SE504979C2 - Anordning och förfarande för att bestämma jordningen av ett elstängsel - Google Patents

Description

20 25 35 40 504 979 2 REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Det är ett syfte med uppfinningen att åstadkomma ett förfarande, med vars hjälp jord- ningens kvalitet för en elstängselapparat bestäms på ett tillförlitligt och enkelt sätt utan extra yttre åtgärder.

Det är ytterligare ett syfte med uppfinningen att åstadkomma en elstängselapparat, i vil- ken en bestämning av jordningen utförs automatiskt direkt när apparaten startas och t ex en an- givelse härom erhålls av apparaten.

Det är ytterligare ett syfte med uppfinningen att ange en elstängselapparat och en anord- ning i en sådan elstängselapparat, med vars hjälp helt riskfritt sekundärspänningen kan kopp- las till styrkretsar i elstängselapparaten för en utvärdering av en inducerad hög sekundärspän- ning.

Med hjälp av uppfinningen åstadkoms förfaranden, elstängselapparater och anordningar i dessa, som i respektive fall uppfyller det ovan nämnda behovet och tillgodoser de nämnda syf- tena. Detta förfarande och denna elstängselapparat ger alltså utan t ex extra i jorden nedstuck- na delar en tillförlitlig bestämning av jordningens kvalitet. De närmare särdragen hos uppfin- ningen fmmgär av de bifogade patentkraven.

I en elstängselapparat ñnns såsom konventionellt en yttre jordningsanslutning såsom ett jordspett. Elstängselapparaten innefattar vidare på konventionellt sätt en transformator med en primärlindning och en sekundärlindning, vilkens ena yttre anslutning är kopplad till ledaren i elstängslet och andra yttre anslutning är kopplad till jordanslutningen, Högspänningspulser in- duceras över sekundärlindningen, när en spänningspuls läggs över primärlindningen. För be- stämning av jordningsanslutningens kvalitet uttas för utvärdering en spänning representerande och tex kan vara väsentligen proportionell mot spänningen mellan sekundärlindningens andra yttre anslutning, som är kopplad till jordanslutningen, och en jordpotential. Denna jordpoten- tial är en elektronikjord, vilken används som jord av elektroniska styrkretsar i elstängselappa- raten och för en elstängselapparat matad med växelspänning från det allmänna försörjningsnä- tet är potentialen på någon av nätanslutningens klämmor.

I det föredragna fallet uttas för utvärderingen spänningen över en mindre del av sekun- därlindningen kapacitivt, dvs genom kapacitiv koppling, företrädesvis med hjälp av en extra lindning i transformatom, vilken lindning bildar den ena plattan i en kondensator och den andra plattan bildas av en del av sekundärlindningen.

Den uttagna spänningen kan utvärderas för bestämning av jordningens kvalitet genom be- stämning av olika karakteristiska storheter, såsom att dess maximala sving eller avvikelse med en bestämd polaritet bestäms, att den tidsskillnad bestäms innan den uttagna spänningen börja avvika från och/eller återgår till sitt stationära värde före inducering av en högspänningspuls etc. För utvärderingen kan på fördelaktigt sätt den uttagna spänningen kopplas i huvudsak en- dast vid en bestämd polaritet till en uppladdningskrets för en kondensator, vilken urladdas över ett känt motstånd. Spänningen över denna kondensator utvärderas för bestämning av jordningen. = " Härvid kan tidsskillnaden bestämmas mellan den tidpunkt, när induceringen av en hög- spänningspuls över sekundärlindningen börjar, och den tidpunkt, när en spänningsändring hos 10 15 20 25 35 40 504 979 3 den kapacativt uttagna signalen därefter börjar. Den maximala uppladdningsspänningen kan också bestämmas. Tidsskillnaden kan också bestämmas mellan den tidpunkt, när induceringen av en högspänningspuls över sekundärlindningen börjar, och den tidpunkt, när den kapacativt uttagna signalen därefter återgår till ett stationärt värde, som den hade före högspännings- pulsen, under mellantiden mellan högspänningspulserna, då stationära elektriska förhållanden i de elektriska kretsarna åtminstone delvis råder. Denna uppmätta tidsslcillnad ger indirekt den maximala uppladdningsspänningen av kondensatorn.

Förfarandet att utta spänningen över en mindre del av sekundärlindningen kapacitivt och leda denna till styrkretsen kan allmänt användas i en elstängselapparat för att överkoppla en del av spänningen över sekundärlindningen till en styrkrets i elstängselapparaten. Härvid kan såsom ovan spänningen uttas vid en anslutning till en extra lindning i transformatom anbragt invid sekundärlindningen. Vid det kapacitiva uttaget används alltså en första kondensatorplatta i en kondensator, vars andra platta bildas av en mindre del av sekundärlindningen och denna första kondensatorplatta innefattar med fördel en extra lindning i transformatom och denna lindning är då anbragt invid sekundärlindningen. Den extra lindningen i transformatom inne- fattar i en föredragen utföringsform ett lager av lindningstråd anbragt invid, t ex direkt utanpå eller innanför, ett lager av lindningstråd, vilket ingår i sekundärlindningen.

Att utföra kondensatom för överkoppling av en för sekundärspänningen representativ spänning på detta sätt har tillverkningstekniska fördelar, eftersom högspänningstransformatom i en elstängselapparat ju alltid är konstruerad för de höga använda spänningarna och det är enkelt att vid framställningen av transformatom endast lägga till ett skikt av en extra lindning på lämplig plats, med lämplig isolering, för att erhålla en för högspänning tålig kondensator, för vilken risken för överslag och härigenom överledning av högspänningar till styrkretsar i elstängselapparaten är undanröjd eller i vart fall mycket liten.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu beskrivas i samband med de bifogade ritningama, vilka åskådlig- gör ett ej begränsande utföringsexempel och i vilka: Fig. l visar ett kopplingsschema för en elstängselapparat med inbyggd jordfelsmätriing, Fig. 2 visar en del av ett ekvívalent kopplingsschema för elstängselapparaten, Fig. 3 visar en delsektion av högspänningslindningen, Fig. 4 visar spänningskurvor för olika väl ästadkomna jordningar, Fig. 5 visar en detalj av ett modifierat ekvívalent kopplingsschema för elstängselappara- ten.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM En elektrisk krets för en elstängselapparat visas i sina väsentliga delar med kopplings- schemat i ñg. l. Spänning från det elektriska distributionsnätet inmatas mellan ldämmor 1 och 3 till en laddningskrets 5. En mikroprocessor 7 styr laddningskretsen 5 för uppladdning av en laddningskondensator G1, vilken har stor kapacitans och av laddningskretsen 5 upp- laddas till en hög spänning. Laddningskondensatom C 1 är med sin ena pol ansluten till jord, medan den andra polen är ansluten till en primårlindning LI hos en transformator T, som är försedd med en sekundärlindning Lz. Sekundärlindningen 1,2 matar stängselkretsen, som an- 10 15 20 25 35 504 979 sluts mellan klärnmor 9 och ll.

Primärlindningens LI andra ände är via en styrd omkopplare 13 ansluten till jord, vil- ken omkopplare styrs av en signal TY från mikroprocessom 7. Omkopplaren 13 kan på van- ligt sätt utföras som en tyristorkoppling (ej visad) innehållande en tyristor, vars positiva elekt- rod är ansluten till primärlindningen LI och vars negativa elektrod är förbunden med jord och vars styrelektrod eventuellt via någon förstärkarkrets styrs av signalen TY.

Transformatom T har vidare en extra kort lindning 13, vars ena ände är fri och vars andra ände via ett motstånd RI är ansluten till en positiv matningsspänning EI av t ex 12 V.

Denna andra ände är vidare via en diod DI kopplad till en första pol hos en kondensator Cz, vars andra pol är ansluten till elektronikjord. Kondensatoms G2 uppladdningsspänning av- känns med hjälp av ett transistorförstärkarsteg, genom att dess första platta eller pol via två i serie liggande motstånd R2, R3 är ansluten till en positiv matningsspänning Ez av tex 5 V.

Mittpunkten mellan motstånden Rz och R3 är ansluten till basen hos en transistor TI. Tran- sistom TI är med sin kollektor ansluten till den positiva matningsspänningen EZ via ett mot- stånd R4 och en signal uttas på kollektom och leds till en ingång PGND hos mikroprocessorn 7. Transistorns TI emitter är ansluten till jord. Mikroprocessorn 7 utvärderar spänningssig- nalen på ingången PGND och visar ett konstaterat jordfel med hjälp av en indikerings- eller visningsanordning 15, tex i form av eller innefattande en lysdiod, som vid jordfel tillförs spänning och då lyser upp.

Såsom illustreras i ñg. 3 innefattar högspänningslindningen Lz åtta lager tunn koppar- tråd 17 lindad på en käma 19 och isolerad med plastfolie 21 mellan lagren. Utanpå det ytters- ta lagret finns också en isolerande plastfolie 23 och utanpå denna ett ytterligare lager 25 utgö- rande den extra lindningen 1,3, som lindas så att en känd kapacitans fås mellan det yttersta lagret hos högspänningslindningen och den extra lindningen Den isolerande plastfolien 23 innanför den extra lindningen 25 skall vara tillräckligt tjock för att förhindra överslag mellan denna lindning och det yttersta lagret i högspänningslindningen I en altemativ utföringsform kan den extra lindningen 1.3 vara utförd i form av ett me- tallbleck i stället för att såsom visas i fig. 3 vara lindad av koppartråd (vid 25).

Vid urladdningsförloppen för laddkondensatorn CI uppträder en varierande potential i den extra lindningen L3 genom kapacitiv koppling framför allt till sekundärlindningen IQ. Ett ekvivalent kopplingsschema för den högra delen av kopplingsschemat i fig. 1 tillsammans med en schematiskt antydd stängselkrets visas i fig. 2.

Den extra lindningen 1,3 visas här i form av kondensator G3, som är kopplad till sekun- därlindningens IQ ena pol eller anslutning, anslutningsklämman ll. Stängselkretsens jordning visas på vanligt sätt utförd med hjälp av ett i jorden väl nedstucket jordspett 16 och represen- teras elektriskt av ett motstånd R5, som visas med streckade linjer och då också är kopplat till samma anslutning ll hos sekundärlindningen Elstângslet visas som en ledare 17 anbragt på stolpar 19. En ekvivalent krets för denna del är ett motstånd Ró, som är kopplat till sekun- därlindningens andra anslutning, kopplingsklämman 9, och till jord, och en parallellt med det- w ta motstånd R6 liggande kondensator G4. Kondensatom G4 representerar ledarens 17 kapaci- tans till jord, vilken påverkar den nedan beskrivna jordfelsmätningen i mindre grad. 10 15 20 25 35 40 504 979 s Den jordning, som används av kretsen på primärsidan av transformatorn, dvs jord- anslutningarna för laddningskondensatorn G1, kondensatom G2, transistom TI och omkoppla- ren 13, också benämnd elektronikjord, är i ett praktiskt utförande av stängselapparaten en för- bindning med någon av nätspänningens poler (anslutningama l eller 3), endera fas eller nolla.

För de pulstider och spänningar, vilka är intressanta för jordfelsmätningen enligt nedan, kan givetvis nolledningens spänning men också fasspänningen, t ex 220 V, 50 Hz, betraktas som jordpotential.

Vid urladdning av laddningskondensatom G1 genom transformatoms T primärlindning LI erhålls en spänningspuls över primärlindningen, varigenom en hög spänning induceras över transformatorns T sekundärlindning 1,2. Om först jordningen av stängselkretsen antas vara mycket god, dvs om det ekvivalenta motståndet R5 är väsentligen lika med noll eller mycket litet jämfört med resistansen RÖ hos själva stängslet, har också anslutningsklämman ll nära jordpotential och en mycket liten puls kopplas genom kapacitansen G3. På grund av dioden DI kan kondensatom G2 endast laddas vid pulser med negativ polaritet jämfört med den stationära spänningen V2Lstat på kondensatoms G2 första pol (punkten 21) eller grovt elektronikjord från kapacitansen G3 eller den extra lindningen 1.3, så att i detta fall uppladd- ningen av kondensatorn G2 blir försumbar.

Motstånden R3 och R4 är dimensionerade, så att när hela kretsen är i statiskt läge och alltså ingen högspänning induceras över högspänningslindningen 1.2, transistom TI bottnar och dess bas ligger på en liten positiv spänning Vb = Vmstat av typiskt 0,6 V (jämför också den nedan beskrivna fig. 4). Aven kondensatoms G2 första pol, dvs punkten 21 i fig. l, lig- ger då på samma spänning, dvs V2Lstat = Vbßtat. När sedan vid en högspänningspuls över sekundärlindningen 1.2 och dålig jordning spänningen V21 vid kondensatoms G2 första pol el- ler platta i punkten 21 underskrider den lilla positiva spänningen V2Lstat, induceras också en spänning med högt absolutvärde över kapacitansen G3 och då börjar uppladdningen av kon- densatom G2 genom att ström flyter från denna till den ekvivalenta kapacitansen G3. Uppladd- ningskretsen för kondensatorn G2 är dimensionerad att mycket snabbt åstadkomma uppladd- ningen. Urladdningskretsen för samma kondensator G2 bestående av huvudsakligen motstån- den R2 och R3 är dimensionerad att ge en urladdningstid, som är avsevärt längre än upp- ladddningstiden och längre än varaktigheten för den inducerade högspänningspulsen för att underlätta mätningen med hjälp av transistorkretsen och milqoprocessom 7. Härigenom kom- mer spänningen V21 i punkten 21 vid uppladdning av kondensatorn G2 hela tiden att motsva- ra den spänning, vilken påläggs via dioden DI från den extra lindningen 13, så länge denna spänning vid början av uppladdningen understiger den nämnda lilla positiva spänningen V2Lsm och vid en fortsatt uppladdning understiger den tidigare spänningen över kondensa- torn G2. Detta kan också ses som att spänningen över kondensatorn G2 låser vid den mest ne- gativa spänningen erhållen från den extra lindningen När spänningen V21 i punkten 21 sänks från det stationära värdet V2 Lstat, sänks också potentialen på transistorns DI bas och mindre ström tillförs basen. Transistom Dl övergår från bottnat tillstånd till aktivt läge, vilket resulterar i att spänningen på dess kollektor ökar.

Kollektorspänningen tillförs ju ingången PGND hos milcroprocessorn 7 och dimensioneringen 10 15 20 25 35 40 504 979 6 av komponenterna görs, så att potentialen på denna ingång övergår från logisk låg nivå till lo- gisk hög nivå redan vid en liten ölming av kollektorspänningen och alltså vid en ännu mindre minskning V21, omsl av spänningen i punkten 21 från det stationära spänningsvärdet Vzhsm, t ex så att ett omslag på ingången fås, när spänningen i punkten 21 minskas från det stationä- ra värdet Vzhstat = 0,6 V med Vzlpmsl = 0,1 V. I detta som exempel speciella givna fall erhålls, att rnikroprocessom 7 sålunda avkänner, när spänningen V21 i punkten 21 passerar värdet 0,6 - 0,1 = 0,5 V och detta gäller dessutom i båda riktningarna, både för minskning och ökning av spänningen V21 i punkten 21.

Dessa tidpunkter tl, t2 för passerandet av spänningsnivån VzLstat - Vzhomsl detekte- ras av mikroprocessom 7, vilken för varje urladdningscykel för laddningskondensatom G1 utnyttjar tidpunktema tl, tz tillsammans med den tidpunkt to, när urladdningen av laddnings- kondensatom Cl påbörjas, för att utvärdera, om en tillfredsställande jordning av stängselkret- sen föreligger. Vid utvärderingen beräknar mikroprocessom 7 tidsslcillnaderna mellan dessa tidpunkter to, tl och t2, tex skillnadema t] - to och tz - tQ, och jämför de beräknade tids- skillnadema med olika lämpliga förutbestämda tröskelvärden.

När en negativ puls erhålls från den extra lindningen L3 vid en urladdning av laddnings- kondensatom Cl, kommer kondensatorn C12 att uppladdas till en (negativ) spänning, som motsvarar toppvärdet, dvs det minsta värdet, hos den negativa pulsen. Vid den negativa pul- sens början, kommer mikroprocessom 7 att nästan omedelbart avkänna denna början och be- stämmer tidpunkten tl härför. Efter det att sedan kondensatorn G2 har uppladdats maximalt, urladdas ju denna, såsom nämnts ovan, och mikroprocessom 7 avkänner på samma sätt nästan exakt den tidpunkt tz, när urladdningen är klar och det stationära spänningsvärdet VzLstat (egentligen V21, stat - Vzlpmsl) åter föreligger i punkten 21.

I diagrammet i ñg. 4 visas spänningen V21 i punkten 21, dvs på kondensatoms G2 första platta eller pol, som en funktion av tiden t för fall med yttre jordanslutningar av stäng- selkretsen med olika stor resistans, t ex för resistansen RS = O, som är en god, korrekt jord- ning. Tiden 0 i diagrammet är den tidpunkt to, när omkopplaren 13 på kommando av rnikro- processorn 7 kopplas om till ledande tillstånd för påbörjande av urladdningen av laddningskon- densatom Cl genom primärlindningen LI. Vid en sådan korrekt jordning fås i huvudsak en- dast en stor positiv högspänningspuls på sekundärsidan.

Om jordningen av klämman ll inte är helt god, dvs om motståndet R5 har en avsevärd storlek i jämförelse med själva elstängslets effektiva resistans R6 till jord, t ex är minst 10 % av denna, förflyttas potentialläget för spänningspulsen över sekundärlindningen Om spän- ningen över sekundärlindningen sålunda vid god jordning gav en stor positiv spänning eller spänningspuls till stängslet 17 (hög potential vid anslutningsklämman 9) och en mycket liten negativ spänning över jordspettet (liten negativ spänning över motståndet RS, dvs liten negativ potential vid anslutningsklämman ll), kommer vid sämre jordning endast en del av den vid god jordning erhållna positiva spänningen att läggas över stängslet 17 (lägre potential vid an- slutningsklämman 9) och den negativa spänningen över jordspettet 16 blir större (större nega- tiv potential vid anslutningsklämman 11). Detta gör, att negativa pulser uppträder på kapaci- tansen C3 och den extra lindningen L3. Kondensatom CZ tillförs mer laddning på grund av 10 20 25 35 40 504 979 7 att spänningen V21 i punkten 21 avsevärt sjunker under det stationära värdet Vzhstat. En större tidsskillnad t2 - to mellan påbörjande av urladdningen av laddningskondensatom Cl och den tidpunkt t2, när spänningen V21 i punkten 21 åter är mycket nära spänningen V21, stat i det stationära fallet, kommer då att detekteras och beräknas av mikroprocessom 7.

Denna tidsskillnad t2 - to är då också ett mått på den negativa pulsens storlek eller toppvärde (minsta värde med de i figurema använda polarltetema).

Typiska förlopp av detta slag visas i fig. 4 med kurvoma över spänningen över konden- satorn C2 för jordningens resistans R5 lika med 150 och 200 ohm.

I praktiken kommer dock förloppet i vissa fall, såsom antyds av kurvorna för 0 - 50 ohm i fig. 4, att bli mer komplicerat genom att kapacitansen G3, som ekvivalent representerar den extra lindningen L3, i ekvivalensschemat inte blir direkt ansluten till kopplingsklämman ll utan vid en punkt något inuti lindningen Lo, såsom åskådliggörs i fig. 5, där en detalj av det ekvivalenta kopplingsschemat visas i en mer korrekt form. Den ekvivalenta kapacitansen C3 ansluts här vid ett ställe på lindningen IQ, så att en första större dellindning IQ' av sekun- därlindningen IQ ligger mellan kondensatorns G3 anslutningsställe och kopplingsklämman 9, där ledaren 17 i elstängselkretsen är inkopplad, och en andra mindre dellindning Lz' ligger mellan anslutningsstället och kopplingsklämman 11, till vilken jordningsspettet 16 är kopplat.

Effekten härav är mest märkbar i de fall, när jordningen inte är alltför dålig (motståndet RS inte alltför stort), och i dessa fall uppträder över kondensatom C3 först en positiv spän- ningspuls, vilken avlöses av en mindre negativ spänningspuls. Början och slutet av denna ne- gativa spänningspuls detekteras då också av mikroprocessom 7 men början av pulsen (tid- punkten tl) infaller senare i tiden, än i de fall när ingen nämnvärd positiv första puls uppträ- der. För en god jordning med jordningens resistans lika 0 och 50 ohm börjar ett spänningsfall i punkten 21 sålunda ca 40 mikrosekunder efter det att urladdningsförloppet av laddningskon- densatorn Cl har påbörjats genom aktivering av omkopplaren 13. För fallen med en sämre jordning med resistansema 100 - 200 ohm börjar spänningsfallet direkt, när urladdningen av laddningskondensatom Cl sätts igång.

En diskriminering mellan dessa fall kan erhållas ur tidsskillnaden tl - to mellan den tid- punkt tl, när spänningsfallet i punkten 21 börjar, och den tidpunkt to, när urladdningsförlop- pet av laddningskondensatorn Cl påbörjas genom att en styrsignal (T Y) sänds från mikropro- cessom 7 till omkopplaren 13. Om denna tidsskillnad tl - to är alltför stor, dvs överskrider något förutbestämt tröskelvärde, i det i fig. 3 illustrerade fallet t ex uppgående till ca 30 mik- rosekunder, kan det avgöras, att jordningen är tillfredsställande. Dessa jämförelser och avgö- randen utförs av mikroprocessom 7. Tidema tl och tg är i diagrammet i fig. 4 utmärkta för god jordning med RS = 0.

Storleken hos jordfelssignalen, som är den negativa "efterslängen" efter den egentliga positiva stängselpulsen, är även beroende av den belastning, som stängslet är för elstängselap- paraten och närmare bestämt för transformatom T. Detta kan innebära, att gränser för jord- fel, som fungerar tillfredsställande vid normala belastningar, kan visa sig alltför okänsliga, när elstängslet utgör en lätt belastning, såsom kan inträffa vid torr väderlek. För att kunna skilja ut detta fall bör elstängselapparaten förses med någon krets för avkänning av stängsel- 10 15 20 504 979 s belastningen, jämför tex den härmed samtidigt ingivna patentansökningen med titel ”Nätdri- ven elstängselapparat". När en sådan krets detekterar lätt last, kan för att avhjälpa detta tids- gränsen för jordfel ändras och speciellt ökas jämfört med den tidsgräns, som gäller vid per- fekt jordning. Sålunda kan För det speciella fallet ovan och med lätt last, när villkoret tl - to < 30 ps är uppfyllt, gränsvärdet för dålig jordning ändras från t2 - to < 1,5 ms till t2 - tO < 2,5 ms. Vid extremt tung last, dvs när stängslet utgör sä gott som en kortslutning av transformatorns T sekundärkrets, är jordfel ointressanta, varför i detta fall jordfelsmätning kan bortkopplas.

Det är uppenbart att polariteterna i de ovan som exempel givna utföringsforrnerna kan inverteras, så att tex negativa spänningspulser används i elstängslet och dä endast positiva spänningspulser detekteras för bestämning av jordningen.

Vidare kan arrangemanget med den extra lindningen I/3 i transformatorn T, vilken ut- nyttjas för att_ koppla över en del av sekundärkretsens högspånning för utvärdering, även an- vändas för andra ändamål i en elstängselapparat. Sålunda kan med hjälp av en sådan lindning en spänning uttas, som är representativ för den första stora, i exemplet ovan positiva, hög- spännings- eller huvudpulsen på sekundärsidan, till skillnad från den efterföljande, negativa pulsen, som utnyttjas i utföringsexemplet ovan. En spänning representativ för huvudpulsen kan utvärderas på liknande sätt med en mätkondensator av typ Cz men med en diod av typ DI inkopplad med motsatt polaritet och kan tex ge upplysning huruvida sekundärpulsen har den storlek, vilken har bestämts av mikroprocessom 7 vid dess styrning av laddningskretsen 5 för laddningskondensatom Cl .

Claims (30)

10 15 20 25 35 40 504 979 9 PATENTKRAV

1. Förfarande för att bestämma den medelst en yttre jordningsanslutning, särskilt ett jordspett, åstadkomna jordningen av ett elstängsel anslutet till en elstängselapparat, vilken in- nefattar en transfonnator med en primärlindning och en sekundärlindning, vilken sekundär- lindnings första yttre anslutning är kopplad till ledaren i elstängslet och andra yttre anslutning är kopplad till jordanslutningen, varvid högspänningspulser induceras över sekundärlindning- en, när en spänningspuls läggs över primärlindningen, k ä n n e t e c k n a t av att för att erhålla en spänning representerande, som särskilt är väsentligen proportionell mot, spänningen mellan sekundärlindningens andra yttre anslutning, som är kopplad till jord- anslutningen, och en jordpotential uttas kapacitivt spänningen över en mindre del av sekun- därlindningen och ' att denna uttagna spänning utvärderas.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att som jordpotentialen används en potential, vilken används som jord av elektroniska styrkretsar i elstängselapparaten.

3. Förfarande enligt ett av krav 1 - 2, k ä n n e t e c k n a t av att som jordpotentialen används potentialen på endera av två ledningsträdar, varmed elstängselapparaten matas med växelspänning från det allmänna distributionsnätet.

4. Förfarande enligt ett av krav 1 - 3, kä n n e t e c k n at av att i den uttagna spän- ningen bestäms den absoluta skillnaden mellan det spänningsvärde, som föreligger alldeles in- nan en spänningspuls läggs över primärlindningen för induktion av en högspänningspuls, och det spänningsvärde, vilket har störst absolut storlek och uppnås efter det att spänningspulsen har pålagts över primärlindningen.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att den bestämda absoluta skillna- den jämförs med ett förutbestämt värde för avgörande att otillfredsställande jordning förelig- ger, om den bestämda skillnaden överstiger det förutbestämda värdet.

6. Förfarande enligt ett krav 1 - 5, k ä n n e t e c k n a t av att tidsskillnaden bestäms mellan den tidpunkt, när induceringen av en högspänningspuls över sekundärlindningen bör- jar, och den tidpunkt, när värdet hos den kapacativt uttagna spänningen därefter åter erhåller i huvudsak sitt värde före påbörjande av inducering av högspänningspulsen efter att under indu- ceringen av högspänningspulsen ha avvikit från detta föregående värde, särskilt åter avviker från sitt tidigare värde vid början av spänningspulsen med ett värde, vilkets absoluta belopp understiger ett förutbestämt, litet spänningsvärde.

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n at av att den bestämda tidsskillnaden jämförs med ett förutbestämt tidsvärde och att det avgörs, att god jordning föreligger, om den bestämda tidsskillnaden överstiger detta förutbestämda värde.

8. Förfarande enligt ett av krav 1 - 7, k ä n n e t e c k n at av att i den uttagna spän- ningen bestäms tidsskillnaden mellan den tidpunkt, när en spänningspuls börjar att läggas över primärlindningen för induktion av en högspänningspuls, och den tidpunkt, när därefter den ut- tagna spänningen börjar att variera, särskilt avviker från sitt tidigare värde vid början av spänningspulsen med ett värde, vilkets absoluta belopp överstiger ett förutbestämt, litet spän- ningsvärde. 'IO 20 25 35 40 504 979 10

9. Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att den bestämda tidsskillnaden jämförs med ett förutbestämt värde för avgörande att tillfredsställande jordning föreligger, om den bestämda tidsskillnaden överstiger detta förutbestämda värde.

10. Förfarande enligt ett av lcrav 1 - 9, k ä n n e t e c k n a t av att spänningspulserna över primärlindningen påläggs, så att tillräckliga tidsperioder finns mellan de tidsperioder, under vilka dessa pulser påläggs primärlindningen och under vilka högspänningspulser indu- ceras över sekundärlindningen, för att under dessa mellanperioder det elektriska tillståndet i el- stängselapparaten skall inta ett väsentligen stationärt tillstånd.

11. ll. Förfarandeenligtettav krav 1 - 10, kännetecknat av att vid utvärderingen kopplas den kapacitivt uttagna spänningen till en uppladdningskrets för en kondensator, att denna koppling endast utförs för en spänning över sekundärlindningen med i huvud- sak en bestämd polaritet, särskilt i förhållande till den spänning, vilken är stationärt anbragt över kondensatorn, att kondensatorn urladdas över ett motstånd, att spänningen vid uppladdning av och/eller urladdning av denna kondensator genom motståndet utvärderas för bestämning av jordningen.

12. Förfarande enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av vid kopplingen av den kapaci- tivt uttagna spänningen till uppladdningskretsen för kondensatorn är denna koppling så utförd, styr spänningen uppladdningen, så att kondensatorn uppladdas till väsentligen ett extremvärde eller toppvärde hos spänningen.

13. Förfarande enligt ett av krav ll - 12, k ä n n e t e c k n at av att vid utvärdering- en av urladdningsspänningen för kondensatorn avkänns uppladdnings- och/eller urladdnings- spänningen i respektive fall av en transistorförstärkare.

14. Förfarande enligt ett av krav ll - 13, k ä n n e te c k n at av att vid utvärdering- en av spänningen vid uppladdning av kondensatom bestäms den tidpunkt, när spänningen bör- jas ändras från ett föregående stationärt värde, särskilt den tidpunkt, när spänningen avviker från ett föregående stationärt värde med ett värde, vilkets absoluta belopp överskrider ett för- utbestämt litet värde.

15. Förfarande enligt ett av krav ll - 14, k ä n n e t e c k n at av att vid utvärdering- en av spänningen vid urladdning av kondensatom bestäms den tidpunkt, när spänningen äter- går till ett föregående stationärt värde, särskilt den tidpunkt, när spänningen åter awiker från ett föregående stationärt värde med ett värde, vilkets absoluta belopp är mindre än ett förutbe- stämt litet värde.

16. Anordning för att bestämma den medelst en yttre jordningsanordning, särslcilt ett jordspett, âstadkomna jordningen av ett elstängsel anslutet till en elstängselapparat, vilken in- nefattar en transformator med en primärlindning och en sekundärlindning, vilkens ena yttre an- slutning är kopplad till ledaren i elstängslet och andra yttre anslutning är kopplad till jordspet- tet, och vidare innefattar en generator för alstrande av spänningspulser över primärlindningen, varigenom högspänningspulser induceras över sekundärlindningen, k ä n n e te c k n a d av organ för att utta en spänning innefattande en första kondensatorplatta i en första kon- 10 20 25 35 40 504 979 11 densator, vars andra platta bildas av en mindre del av sekundärlindningen, för att på den första kondensatorplattan erhålla en spänning representerande, särskilt väsentligen propor- tionell mot, spänningen mellan sekundärlindningens andra yttre anslutning, som är kopplad till jordanslutningen, och en jordpotential, och en utvärderingskrets ansluten till den första kondensator-plattan och anordnad för utvär- dering av den på denna platta uttagna spänningen.

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att organen för att utta spän- ningen är anordnade att som jordpotentialen använda en potential, vilken används som jord av elektroniska styrlcretsar i elstängselapparaten.

18. Anordning enligt ett av krav 16 - 17, k ä n n e t e c k n a d av att organen för att utta spänningen är anordnade att som jordpotentialen används potentialen på endera av två ledningstrådar, varmed elstängselapparaten matas med växelspänning frän det allmänna dist- ributionsnätet.

19. Anordning enligt ett av krav 16 - 18, k ä n n e te c k n a d av att utvärderings- kretsen innefattar organ för att i den uttagna spänningen bestämma den absoluta skillnaden mellan det spänningsvärde, som föreligger alldeles innan en spänningspuls läggs över primär- lindningen för induktion av en högspänningspuls, och det spänningsvärde, vilket har störst ab- solut storlek och uppnås efter det att spänningspulsen har pålagts över primärlindningen.

20. Anordning enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a d av att utvärderingskretsen innefat- tar jämföringsorgan för att jämföra den bestämda absoluta skillnaden med ett förutbestämt värde och organ för att avgöra att otillfredsställande jordning föreligger, om den bestämda skillnaden överstiger det förutbestämda värdet.

21. Anordning enligt ett av krav 16 - 20, k ä n n e t e c k n a d av att utvärderings- kretsen innefattar organ för att bestämma tidsskillnaden mellan den tidpunkt, när induceringen av en högspänningspuls över sekundärlindningen börjar, och den tidpunkt, när värdet hos den kapacativt uttagna spänningen därefter återgår till värdet före påbörjande av inducering av högspänningspulsen efter att under inducering ha avvikit från detta föregående värde.

22. Anordning enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att utvärderingskretsen inne- fattar jämföringsorgan för att jämföra den bestämda tidsskillnaden med ett förutbestämt tids- värde och organ för att avgöra, att god jordning föreligger, om den bestämda tidsskillnaden överstiger detta förutbestämda värde.

23. Anordning enligt ett av krav 16 - 22, k ä n n e t e c k n a d av att utvärderings- lcretsen innefattar organ för att i den uttagna spänningen bestämma tidsskillnaden mellan den tidpunkt, när en spänningspuls börjar att läggas över primärlindningen för induktion av en högspänningspuls, och den tidpunkt, när därefter den uttagna spänningen böljar att variera, dvs avviker från sitt tidigare värde vid början av spänningspulsen med ett värde, vilket över- stiger ett förutbestämt, litet spänningsvärde.

24. Anordning enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av att utvärderingskretsen innefat- tar jämfóringsorgan för att jämföra* den bestämda tidsskillnaden med ett förutbestämt värde och organ för att avgöra att tillfredsställande jordning föreligger, om den bestämda tidsskill- naden överstiger detta förutbestämda värde. 504 979 12

25. Anordning enligt ett av krav 16 - 24, k ä n n e t e c k n a d av att utvärderings- kretsen innefattar en andra kondensator med en uppladdningskrets för denna, en lilcriktare för koppling av spänningen på den första kondensatorplattan i den första s kondensatom till uppladdningskretsen för den andra kondensatom, ett motstånd anslutet till den andra kondensatom, genom vilket denna kan urladdas, en utvärderingsanordning för utvärdering av den andra kondensatoms upp- och/eller ur- laddningsspånning.

26. Anordning enligt krav 25, k å n n e t e c k n a d av att den andra kondensatorn w med sin första pol är ansluten till jord och med sin andra pol till likriktaren.

27. Anordning enligt ett av krav 25 - 26, k å n n e t e c k n a d av att utvârderingsan- ordningen innefattar en fórbindning för att leda spänningen över den andra kondensatorn till den ena polen hos ett motstånd, vilkets andra pol är ansluten till en likspânning och genom vilket spänningen över den andra kondensatom kan urladdas. is

28. Anordning enligt krav 27, k ä n n e te c k n a d av att motståndet innefattar en spånningsdelare, vars mittanslutning är förbunden med basen i en transistor.

29. Anordning enligt ett av krav 16 - 28, k å n n e t e c k n a d av att den första kon- densatorplattan i den första kondensatom innefattar en extra lindning i transformatom anbragt invid sekundärlindningen. zo

30. Anordning enligt krav 29, k ä n n e te c k n a d av att den extra lindningen i transformatom innefattar ett lager av lindningstràd anbragt invid flera lager av lindningstrád, vilka innefattas i sekundärlindningen.