SE509773C2 - Anordning för eliminering av gallerlober inom en målarea hos en antennanordning - Google Patents

Description

15 20 25 509 775 2 ett matningsnät med mikrovàgssignaler. Matningsnätet kan utgöras av en vágledare. Detta är välkänd teknik för en fackman inom området.

Andra typer av element kan exempelvis vara dipoler, vàgledar- öppningar, sà kallade horn och rnikrostripelement, sä kallade patchar.

Andra typer av matníngsnät kan exempelvis innefatta koaxial- ledare, mikrostrip och stripline.

Enligt känd teknik är de flesta antenner av konstruktions- tekniska skäl utformade med i huvudsak regelbundna antenn- elementmönster, dvs antennelementen är placerade i ett perio- diskt mönster i antennen, och avstánden mellan antennelementen är mellan en halv' och en hel våglängd. av antennens arbets- frekvens.

Dà öppningarna i förut nämnda skiva är placerade i ett periodiskt mönster i skivan kan mikrovàgssignalerna som normalt sänds ut ur antennelementen i antennen ge upphov till starka dvs samverkan av konstruktiva interferenser, mikrovågs- signalerna, i flera riktningar än den avsedda huvudlobens riktningen. Dessa starka interferenser benämnes gallerlober i antennens stràlningsdiagram.

Vid mottagning av signaler i antennen ger gallerloberna pà motsvarande sätt hög känslighet för signaler infallande mot antennen fràn flera riktningar än huvudlobens riktning.

Likaså om antennen bestrálas utifrân med en signal som har en frekvens som ligger nära eller över antennens arbetsfrekvens så uppkommer gallerlober också i vissa riktningar i màlarean hos antennen, där de mot antennen reflekterade strålarna i signalen 10 15 20 25 3 509å77à samverkar med varandra. Dessa riktningar motsvarar ett högt reflektionsvärde dvs målarean (RCS) hos antennen blir stor.

Gallerlobernas placering i rymden bestäms av avståndet mellan antennelementen och med vilken frekvens antennen arbetar eller är bestrålad utifrån.

I det fall då en antenn används till att sända ut eller ta emot signaler i en fast riktning, huvudsakligen vinkelrät mot antennens frontyta, så kan minsta avståndet mellan antenn- elementen vara drygt en hel våglängd utan att gallerlober uppträder i antennens strålningsdiagram.

I det fall då en antenn bestrålas utifrån av en till antennen infallande signal, så måste däremot avståndet mellan antenn- elementen vara mindre än en halv våglängd av den infallande signalen för att gallerlober ej ska uppträda i antennens mål- area .

Beroende på vilken hotfrekvens antennen har så får man olika krav på avstånd mellan antennelementen (mindre än en halv våglängd av hotfrekvensen) för att gallerlober ej ska uppträda i antennens målarea, varvid det oftast är antennens hotfrekvens som styr packningstätheten hos antennelementen i antennen.

Förekomsten av gallerlober i vissa riktningar i målarean hos antennen kan även undvikas helt om antennelementen inte bildar ett regelbundet mönster i antennen. I detta fall uppstår ingen riktning ifrån antennelementen inom antennens radarmålarea i vilken de utsända strålarna eller de mot antennen reflekterade strålarna samverkar med varandra så att en stark konstruktiv inom målarean hos antennen. Av interferens uppstår konstruktionstekniska skäl är dock såsom nämnts ovan de flesta 10 15 20 25 509 773 4 antenner utformade med i huvudsak regelbundna antennelement- mönster.

Packningstätheten mellan antennelementen hos en antenn kan inte enligt känd teknik göras hur hög som helst av fysikaliska skäl.

Detta beroende på att antennens arbetsfrekvens bestämmer dimensionen på vågledarna som matar antennelementen. Därvid kan vågledarna ej göras hur små som helst, vilket begränsar avståndet mellan antennelementen till ett visst minimiavstànd.

Resultatet blir att gallerlober uppstår i málarean hos antennen om antennelementen är placerade i ett periodiskt mönster i antennen, eftersom antennelementen ej kan packas hur nära varandra som helst.

En. metod enligt känd teknik för att minska avståndet mellan antennelementen hos en antenn är att använda material med en hög dielektricitetskonstant, vilket material placeras i antenn- elementen och deras matningsnät. Den fysiska dimensionen hos antennelementet respektive matningsnätet blir härvid mindre och packningstätheten mellan antennelementen blir större, varvid uppkomna gallerlober förskjuts uppåt i frekvensbandet.

En nackdel med metoden ovan är att komplexiteten är hög vid tillverkning av antennen och antennen är dyr att tillverka.

En annan nackdel är att det dielektriska materialet i allmänhet medför ökade förluster.

I patentskriften US 5461392 beskrivs ett antennsystem inne- fattande tråg, varvid ett utrymme mellan trågen utnyttjas, i vilket utrymme ett dämpande material placeras för att reducera reflexer av mikrovågor utgående från antennsystemet i det 10 15 20 25 r 5 509'77å frekvensomràde, där det dämpande materialet har en dämpande effekt.

En nackdel med denna metod är att gallerlober, beskrivna ovan, uppkommer i vissa riktningar från antennsystemet.

I patentskriften US 4684952 beskrivs en antennanordning inne- fattande en grupp av element där matningsledare till elementen inte är anslutna till någon sändare eller mottagare utan elementen. endast används för att reflektera eller absorbera signaler. Elementen kan vara anslutna till avslutare, vara kort- slutna, I de senare eller vara öppna ledare med fasvridare. fallen kan de signaler elementen tar emot àtersändas i önskad riktning. Exempelvis kan de sändas åter mot källan till den infallande signalen, sändas i ofarlig riktning, eller sändas mot en framför elementgruppen placerad matare och därmed bilda en reflektorantenn för sändning och mottagning av signaler.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att med en enkel och billig metod eliminera förekomsten av gallerlober i en málarea hos en antennanordning, då de i antennanordningen innefattande ordinarie antennelementen är placerade i ett periodiskt mönster.

För att åstadkomma detta utnyttjar föreliggande uppfinning en förflyttning av' gallerloberna till ett frekvensomràde utanför antennanordningens hotfrekvens, beskriven ovan, genom inplacering av blinda element mellan de ordinarie antenn- elementen i antennanordningen.

De blinda elementen förskjuter riktningen av de ovan beskrivna samverkande reflekterade strålarna, fràn en infallande signal mot antennanordningen, ut ur antennanordningens hotfrekvens. 10 15 20 25 509 773 6 Mer i detalj går förfarandet till så att i en antennanordning, innefattande ordinarie antennelement, som pà grund av sitt periodiska mönster bildar regelbundna olika rader i flera riktningar, är rader av blinda element placerade mellan de rader av ordinarie antennelement vilka har ett inbördes avstånd större än en halv våglängd av antennanordningens hotfrekvens, beskriven ovan, mellan närliggande ordinarie antennelement. De blinda elementen är placerade i raden av blinda element så att avståndet mellan dessa och nämnda närliggande ordinarie antenn- element är mindre än en halv våglängd av antennanordningens hot- frekvens.

De ordinarie antennelementen matas av ett matningsnät med mikro- vágssignaler medan de blinda elementen är blinda och skiljer sig fràn de ordinarie antennelementen pà så sätt att de blinda elementen ej matas av ett matningsnät. Däremot átersprider de blinda elementen pà samma sätt som de ordinarie antennelementen, då de blinda elementen blir bestràlade utifrån av signaler.

Uppfinningsföremàlet kan i ett alternativt fall utföras som ett i efterhand tillfört extra jordplan till antennanordningen, varvid jordplanet innefattar de blinda elementen beskrivna ovan och genomgående ursprungliga antennelement, anslutande till de ordinarie antennelementen hos antennanordningen.

En fördel med föreliggande uppfinning är att packningstätheten hos antennelementen i. antennanordningen kan göras tillräcklig hög för att eliminera förekomsten av gallerlober i màlarean hos antennanordningen.

En annan fördel är att uppfinningsföremàlet är billigt och enkelt att framställa i en befintlig antennanordning. 10 15 20 25 7 509 77à Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade figurer.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar en schematisk skiss framifrån av en antenn- anordning enligt känd teknik, och figur 2 visar en schematisk perspektivvy framifrån av en antenn- anordning enligt uppfinningen.

FÖREDRAGNA UTFöRINGsFommR Figur 1 visar en antennanordning 1 enligt känd teknik innefattande fem identiska sektioner staplade på varandra, vilka sektioner innefattar en skiva 3 med antennelement. Antenn- elementen i det här fallet utgörs av öppningar 5. Öppningarna 5 är genomgående och är placerade i ett periodiskt mönster i skivan 3, såsom framgår av figur 1. Öppningarna S i varje sektion matas med mikrovàgssignaler från en vågledare 7a, vilken i sin tur matas från en matnings- vågledare 7b via en slits (ej visad i figur 1).

Sá kallade gallerlober, vilka är beskrivna mer i detalj ovan, uppstår i radarmålarean, även kallad målarean nedan, hos antenn- anordningen 1. Màlarean är beskriven mer i detalj ovan och är ett välkänt fenomen för en fackman inom området.

Gallerlober uppstår i antennanordningens målarea beroende på att avståndet mellan öppningarna 5 i skivan 3 ej kan göras mindre än en halv våglängd av antennanordningens så kallade hotfrekvens, vilket har beskrivits mer i detalj ovan. Detta beroende på att vågledarnas 7a dimensioner ej kan göras tillräckligt små såsom 10 15 20 25 509 775 8 beskrivits ovan, varvid avståndet mellan öppningarna 5 begränsas till ett visst minimiavstånd som är större än en halv våglängd av antennanordningens hotfrekvens.

Varje sektion i. antennanordningen 1. innefattar två. rader- med öppningar 5. En första rad rl innefattar två stycken öppningar och en andra rad rzinnefattar tre stycken öppningar 5.

I antennanordningens fasta koordinatsystem X-Y enligt figur 1 ligger X-axeln och Y-axeln i papperets plan, varvid X-axeln är parallell med den första raden rl och den andra raden rz hos varje sektion i antennanordningen 1, och Y-axeln är vinkelrät mot X-axeln.

I figur 1 betecknas avståndet i X-led mellan öppningarnas mittpunkter hos varje sektion med ao. Avståndet i Y-led mellan öppningarnas mittpunkt i den första raden r¿ och öppningarnas mittpunkt i den andra raden r2 hos varje sektion betecknas med al, avståndet i Y-led mellan öppningarnas mittpunkter i de första raderna rlhos närliggande sektioner betecknas med az och avståndet i Y-led rnellan öppningarnas mittpunkter' i de andra raderna rzhos närliggande sektioner betecknas med ay Ett exempel på dimensionerna hos antennanordningen 1 i figur 1 enligt känd teknik följer nedan. I figuren är längden på öppningarna 5, betecknad med L i figuren, lika med en halv våglängd av antennanordningens arbetsfrekvens. Ovan beskrivna avstånd. ao, az och a3 är lika med 0,7 våglängder av antenn- anordningens arbetsfrekvens och avståndet al är mindre än en halv våglängd av antennanordningens arbetsfrekvens.

Enkla matematiska beräkningar ger att avstånden ao, az och a3 mellan öppningarna 5 i exemplet ovan är större än en halv 10 l5 20 25 9 509 77åf våglängd av antennanordningens hotfrekvens, då hotfrekvensen ligger nära eller över antennens arbetsfrekvens, varvid galler- lober kan uppkomma i antennanordningens målarea i både X-led och Y-led av en mot antennanordningen 1 infallande signal.

Exempelvis antas att hotfrekvensen är större än 0,8 multiplicerat med arbetsfrekvensen, vilket ger att våglängden hos arbetsfrekvensen blir större än 0,8 multiplicerat med våg- längden hos hotfrekvensen eftersom arbetsfrekvensen och hot- frekvensen på känt sätt är inverst proportionella mot respektive våglängd. Avstånden ao, az och a3 är lika med 0,7 våglängder av arbetsfrekvensen, vilka avstånd ao, ab och a, enligt nämnda beräkningar då blir större än 0,56 våglängder av hotfrekvensen.

Ett utföringsexempel av föreliggande uppfinning kommer att beskrivas nedan i anslutning till exemplet ovan, varvid avstånden mellan element i en antennanordning är mindre än en halv våglängd av antennanordningens hotfrekvens. I detta exempel definieras uttrycket element som ett samlingsuttryck för nedan beskrivna antennelement och blinda element.

I antennanordningens fasta koordinatsystem X-Y enligt föreliggande uppfinning ligger X-axeln och Y-axeln i papperets plan, varvid X-axeln är parallell med raderna hos varje sektion, vilka rader beskrivs mer i detalj nedan, och Y-axeln är vinkel- rät mot X-axeln, såsom visas i figur 2.

Då avståndet i X-led mellan antennelementen och avstånden i Y- led mellan antennelementen i antennanordningen enligt uppfinningen är mindre än en halv våglängd av antennanordningens hotfrekvens så förekommer inga gallerlober i antennanordningens målarea eftersom gallerloberna då är förskjutna uppåt i frekvens 10 15 20 25 509 773 10 till ett frekvensområde utanför antennanordningens hotfrekvens, beskriven ovan.

Figur 2 visar en perspektivvy framifrån av en antennanordning 11 enligt uppfinningen innefattande fem sektioner staplade pà varandra.

I föreliggande exempel innefattar varje sektion en skiva 13 med två rader av utstrålande antennelement 15.

I nedanstående exempel utgör skivan 13 enligt uppfinningen en plan tvådimensionell yta, men uppfinningen kan även utnyttjas hos en yta som kan anta andra former.

De utstrålande antennelementen 15 'utgörs av genomgående öppningar 15b i skivan 13, varvid öppningarna 15b i varje sektion hos antennanordningen 11 matas med mikrovågssignaler från en vàgledare 16a, se figur 2, vilken i sin tur matas frán en matningsvågledare 16b via en slits (ej visad i figur 2).

En första rad rl hos varje sektion innefattar tvà stycken utstrålande antennelement 15 och en andra rad rz hos varje sektion innefattar tre stycken utstrålande antennelement 15.

Avståndet i X-led mellan mittpunkterna hos närliggande utstrålande antennelement 15 i varje sektion är betecknad med ao i figuren.

Detta avstånd ao är lika stort mellan varje när- liggande utstrålande antennelement 15 i respektive sektion.

Avståndet an är, i detta exempel, lika med 0,7 våglängder av antennanordningens arbetsfrekvens.

Alla våglängder angivna i denna text är frirymdsvàglängder.

Avståndet i Y-led mellan de utstrålande antennelementens mitt- punkt i den första raden rï och de utstrålande antennelementens 10 15 20 25 11 509 773 mittpunkt i den andra raden rzhos varje sektion betecknas med al i figuren och detta avstånd al är mindre än en halv våglängd av antennanordningens arbetsfrekvens, såsom beskrivits ovan.

Avståndet i Y-led mellan de utstrálande antennelementens mitt- första sektioner punkter i de raderna ri hos närliggande betecknas med az i figuren och detta avstånd az är lika med 0/7 våglängder av antennanordningens arbetsfrekvens.

Likaså är avståndet i Y-led mellan de utstrálande antenn- elementens mittpunkter i de andra raderna rz hos närliggande sektioner, betecknad med a, i figuren, lika med 0,7 våglängder av antennanordningens arbetsfrekvens.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna antal utstrálande antennelement 15 utan antalet utstrálande antenn- element 15 kan variera mellan olika konstruktioner av antenn- anordningar. Likaså kan antalet rader rl, rz och antalet sektioner hos antennanordningen variera.

Varje sektion hos antennanordningen 11 innefattar vidare så kallade blinda element 17, vilka blinda element 17 skiljer sig från de utstrálande antennelementen 15 på så sätt att de blinda elementen 17 ej natas av ett natningsnät utan de är blinda.

Däremot uppför sig de blinda elementen 17 på samma sätt vad beträffar återspridningen som de utstrálande antennelementen 15 då de blir bestrálade utifrån av signaler.

De blinda elementen 17 i antennanordningen 11 utgörs av urtag 17b i skivan 13 vilka ej är genomgående, och de blinda elementen 17 är av samma storleksordning som de utstrálande antenn- elementen 15. Vidare så är de blinda elementen 17 samma typ av element som de utstrálande antennelementen 15. 10 15 20 25 509 775 12 En tredje rad rg med blinda element 17 är placerad mellan den första raden rl och. den andra raden rz hos varje sektion i antennanordningen 11 enligt föreliggande uppfinning.

Den tredje raden r3 hos antennanordningen 11 innefattar fyra stycken blinda element 17. Dessa blinda element 17 är placerade i den tredje raden r3 de blinda så att mittpunkterna hos elementen 17 är placerade i X-led mellan mittpunkterna hos de närmast belägna utstràlande antennelementen 15 i den första raden rloch i den andra raden rzhos sektionen.

Dessa blinda element 17 är vidare placerade i den tredje raden r3 så att avståndet i X-led mellan närliggande elements 15, 17 mittpunkter blir mindre än en halv våglängd av antenn- anordningens hotfrekvensf Detta avstånd är betecknat med a4 i figuren.

Exempelvis är de blinda elementen 17 placerade mittemellan mitt- punkterna hos de närmast belägna utstràlande antennelementen 15 i den första raden rloch i den andra raden rzhos sektionen.

En fjärde rad r4næd blinda element 17 är placerad nedanför den andra raden rzhos varje sektion i antennanordningen 11.

Den fjärde raden rg innefattar två stycken blinda element 17.

Dessa blinda element 17 är placerade i den fjärde raden ry rakt under de två utstràlande antennelementen 15 i den första raden rl.

Dessa blinda element 17 är vidare placerade i den fjärde raden rå så att avståndet i Y-led mellan de blinda elementens mitt- punkter och närmast ovan belägna utstràlande antennelements mittpunkt i den första raden rlblir mindre än en halv våglängd 10 15 20 25 12 509 7737 av antennanordningens hotfrekvens. Detta avstånd är' betecknat med as i figuren.

Likaså är dessa blinda element 17 placerade i den fjärde raden rg, så att avståndet i Y-led mellan de blinda elementens mitt- punkter och närmast i förekommande fall nedan belägna utstrålande antennelements mittpunkt i den första raden rli den fall sektionen hos i förekommande nedan belägna antenn- anordningen 11 blir mindre än en halv våglängd av antenn- anordningens hotfrekvens. Detta avstånd är betecknat med as i figuren.

Vidare så är enligt uppfinningen tre stycken blinda element 17 placerade i en femte rad rsovanför den första raden rl hos varje sektion i antennanordningen 11.

Dessa blinda element 17 är placerade i den femte raden rg rakt ovanför de tre utstrålande antennelementen 15 i den andra raden rz.

Dessa blinda element 17 är vidare placerade i den femte raden rs så att avståndet i Y-led mellan de blinda elementens mittpunkter och närmast nedan belägna utstrålande antennelements mittpunkt i den andra raden r¿ blir mindre än en halv våglängd av antenn- anordningens hotfrekvens. Detta avstånd är betecknat med a, i figuren.

Likaså är dessa blinda element 17 placerade i den femte raden rs så att avståndet i Y-led mellan de blinda elementens mittpunkter och närmast i förekommande fall ovan belägna utstrålande antenn- elements mittpunkt i. den andra raden rz i den i. förekommande fall ovan belägna sektionen hos antennanordningen ll blir mindre 10 15 20 25 509 773\ 14 än en halv> våglängd av' antennanordningens hotfrekvens. Detta avstånd är betecknat med aa i figuren.

De utstrålande antennelementen 15 och de blinda elementen 17 är placerade i ett periodiskt mönster i skivan 13, såsom framgår av figur 2.

Antalet blinda element 17 och hur de är placerade i varje sektion hos antennanordningen 11 är ej begränsat till ovan- stående beskrivning utan varierar beroende på hur antenn- anordningen är konstruerad och hur de utstrålande elementen 15 i antennanordningen är placerade, samt förhållandet mellan arbets- frekvensen och hotfrekvensen hos antennanordningen ll.

Ovan beskrivna utstrålande antennelement 15 hos antenn- anordningen 11 är ej begränsade till att vara öppningar utan kan utgöras exempelvis av dipoler, vågledaröppningar eller Inikro- stripelement, varvid de blinda elementen 17 hos antenn- anordningen 11 är samma typ av element som de utstrålande antennelementen 15.

I en alternativ 'utföringsform till ovan beskrivna exempel är avstånden az och a; i Y-led mellan de utstrålande antenn- elementens mittpunkter' mindre än en, halv 'våglängd. av' antenn- anordningens hotfrekvens. I detta fall utnyttjar ej uppfinningen den fjärde raden rqeller den femte raden rsav blinda element 17 enligt föregående exempel. Däremot utnyttjas den tredje raden r3 av blinda element 17, då avståndet ao i X-led mellan de utstrålande antennelementens mittpunkter är större än en halv våglängd av antennanordningens hotfrekvens.

I ett alternativt fall kan uppfinningen utnyttja ett extra jord- plan innefattande genomgående ursprungliga antennelement, vilka 10 15 509 773 ursprungliga antennelement ansluter till de utstràlande antenn- elementen 15 hos antennanordningen ll då jordplanet har förts mot antennanordningen 11.

Vidare innefattar jordplanet i detta fall de blinda elementen 17 beskrivna ovan, varvid jordplanet tillförs antennanordningen 11 i efterhand. De blinda elementen 17 är placerade i jordplanet på samma sätt som beskrivits i ovan nämnda exempel i anslutning till figur 2.

I ovanstående utföringsformer är uppfinningsföremàlet placerat i det tvàdimensionella X-Y planet, men uppfinningen kan även utnyttjas för ytor i det tredimensionella rummet.

Claims (8)

/e 509 773 PATENTKRAV

1. Anordning för eliminering av gallerlober inom en màlarea hos en antennanordning (11) innefattande en yta (13) med rader av ett eller flera ordinarie element (ru rg), vilka ordinarie element (15) är anordnade att matas med mikrovàgssignaler och är placerade i ett periodiskt mönster i antennanordningen (11) bildande nämnda rader i olika riktningar, _varvid infallande signaler mot antennanordningen (11), vilka signaler utgör ett hot till antennanordningen (11), innehåller frekvenser inom en hotfrekvens till antennanordningen (11), k ä n n e t e c k n a d av att en eller flera rader av ett eller flera blinda element (rg, rq, rs), vilka blinda element (17) är anordnade att ej matas av mikrovågssignaler, är placerade i ytan (13) mellan rader av ordinarie element så att avståndet (a4, as, a6, av, ag) mellan näraliggande rader av ordinarie element (15) respektive blinda element (17) är mindre än en halv våglängd av hotfrekvensen till antennanordningen (11).

2. Antennanordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de blinda elementen (17) är samma typ av element som de ordinarie elementen (15) och att de blinda elementen (17) är av samma storleksordning som de ordinarie elementen (15).

3. Antennanordning enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d av att de ordinarie elementen (15) utgör genomgående öppningar (15b) i ytan (13).

4. Antennanordning enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d av att de blinda elementen (17) utgör ej genomgående urtag (17b) i ytan (13).

5. Anordning innefattande ett plan och en antennanordning (ll) innefattande rader av ett eller flera ordinarie element (rn rz), vilka ordinarie element (15) är anordnade att matas med mikrovàgssignaler och är placerade i ett periodiskt mönster i antennanordningen (11) bildande nämnda rader i olika riktningar, varvid infallande signaler mot antennanordningen (11), vilka f? 509 773 signaler utgör ett hot till antennanordningen (Il)f innenåller frekvenser inom en hotfrekvens till antennanordningen (ll), k ä n n e t e c k n a d av att planet innefattar rader av ett eller flera ursprungliga antennelement, vilka är anslutande till de ordinarie antennelementen (15) hos antennanordningen (ll) i ett läge då planet är sammanfört mot antennanordningen (ll), och att planet vidare innefattar en eller flera rader av ett eller flera blinda element (rg, r4, rs), vilka blinda element (17) är anordnade att ej matas av mikrovågssignaler då planet är sammanfört mot antennanordningen (ll), och de blinda elementen (17) är placerade i planet mellan rader av ursprungliga element så att avståndet (a4, as, aa, av, ag) mellan näraliggande rader av ursprungliga element respektive blinda element (17) är mindre än en ihalv våglängd av hotfrekvensen till antennanordningen (ll).

6. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d av att de blinda elementen (17) hos planet är samma typ av element som de ordinarie elementen (15) hos antennanordningen (ll) och att de blinda elementen (17) är av samma storleksordning som de ordinarie elementen (15).

7. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d av att de ursprungliga elementen utgör genomgående öppningar i planet.

8. Anordning enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d av att de blinda elementen (17) utgör ej genomgående urtag (l7b) i planet.