SE509597C2 - Utfodringsförfarande av fosforhaltigt foder för svin - Google Patents

Description

509 597 Ü 10 15 20 25 30 35 2 barhet och tillgodogörbarhet. Experimenten har i huvud- sak utförts med på majs-soja baserat foder, såsom i Pallauf,J. et al.

Zulage an microbieller Phytase zu einer Mais-Soja-Diät publikationen (t.ex. Einfluss einer auf die scheinbare Absorption von Phosphor und Calcium beim Ferkel, J. Anim. 67, 1992 ss. 30 - 40).

Som huvudsaklig spannmålsart i svinfoder an- Physiol. Anim. Nutr., vänds i Finland korn, vars fytinsyra- och fytasenzym- mängd avviker från motsvarande i majs. I finska svin- gårdar till exempel utfodras vid uppfödningen av kött- svin, dvs. svin avsedda för köttproduktion, svinen i allmänt under hela uppfödningstiden, dvs. under begyn- nelseskedet och slutskedet (utgående från en levande vikt på minst 20 kg ända till slaktvikten) med ett på korn-soja baserat foder, vilket innehåller en tilläggs- fosforkälla, 0,6 -0,7 % av fodrets torrsubstansvikt (t.ex. över 3 g i vilket den totala fosformängden är ca. tillgodogörbart fosfor/kg foder torrsubstansvikt). Det använda fodrets rikliga fosforinnehåll förorsakar för- utnämnda problem. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att avlägsna de nämnda problemen. Ändamålet med den föreliggande uppfinningen är att föra fram ett nytt utfodringsförfarande för uppföd- ning av svin som grundar sig på en på korn-, vete-, eller ett dylikt spannmål baserad utfodring, tack vare vilket förfarande den vid utfodringen använda tilläggs- fosformängden kan minskas utan att svinens tillväxt och kvaliteten på benstommen väsentligen försvagas. Uppfin- ningen för ännu fram en på korn-, vete- eller ett dy- likt spannmål baserad foderdiet, dvs. ett utfodrings- program för uppfödning av köttsvin.

Vidare kan tack vare uppfinningen utfodrings- kostnaderna sänkas och fosformängden i det av svinen utsöndrade avfallet minskas.

För karakteristiska uppfinningen detaljer 10 15 20 25 30 35 5å5o9 597 3 hänvisas till patentkraven.

Emedan t.ex. fytasenzyms användning i på korn baserade svinfoder hittills har undersökts endast lite, koncentrerade man sig i samband med uppfinningen på att undersöka olika möjligheter att minska den som nödvän- dig ansedda tilläggsfosforkällans användning i för upp- födning av svin avsedda foder av växtursprung, vilkas huvudsakliga komponent består av korn, vete eller ett dylikt spannmål eller av blandningar av dessa. I sam- band med undersökningarna observerades överraskande, att i slutskedet av uppfödningen växte svinen med i förhållande till fosforhalten i den anmärkningsvärda låga. växtbaserad foderutfodringen xned goda tillväxt- resultat och t.o.m. med endast på växtbaserat foder utan tilläggsfosforkälla. Tillväxtresultaten i uppföd- ningens slutskede har konstaterats motsvara de med nuvarande rikligt med fosfor innehållande foderutfod- ringen erhållna motsvarande tillväxtresultaten.

Uppfinningen är överraskande, emedan det en- ligt en allmän uppfattning i den rådande tekniken hit- tils har ansetts nödvändigt, att det vid utfodring av svin för producerande av köttsvin i på växtbaserat foder måste tillsättas en fosforkälla i tillgodogörbar ända tills för uppnående av en acceptabel fornl under hela uppfödningstiden, t. ex. slaktvikten uppnåtts, köttproduktionsnivà och benstomms hårdhet. Växtbaserade foder har helt enkelt inte ansetts vara tillräckliga som fosforkälla trots, att svinens fosforbehov i slutet av uppfödningen minskar lite. Nu har det för första gången framförts, att redan efter en levande vikt på 55 - 65 kg kunde fosfornivån i samband med växtbaserad fo- derutfodring sänkas så väsentligt, att tilläggsfosfor- källan under uppfödningsskedet helt kan uteslutas utan att produktionsresultaten försämras.

I utfodringsförfarandet enligt föreliggande uppfinning, vari svin uppföds med ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder, minskas den 509 597 4 5 10 15 20 25 30 35 4 vid utfodringen använda fosformängden i förhållande till den i tekniken rådande nivån. Enligt förfarandet används i begynnelseskedet av uppfödningen ända upp till en levande vikt på 50 - 65 kg vid utfodringen ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder tillsammans med en tilläggsfosforkälla och möjligen tillsammans med ett tillförbart fytasenzympreparat och i slutskedet av uppfödningen från den levande vikten 50 - 65 kg uppåt används vid utfodringen ett på korn-, eller ett dylikt spannmål baserat foder utan tillsats av en tilläggsfosforkälla för minskande av fosforutsläppen och för uppnående av en miljövänligare vete- verkan.

I en fördelaktig utföringsform för förfarandet enligt uppfinningen används i slutskedet av utfodringen ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder, vilket innehåller tillgodogörbart fosfor under 1,65, fördelaktigt företrädesvis ca. företrädesvis under ca. under ca. 1,4, t.ex. ca. 1,2 - 1,8, 1,2 - 1,65, fördelaktigt ca. 1,2 - 1,4 g/kg torrsubs- tansvikt av fodret. Som totalfosforhalt bestämd i slut- skedet på uppfödningen kan användas ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder, vars totalfos- forhalt är under ca. 0.50, företrädesvis under ca. 0.46, fördelaktigt under ca. 0.39, 0.33 - 0.50, företrädesvis ca. 0.33 - 0.46, fördelaktigt ca. 0.33 - 0.39, % ca. 1,8, TneX. av fodrets torrsubstansvikt.

Utfodringsförfarandet enligt uppfinningen kan annars förverkligas t.ex. enligt rådande teknik men i slutet av uppfödningen används ingen tilläggsfosforkäl- la. I enlighet med en enligt uppfinningen periodiserad utfodring i uppfödningens slutskede är det fosfor som ingår i foderväxterna överraskningsvis tillräckligt för erhållande av ett effektivt tillväxtresultat. Dessutom erhålls med ett utfodringsförfarande enligt uppfinnin- gen en tillräcklig fasthet på benstommen.

Med ett på korn-, vete- eller ett dylikt 10 15 20 25 30 35 _ 509 597 5 spannmål baserat foder avses i samband med denna upp- finning ett foder, vilket innehåller minst ca. 30 vikt- %, företrädesvis över 50 vikt-%, korn, vete eller ett dylikt spannmål eller blandningar av dessa.

Ytterligare kan vid uppfinningen såsom basfo- der användas ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder, vari har tillsatts annat foder- råämne som innehåller fosfor' av' växtursprung, t.ex, ryps, soja och/eller andra baljväxter. Enligt en för- delaktig utföringsform används vid uppfinningen på spannmål-soja-, spannmål-ryps- eller spannmål-ärt base- rat foder. Ett sådant foder kan t.ex. vara ett på områ- det allmänt känt foder, vilket är avsett för uppfödnng av köttsvin.

Med en tilläggsfosforkälla avses, hänvisande till beskrivningen av den rådande tekniken, en till ett grundfoder tillförbar, av icke växtursprung varande oorganisk eller organisk fosforkälla, vilken är avsedd att tillsammans med grundfoderblandningen doseras som ett tillägg till fodret av växtursprung och vilket djuret kan tillgodogöra sig. Av de organiska fosforkäl- lorna kan nämnas en fosforkälla av djurursprung, t.ex. köttbensmjöl, köttmjöl och benmjöl.

Tilläggsfosforkällan utgörs fördelaktigt av en tillsam- mans med ett pà korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder allmänt använd oorganisk fosforkälla, såsom fiskmjöl, t.ex. dikalciumfosfat. Den i begynnelsen av uppfödnin- gen användbara mängden kan motsvara det i den rådande tekniken kända vedertagna bruket. Förhållandet mellan tilläggsfosforkällan och det på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserade fodret kan fördelaktigt anpas- sas så, att i begynnelseskedet av uppfödningen fås en tillräcklig andel tillgodogörbart fosfor med hjälp av ett grundfoder och en tilläggsfosforkälla och i slut- skedet av uppfödningen fås en tillräcklig andel tillgo- dogörbart fosfor med hjälp av enbart grundfoder.

I en utfodringsmetod enligt yppfinningen kan 509 597 10 15 20 25 30 35 6 begynnelseskedet av uppfödningen förverkligas på ovan nämnda sätt, t.ex. enligt den i praktiken rådande tek- niken. Enligt en fördelaktig utföringsform innehåller fodret och tilläggsfosforkällan ända till en levande vikt på ca. 20 - 25 kg 'tillsammans tillgodogörbart fosfor ca. 6,0 - 7, 0 g/kg torrsubstansvikt av fodret och med den levande vikten inom området ca. 20-25 - 50- 65 kg innehåller fodret och tilläggsfosforkällan till- sammans tillgodogörbart fosfor ca. 2,0 - 4,5 g/kg torr- substansvikt av fodret.

I slutskedet av uppfödningen enligt utfod- ringsförfarandet enligt uppfinningen kan vid behov även någon annan grundfodersammansättning användas än den som har använts i begynnelseskedet.

I utfodringsförfarandet enligt uppfinningen kan fördelaktigt användas även fytasenzympreparat. I en undersökning som gjorts i samband med uppfinningen iakttogs, att genom en tillsats av fytas till ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder kan tillgodogörbarheten av det i fodret ingående fosfo- ret förbättras och på så sätt kan åtminstone en del av tilläggsfosforkällans användning ersättas. Ytterligare eftersom det som ett resultat på fytas verksamhet från fytas frigörs förutom fosfor även bl.a. kalcium, som djuret kan tillgodogöra sig, har användningen av fytas även en fördelaktig inverkan på svinens som skall upp- födas benstommes kvalitet. Användningen av fytasentzym lämpar sig sålunda speciellt bra t.ex. i begynnelseke- det av' uppfödningen för en. ytterligare lninskning av mängden tilläggsfosfor.

Fytasenzympreparatet kan utgöras av vilket som helst användbart växt- eller mikrobbaserat fytas. Det kan utgöras av ett kommersiellt fytaspreparat, varvid det kan användas i samband med ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder fördelaktigt 100 - 1000, 1000, 300 - 750 U/kg torrsubstansvikt av fodret. såsom 300 - t.ex. 10 15 20 25 30 35 ï"so9 597 7 Såsom fytasenzympreparat kan även användas t.ex. kliprodukter, såsom t.ex. vetekli eller rågkli, vilka innehåller en hög fytasenzymaktivitet. Till exem- pel i vete är fytasaktíviteten koncentrerad i sädeskor- nets ytskikt så, att aleuronskiktet innehåller 40 % av sädeskornets fytasaktivitet. Vetekli kan tillsättas i mängder ända upp till 10 - 20 % av fodrets vikt.

Fytasenzympreparat kan även om så önskas till- föras i slutuppfödningsskedet för att t.ex. öka mängden tillgodogörbart fosfor. Beroende på ett i samband med ett i slutet på uppfödningsskedet av uppfinningen gjort iakttagande kan användningen av dyrt fytas i alla fall koncentreras enbart på uppfödningens begynnelseskede, vilket minskar uppfödningskostnaderna.

Med ett utfodringsförfarande enligt förelig- gande uppfinning kan de växande svinens fosformottagan- de optimeras, dvs. användningen av en tilläggsfosfor- källa kan minskas medan en i alla fall normal tillväxt och god kvalitet på benstommen kan bibehållas. En mind- re användning av en tilläggsfosforkälla minskar å sin sidan utfodringskostnaderna och minskar fosforutsläppen betydligt.

Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas genom utföringsexempel och med bifogade rit- nig. uppfinningen inte att begränsa densamma.

Utföringsexemplen är avsedda att endast belysa Figur l visar de i utföringsexempel 1 i utfod- ringsexperimentet erhållna. dagliga viktökningarna på svinen och fodrets verkningsgrad under uppfödningens olika skeden. I den grafiska figuren har med den vänst- ra vertikalaxeln visats kg foder/kg viktökning och med den högra vertikalaxeln den dagliga viktökningen to- talt, g/d. På den vågräta axeln har tiden angivits i diet l, den dagliga viktökningen; * diet 2, fodrets verkningsgrad; fodrets verkningsgrad; Q |- diet 2, fodrets den dagliga viktökningen; + 4 diet 3, dagar. Kurvorna: 4 diet l, verkningsgrad; diet 3, den dagliga 509 597 10 15 20 25 30 35 8 viktökningen.

Exempel 1: I experimentet undersöktes fytastilläggets inverkan på på korn-soja baserad foderutfodring. Vidare iakttogs svinens tillväxtbeteende i uppfödningens slut- skede, då vid utfodringen ej användes någon tilläggs- fosforkälla.

Kontrolldieten (diet 1) var i förhållande till alla näringsmedel tillräcklig enligt kända normer. Ex- perimentdieterna 2 och 3 var i förhållande till alla andra näringsmedel tillräcklig utom i förhållande till den totala fosformängden. Som tilläggsfosforkälla i kontrolldieten användes dikalciumfosfat. Dieterna 2 och 3 innehöll inget oorganiskt fosfor. Diets l totala fos- forhalt var 7,2 g/kg torrsubstans av fodret och motsva- rande för dieterna 2 och 3 var 4,0 g/kg torrsubstans av fodret. Till diet 3 tillsattes 750 U/kg foder av kom- merciellt fytaspreparat. Dieterna är framställda i ta- bell 1.

I tabell 2 har dieternas och råämnenas P och Ca halter framställts. I tabellerna 3 och 4 har de i experimenten erhållna resultaten angivits. Av bestäm- ningsmetoderna kan nämnas att fodren analyserades en- ligt standardmetoder. Fytasaktiviteten mättes som från fytas frigjort fritt fosfat efter det att provet först hade inkuberats en halv timme i en 0,1 M natriumacetat- lösning, pH 5,0, 35°C. En fytasenhet är den mängd en- zym, som frigör 1 ymol oorganiskt fosfor ur natrium- fytas/min. tionerna, Heinonen J.K. och Lahti, R.J., Anal. Biochem, 113 (1981) s. 313 - 317, och Gibson, D.N. och Ullah, A.H.J., Arch. Biochem. Biophys., 260 (1988), 503 - 613.

Dieternas tillgodogörbarheter bestämdes såsom en sken- bar tillgodogörbarhet enligt artikeln, Näsi, M. och Helander, E., Effects of Microbial Phytase Supplementa- tion and Soaking of Barleysoybean Meel Diet for Impro- for Growing Fytasbestämningen grundade sig på publika- ving Availability of Plant Phosphorous 10 15 20 25 30 35 2509 597 9 Pigs, Acta Agric. Scan., Sec.A., Animal Sci. (i tryck).

För dieterna 1, 2 och 3 användes uppmätta tillgodogö- relsefaktorer 0,545, 0,447 och 0,652. Benens brotthåll- fasthet bestämdes med en Instron Testing Instrument- anordning (modell 1112). De mätta benens längd var ca. 3 cm.

För dieterna 1 - 3 bestämdes de tillgodogörba- ra fosforhalterna 3,9, 1,8 och 2,6 g/kg. Under experi- menten var den dagliga viktökningen och fodrets verk- ningsgrad hos kontrollsvinen betydligt bättre än hos dieternas 2 och 3 svin. Fytas förbättrade den dagliga viktökningen och fodrets verkningsgrad i uppfödningens begynnelseskede (28 - 60 kg), men dietens 2 svin kunde växa lika bra som de övriga gruppernas svin då de upp- nått 60 kg vikt. Hos de med dieterna 1 - 3 matade svi- nen iakttogs ej under experimentet svagheter i benstom- men. Fytaset verkade stärka benstommen hos dietens 3 svin jämfört med dietens 2 svin.

Den med exkrementerna utsöndrade fosformängden var 985 g, 551 g och 424 g/svin med dieterna 1, 2 resp. 3.

I figur 1 har grafiskt visats de med dieterna 1, 2 och 3 utfodrade svinens dagliga viktökning och foderverkningsgraden under uppfödningens olika skeden (DG = den dagliga viktökningen; FCR = fodrets verk- ningsgrad).

På grund av experimenten iakttogs, att använd- ningen av tilläggsfosfor, enskilt eller tillsammans med en fytastillsats är nödvändig i uppfödningens begynnel- seskede, men i slutskedet av uppfödningen kunde svinen överraskande växa lika bra utan tilläggsfosforkälla.

Exempel 2: Vid experimentet undersöktes inverkan av en 10 %:ig veteklitillsats till en på korn-soja baserad fo- derutfodring. Vidare iakttogs svinens tillväxtbeteende i slutskedet på uppfödningen, då vid utfodringen ej användes någon tilläggsfosforkälla. 509 597 10 15 20 25 30 35 10 Dieterna l och 2 innehöll alla tillräckligt av alla näringsämnen, dieterna 3 - 6 innehöll tillräckligt av alla andra näringsämnen utom fosfor. Dieterna 2, 4 och 6 innehöll 10 % vetekli, vars fytasaktivitet var ca. 2800 U/kg. Dieterna har visats i tabell 5.

I tabell 6 har dieternas Ca, P samt fytas mängd visats. I tabell 7 och 8 har de i experimenten erhållna resultaten angivits. Såsom bestämningsmetoder användes de i exempel l beskrivna metoderna. De mätta benens längd var 3,7 cm.

De bestämda tillgodogörbara fosforandelarna i dieterna var 4,2, 4,2, 2,7, 2,5, 1,4 och 1,8 g/kg torr- substansvikt av fodret. Dieterna 4 och 3 visade sig vara tillräckliga för hela uppväxtperioden, men dieter- na 5 och 6 gav ett försämrat resultat (en långsammare tillväxthastighet, foderförbrukning och foderverknings- grad), ty svinen växte dåligt med ifrågavarande diet i uppfödningens I alla fall förmådde dieternas 5 och 6 svin växa och tillgodogöra sig foder begynnelseskede. lika effektivt som de övriga gruppernas svin efter 60 kgzs levande vikt. En 10 %:ig veteklitillsats inverkade inte på produktionsförmågan, på fodrets verkningsgrad och inte på det slaktade djurets kvalitet. Veteklifytas iakttogs ha en positiv inverkan på benets brotthåll- fasthet i dieter med en låg fosforhalt.

På grund av experimenten iakttogs, att använd- ningen av tilläggsfosfor, enskilt eller tillsammans med en fytastillsats är nödvändig i uppfödningens begynnel- seskede, men i uppfödningens slutskede förmår svinen växa bra utan tilläggsfosforkälla.

Exempel 3: Ett utfodringsförfarande enligt uppfinningen Ett utfodringsförfarande för producerande av t.ex. köttsvin eller avelssvin förverkligas med på korn-soja baserat foder, vars totalfosforhalt är 0,39 % av fodrets torrsubstansvikt. Såsom tilläggsfosforkälla användes dikalciumfosfat. Ända till en levande vikt på 20 kg fullföljs 10 15 20 25 30 35 ïfsoš 597 11 svinens utfodring med nämnda foder tillsammans med dikalciumfosfat så, att den totalafosforhalten är 0,8 - 0,9 % av fodrets torrsubstansvikt. I den levande vikt- intervallen 20 - 60 kg utfodras svinen med nämnda foder tillsammans med dikalciumfosfat så, att den totalafos- forhalten är 0,6 - 0,7 % av fodrets torrsubstansvikt.

Från den levande vikten 60 kg framåt utfodras svinen men nämnda foder utan dikalciumfosfattillsats, varvid totalfosforhalten i detta slutuppfödningsskede är 0,39 % av fodrets torrsubstansvikt.

TABELL 1 Fodersammansättningen % Diet Diet Diet 1 2 3 Korn 76.0 76.8 76.8 Soijakross 19.5 19.3 19.3 Dikalciumfosfat 1.6 Kalciumkarbonat 0.7 1.7 Melassi 1.0 1.0 Bindmedel 0.5 0.5 0.5 (Serla Pondex) NaCl 0.4 0.4 0.4 Spårämneblandningl 0.2 vitaminblandning* o . 1 o . 1 Fytas3 - - 0.024 Tillgodogörbart 163 163 163 råprotein g/kg torrsubstans (beräk.) Foaerenhet (FU/kg ) “ 1.0 1.0 1.0 ME, MJ/kg 12.5 12.5 12.5 1. per kg diet: 20 mg Fe, 21 mg Mn, 21 mg Cu, 73 mg Zn, 0.2 mg J, 0.1 mg Se. 2. per kg diet: 5000 IU vitamin D, 60 mg vitamin E, 2 mg vitamin K, 20 mcg 2 mg tiamin, 3 mg riboflavin, 509 597 10 15 20 25 30 vitamin B12, niacin. 50 mcg biotin, 10 mg pantotensyra, 20 mg 3. Natupfos R 5.000 phytase (Gist-Brpcades, Holland) 4. FU = 0.7 kg stärkelseekvivalent TABELL 2 Experimentfodrens och råämnenas P- och Ca-halter.

Sammansätt- Diet Diet Diet Korn Sojakross ning, g/kg 1 2 3 torrsubstans Fosfor 8.1 4.6 4. 5.5 Fytinsyra 10.4 10.4 11.1 . 11.4 Fytin av P 2.9 2.9 3 3.2 (*0.282) Fytins P % 35.8 63.0 67.4 62.4 58.5 andel av to- tal-P Fytas, U/g <1.0 .4 1.6 0.3 n.d.* Tillgodo- 4.4 .O . gjort P (mätt) Kalcium 8.6 8.2 8.2 Förh. Ca:P 1.06 1.78 1.78 Förh. Caztill- 1.95 4.10 2.83 godogjort P *n.d.

Förh. ej bestämt förhållande mellan ß509 597 13 UNSGUHÜÜOH H Dh .M ^~.°v@.° .^HoQ.ov@v**« _^H°.°vm.*« _^m°.°v@v* .@u=@v>»@n w»=fi mz mummflfifiu møuæu vwë .m> mummflflflumøuæu :mun n mo mummfiflfip m w»=« .m> mpømfififlp m xmflcmmwoo H Hu .N Awuflhflfiiflßm mvwfiflflflwflwë U Emm .a mcwom -m»w»fl~ß>x «* ««« mz mz wo.° -.w m>.@ >o.° m.æ m.@ m.m wpwuuwxuxmfiw mz *« ** mz m~.° >.m~ ~.«~ >~.° ~.«~ @.m~ @.«~ w ==fi>m uxmfim ax _»x«> wz wz mz mz «m.° w.m> ~.@> >@.o m.m> ~.m> >.@> m»w»»mx»x«~m @=«=xm»~fi> wz mz wz «* æ~°.o ~w.~ @@.~ «m°.Q mm.~ °m.~ m>.~ @x\am .mom mz * mz wz «~°.° @m.~ >~.~ m~°.° m~.~ H~.~ o~.~ fim«u\=«>w\am :Émší acw: wz mz wz * m@.H ~.m°~ «.æ°~ >~.~ @.mo~ m.~H~ m.m°~ -xnunumuuwuom m .mcflcxæ mz «* mz * @.@ ßmæ wmß °.~H ofiw ßmß m«w 1»xH> mfifimmn mz « mz 0 mw.= æ.@m @.Hm «°.H °.°@ «.~m @.æm mmu>øum .»=< wz mz wz wz ~>.° @.HoH @.°°H mæ.c ~.ooH m.~oH o.~°H mg _»xfl>»=Hm mz mz wz wz «@.o æ.>~ m.>~ mm.o @.>~ ~.w~ >.ß~ mg _.>m@=«m»= .>Eßm -uwuov »uu M N H *cam :mm Nu ~Hu :mm ,~mwx Homm=w :mm uwfim pwfia »wfin u .uwuwfim>M muwuumxuxmflm :OO mcwcxflunuwuuwfiøm _m>fi:uxm>HHwB .M Aflmmflß mm om mä ofi .m Hfiwnøu mm cwmcmxfiuficwfim mxmfiumfiumum :mo .N ucwsfiuwmxw umm cmnøfisnflu suo |m«n«u m .H Amfinnfiuv mx _cwuw:ummu wz « wz «« @««.m >@.~°H mm.o~H m°w.w H@.>oH mm.~@ ~m.«mH -fifimfipwoum .mH=QHuv mcøuwnflm uuuoa mcmxmm >m o wz wz mz mm.o «.mwfi @.m@H «>.° o.mwH o.@wH m.o>H wx\m _~o«wøm ^«H=nfi«v mcmumnnm .H IHHOU mflßxwfl >fl mz wz wz 0 mo.H °.>mm ~.@m~ @~.~ «.mmm ~.mmm w.mm~ mx\m .e=HuHøM ^-=nfi~v .UMDDWHHOU Mßwfl « mz mz wz >««.o mH.~@ @«.~@ @æm.° ~o.~@ wæ.~@ ~H.~@ -wa >m «_wxm< ~E0\m mz mz wz mz ~m~o.o «w~.H «H~.H mH~°.o ßm~.H mæ~.H H~m.H pwnuwu mfiønflm « mz mz mz wmm.o °æ.- >@.°~ m~m.° m~.- >~.H~ o@.H~ @_»gH> mfianflm ~Eo\m mz wz *** *« «æoo.o HmH.~ mm~.H m°H°.° @H~.H m«H.H «-.fi pwzuwp øfinfia 1/ wz mz mz mz >«.m m.mmH m.æwH «m.@ @.~mH ~.~mH «.HmH m .»xfi> øfinfla w .>Eflm |umUow »mn m N ~ ducwë mw *ewa :wm ~u ~Hu :mm lpwmm uommnm sam uwfio ßwfin »män -fluwmxm 5 uwzummufiflwnuuoun :vc ufimzfiøuwcfie .uwsuwu _ugH> wuwcwm .« qAmm mm om ma ofi 10 15 20 25 30 35 UI C) \O U! \O \'l 15 TABELL 5 Foder- Diet Diet Diet Diet Diet Diet samman- 1 2 3 4 5 6 sätc- apa/s* dvs/s apz/s dpz/s a1>1/3 dpi/B ning f: wB-z wB+ wß- wß+ wß- wß+ Korn 75.6 66.8 75.9 67.0 76.4 67.4 Soja- 18.9 17.8 18.8 17.8 18.7 17.8 kross Vetekli - 10.0 - 10.0 - 10.0 Melass 2.0 2.0 2.0 .0 2.0 Dikalcium- 1.6 1.5 0.9 0.8 0.1 - fosfat Bindmedel 0.5 0.5 0.5 0.5 0 5 0.5 (Ser1a Pondex) NaC1 0.3 0.3 0.3 0.3 0.3 Spårämnes- 0.2 0.2 0.2 0.2 0.2 0.2 blandning: Vitamin- 0.1 0.1 0.1 0.1 0.1 0.1 blandning* Lysin 0.1 0.1 0.1 0.1 0.1 0.1 FU5/kg 0.99 0.96 0.99 0.96 0.99 0.96 foder ME MJ/kg 12.4 12.0 12.4 12.0 12.4 12.0 foder 1. Tillgodogörbart fosfor 2. Vetekli 3. per kg diet: 20 mg Fe, 21 mg Mn, 21 mg Cu, 73 mg Zn, 0.2 mg J, 0.1 ng Se 4. per kg diet: 5000 IU vitamin A, 800 IU vitamin D, 60 mg vitamin E, 2 mg vitamin K, 2 mg tiamin, 3 mg ribo- flavin, 20 mcg vitamin B 12, 50 mcg biotin, 10 mg pan- totensyra, 20 mg niacin. 5. FU = 0.7 kg stärkelseekvivalnt 509 597 16 m .nuwmouom -fififiu “au .numm |owomHH«~ @°.~ @«.~ @~.~ @~.H >>.° «æ.° =«HHwe.~H«=H@@ m .anwa louømflfiflp "nu «m.m m«.> °.« @w.m H~.~ @~.~ =@H~we.-m=H@@ Q~.~ mm.~ ~m.~ ~>.H H~.H H~.H mnwo .fifimzumm nu .nflww >>.~ @«.m m~.~ @w.~ -.~ Hm.m -ouomflflfla >.oH «.°H °.oH m.o~ >.m @.m esfiufima ^ß»mev m .nuwm @.H «.H m.~ >.~ ~.« ~.« -ovowfififle ooww com «.n.= oomv oomv o°«v oomv ooßv oowv mx\: .m«»>@ Q mflmp lOß >G HQUGN H.mæ ß.m@ o.mm H.~@ Q.wm @.m« @.~« æ.m~ m.o~ -w m m=H»>m o.oH m.~ o.« °.m m.~ H.~ @.~ H.~ m.~ mH>m=fi»>« >m m @.m~ ~.@ «.«H >.°H w.w m.oH m.m °.HH o.m @u>w=H»>@ ~.HH m.~ æ.@ m.« «.« ~.@ ~.w o.@ ~.æ Homme» +mB nmš +m3 |m3 +m3 |m3 ~\H@u ~\~mu ~\~mv ~\~@u m\~mu ~\mmv Q m « M N H fiHxw»w> :How :mm pwfia uwfin uwflo uwfim uwfio awfim mnzmuuou mx\mV Hwufimzmøuæw :oo lësfiofimx _ |uowwow mmcmcsmøu ^.m:wu 300 mcwHU0wuCwEwHwQXw .w Aåmmêß mm om mä ofi 509 597 17 mHmo.~ umfimu Uwe wmuwoflfimfiuflnä uwoHm> 12mm mamma m cmmmsum H .~ Hwwuumvcmuw mumfiøuflwume n :mm .H mz mz -.o æ.æ m.æ ß.æ @.w «.æ m.æ |muwu«~m>m mz mz ~@m.o «.m~ w.«~ æ.«~ H.«~ æ.«~ >.«~ w c:«>wuxmHm mz mz wm.o <.m~ @.«~ >.«~ o.«~ m.m~ >.«~ mx_::«>muxm~m wx .»xH> * mz @m.° @.«> «.m> ~.m> m.m> H.m> ~.m> mßwpuwxuxøfiw m=H=x@pxfl> *** mz Hmo.o ~@.~ «m.~ H@.~ H>.~ @@.~ m>.~ mx\:w .muß « mz @~o.° ß~.~ -.~ -.~ mm.~ °«.~ o«.~ v\=«>w\=@ 0 mz mm.~ ~.>mH m.H°~ °.«mH m.w@H m.Hmfi >.«@H =«>m\=m .uwnom o mz @w.o m.mw @.~@ ~.H@ «.@> @.æ> m.Hæ .»=«.m@n.>ø~m u\m _m=H=xm ««« ma ~@.@H Nfiæ mmm w«@ www mom www -~g«> mfifimwa * mz -~.H «.>@ @.w@ H.m@ °.m@ «.°> æ.@@ @x_@=fl=xw»xfi> « mz ~>~.H «.wm «.m@ °.@@ ~.°°~ w.HQ~ o.~°H @g_~xH>»=Hm wz wz ~@«.o °.H~ @.°m @.m~ ~.Hm «.H~ ~.Hm @x.»xH>w@:«@»: +m3 |m3 +m3 um? +m3 |m3 m\fimU m\HmU m\NmU m\NmU m\mmU m\mmU w m e m N ä NU »HU fiäüm nwflfl uwfifi uwfifi »man uwflfi uwflfi .uwu«Am>x muwuuwxvxøam :OO Gmwcfifixßunuwunwfløu .Cm>«Cuxw>AfiflB .ß Admmdß pumnuwmouømfififl» u .nuwwouomfififiu fiHgw~w> H ms Umm«>mm wucfi u .U.c« 18 Amflsnfluu mcmuwnsm IHHOH wiflxwm >O 509 59-7 mz * ««« «« mz m~.~ m.~@m m.Hßm u.°u~ m.Hum w.>>m «.m>m ux\m _e=fiu~mx Amfisnfiuv maa» Imnsmuuou www: wz wz wz *« m.ou «.°u u.uu >.~u ~.~u m.~u lwn >m W .@xm< nEu\m mz wz wz mz mz>umo.o wo~_H °@~.H um~.H «-.H ~om.H wm~.H uwcumu mflsnflu 0 mz mz c ~.um ~.m~ «.°m æ.~m m.~m H.H~ u _u¥u> mflznflu nEu\m mz mz mz u wzflæfiouu Hm~.H ~«m.H m°~.H H~m.H Hw~.H H~m.~ uwzuwu ßflnfie mz wz mz wz mz «o.m u.H°~ «.mm~ >.wo~ m.@o~ H.°H~ «.mm~ m .»xH> mflnfle +ms -ms +mz -ms +mz lm: n\Hmu m\Hmu ~\~uu m\~mu m\muu m\~mv u m « M N H fiucws nu vu nu Nu »mun »mun »mun »mun »mun »mun -uuwmxm wmfiwvæuwn cwmcfl H H zoo w H mz :OO ofiv H .movm uwflummwfifiwcuuøhfl GUO ufimcflmnwfiflë ~uw2umu uM«> muwcwm .w Hfiwflmß _m u +m ":mocmommuwu«Hø>m .« ~HovQ H «« ufioovfl H ««« uu@=u m x Hu H nu :ua m x Hu H uu Hvmzv m n nu :MH Q H Nu HfiXw#w> m> O M HO m=~x«ufi=@Hw xmflumuuøum .M mm om mfi OH 509 597 19 WZ 4* « wz WZ wm.m mz mz mz mz wz @@.° o.ooH w.o>H m.oæ m.o>H .ß .HHOQGH 0G :LÜWCMMMHMCUHW Nvfiwwnwmflüflflm COD .N UCOEAHQQKÜ .HÜQ COQflHDD.w% SUG IMHDHU w .H >.~> b.mßH æ.Hß æ.m>H Aßfinfip. mg .cmumzuwmu nflawcuuoum ^«H=nfi«. wcmumnøm nuuou wcmxmm >m mx\m .uowmom æ.mß m.æo~ ~.oßH æ.oß~ ca

Claims (11)

10 15 20 25 30 509 597 QO PÅTENTKRAV

1. Utfodringsförfarande, varvid svin uppföds med ett på korn-, vete eller ett dylikt spannmål base- rat foder för produktion av kött, och i begynnelses- kedet av uppfödningen ända till en levande vikt på ca. 50 - 65 kg vid utfodringen används ett på korn-, vete- eller dylikt spannmål baserat foder tillsammans med en tilläggsfosforkälla och ett möjligen tillsättbart fy- tasenzympreparat, för minskande av fosforutsläpp och för åstadkommande av en miljövänligare inverkan, att svinens köttproduktionsnivå och benstommes kvalitet k ä n n e t e c k n a t därav, utan väsentligen försämras, att i slutskedet av uppfödningen från en levande vikt 50 - 65 kg framåt vid utfodringen används på korn-, vete eller dylikt spannmål baserat foder utan tillsatsfosforkälla så, att fodret innehåller tillgodo- 1,65 g/kg torrsubstansvikt av på ca. görbart fosfor under ca. fodret.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e- t e c k n a t därav, att i slutskedet av uppfödningen utfodras svinen med på korn-, vete- eller dylikt spann- vilket innehåller tillgodogörbart företrädesvis under ca. 1,4, laktigt ca. 1,2 - 1,4 g/kg torrsubstansvikt av fodret.

3. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, därav, att tilläggsfosforkäl- mål baserat foder, 1,65, förde- fosfor 1,2 - k ä n n e t e c k n a t lan utgörs av en oorganisk fosforkälla eller en ej växtbaserad organisk fosforkälla, såsom fosfor härstam- mande från benstommen.

4. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att i slutskedet av uppfödningen utfodras svinen med ett på korn-, eller ett dylikt spannmål baserat foder, vilkets totala vete- fosformängd är under ca. 0,46, företrädesvis under ca. 0,39, fördelaktigt under ca. 0,33 - 0,46, fördelaktigt 0,33 - 0,39, % av fodrets torrsubstansvikt. UI 10 15 20 25 30 41

5. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att i begynnelses- kedet av uppfödningen används vid utfodringen ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder och scmx tilläggsfosforkälla. en oorganisk. fosforkälla eller en organisk, såsom en från benstommen härstamman- de, fosforkälla så, att ända till den levande vikten ca. 20 - 25 kg innehåller fodret och den tillförda fosforkällan tillsammans tillgodogörbart fosfor ca. 6,7 - 7,0 g/kg torrsubstansvikt av fodret och under den levande vikten ca. 20-25 kg - 50-65 kg innehåller fod- ret och den tillförda fosforkällan tillsammans till- godogörbart fosfor ca. 2,0 - 4,0 g/kg torrsubstansvikt av foder.

6. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att på korn baserat foder används.

7. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 6, k ä n n e t e c k n a t att såsom foder används ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål till vilket har tillförts något annat företrä- därav, baserat foder, växtbaserat fosfor innehållande foderråämne, desvis används säd-soja-, säd-ryps- eller säd-ärtbase- rat foder.

8. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 7, k ä n n e t e c k n a t att såsom tillför- bart fytasenzympreparat används på växt- eller mikrober därav, baserat fytasenzym.

9. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 8, k ä n n e t e c k n a t att såsom tillför- bart fytasenzympreparat används vetekli ca. 10 - 20 % därav, av fodrets torrsubstansvikt.

10. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att såsom till- förbart fytasenzympreparat används på mikrober baserat fytasenzympreparat ca. 100 - 1000 U/kg torrsubstansvikt av fodret. ÛSÛ9 597 509 597 10 15 41

11. En diet som är baserad på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål för uppfödning av svin, var- vid dieten i begynnelseskedet av uppfödningen ända till en levande vikt på ca. 50 - 65 kg baserar sig på ett på korn-, vete- eller ett dylikt spannmål baserat foder tillsammans med en tilläggsfosforkälla och möjligen ett tillsättbart fytasenzympreparat, för minskande av den vid utfodringen använda fosformängden, utan att väsent- ligen försämra svinens köttproduktionsnivå och benstom- men kvalitet, k ä n n e t e c k n a t därav, att i slutskedet av uppfödningen från en levande vikt på ca. 50 - 65 kg framåt används vid utfodringen ett på korn-, vete-, eller ett dylikt spannmål baserat foder utan tillsats av en fosforkälla så, att fodret innehåller tillgodogörbart fosfor under ca. 1,65, företrädesvis ca. 1,2 1,65, fördelaktigt under ca. 1,4, fördelak- tigt ca. 1,2 - 1,4 g/kg torrsubstansvikt av fodret.