergripande kontroll och för önskad reglering under friflygfasen. 10 15 20 25 30 35 40 45 516 141 4 Skenmålfarkost kan i olika varianter erhålla sin huvudsakliga rörelseenergi från moderflygfarkostens banmoment, förses med hj älpmotor för hastighetstillskott eller utnyttja sk ”base bleed” för att minimera luftmotståndet i banfasen.

Uppfinningens förfarande innebär att från en moderflygfarkost, vilken deltar i anfallsuppdrag mot ett av bekämpningssystemet skyddat område, inför inträde i eller inom området, utstöta en eller flera skenmålsfarkoster enligt beskriven utformning.

Skemnålsfarkostens organ för återsändning/reflektion av en första sigrialkaraktär har beträffande ekvivalent radartvärsnitt och återsända signalkaraktär (polarisering, modulering etc) dimensionerats så, att den i områdesövervakande systemenheter med stor sannolikhet uppfattas som en hotflygfarkost av samma karaktär som den/de anfallanade farkoster vars överlevriadschanser avses förbättras.

Vidare innefattar förfarandet att skenmâlsfarkosten helt eller delvis släcker ut sin reflektion resp aktiva återsändning för nämnda andra signalkaraktär, varvid skenmålsfarkosten ändrar signatur till en med hotflygfarkoster jämförd ringa eller obefintlig signatur i utrustning för avkänning av en eller flera av radar-, optisk, infraröd- eller ultraviolettstrålning, avsedd för målfölj ning och bekämpning. Denna utsläckning sker i olika tekniska utforrnningar genom att passiva reflektorer vänds bort alternativt skärmas av icke reflekterande material eller vid aktiva repetersändare att dessa hålls spärrade för återsändning av en andra sigrialkaraktär. Tidpunkten för denna åtgärd styrs i olika varianter av tidgivare eller genom avkänning av när en annan signalkaraktär når skenmålsfarkosten.

På grund av utsläckningen enligt ovan fullföljs målspanings- och målföljningsprocessen ej som avsett, varför ansvarsöverlärnningen inte lyckas.

Bekämpningsenheten verkar således ej mot sitt tilldelade mål. Den uteblivna målföljningen får efter viss tidsutdräkt till följd att åtgärder kommer att vidtas i bekämpningssystemet för att korrigera vad som uppfattas som brister i informationen, felinforination eller felbeslut i överlämningen, varvid ytterligare kommunikation måste ske mellan ingående systemenheter. Det kan uppstå ytterligare tidsutdräkt innan nya beslut tas, korrekta eller återigen på falsk grund. Den således störda tilldelnings- eller överlämningsprocessen resulterar i kapacitetsnedsättning i bekämpningssystemet och den tidslucka som till början stod till buds för bekämpning krymps vilket medför ökad överlevnadschans för de anfallande flygfarkosterna.

Kortfattad beskrivning av ritningsfigurer För att bättre kunna förstå föreliggande uppfinning hänvisas fortsättningsvis, löpande i texten, till ritningsfi gurer vilka är ämnade att illustrera och beskrivna utföringsforrner. Beskrivna utföringsforrner är att betrakta som föredragna sådana, och således ej begränsande för uppfinningen i sin helhet.

Ekvivalenta hänvisningar mellan figurerna är markerade med lika hänvisningsbeteckriingar.

Figur 1 visar ett försvarssystem under attack av en moderfarkost, vilken har utstött en skenmålsfarkost enligt en föredragen utföringsforin av uppfinningen.

Figur 2 visar en skenmålsfarkost enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 40 45 5156 141 Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Med hänvisning till fig 1 och 2. Flygfarkoster eller missiler 10, vilka avser anfalla ett målobjekt 22 med verkanslast, kan medföra skenmålsfarkoster 1 1, vilka har fysiskt mycket mindre dimensioner än flygfarkoster 10. Skenmålsfarkoster ll är antingen ballistiska eller aerodynamiskt styrda. Förutom dimensionen är skenmålsfarkoster i sig genom geometri och materialval utformade att avge minimal signatur för elektromagnetisk strålning under bestrålning från bekämpningssystem 13 eller från annan strålningskälla skild från bekämpningssystem 13.

Altemativt bärs skenmålsfarkoster ll av moderfarkoster anordnade att endast bära skemnål, vilka farkoster utför sitt uppdrag koordinerat med andra flygfarkoster, som bär last av verkansvapen eller i sig själva är verkansmissiler. För att underlätta beskrivningen antas fortsättningsvis, att en skenmålsbärande flygfarkost 10 även är verkansvapenbärare, med det förbehållet att uppfinningen inte är begränsad till detta.

Figur 1 visar en anfallande flygfarkost 10 (här visad som en missil), som utstött en skenmålsfarkost 11 mot ett målobjekt 22, vilket är skyddat av en målfölj ande och målbekämpande enhet 20 med ett sikte 23 som upptar och/eller utstrålar elektromagnetisk strålning. Ett bekämpningssystem 13 mot anfallande flygfarkoster består, i illustrerade exempel, av en sensor 14 i övervakníngs- eller målspaningssystem 16 vilken utsänder och mottar elektromagnetisk strålning 15 resp 12, ett övervaknings- eller målspaningssystem 16, en målföljande enhet 17 med avkänningsutrustning 18 för mikrovågsstrålning 21, en kommunikationsförbindelse 19 mellan i bekämpningssystemet ingående enheter och nämnda målfölj ande och målbekämpande enhet 20 med dess sikte 23 för mottagning och/eller utstrålning av elektromagnetisk strålning.

I fig. l visas ett anfall med flygfarkosten 10 inom ett område som bevakas av ett övervaknings- eller målspaningssystem 14, 16. Detta system utsänder elektromagnetisk strålning 15, här benämnt strålning av en första signalkaraktär för att skilja den från strålning av skild signalkaraktär. Med skild signalkaraktär menas att signalen kan ha annan pulsform, annan frekvens etc eller att signalen inte är av typen radarstrålning, utan infraröd-, ultraviolett eller optisk strålning, vilken upptas av ett bemannat eller automatiskt sikte anpassat för aktuell strålningstyp.

Flygfarkosten 10 har strax innan den skall anfalla sitt målobjekt 22 utstött en skenmålsfarkost 11. Utstötningstidpunkten tillsammans med geometrin i en skenmålsfarkosts ll flygbanor och karaktären av farkostens mikrovågssärdrag och ekvivalenta radartvärsnitt har vid dimensionering av farkostens ll aktiva och/eller passiva organ 36, 38, 40 utformats så, att farkosten ll sannolikt vid upptäckt i övervaknings eller målspaningssystemets 14, 16 avkänningsanordning för mikrovågsenergi 12 uppfattas som en i totalbilden dominerande hotfarkost 10. När skenmålsfarkostens ll signatur, d v s flygfarkostens 10 emulerade signatur, upptäckts, fattas i målobjektets luftförsvarssystem 13 beslut att bekämpa det uppfattade hotet. Därvid måste en av systemets målföljande och målbekämpande enheter 17, 20 tilldelas ansvaret för denna bekämpning. Dessa enheter har för att underlätta beskrivningen illustrerats som varande från varandra och från övervaknings- eller målspaningsenheten fysiskt skilda enheter med det förbehållet att uppfinningen inte är begränsad till sådana fall. De målföljande och målbekämpande enheter som tilldelats bekämpningsuppgifien måste rikta in sig mot den punkt i 10 15 20 25 30 35 40 45 516 141 6 rymden som anvisas av övervaknings eller målspaningssystemet 14, 16, där de kan förvänta sig att uppfatta anvisat mål med sina sensorer 18, 23, vilka arbetar med mikrovågor av en annan signalkaraktär eller med infrarödteknik, ultravioletteknik eller med optisk avkänning av målsigriatiirer, där denna annan signalkaraktär är skild från en första signalkaraktär varmed förstås den signalkaraktär varmed övervakningssystemet arbetar.

Ansvarsöverlämning samt den dataöverläinning som erfordras för lösandet av bekämpningsuppgiften sker i exemplet via kommunikationsförbindelse 19. Då emellertid skemnålsfarkosten ll enligt uppfinningen anpassats (konstmerats) så, att den i sin utrustning emulerar flygfarkostens 10 signatur för system arbetande med en första signalkaraktär men inte ger signatur i en mikrovågssensor arbetande med en annan signalkaraktär, eller annan signalkaraktär inbegripande infrarödteknik, ultravioletteknik eller med optisk avkänning av målsignatur, upptäcks den inte av sensorema 18, 23. Nämnda anpassning inbegriper således att skenmålsfarkosten 11 helt eller nästan helt släcker ut sin reflektion resp aktiva återsändning för annan signalkaraktär 21, 23 än nämnda första signalkaraktär 15. Altemativt så släcker skenmålsfarkoster ll sin reflektion/återsändning för nämnda annan signalkaraktär 21, 23 via dess uppvisade geometri och att skenmålsfarkoster triggas att utsläcka sin reflektion/återsändning för nämnda annan signalkaraktär på anmodan av en timeranordning (ej visad). I ytterligare ett alternativ utsläcker skenmålsfarkoster sin reflektion/återsändning för nämnda annan si gnalkaraktär via dess uppvisade geometri och att skenmålsfarkosten triggas att släcka sin reflektionlåtersändning då dess andra organ mottager en signal av nämnda annan si gnalkaraktär och att även en timeranordning släcker skenmålsfarkosters reflektion/återsändning beroende på om organet eller anordningen aktiverar släckningen först.

På grund av utsläckningen enligt ovan startas målföljningsprocessen inte som avsett, varför ansvarsöverlämningen inte lyckas. Bekämpningsenheten verkar således inte mot sitt tilldelade mål 11. Den uteblivna målföljningen får till följd att åtgärder kommer att vidtas för att rätta till vad som uppfattas som brister i infonnationen, felinformation eller felbeslut i överlämningen, varvid ytterligare kommunikation måste ske mellan ingående systemenheter och det sker en tidsutdräkt innan nya beslut tas, korrekta eller återigen på felaktig grund. Den således störda tilldelnings eller överlärnningsprocessen resulterar i kapacitetsnedsättning i bekämpningssystemet 13. Den tidslucka som från början står till buds för bekämpning krymps vilket medför ökad överlevnadschans för den anfallande flygfarkosten.

I föreliggande uppfinning används skenmålsfarkosten ll på relativt nära avstånd till lufiförsvarssystemets mottagarantenner, vilket medför att från skenmålsfarkosten utsänd/återsänd eller reflekterad mikrovågsenergi 12 uppfattas i bekämpningssystemet 13 även vid förhållandevis låg effektnivå. Tekniken för att i en skenmålsfarkost 11 emulera ett RCS med det önskade tvärsnittet simulerande flygfarkost 10, är därför trivial och kan realiseras i en mycket liten volym i skenmålsfarkosten 11 med användande av miniatyriserade aktiva repetitionssändare, där en del av i skemnålsfarkosten 11 mottagen mikrovågssignal avleds och återsänds via en strålare eller antenn 38 efter att ha förstärkts i ett förstärkarrör alternativt via annan modem kretslösning. Selektivitet mellan strålning av en första si gnalkaraktär och strålning av andra signalkaraktärer åstadkoms via val av filterkarakteristikor för 10 15 20 25 30 35 40 45 516 141 7 ett andra organ 36, här sändaren/mottagaren 36, och underlättas av att övervakriings- och målspaningssystem 14, 16 av tekniska orsaker arbetar på andra frekvensband, här kallat en första signalkaraktär, än målföljníngs- och bekämpningssystem 17, 20 vilka arbetar med strålning av annan signalkaraktär. Som alternativt organ kan utnyttjas olika passiva element som dielektriska linser, hörnreflektorer 40 eller dipoler (ej visade), där valet av aktiv eller passiv lösning och av eventuella reflekterande element utgår från de särdrag och det RCS som eftersträvas för att få likhet med den aktuella, verkansvapenbärande flygfarkosten 10.

Skenmålsfarkoster i den här beskrivna tillämpningen får sin huvudsakliga rörelseenergi från flygfarkostens 10 banmoment men kan även ges hastighetstillskott av hjälpmotor. Oavsett om en hjälpmotor finns anordnad eller inte kan under delar eller hela tiden av skenmålsfarkostens 1 1 färd efter utstötandet kan retardationen minskas även med andra aktiva åtgärder exempelvis genom att släppa ut gaser i farkostens 11 bakkant, s k "base bleed".

Farkosten 11 kan bringas till en programmerad, styrd bana med hjälp av bärytor 25 och roder 26 samt till banstyrfunktionen relaterad utrustning enligt ovan. Alternativt ges farkosten en huvudsakligen ballistisk bana, bestämd av farkostens resulterande hastighetsvektor i ögonblicket för utstötning.

Som framgår av föreliggande beskrivning är det huvudsakliga syftet med uppfinningen inte att vilseleda luftförsvar till att avfyra motverkanseld mot skenmål eller mot elektroniskt framkallade falskmål, utan är huvudsakligen att minska effektiviteten i ett målobjekts lufiförsvarssystem 13 genom att introducera stöming i överförings- och tilldelningsfunktioner mellan närrmda systems ingående enheter och/eller systemmoder.

Vad som är nytt och innovativt inom föreliggande teknikområde är att störa, fördröja eller överbelasta den tidskritiska överförings- och tilldelningsfunktionen mellan bekämpningssystemets ingående enheter eller funktionsmoder genom att i en fysisk skenmålsfarkost skapa en signatur, vilken hos ett bekämpningssystem 13 mot flygfarkoster framstår tydligt i dess områdesövervakande systemenheter 14, 16, men svårligen eller inte alls uppfattas av systemets målföljande eller bekämpande enheter 17, 20, Genom den tidsutdräkt som således uppstår i bekämpningssystemet minskar dess effektivitet d v s anfallaren får en ökad överlevnadschans.

Uppfinningen kan realiseras med mekaniska och elektroniska komponenter som idag är kända av fackmän inom respektive fackområde. l figur 2 visas en föredragen utföringsfonn av en skemnålsfarkost 11. Farkosten ll har en kropp 24 med bär- och styrytor 25 resp 26. Inuti kroppen 24 finns en styrautomat 28 med styrdator(-er), vilken har en övergripande kontroll över all reglering i samband med farkostens ll fiiflygfas. Till styrautomaten 28 är ett gyro 30 anslutet för givande av referensriktningar samt styrservon 32, schematiskt visat som en enda enhet, för reglering av styrytoma 26. En mottagar-/sändarenhet 36 är vidare ansluten till styrautomaten.. Mottagar-/sändarenheten tar emot och återsänder mikrovågssignaler enligt den ovan beskrivna strategin. Den kan även integreras med annan kretslösning för t ex nämnda timeranordning och förstärkarkretslösning fört ex återsändning av mikrovågsenergi. Kommunikationen mellan styrautomaten 28 upprätthålls här via förbindelsen 34. Som alternativ och/eller komplement till mottagar-/sändarenhet 36 innefattar skenmålsfarkosten 11 ett första organ 38, 40, enligt gängse teknik konstruerade för reflektion av en första signalkaraktär 15, här 10 15 20 25 30 35 40 45 5168141 reflektorer 38 och 40, där reflektorn 38 är en parabolisk reflektor och där 40 är en s k hörnreflektor. Den paraboliska reflektorn 38 kan även utgöra en mottagarantenn och en strålare för sändning av mikrovågsenergi för mottagaren/sändaren 36. Vid reflektorn 38 är ett parti 42 av farkostens kropp 11 transparent för mikrovågor av önskade frekvenser.

Nedan följer en utförligare beskrivning av skenmålsfarkosten och dess tillämpning.

Farkosten 11 är uppbyggd av en kropp 24, företrädesvis utförd i material som är mikrovågsabsorberande eller lågreflekterande eller av material av båda typerna. Ett parti 42 i anslutning till organ 38 består emellertid av för aktuell mikrovågsstrålning transparent material. Farkosten 11 har fysiskt mycket mindre dimensioner än flygfarkoster eller missiler 10. I en variant av uppfinningen är farkosten 11 avsedd att bringas till en i huvudsak ballistisk bana och saknar därför bär- och styrytor 25 resp 26 samt till nedan beskrivna för banstyrfunktion relaterad utrustning. 1 den här beskrivna utföringsforrnen, avsedd att följa en styrd bana, är kroppen 24 försedd med aerodynamiska bär- och styrytor 25 resp 26 samt till banstyrfunktionen relaterad utrustning som styrservon 32, styrautornat 28 med programvara och gyroanordning 30. Farkosten 11 är försedd med ett eller flera organ 38, 40, som dimensionerats att genom passiv reflektion eller genom aktiv återsändning eller genom blandad passiv reflektion och aktiv återsändníng skapa en reflektions- eller retursignal med sådana egenskaper, att verkansvapenbärande flygfarkosters 10 mikrovågsreflektionssärdrag och ekvivalenta radartvärsnitt, RCS, efterliknas i avkänningsutrustning för sådan mikrovågsenergi 12, som ingår i det övervaknings- eller målspaningssystem 14, 16, som skall störas och vilka arbetar med en strålning av en första signalkaraktär.

Om passiva organ 38, 40 används är de vridbara, så att reflektionsriktningen vänds bort, altemativt är de monterade så, att reflektion med hjälp av fasta eller rörliga skärmar eller luckor (ej visat) begränsas till bestämda aspektvinklar så avpassade, att vid avsedd punkt i farkostens 11 flygbana, organen 38, 40 inte riktar reflektion mot sådan avkänningsutrustning för mikrovågsstrålning av en annan signalkaraktär som kan ingå i enheter för målföljning och målbekärnpning 17, 20, varför någon mikrovågssignatur ej uppfattas av dessa enheter. Aktiva organ 36, 38, spärras från att repetera mikrovågssignaler som skiljer sig från en första signalkaraktär, vilken mottogs och avkänts från övervaknings- eller målspaningssystem 14, 16. Genom farkostens 11 uppbyggnadsätt ger den inte heller signatur, altemativt jämfört med flygfarkosterl0 avsevärt mycket mindre signatur, i avkänningsutrustning för mikrovågssignaler av ovanstående andra signalkaraktär eller i infraröd, ultraviolett eller optisk strålning, allt efter avsedd tillämpning Som framgår av ovanstående beskrivning är det huvudsakliga syftet med uppfinningen inte att vilseleda luftförsvar att avfyra motmedel, vilket ju är förut känt., utan att introducera störning i överlämningsftirrlctionen mellan försvarssystemens ingående systemenheter och/eller systemmoder.

Föreliggande uppfinning begränsas inte av beskrivna utföringsforrner, vilka är att betrakta som föredragna, utan endast av bifogade patentkrav. Många utföringsförrner inom ramen för patentkraven är således möjliga för en fackman inom teknikområdet 10 15 20 25 30 35 40 45 516 141 9 och därtill relaterade teknikområden så som datateknik, mikrovågsteknik, aerodynamik, vånnestrålningsteknik, optik, mekanik, materialteknik etc.

Inom ramen för beskrivna alternativ måste specifika utföringsformer och tillämpningar av uppfinningen utformas efter vilka bekämpningssystem mot flygfarkoster som skenmålsfarkostema avses användas mot samt efter de flygfarkoster vars överlevnadschans skall förbättras och deras uppträdande vid anfall.

Claims (15)

øn_|oo I 516 141 :gjgt /Û PATENTKRAV

1. Förfarande för flygfarkoster att introducera funktionsstörning i bekämp- ningssystem (13) mot flygfarkoster, genom att skapa störning, fördröjning, blockering eller överbelastning i den tidskritiska tilldelnings- och överläm- ningsfunktionen mellan i nämnda bekämpningssystem ingående enheter och därvid väsentligt nedsätta nämnda systems kapacitet att bekämpa an- fallande flygfarkoster, innefattande att från en moderflygfarkost (10), vilken deltar i anfallsuppdrag mot ett av nämnda bekämpningssystem (13) skyddat område, inför inträde i eller inom området, utstöta en eller flera skenmåls- farkoster (11), vilka är antingen ballistiska eller aerodynamiskt styrda och vilka i sin tur innefattar organ (36, 38) för att ta emot, reflektera och/ eller återsända elektromagnetisk strålning av en första signalkaraktär k ä n n e - te c k n a t d ä r a v att nämnda skenmålsfarkoster (11), förutom att de innefattar nämnda organ (36, 38) för att ta emot, reflektera och/ eller åter- sända elektromagnetisk strålning av nämnda första signalkaraktär, i sig genom geometri och materialval är utformade att avge minimal signatur för elektromagnetisk strålning under bestrålning från nämnda bekämp- ningssystem (13) eller från annan strålningskälla skild från nämnda be- kämpningssystem (13) med strålning av annan signalkaraktär än nämnda första signalkaraktär varigenom nämnda skenmålsfarkoster, i huvudsak kommer att uppfattas av bekämpningssystemets (13) områdesövervakande eller målsspanande systemenheter (14, 16) respektive systemmoder, men svårligen eller inte alls uppfattas av målföljande eller bekämpande system- enheter (17, 20) respektive systemmoder, vilka för sin funktion är beroende av elektromagnetisk strålning av annan signalkaraktär (21) än nämnda första signalkaraktär (15) och varvid aktuella signalkaraktärer återfinns inom den grupp som innefattar radarstrålning, optisk strålning, infraröd- eller ultraviolett strålning.

2. Förfarande enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att nämnda sken- målsfarkoster givits en geometri och ett materialval avsett att minimera dess signatur för elektromagnetisk strålning med högre frekvens än den som nämnda organ (36, 38) utformats att uppta, reflektera och återutsända. .. a 'An-nav II Û hu. n ao I n .. , ,|: two-uno, ,, 516 1141 =.~.- .-= “ =""',E.1=..iš2'-I'=': /l

3. Förfarande enligt något av kraven 1 eller 2 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att respektive skenmålsfarkost (11) släcker sin reflektion och återsändning för nämnda annan signalkaraktär (21, 23) via dess uppvisade geometri.

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att skenmålsfarkoster (11) triggas att släcka sin reflektion och återsändning för nämnda annan signalkaraktär (21) på anmodan av en timeranordning.

5. Förfarande enligt något av kraven 1-3 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att skenmålsfarkoster (11) triggas att släcka sin reflektion och återsändning då dess andra organ (36) mottager en signal av nämnda annan signalkaraktär (21).

6. Förfarande enligt något av kraven 1-3 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att skemnålsfarkosten (11) triggas att släcka sin reflektion och återsändning då dess andra organ (36) mottager en signal av nämnda annan signalkaraktär och att även en timeranordning släcker skenmålsfarkosters reflektion och återsändning beroende på om det andra organet eller timerandordningen triggar släckningen först.

7. Skenmålsfarkost (11) för flygfarkoster för genomförande av förfarandet i enlighet med kraven 1-6 för att introducera funktionsstöming i bekämp- ningsystem (13) mot flygfarkoster, genom att skapa störning, fördröjning, blockering eller överbelastning i den tidskritiska uppgiftsfördelnings- och överlämningsfunktionen mellan nämnda bekämpningssystemet ingående enheter och därvid väsentligt nedsätta systemets kapacitet att bekämpa an- fallande flygfarkoster innefattande ett första organ (40) för att ta emot, reflek- tera och/ eller återsända elektormagnetisk strålning av en första signalkarak- tär (15) k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att skenmålsfarkosten i sig genom geometri och materialval är utformad att avge minimal egen signatur för elektromagnetisk strålning under bestrålning från nämnda bekämpnings- system (13) eller från annan strålningskälla skild från nämnda bekämp- ningssystem (13) varigenom skenmålsfarkosten av nämnda bekämpnings- systems områdesövervakande eller målspanande systemenheter (14, 16) respektive systemmoder kommer att uppfattas men svårligen eller inte alls av målföljande eller bekämpande systemenheter (17, 20) respektive system- moder, vilka för sin funktion är beroende av elektromagnetisk strålning av annan signalkaraktär (21) än av nämnda första signalkaraktär (15), varvid sis 141 å. .i =;==, í-'L nämnda anpassning vid aktiv återsändning inbegriper att skenmålsfarkos- ten (11) genom mottagande av annan signalkaraktär i ett andra organ (36) triggar skenmålsfarkosten att utsläcka strålning av annan signalkarktär (21, 23) än den första (15) så att den ändrar signatur till en med moderflygfarkos- ter (10) jämförd ringa eller obefintlig signatur i utrustning för avkänning av elektromagnetisk strålning av annan signalkaraktär, som kan utgöras av radarstrålning, optisk, infraröd- eller ultraviolettstrålning, avsedd för mål- följning och bekämpning.

8. Skenmålsfarkost enligt krav 7 k ä n n e te c k n a d d ä r a v att sken- målsfarkosten är försedd med aerodynamisk bär- och styrytor (25, 26) samt med styrautomat (28), programvara och servon (32) för styrytornas manöv- rering och gyroanordning (30) för att förse styrautomaten med referensrikt- ningar.

9. Skenmålsfarkost enligt något av kraven 7 eller 8 k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att nämnda signalkaraktär (21) har högre frekvens än nämnda första signalkaraktär (15).

10. Skenmålsfarkost enligt något av kraven 7-9 k ä n n e t e c k n a d d ä r- a v att skenmålsfarkosten (11) triggas att släcka ut sin reflektion och åter- sändning för nämnda annan signalkaraktär via en timeranordning.

11. Skenmålsfarkost enligt något av kraven 7-10 k ä n n e t e c k n a d d ä r - a v att skenmålsfarkosten (11) triggas att släcka ut sin reflektion och åter- sändning för nämnda annan signalkaraktär via en timeranordning.

12. Skenmålsfarkost enligt något av kraven 7-10 k ä n n e t e c k n a d d ä r - a v att skenmålsfarkosten (11) triggas att släcka ut sin reflektion och åter- sändning för nämnda annan signalkaraktär då dess andra organ mottager en signal av nämnda annan signalkaraktär.

13. Skenmålsfarkost enligt något av kraven 7-10 k ä n n e t e c k n a d d ä r - a v att skenmålsfarkosten (11) triggas att släcka ut sin reflektion/ätersänd- ning då dess andra organ mottager en signal av nämnda annan signalkarak- tär och att även en timeranordning släcker ut skenmålsfarkosters reflek- tion/ återsändning beroende på om det andra organet eller timeranordning- en triggar släckningen först. 516 141 /3

14. Skenmålsfarkost enligt något av kraven 7-13 k ä n n e te c k n a d d ä r - a v att skenmålsfarkosten ges minskat luftmotstånd i sin flygbana genom att släppa ut gaser i farkosténs bakkant, s k "base bleed", under delar av dess färd eller under hela dess färd efter utstötning.

15. Skenmålsfarkost enligt något av kraven 7-14 k ä n n e t e c k n a d d ä r - a v att den är utrustad med hjälpmotor för hastighetstillskott.