SE505053C2 - Anordning för lufttransport och/eller luftrening med hjälp av så kallad jonvind - Google Patents

Description

505 053 10 15 20 25 30 35 2 utformning av luftströmningskanalen är de problem som denna uppfinning löser och som är beskrivna här nedan, av sama karaktär och därför koncentreras beskrivning kring dessa problem till utförandeformer med làngsträckt koronaelektrod jonkålla, förekommande. såsom vilken i praktiska experiment är mest Såsom framgår av den ovannämnda internationella patent- ansökan är lufttransportens effektivitet direkt beroende av produkten av jonströmen, dvs koronaströmmens styrka och avståndet mellen koronaelektroden och motelektroden. Vidare bör jonströmmen vara så jämnt fördelad som nßjligt över luft- strömningskanalens hela tvärsnittsarea. Det har emellertid visat sig att luftströmningskanalens väggar, vilka normalt har en isolerande insida och en ledande jordad utsida, utövar en mycket störande inverkan på koronaurladdningen, och därmed på koronaströmen och den s k jonvinden.

Denna skärmande och störande inverkan pátvingar i praktiken uppbyggnad av jonvindsanordningar med relativ' breda luft- strömningsanaler med följden av att luftströmningshastighet genom: kanalen blir* mycket ojämn och ofördelaktig' med hög hastighet i kanalens centrumplan nedströms om koronaelektroden och dramatiskt minskad luftströmningshastighet ju längre bort från centrumplanet man kommer.

För luftrenare byggda kring jonvindstekniken medför detta bl.a. att avskiljardelen, dvs den s k kondensatoravskiljaren, måste dimensioneras med hänsyn till mycket ogynnsamma luft- strömningsförhållanden. luftflödet för att på det sättet åstadkomma jämnt luftflöde genom kondensatoravskiljaren i tidigare kända anordningar kan Någon form av mekanisk strypning av i praktiken inte komma i fråga, eftersom det inte finns till- räcklig tryckalstring i anordningen för att kompensera det tryckfall, som sådan mekanisk strypning skulle ta i anspråk.

Det har gjorts diverse försök att minska eller eliminera vilka bl.a. skrivna i den ovannämnda internationella patentansökan. Enligt luftströmningskanalens skärmande verkan, är be- denna ansökan anbringas på insidan av luftströmningskanalen vilka har till uppgift att genom anslutning till lämplig spänning förbättra strömförande ytor s k exitations elektroder, förhållandena för alstring av den s k jonvinden i luft- 10 15 20 25 30 35 isos oss strömningskanalen.

Metoden har dock begränsad verkan och snarare än att lösa de ovan beskrivna problemen skapar den elektriskt definierade förhållanden i kanalen med väl definierade elektrodelement, vilka i sin tur har en skärmande verkan pá ett mera definierat sätt än kanalens dielektriska ytor. Särskilt i smala luft- strömningskanaler är detta sätt att lösa problemen olämpligt. Ändamålet med föreliggande uppfinning är bl.a. att åstad- koma en lufttransporterande anordning med utnyttjande av s k jon- eller koronavind, vid vilken dels det ovan diskuterade problemet är eliminerat dels är uppfinningens syfte att väsentligt förbättra jonvindsanordningens effektivitet såväl mht lufttransport och luftrening som mht anordningens enkelhet och driftstabilitet gentemot tidigare kända teknik. Det finns ytterligare syften. med. denna uppfinning, vilka kommer* att beskrivas längre fram. Enligt uppfinningen àstadkommes detta genonaatt den lufttransporterande anordningen utformas i enlig- het med bifogade patentkrav.

I det följande skall uppfinningen närmare beskrivas i till bifogad illustrerar några utföringsformer av uppfinningen varvid; anslutning ritning, vilken såsom exempel Fig. 1 visar schematiskt och såsom exempel en första utföringsform av en lufttransporterande anordning enligt upp- finningen.

Anordningen innefattar en luftströmningskanal 1 med rektan- gulär tvärsektion, i vilken en koronaelektrod 10 är anordnad så att luftströmningskanalen 1 sträcker sig såväl uppströms om som nedströms om koronaelektroden K. Koronaelektroden K utgöres vid detta utföringsexempel av en enda rak trád, som sträcker sig över luftströmningskanalen. utmed längdaxeln tvärs kanalens rektangulära tvärsektion, varvid luftströmningskanalens sido- väggar är av isolerande material. Koronaelektroden K är i det visade exemplet ansluten till en pol hos en högspänningskälla som i det visade exemplet är positiv gentemot jordpotential.

Kanalens 1 sida är såväl nedströms soom som uppströms om koronaelektroden 10 belagd med strömförande beläggningar, här nedan kallade kanalelektroden 12 resp. kanalelektroden 14, vilka är elektriskt isolerade från varandra och anslutna till resp. pol av högspänningskällan på sådant sätt att den ned- 505 053 10 15 20 25 30 35 4 ströms om koronaelektroden 10? anordnade kanalelektroden 12 är ansluten till motsatt pol av högspänningskällan jämfört med koronaelektroden 10, och den uppströms om koronaelektroden 10 anordnade kanalelektroden 14 är ansluten till spänning med sama polaritet gentemot jord som koronaelektrodens spänning.

Av den nämnda patentansökan PCT/SE85/00236 framgår att för en jonvindsanordning med koronaelektroden och motelektroden an- ordnade i en luftströmningskanal gäller det att produkten, dvs koronaströmen och avståndet mellan koronaelektroden och motelektroden, alltsà jonströmmens vandringsväg, är pro- portionella till effektiviteten hos lufttransporten.

Det som skiljer denna uppfinning från tidigare känd jonvindsteknik är bl.a. sättet att âstadkoma jonströmmen och sättet att få den att vandra i en luftströmningskanal i den önskade luftströmningsriktningen, alltså sättet att âstadkoma jonvandringssträckan.

I anordningen enligt fig. 1 alstras jonerna kring eller i närheten av koronaelektroden 10 pga det elektroniska fältet som bildas varvid vid lämplig spänning mellan dessa elektroder är fält- mellan kanalelektroden 12 och koronaelektroden 10, koncentrationen kring koronaelektroden 10 tillräcklig för att ge upphov till bildande av luftjoner. En likspänningskälla 11 ästadkomer spänningen mellan koronaelektroden 10 och kanal- elektroden 12.

Jonerna når inte kanalelektroden 12 pga den isolerande ytan 13 pà insidan av kanalen.

I stället tvingas de pga dels de repellerande krafterna mellan jonerna dels pga fältet fràn koronaelektroden 10 och fältet från kanalelektroden 12 breda ut sig i den önskade luftströmningsriktningen. Detta förutsätter dock att för bästa effektivitet jonernas rörelse i den motsatta riktningen för- hindras.

För denna uppgift svarar i det beskrivna exemplet kanalelektroden 14 med hjälp av det elektrostatiska fältet som kanalelektroden 14 skaparuppströmscmnkoronaelektroden 10,som effektivt vandring i oönskad riktning, förhindrar jonmolnens repellerar jonmolnen och dvs mot luftströmningsriktning genom anordningen.

I det visade exemplet pä den enklaste urföringsformen av 10 15 20 25 30 35 505 053 5 anordningen ligt föreliggande uppfinning, avslutar jonerna sin vandring genom luftströmningskanalen genom att de sprider sig i det utryme, i vilket anordningen är placerad.

Jonbalansen i luftströmningskanalen upprättàlles genom att nya luftjoner alstras kring koronalektroden 10 i samma takt som luft- strömningskanalen kolliderar luftjonerna ständigt med de icke andra lämnar kanalen. Under denna sin rörelse i laddade luftmolekylerna, varigenom de elektrostatiska krafterna överförs även till de senare, så att dessa dras med i önskad riktgning i form av s k jon- eller koronavind.

Det bör observeras att i det i föreliggande beksrivning angivna uttrycket strömförande beläggning måste uttrycket "strömförande" tolkas mht det förhållandet att beläggningen eller materialet ej är avsett att leda praktiskt taget någon ström, varför deras ledningsförmága kan vara mycket låg, och till och med högresistiv eller antistatisk.

Fig. 2 Schematiskt visar en vidareutveckling av upp- finningen enligt fig. 1. Såsom fig. 2 visar anordnas på insidan av lufstströmningskanalen ett strömförande element här nedan kallat avledningselektrod 16, som i enlighet med det visade exemplet är belägen nedströms om.koronaelektroden 10 på avstånd "a" mätt i axiell riktning genom kanalen och som sträcker sig i det visade exemplet runt luftströmningskanalens väggar ut- efter hela omkretsen. Avledningselektroden 16 kan med fördel till lik- spänningskälla 11 och ligga på väsentligen samma potential som kanalelektroden 12.

Avledningselektroden 16 kan utformas på flera olika sätt, vara ansluten den negativa polen hos en t.ex. i form av lameller, huvudsakligen parallella till luft- strömningsriktningen genom anordningen, som är anbringade på eller i närheten. av luftströmningskanalens innerväggar 13, såsom ett nät eller perforerad yta, trådgaller eller dylikt.

Avledningselektroden 16 kan även utgöra en del av den s k kondensatoravskiljaren, dvs en. del av jonvindsanordningens luftströmningskanal, där avskiljning av uppladdade aerosolpartiklar sker. Väsentligt är dock att avled- ningselektroden 16 är genomsläpplig för luftströmmen och utformad av eller belagd av material med viss ström- ledningsförmàga. Det kan även vara en viss praktisk fördel att 505 053 10 15 20 25 30 35 6 elektrisk elektroden 12.

Mellan hududsakligen jonmolnen som i det visade exemplet är sammankoppla avledningselektroden 16 med kanal- positiva till sin laddning och avledningselektroden 16 bildas ett kraftigt elektrostatiskt fält, snabb rörelse i riktning mot avledningelektroden 16. effektivitet, vilket sätter jonmolnen i Anordningens dvs luftströmningshastighet, ökar därför markant i kanalen jämfört med det i fig. 1 visade exemplet. Jonerna avslutar sin elektroden 16, luftmolekyler i sama takt som nya joner bildas kring och i vandring på avlednings- där de avger sin laddning och blir neutrala närheten av koronaelektroden 10.

Iden praktisk utföring av anordning enligt föreliggande det elektroden 10 till avlastningslektroden 16 vara 10 cm och med fördel 13 till 15 cm, bredd, sträckning uppfinning kan axiella avståndet "a" från korona- även dà luftströmningskanalen har en till önskad vinkelrätt såväl koronaelektrodens ut- till kanalen, pá ca 3 till 10 cm. mätt som luftströmningsriktning genom Vid en spänning på ca 17 KV på koronaelektroden 10, och -17 lüïpå såväl kanalelektroden 12 son:avlastningselektroden 16 och vid t. ex. luftströmningskanalens bredd på 5 cm samt det frán. koronaelektroden 10 till avled- nàr det elektrostatiska fältet mycket axiella avståndet "a" ningselektroden 16 på 15 cm, från koronaelektroden 10 knappast eller i liten omfattning avlastningselektroden 16.

Detta har viktig praktisk betydelse, eftersom ett kraftigt elektrostatiskt fält mellan koronaelektroden och motelektroden i de tidigare kända jonvindsanordningarna ofta medför en icke önskad urladdning från motelektroden till koronaelektroden, den s k backkoronaurladdningen. Denna är hörbar och medför hög ozongenerering och är därmed ett i högsta grad oönskat fenomen, som i väsentlig grad har hämat använding av jonvindstekniken i praktiska applikationer. Dess orsak finns i det kraftiga elektrostatiska fält som finns mellan koronaelektroden och motelektroden, särsild när den störande och skärmande verkan från luftströmningskanalens väggar kompenseras genom ökning av spänning mellan elektroderna, såsom var fallet i tidigare känd jonvindsteknik. Föreliggande uppfinning löser även detta pro- 10 15 20 25 30 35 505 053 blem.

I det visade exemplet enligt fig. 2 anordnas skärmning av jonmolnen. i riktning' mot den önskade lufströmningen genom anordningen.med hjälp av kanalelektroden 14. Denna kan utformas pä olika sätt, till exempel i form av för luftströmmen genomsläppliga lameller anordnade parallella till varandra, liksom ett galler eller nät utformat så att en strömförande stomme omslutes av elektrisk isolerande hölje. hel- skärmelektroden Denna anordning behöver inte nödvändigtvis vara täckande. Fördelen med denna lösning av gentemot den tidigare kända från bl.a. PCT/SE8S/00236 är att i praktisk utformning av anordningen kan kanalelektroden 14 utgöra även inloppsgaller till anordningen utan att utgöra obehag vid beröring.

Anordning enligt uppfinningen har hittills beskrivits i samband med långsträckt koronaelektrod anordnad tvärs kanalens làngdaxel. Enligt denna uppfinning kan koronaelektroden ut- formas i enlighet med tidigare känd teknik eller med fördel i enlighet med både beskrivning här nedan och det kännetecknande för uppfinningen. Det har i laboratorieförsök visat sig att användning av spetsformad koronaelektrod inte är lämpligt vid s k. koronaurladdning. Anledning till detta är att positiv koronaurladdning från en spetsformad elektrod efter en viss tid av användning är instabil på det sättet, att urladdning övergår i s k strimers effekt, ett fenomen, som liknar en svag hörbar ljusbåge som genererar stora mängder ozon.

Det har experimentellt dock visat sig att risken för in- stabilitet av koronaurladdning minskar betydligt om koronaelektroden utformas såsom mycket tunna korta trådar med fördel grupperade i samma hållare eller utspridda över luft- strömningskanalens tvärsnitt på huvudsakligen samma axiella avstånd från avledningselektroden 16, varvid dessa sträcker sig luft- strömningsriktningen eller, om.koronaelement utformas i form av med sina fria ändar huvudsakligen i den önskade en spets, ska denna utgöras av eller beläggas med platina.

Det har experimentellt visat sig att instabiliteten beror på avlagring av förmodligen högresistiva ämnen pá den närmast fria änden av spetsen. Med denna insikt kan ytterligare praktisk förbättring av anordningens driftfuktion åstadkommas 505 053 10 15 20 25 30 35 8 i en anordning enligt uppfinningen genom att en lämplig ren- görningsanordning anordnas, företrädesvis uppströms om koronaelektroden 10 sett från luftströmningsriktningen, varvid denna rengöringsanordnint 18 och/eller koronaelektroden 10 är utförda på detta sättet att via oömsesidig rörelse, t.ex. kring koronaelektrodens 10längdaxel,kanknronaelektrodens 10spets- formiga element enligt ovan få sina fria ändar renskrapade. Det har' nämligen. visat sig experimentellt att denna högohmiga beläggning har mycket dåligt vidhäftningsförmåga, varvid mycket liten friktion återskapar trådens eller spetsens ursprungliga egenskaper.

En sådan utföringsform visas i fig. 3. Koronaelektroden 10 utgöres av en hållare från vilken utgår mycket tunna, korta trådformiga koronaelement, företädesvis av fjädrande material väsentligen i luftströmningsriktning, vilka gruppvis eller se- parat är elektrisk anslutna till positiv pol av hög- spänningskällan.

Koronaelektroden 10 är, såsom visas, anordnad på det sättet att den kan utföra en vridrörelse kring sin axel på ett icke närmare visat sätt, så att vid denna rörelse uppstår en friktion mellan de fjädrande koronaelementen och en uppströms om koronalektroden, sett i luftströmningsriktningen anordnad an-ordning 18, vars yta med fördel bör vara ojämn eller guppig, så att effektiv renskrapning av elektrodelementets fria ändar kan ske. Anordningen 18 utgöres lämpligen av en skärm/skrapa.

Det är inte nödvändigt att anordningen, där koronaelektoden består av ett eller flera trådfromiga koronaelement eller en eller flera spetsar, är utförd i enlighet med fig. 3. Det väsentliga är dock att dels trådens diameter är mindre än 0.2 och företrädesvis 0.1 m, i fall korta fjädrande element används för ändamålet, eller att spetsen är utförd av eller belagd med platina, och dels att tillförsäkra att koronaelement kan komma i friktionskontakt med lämpliga element för att avlägsna eventuella beläggningar på koronaelementets fria ändar.

I patentansökan PCT/SE85/00236 finns skrivning av den s k jonvindsmekanismen, vilket resulterar i en utförlig be- insikten om de parametrar som bestämmer jonvindens effekti- vitet, dvs jonströmmen och jonströmmens vandringsstrácka, dvs 10 15 20 25 30 35 505 053 9 avståndet från koronaelektroden och mâlelektroden. Denna presenterade matematiska modellen visade sig inte vara tillräcklig för att med absoluta termer kunna beräkna den transporterande luftens volym genom en luftströmningskanal vid givna parametrar, såväl för kanalens mått som avståndet mellan elektroderna och koronaströmens storlek. Detta pga att den störande och skärmande verkan från luftströmningskanalens väggar, såsom beskrivits ovan, påverkar jonströmmens densitet mätt i luftströmningskanalens tvärsnitt, så att denna är stor i kanalens centrumplan och dramatiskt minskar ju längre bort från denna man kommer.

Föreliggande uppfinning ökar jonvindsanordningens effekti- vitet genom att jondensiteten mätt i luftströmningskanalens tvärsnitt utjämnas med hjälp av kanalelektroden 12.

Denna elektrod kan utformas såsom i det redan visade exemp- 1 och 2, såsonx en heltäckande yta eller beläggning eller icke hel- let i fig. eller kan utformas på flera olika sätt täckande, dvs med ett visst mönster, t.ex. nätliknande; denna kan anbringas på eller i närheten av luftströmningskanalens till högspänningskällans anlsutna. del kan. vara. av strömförande, isolerande ytterväggar, dess ena polen av halvledande eller av s k antistatiskt material, med fördel av cellulosa baserat naterial med olika elektriska egenskaper eller någon form av färg med elektrisk ledningsförmàga; denna kan även göras med hjälp av strömförande material t.ex. i form av en tråd eller ett band, beklätt med isolerande ytterhölje och anordnat företrädesvis på det sättet att denna tråd eller detta band utgör/markerar luftströmningskanalens avgränsande väggar, dvs det är inte på något sätt nödvändigt att luftströmningskanalens väggar utgöres av homogena ytor. Detta sistnämnda kan 'var praktiskt där t.ex. flera långsträckta koronaelektroder används.

Såsom redan nämnts tidigare bör kanalelektroden 12 med fördel anlsutas till sådan potential att spänningen mellan koronaelektroden 10 och kanalelektroden 12 bör vara så stor som Fördelen med kanal- i att det kan 'vara motsvarar tillgången av spänning. elektrodens 12 utformning ligger bl.a. relativt lätt att i praktiken ordna tillgång till mycket hög spänning om, såsom i kanalelektrodens 12 fall, anslutning till 505 053 10 15 20 25 30 35 10 högspänningskällan inte utgör någon strömbelastning på spänningskällan. I sådant fall kan kanalelektroden 12 med fördel elektriskt anslutas till en spänning som är mera negativ gentemot jonpotential än avledningselektroden 16. I likhet med denna är även kanalelektroden 13 utformad på liknande sätt men med den skillnaden, att denna bör anslutas till spänning närmast koronaelektrodens spänning eller högre för att uppnå effektiv skärmning av jonernas vandring uppåt, dvs i riktning mot den oönskade luftströmningen genom anordningen.

Kanalelektrodernas 12 och 14 högspänningsanslutna delar är beroende på sin utformning olämpliga att samtidigt utgöra anordningens yttre hölje. Därför är det lämpligt att anordna en ytterligare beläggning eller yta av isolerande material och därefter med fördel belägga denna med ett elektriskt ström- förande material och elektrisk ansluta denna till jord.

I vissa fall kan det vara av intresse att med hänsyn till beröring ansluta avledningselektroden 16 till jord eller nära jordpotential. I sådana fall är det en fördel om kanal- elektroden 12 till koronaelektroden 10 till positiv spänning. anslutes negativ spänning och I och med uppkomsten av kanalelektroden 12 och 14 och dess skiftande utförandeformer har nßjligheten skapats för upp- byggnad av jonvindsanordningar med varierande utförandeformer.

Beteckning kanalelektrod 12 resp. 14 har därmed bredare inne- börd än att det är fråga om anordningar uppbyggda kring fysiska kanaler. Tack vare det nya sättet att skapa jonvandring i en lufströmningskanal med jämn jondensitet har jonvindens effekti- vitet i en anordning enligt föreliggande uppfinning ökat dramatiskt gentemot tidigare kända anordningar, vilket resulterar i bla. högre tryckalstring som jonvindstekniken ger möjlighet till. Det har visat sig i laboratorieförsök att en anordning enligt det kånnetecknande i patentkraven med fördel kan användas för kylning av elektronik, t.ex. för kylning av data, ning. Där ljudlösheten har stor användarvärde eller där behoven kopieringsutrustning och/eller annan elektrisk utrust- av mycket lång och säker drifttid är ett krav.

Såsom framgår av denna beskrivning är det inte nödvändigt med fysiska kanalvâggar såväl uppströms om som nedströms om koronalektroden 10. Det nödvändiga är dock att med hjälp av 10 15 20 25 30 35 505 053 ll kanalelektroden 12 anordna tillräcklig fältkoncentration kring koronalektroden 10 för att åstadkomma jonmolnen, via avled- ningselektroden 16 påskynda bildande av nya joner och genom lämplig placering och spänningsanslutning av kanalelektroden 14 förhindra jonvandring i oönskad luftströmningsriktning genom anordningen. Luftintaget behöver inte nödvändigtvis ske uppströms om koronaelektroden, detta kan ske på båda sidor av en tänkbar luftströmningskanal i form av en för luftströmmen genomslápplig yta med avledningselektroden 16 anordnad ned- ströms om denna via kanalelektrodens 12 för luftströmmen öppna struktur.

Anordningen kan naturligtvis även med fördel användas för luftrening och inte bara för lufttransport.

Det är naturligtvis inget hinder att utforma konden- satordelen i anordning enligt uppfinning pà det sättet som beskrivits tidigare i såväl patentansökan PCT/SE85/00236 och andra i. TL Vents patentportfölj. Det som dock skiljer den föredragna utföringsformen enligt denna patentansökan är möjligheten, att utfornæ.beröringsofarliga ochlflycket effektiva kondensatorelektroder. Den repellerande elektroden kan natur- ligtvis utformas pà flera olika sätt.

Denna kan utgöras av sàväl strömförande som halvledande och även antistatiskt material och denna.behöver inte nödvändigtvis anordnas på utsidan av luftströmningskanalen. Den repellerande elektroden kan omväxlande placeras med en avskiljande elektrod till luft- varvid den repellerande elektroden anslutes och huvudsakligen parallell varandra i en strömningskanal, elektriskt till en pol av' högspänningskällan och den av- skiljande till den andra polen av högspänningskällan. I vissa fall kan det vara lämpligt att den senare ska vara jordad. Det är inte heller nödvändigt att den repellerande elektroden ska ha samma spänningspolaritet soulavledningselektroden. Denna kan vara anordnad en bit längre ner i en luftströmningskanal än avledningselektroden och kan ha sama polaritet som korona- elektroden.

Föreliggande uppfinning har hittills beskrivits i samband med dels lángsträckt koronaelektrod dels spetsformad korona- elektrod. Det är naturligtvis även möjligt att använda andra tidigare kända utföringsformer av koronaelektroder och utforma 505 053 10 15 12 anordningen i enlighet med de föreliggande patentkraven.

Det är inte heller något krav att avledningselektroden 16 som är elektriskt ansluten till ena polen av högspänningskällan ska var negativ gentemot jordpotential och negativ ?? gentemot koronaelektrodens potential. I vissa praktiska utförandeformer kan avledningselektroden vara elektriskt ansluten till jord eller jordnära potential samtidigt som koronaelektroden kan vara ansluten till positiv eller negativ spänning gentemot jord.

För undvikande av för hög ozonalstring är det dock i de flesta praktiska applikationerna att föredra positiv korona- urladdning, dvs anslutning till positiv spänning. Vid an- slutning av avledningselektroden till jordnära spänningsnivå är det även praktiskt att elektriskt ansluta kanaleketroden 12 till jord, och därmed kan denna även utgöra apparatens hölje.

Claims (3)

10 15 20 25 505 053 13 P a t e n t kr a v

1. Anordning för transport av luft med utnyttjande av elektrisk jonvind, innefattande åtminstone en koronaelektrod (10) och en på avstånd från denna anordnad kanalelektrod (12) samt en likspänningskälla (ll), vars ena pol är ansluten till koronaelektroden (10) kanalelektroden (12), varvid koronaelektrodens (10) utformning och spänning mellan likspänningskällans (11) sådana att en luftjoner alstrande koronaurladdning uppträder kännetecknad av att kanalelektroden och 'vars andra pol är' ansluten. till nämnda poler är vid koronalektroden (10), (12) innefattar ett material med viss ledningsförmàga som är anslutet till sagda andra pol av likspänningskällan (11), att ett material (13) med elektriskt isolerande egenskaper är så anordnat och placerat gentemot såväl koronalektroden (10) och materialet med viss ledningsförmåga att väsentligen ingen och ström når fram till knalelektroden (12).

2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att det anordnas en ytterligare s k avledningslelektrod (16) på avstånd från koronaelektroden (10) och huvudsakligen nedströms ouldenna sett från den önskade luftströmningen och vilken anslutes till motsatt spänningspol av högspänningskällan (11) jämfört med (10).

3. Anordning enligt patentkravet 2, koronaelektroden kännetecknad av att det anordnas en ytterligare elektrod, kanalelektroden (14) upp- (10) den önskade luft- strömningsriktningen genom anordningen, beskaffad av strömförande stomme och elektriskt isolerande elektriskt till högspânningskällan (11) som koronaelektroden (10). ströms onl koronaelektroden sett i varvid elektroden är mantel och är ansluten samma pol av