SE503862C2 - Förfarande och anordning för uppkoppling av förbindelse i analogt mobiltelesystem - Google Patents

Description

15 20 25 30 505 862 såsom de nämnda systemen AMPS och TACS. En styrkanal med dessa funktioner benämnes nedan en kombinerad PAC styrkanal.

I vissa fall kan man uppfatta 21 styrkanalfrekvenser som otillräckligt lite, venser är otillräckligt för att undvika styrkanalinterferenser t ex i svåra interferensfall där 21 frek- mellan cellerna. Det är då möjligt att utöka antalet kombinerade PAC styrkanaler till upp till 32, använda andra frekvensàterupprepningsmönster. Alternativt kan man för att på så sätt kunna helt enkelt fortsätta utnyttja 21-cellsmönstret men ha ett antal frekvenser i reserv, ifall man behöver lösa ett frekvensplane- ringsproblem i vissa besvärliga områden.

Såväl sök- som accesskanalen har givetvis en begränsad kapacitet.

Hur mycket kapacitet som behövs beror i hög grad på abonnentbe- teende, cellstorlek etc, men kan till stor del bestämmas av operatören t ex genom att begränsa sökomrádet över vilket en sökning skickas, eller hur ofta man tvingar mobilstationerna att registrera sig.

Ett högt kapacitetsbehov för styrkanalerna avspeglas normalt i ett högt trafikkanalbehov och för att lösa detta trafikkanalbehov får man sätta in fler celler. Om varje cell utrustas med en kombinerad PAC-styrkanal får man då genast även mer accesskanal- kapacitet. PAC-styrkanalens kapacitet för sökning ökar något eftersom koppeluppsättningssekvenserna i omrâdet nu kommer att fördelas på fler PAC-styrkanaler.

Specifikationerna för de nämnda mobiltelesystemen AMPS och TACS möjliggör också att man kan introducera mikroceller med större, överlagrade paraplyceller, utan att påverka frekvensàterupprep- z1ingen för paraplycellerna. Paraplycellerna är i detta fall utrustade med de kombinerade PAC styrkanalerna, medan mikrocel- lerna utrustas med accesskanaler men inte med sökkanaler.

Mobilstationerna kommer då att ligga lästa till sökkanalen, den kombinerade PAC styrkanalen, i paraplycellen under icke-sam- talsläge, medan mobilstationerna kommer att.avsöka accesskanaler- na när de gör en systemaccess. En mobilstation kommer därvidlag 10 15 20 25 30 35 3 505 862 att kunna välja paraplycellen eller en mikrocell, om denna cell skulle te sig signalmässigt starkare än paraplycellen. Fördelen med detta förfarande är att man slipper distribuera söksigna- leringen till ett stort antal mikroceller och att snabbt rörliga mobilstationer kan röra sig förhållandevis långa avstånd utan att tappa kontakten med "sin" sökkanal, vilket leder till en förnyad avsökning av sökkanalerna. Så riskerar t ex en bilburen mobilsta- tion att ständigt utföra avsökning och inlåsning till sökkanaler- na om mikrocellerna vore utrustade med sökkanaler. Under avsökning och synkroniseringfkan.mobilstationen inte lyssna efter sökningar eller andra meddelanden. Accesskanalerna och de kombinerade PAC styrkanalerna kan 'vara utsatta för fädning, vilket kan medföra att mobilstationen gör access i en mindre fördelaktig cell. Den onödigt låga signalstyrka som erhålles härvid, ökar risken för att signaleringsfel uppstår då en för- bindelse sättes upp.

Ytterligare en tillämpning' av skilda sök- och accesskanaler illustreras i US Patent 4,799,253 av Stern och Williams. Patentet beskriver en situation där man vill låta två mobiltelefonsystem samexistera i ett område och där trafiken skall hanteras av båda systemen. Man låter det ena systemet tillhandahålla sök- och accesskanaler, dvs styrkanaler som alla mobilstationerna kommer att ligga låsta till. Vid samtalsaccess för samtalsbegäran från mobilen kan man så låta en del av samtalen behandlas av det andra systemet genom att dessa mobilstationer ges ett så kallat Directed Retry-meddelande från det första systemet. Directed Retry innebär i AMPS- och TACS-specifikationerna att man avvisar mobilstationens access med.en uppmaning att förnya accessförsöket på någon av, upp till, 6 angivna accesskanalfrekvenser. Metoden kan ge en viss förbättring i sannolikheten att mobilstationen kommer' att välja den mest lämpade cellen, men tekniken är överhuvud taget inte tillämplig då samtal till mobilen skall sättas upp eller för registreringar.

Beroende på hur man väljer att använda Directed Retry-signalen kommer man att få två fall: I ena fallet anger man bara en frekvens i Directed Retry-ordern, 10 15 20 25 30 503 862 4 vilket är den frekvens pá accesskanalen som finns i det andra systemet. Har mobilstationen dä valt "fel" cell i sin första access i det första systemet, kommer den att hänvisas till att sätta upp förbindelsen i en lika felaktig cell, men nu i det andra systemet.

I andra fallet anger man i stället ett större antal frekvenser i Directed Retry-ordern. Dä uppstår en risk i att även om den första frekvensen/cellen var den rätta, kommer mobilen i sin jakt på en accesskanal kunna välja en icke-optimal cell för sin Directed Retry-access på grund av samma problemställning som beskrivits tidigare med fädning. En Directed Retry förlänger också koppeluppsättningstiden med typiskt 2-3 sekunder.

Rznocönnrsn rön urvrxnuruczu I cellindelade mobiltelesystem mäter en mobilstation den mottagna signalstyrkan hos utsända styrkanaler, för att bestämma i vilken cell en förbindelse skall kopplas upp. I de mobiltelesystem där signalstyrkeuppskattningen i mobilsationen bara görs genom en snabb mätning på styrkanalerna, uppkommer risken att mobilstatio- nen ofta gör ett felaktigt val och väljer en frekvens/cell som inte är den bästa, jämfört med om mätningen skett under en längre tid. Detta beror framför allt på fädning i mottagen signal frän styrkanalerna.

Om mobilstationen begär access till systemet för ett samtal sä kommer samtalet att sättas upp i. den cell där mobilsationen gjorde sin access, alltså i den cell där styrkanalen hör hemma.

Om cellvalet inte är optimalt, dvs att mobilstationen har valt en frekvens som egentligen inte är starkast i området, kan talkvali- tén blir nedsatt dels för den egna förbindelsen, dels för andra samtal genom förhöjd samkanalströrning.

Det ovan beskrivna problemet, att mobilstationerna ibland väljer en styrkanal pä felaktig frekvens på grund av fådning bemästras så att flera accesskanaler' per trafikkanalcell specificeras.

Mobilstationen utvärderar alla dessa accesskanaler i sitt 10 15 20 25 30 5 503 862 accesskanalval. Mobilstationen kommer att välja den accesskanal den uppfattar som den starkaste. Alla accesskanaler i samma trafikkanalcell sänder därför med approximativt samma.uteffekt så att vilken accesskanal mobilstationerna kommer att välja blir så slumpmässigt som möjligt. En mindre skillnad i uteffekt påverkar funktionen endast marginellt.

Det nya och unika här är att en cell, karaktäriserad av trafik- utrustas med tvâ eller flera kanalernas täckningsområde, accesskanaler.

Om cellen är utrustad med ingen, en eller flera sökkanaler, eller om accesskanalerna är kombinerade med sökkanalerna till de ovannämnda kombinerade PAC styrkanalerna, är i sammanhanget ovidkommande.

Ett ändamål med uppfinningen är att öka chansen att mobilstatio- nerna väljer att göra samtalsuppkopplingen i den mest optimala cellen. Detta ernás genom att signalstyrkemätningen inte bara utnyttjar tidsdiversitet, d.v.s. mätningarna sker vid olika tillfällen, utan också frekvensdiversitet, d.v.s. accesskanalerna använder olika frekvenser.

Ett annat ändamål är att ge också en stillastående eller långsamt förflyttande mobilstation en god chans att välja rätt cell.

En fördel med uppfinningen är att accesskanalkapaciteten ökar.

Ytterligare en fördel med uppfinningen är, att sannolikheten ökar för att en förbindelse sättes upp och att förbindelsen sättes upp i den bästa cellen.

Andra fördelar är att talkvalitén i genomsnitt förbättras och att systemlasten för att under samtalsläge göra handoff tillbaka till rätt cell reduceras.

Uppfinningen har också fördelen att den kan genomföras inom ramen för gällande standarder. 10 15 20 25 _30 35 505 862 ° rzcunrönrzcxnrno Uppfinningen skall beskrivas närmare i anslutning till figurer'av vilka Figur IL visar ett frekvensdiagram med val av sökkanaler och accesskanaler, Figur 2a visar ett frekvensdiagram med skilda frekvensför- delningar för sökkanalerna och accesskanalerna, Figur 2b visar signalsekvenser på en kombinerad PAC styrkanal, Figur 3 visar dels en vy över celler i ett mobiltelesystem, dels ett diagram över signalstyrka i cellerna, Figur 4 visar ett signalstyrkediagram för fâdande signaler, Figur 5 visar en vy över celler med basstationer, Figur 6 visar vyn i Figur 5 med ytterligare celler och bassta- tioner, Figur 7 visar en vy över ett mobiltelesystem med paraplyceller som har fullständiga styrkanaler och mikroceller med enbart acoesskanaler, Figur 8a visar en vy över ett mobiltelesystem med celler vilka har vardera dels en kombinerad PAC styrkanal, dels en ren accesskanal, Figur Bb visar ett frekvensdiagram för kanalerna i Figur 8a och Figur 9 visar en vy över en paraplycell med bade en kombinerad PAC styrkanal och en ren accesskanal samt mikroceller med vardera minst två accesskanaler. rönxnnaonn urrönxncsronn I anslutning till figurerna 1, 2a, 2b och 3 skall beskrivas situationen för en mobilstation MS som lyssnar på styrkanaler i mobiltelesystemet. Även styrkanalerna kommer att beskrivas.

Figur 1 visar de utsedda styrkanalerna Dedicated Control Channels DeCC, sökkanalerna Paging Channels PC genom vilka mobilen MS sökes av mobiltelesystemet och Aaccesskanaler AC, genom vilka mobilen kan göra access till systemet. I figur 1 betecknas frekvensen med f, antalet sökkanaler PC betecknas med N och 10 15 20 25 30 7 503 862 antalet accesskanaler AC betecknas med M. Figuren anger också att styrkanalerna DeCC är 21 till antalet.

Mobilstationen MS kommer att under ett typiskt användarfall genomgå tre distinkta faser på styrkanalen. Dessa faser finns illustrerade i figur 1. Till att börja med kommer mobilstationen att vid spänningspåslag att avsöka ett antal av styrkanalerna DeCC (Dedicated Control Channels). Detta är ett antal förutbe- stämda frekvenser som alla mobilstationer känner till, dels vad gäller deras placering i frekvensspektrat, dels deras antal. I de enligt exemplet behandlade grånssnittsspecifikationerna ligger frekvenserna i 800-900 MHz-området och uppgår som nämnts till 21 stycken. Efter att ha avsökt dessa kanaler väljer mobilstationen den signalstarkaste av kanalerna DeCC och synkroniserar in till denna kanal.

Från denna dedicerade styrkanal DeCC extraherar mobilstationen MS uppgifter om hur många sökkanaler PC (Paging Channels) som systemet använder sig av, enligt exemplet N stycken, och var dessa ligger i frekvensspektret. Mobilstationen övergår enligt en pil Pl omedelbart till att avsöka dessa sökkanaler PC och väljer sedan den starkaste sökkanalen.

Mobilstationen kommer sedan att ligga låst till denna sökkanal och lyssna efter meddelanden till sig (sökning, order) eller reagera på broadcast-information. Denna information kan t ex utlösa en registrering eller initiera en förnyad avsökning och jakt på den starkaste av sökkanalerna. Från broadcast-informatio- nen extraheras också kunskap om hur många accesskanaler som systemet använder sig av, enligt exemplet M till antalet, och var dessa ligger i frekvensspektret.

Accesskanalen AC används när mobilstationen behöver kontakta systemet. Detta kan vara en direkt respons på broadcastinforma- tion som sänts ut, t ex en registrering, eller vara ett svar på en sökning (page response), eller det kan vara en samtalsbegâran från mobilstationen MS som därmed inleds. 10 15 20 25 30 503 862 Om mobilstationen vill påbörja ett accessförsök kommer den att avsöka accesskanalerna AC enligt en pil P2 och välja den starkaste. Efter att transaktionen har slutförts, ofta då efter ett samtal på en trafikkanal, återgår mobilstationen enligt en pil P3 till sökkanalerna PC genom att avsöka dessa och välja den starkaste.

I figur 2a visas hur mobilstationerna kan bestämma sökkanalernas och accesskanalernas antal och position i frekvensrymden. Start- punkten för sökkanalerna PC är normalt fix och identisk med startpunkten för de dedicerade styrkanalerna DeCC, men även andra startpunkter kan förekomma. Frekvensen betecknas i figur 2a liksom ovan med f.

Från broadcast-informationen extraherar mobilstationerna parame- tern N som anger antalet sökkanaler, parametern CMAX som anger antalet M accesskanaler AC och parametern CPA som anger om sök- och accesskanalerna är de kombinerade PAC styrkanalerna (Combined Paging and Access Channels), dvs har samma startpunkt. Om CPA = 0 indikerar detta att accesskanalerna börjar vid den frekvens där sökkanalerna slutar. Det finns dessutom en möjlighet att skicka ett meddelande "New Access Channel Set" med vars hjälp man kan visa på ett accesskanalband i en godtycklig plats i frekvensrym- den, men givetvis inom ramen för det frekvensband som är upplåtet för mobiltelefonitjänsten.

Som tidigare omnâmnts använder AMPS- och TACS-systemen normalt 21 styrkanaler som utgör de kombinerade PAC styrkanalerna. Såväl AMPS- som TACS-systemen tillåter emellertid en uppdelning av styrkanalens funktion :i en sökkanal och en accesskanal. Det maximala antalet kanaler man kan använda (specifikationsberoende) är i både AMPS- som TACS-standarden 32 sökkanaler och 128 accesskanaler.

I nästan alla befintliga system använder man sig av 21 styrkanal- frekvenser, vilka utnyttjas för såväl den dedicerade styrkanalen DeCC, sökkanalen PC som accesskanalen AC. Så är också fallet för de ovannämnda mobiltelesystemen AMPS och TACS och denna kanal, 10 15 20 25 30 35 9 503 862 den kombinerade PAC styrkanalen, visas närmare i figur 2b. I denna figur betecknas tiden med T. Kanalen omfattar två frekven- ser, en frekvens fl för nedlänken och en frekvens f2 för upplänken på ett frekvensavstånd 45 MHz från varandra. Trots att de nämnda mobiltelesystemen är analoga är styrkanalen digital i den meningen att det är bitströmmar som överföres på de båda frekvenserna fl och f2. På nedlänken utsândes från systemets basstation en bitsekvens OH innehållande så kallad overheadin- formation, exempelvis systemidentifikation och antalet N sökkanaler. Därefter följer en bitsekvens PA som kan innehålla bland annat sökinformation och order till mobilerna och även in- nehåller en bitsekvens AC1 med accessinformation. Efter ett tidsintervall T1, som âr omkring 1 sekund långt, återkommer bitsekvensen OH. I upplänken, frekvensen f2, utsândes från mobilerna en bitsekvens AC2 med accessinformation. De båda bitsekvenserna AC1 och AC2 utgör tillsammans accesskanalen AC i den kombinerade PAC styrkanalen.

I figur 3 visas två basstationer A och B i varsin cell Cl och mobilstationen MS. Figuren visar också ett diagram med signal- styrkor, i vilket en kurva SA anger signalstyrkan från bassta- tionen A och en kurva SB anger signalstyrkan från basstationen B.

Under ett samtal, som föres på en trafikkanal TC, tillåts mobilstationen MS normalt att avvika från en tänkt ekvisignal- styrkegräns mellan de två cellerna med vanligtvis upp till 3-5 dB. Denna tillåtna avvikelse bildar en handoffhysteres H som används i nästan alla mobiltelefonsystem. Större signalstyrkeav- vikelser kommer att negativt påverka talkvalitén.

Vid en access kommer cirka 10% av mobilstationerna i en punkt där signalstyrkan skiljer hela 9 dB eller mer, att välja den svagare frekvensen. Detta beror' på fädning, om fädningen kan anses okorrelerad mellan de båda uppmätta frekvenserna, såsom skall beskrivas i anslutning till figur 4. Till detta kommer också andra felbidrag, t ex frekvensberoende signalstyrkemätningar i mobilstationen. För att motverka dessa felmätningar rekommenderar följande mätförfarande: "För att fädning vid signalstyrkemätningen, t.ex. TACS-specifikationen reducera påverkan från 10 15 20 25 30 10 503 862 rekommenderas att varje frekvens mäts två gånger med minst 20 ms separation, och att det högsta mätvärdet av de två används som representationen av signalstyrkan".

Figur 4 visar ett fädningsdiagram med en våglängd Ä= 0,3 m för 900 MHz bärfrekvens som mått på abskissan och en relativ signalstyrka SS i dB på ordinatan. I figuren visas två okorrele- rade fädande signaler S1 och S2 med en genomsnittlig signal- styrkedifferens på 10dB. basstationen BB i figur 3 och signalen S2 är accesskanal från Signalen S1 är accesskanal från basstationen BA. Som synes inträffar det trots styrkedifferensen att den i genomsnitt svagare signalen blir den starkaste vid i exemplet 0.6, 1.1, 2.1, 3.2, 6,3 samt 8.2 Å. Varje tillfälle varar i någon tiondels Å, exempelvis vid fädningstillfället 6,3 A. En tiondels 1 är den sträcka man hinner tillryggalägga när man färdas med 6 km/h under 20 millisekunder och bärfrekvensen är 900 Mz. Även om man följer rekommendationen i TACS-systemet och gör två mätningar på accesskanalen AC vid lägena L1 och L2, motsva- rand ett tidsavstånd på AT= 20 millisekunder, finns alltså risk att den svagare kanalen S2 väljes som accesskanal om mobilstatio- nen MS är stillastående eller rör sig långsamt.

Den i onödan låga signalstyrkan vid accessen ökar risken för att signaleringsfel uppstår i koppeluppsättningen, dvs den upplevda systemkvalitén blir onödigt låg, förutom de ovannämnda problemen med dålig talkanalförbindelse.

Eftersom signalstyrkemätningen på signalerna S1 och S2, och därigenom cellvalet, sker i mobilstationen MS skulle det behövas en standardändring för gränssnittet för att förbättra situatio- nen. Men en dylik ändring skulle inte kunna förändra situationen för de redan levererade miljontals mobilstationerna spridda runt om i världen, dvs en sådan ändring kan inte komma att förbättra situationen för det stora flertalet mobilstationer. Det före- ligger alltså ett behov av att hitta en lösning som ligger inom de befintliga standarderna.

Ett känt sätt att öka ett mobiltelesystems kapacitet visas i 10 15 20 25 30 35 11 503 862 figurerna 5 och 6. Ett cellindelat mobiltelesystem enligt figur 5 har celler C10 med varsin basstation som handhar varsin kombinerad PAC styrkanal. Inom ett område HTA har mobilteletrafi- ken mycket hög intensitet, det vill säga att det föreligger ett stort behov av talkanaler. Såväl sök- som accesskanalen har givetvis en begränsad kapacitet. Hur mycket kapacitet som behövs beror i stor grad på abonnentbeteende, cellstorlek etc, men kan till stor del bestämmas av operatören t ex genom att begränsa sökområdet över vilket en sökning skickas, eller hur ofta man tvingar mobilstationerna att registrera sig. Ett högt kapacitets- behov, såsom i området HTA, avspeglas normalt i ett högt trafik- kanalbehov och för att lösa detta sätter man in fler celler C11 med egen basstation enligt figur 6. Om varje cell C11 utrustas med en kombinerad PAC styrkanal får man genast även mer accesska- nalkapacitet. Den kombinerade PAC-styrkanalens kapacitet för sökning ökar något, eftersom. koppeluppsåttningssekvenserna i omrâdet nu kommer att fördelas på fler PAC-styrkanaler.

Ett av de absolut vanligaste begreppen man återfinner i texter kring mobiltelefoni är ordet cell. Urspungligen är begreppet ganska enkelt att förstå intuitivt vid första anblicken. Men vad karaktäriserar egentligen en cell? En definition lyder "det område som betjånas av en styrkanal och ett antal trafikkanaler, där trafikkanalerna âr utbytbara i så motto att alla trafikkana- ler besitter samma egenskaper". Denna definition haltar något i det fall att det geografiska området âr indelat i paraplyceller och mikroceller. I figur' 7 visas det paraplyceller C2 med basstationer BC som utnyttjar de kombinerade PAC styrkanalerna.

I vissa delar av paraplycellerna C2 förekommer det mikroceller C3 med accesskanaler som fungerar relativt jâmnbördigt inom paraply- cellarean C2. Andra problem med definitionen uppstår om man börjar fundera kring "pagingceller" där cellen endast består av en sökkanal, medan alla accesser går till mikroceller utrustade med accesskanaler.

Radiomiljön kommer också in i resonemanget kring cellbegreppet och kanalerna opererar på olika frekvenser som kan vara olika störníngsutsatta. Man kan också tänka sig att kanalerna har olika 10 15 20 25 30 35 12 503 862 egenskaper, t.ex. beroende på att trafikkanalerna tillhör olika hårdvarugenerationer.

I föreliggande beskrivning definieras därför en trafikkanalcell som ett geografiskt område till vilket ett antal trafikkanaler är knutna, karaktäriserad av att alla trafikkanalerna är utbytbara i den mening att de alla kan erbjuda samma basservice över hela cellarean. Till trafikkanalcellen kan'vi sedan knyta styrkanaler, antingen de kombinerade PAC styrkanalerna eller renodlade sökkanaler eller accesskanaler.

I figur 8a visas en del av mobiltelesystemet från figur 3 med cellerna Cl och basstationerna A och B samt ytterligare bassta- tioner betecnade C-G. Varje cell är utrustad med den kombinerade PAC styrkanalen och en av de renodlade accesskanalerna AC. För förbindelse mellan mobilstationen MS och mobiltelesystemets landbaserade del via basstationerna utnyttjas trafikkanalerna.TC.

Kanalerna för accessändamál, den kombinerade PAC styrkanalen och accesskanalen AC, har huvudsakligen samma radiotâckningsomràde som trafikkanalerna TC. Givetvis fungerar den uppfinningsenliga principen likaledes om cellerna är utrustade med varsin ren sökkanal och tvâ av de rena accesskanalerna AC, d.v.s. att enligt ovan CPA=0, eller om man använder New Access Channel Set- meddelandet.

I figur 8b visas en möjlig frekvensplanering, där den kombinerade PAC styrkanalen i cellen A opererar på en frekvens A1 och den rena accesskanalen AC pá en frekvens A2. Cellen B använder på motsvarande sätt frekvenserna Bl och B2 osv. För varje cell väljer man alltså en frekvens ur frekvensbandet för den kom- binerade PAC styrkanalen och en frekvens för accesskanalerna AC ur den del av bandet där inga sökkanaler finns. Inom en cell skall frekvenserna ej utgöra grannkanalfrekvenser på grund av störningsrisken. För att utnyttja diversitetsvinsterna maximalt bör också accesskanalfrekvenserna ligga så långt ifrån varandra som möjligt. I ett normalt 21-cellmönster är det rimligt att använda 21 kanalers separation mellan accesskanalerna. Styrkan hos den kombinerade PAC styrkanalen och accesskanalen AC mâtes av 10 15 20 25 15 505 862 mobilen MS två gånger vid access för att utnyttja tidsdiversite- ten, såsom rekommenderas i specifikationerna för mobiltelesyste- men AMPS och TACS.

Figur 9 visar en del av ett mobiltelesystem med en paraplycell C4 och mikroceller C5. Exemplet visar en tillämpning av två accesskanaler i varje trafikkanalcell i mikrocellmiljö. Paraply- cellen C4 har den kombinerade PAC styrkanalen samt accesskanalen AC och varje mikrocell CS har två av accesskanalerna AC. Det bör observeras att accesskanalerna i paraplycellen C4 har en styrka i mikrocellerna C5 som väsentligt skiljer sig från signalstyrkan hos mikrocellernas egna accesskanaler.

Alternativt till att utrusta en trafikkanalcell med flera accesskanaler kan man definiera en ny accesscell, med ett täcknings- och upptagningsomràde som är kongruent med trafik- kanalcellen, utrustad med en eller flera accesskanaler och associera denna accesscell med trafikkanalcellen, så att trafikkanler 'väljs från 'trafikkanalcellen för en access som kommer in pà accesscellen. Oavsett vilket kommer man erhålla en situation där flera accesskanaler har ett kongruent täcknings- omrâde med trafikkanalcellen och där valet av trafikkanal inte nödvändigtvis är beroende av vilken accesskanal mobilstationen valde.

Som en ytterligare variant kan man tänka sig en fullbestyckad cell med sök-, access- och trafikkanaler, samt en associerad cell utrustad med endast en (eller flera) accesskanal(er), eller med en (eller flera) accesskanal(er) samt ett antal trafikkanaler där man fritt kan allokera trafikkanaler/dirigera.trafiken mellan den fullbestyckade och den reducerat bestyckade cellen så att systemet inte påverkas negativt av uteblivna trunkingvinster.

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 14- 5 Û 5 8 6 2 Pzwnmruuv

1. Anordning i ett cellindelat, analogt mobiltelesystem , vilket omfattar: - celler (Cl) med basstationer (A-G) vilka har tillgång till trafikkanaler (TC) och styrkanaler (PC, AC, PAC); - åtminstone en trafikkanalcell, vilken är en av de nämnda cellerna (Cl), och omfattar ett geografiskt avgränsat område inom vilket alla de till området tilldelade trafikkanalerna (TC) kan utnyttjas för gemensamma, förutbestämda ändamål inom hela det geografiskt avgränsade området, vilka trafikkanalceller (Cl) har vardera minst två av styrkanalerna (AC, PAC) som är avsedda för accessändamål, varvid -basstationerna (A-G) i förutbestämda av trafikkanalcellerna är anordnade att i sin respektive cell (Cl) utsända de respektive minst två styrkanalerna för accessändamål (AC,PAC) med huvud- sakligen samma effekt och åtminstone en av styrkanalerna för accessändamål är en kombinerad styrkanal (PAC) för såväl sökning av mobilstationen (MS) som access till denna; - en mobilstation (MS) i mobiltelesystemet är anordnad att avkänna åtminstone en andel av styrkanalerna för accessändamål (AC,PAC) och utvälja den signalstarkaste (S1) därav; - mobilstationen (MS) är anordnad att, vid uppkoppling av en förbindelse, kopplas upp via en av trafikkanalerna (TC) i den av cellerna (Cl) som har den utvalda kanalen för accessändamål.

2. Anordning enligt patentkrav 1, varvid mobilstationen (MS) är anordnad att avkänna de för accessändamål avsedda kanalerna (PAC, AC) vid åtminstone två tillfällen på ett förutbestämt tidsavstånd (AT) från varandra.

3. Förfarande i ett cellindelat, analogt mobiltelesystem,vilket förfarande omfattar: - avgränsande av åtminstone ett geografiskt område, vilka områden utgör celler (Cl) i mobiltelesystemet; - tilldelande av trafikkanaler (TC) i mobiltelesystemet, varvid alla trafikkanalerna i åtminstone en av cellerna (Cl) kan utnyttjas för gemensamma, förutbestämda ändamål inom hela cellen 10 15 20 15 503 862 (C1), vilken utgör en trafikkanalcell; - tilldelande av minst två styrkanaler (AC, PAC) för accessända- (Cl), åtminstone den ena av styrkanalerna för accessändamål är en kombinerad styrkanal (PAC) för såväl sökning av mobilstationen mål till åtminstone en av trafikkanalcellerna varvid (MS) som access till denna; - utsändande av styrkanalerna (AC, PAC) för accessändamål från en basstation (A-G) i åtminstone en andel av trafikkanalcellerna (Cl), varvid de skilda styrkanalerna (AC, PAC) för accessändamål i en trafikkanalcell utsändes med huvudsakligen samma effekt; - avkännande av åtminstone en andel av styrkanalerna (AC, PAC) för accessändamål i en mobilstation (MS); - val av den starkaste av styrkanalerna AC, PAC) för accessända- mål och - uppkoppling av en förbindelse till mobilstationen (MS) via en av trafikkanalerna (TC) i den av cellerna (Cl) som har den valda av styrkanalerna (AC, PAC) för accessändamål.

4. Förfarande enligt patentkrav 3, varvid mobilstationen (MS) avkänner de för accessändamål avsedda styrkanalerna (PAC, AC) vid åtminstone två tillfällen på ett förutbestämt tidsavstånd (AT) från varandra.