SE503645C2 - Förpackning av papper eller kartong med en tunn, extruderad polyetenbeläggning - Google Patents

Description

15 20 25 30 polyetenskikt (motsvarar ca 27 g/m2), att polyetenskiktet förblev intakt (sid 33, rad 4-8).

Den inerta, billiga plasten polyeten har således hittills ansetts vara omöjlig att kompostera t.o.m som en beläggning pà papper, p.g.a. dess långvariga stabilitet under omgivnings- betingelser. 1.. E..

Man har nu överraskande funnit att en förpackning av papper eller kartong med en tunn, extruderad polyetenbeläggning-är nedbrytbar i en kompost.

Hur tunn den extruderade polyetenbeläggningen måste vara för att nedbrytas i en kompost kan variera beroende på många faktorer, såsom framställningsättet, kompostens kvalitet etc. Polyeten- beläggningens tjocklek torde dock ligga under 25 pm för att förpackningen skall förväntas kunna nedbrytas i en kompost.

Följaktligen avser föreliggande uppfinning en förpackning av papper eller kartong med en tunn, extruderad polyetenbelâggning, vilken polyetenbeläggning har en tjocklek av under 25 pm och vilken förpackning är nedbrytbar i en kompost.

I en utföringsform av uppfinningen är polyetenbeläggningen perforerad av papperets eller kartongens fibrer. Perforeringen behöver inte vara omfattande och/eller regelbunden, utan s.k. “pin holes" här och var i materialet anses kunna utgöra perforeringen. 10 15 20 25 30 3 X 3 - sos 645 Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är mängden polyeten i beläggningen cirka 5 g/HF papper eller kartong.

Med uttrycket "nedbrytbar" avses att ett material kan nedbrytas, dvs att det kan undergå en irreversibel process som leder till en signifikant förändring av materialets kemiska och/eller fysikaliska struktur, vilket typiskt kännetecknas av förlust av egenskaper (t.ex. integritet, molekylvikt eller -struktur, mekanisk hållfasthet) och/eller fragmentering.

Förpackningens pappers- eller kartongdel kan i princip utgöras av vilken som helst typ av papper eller kartong, såsom_papper eller kartong som framställts från blekt, partiellt blekt eller oblekt pappersmassa eller returfiber.

Polyetenet skall vara i lämplig form för extrudering på papper.

I utföringsexemplen är förpackningarna enligt uppfinningen påsar som är gjorda av papper med extruderad polyetenbeläggning, vilken beläggning pâförts enligt den s.k. “Capcote"-metoden.

Ett sätt att bli kvitt en förpackning enligt uppfinningen är att lägga förpackningen, med eller utan komposterbart innehåll, i en kompost.

Förpackningen enligt uppfinningen kan ha vilken som helst primäranvändning. Den kan t.ex. vara en livs- eller tvättmedels- förpackning eller en avfallspåse. Därefter kan den eventuellt användas för lagring och transport av komposterbart avfall, t.ex. hushållsavfall. Förpackningen kan sedan läggas i en_ fungerande kompost, antingen med eller utan komposterbart innehåll, varpå en biologisk nedbrytning av papperet och en 10 15 20 25 30 503 645 " nedbrytning eller finfördelning av polyetenbeläggningen äger rum. Nedbrytningen av polyetenbeläggningen har konstaterats vid komposteringsförsök som gjorts av Smedlund Miljösystem AB, Stenungsund, Sverige, varvid man fann att efter avslutad kompostering i en roterande komposteringsanläggning inga spår av förpackningar enligt uppfinningen i form av påsar kunde påvisas vid visuell granskning, alltså ej heller några sammanhängande flagor av polyetenbeläggningen.

Uppfinningen skall nu belysas med hjälp av komposteringsförsök där påsar används som exempel på förpackningar enligt uppfinningen. Påsarnas nedbrytbarhet under komposteringsï processen undersöktes. 1 . . V 1 . I 1 J 1 .

Komposteringsförsöken utfördes i Smedlunds kompostlaboratorium.

Kompostlaboratoriet är delvis automatiserat och består av ett antal isolerade trummor på ca 130 liter. Storleken innebär att komposteringsförsöken bedrivs i verklig skala, vilket betyder att de resultat som erhålles bör motsvara de som fås vid förekommande källsortering med kompostering av den organiska fraktionen.

Komposttrummorna är av dynamisk typ, vilket innebär att kompostmaterialet blandas och luftas genom att trummorna med jämna mellanrum sakta roterar. Trummorna är täta och luftning sker genom att luft sugs ut via ventiler med hjälp av en fläktanordning.

Allmänt kan kompostering tillämpas på fast och halvfast material som latrin, slam, gödsel jordbruksrester och organiskt hushålls- avfall. Kompostering sker under aeroba förhållanden och de 10 15 20 25 30 ~ 5 - sus 645 processer som äger rum liknar i mångt och mycket de processer som samverkar till den naturliga nedbrytningen av dött organiskt material i naturen.

De vid kompostering förekommande aeroba processerna är förenade med omsättning av en betydande mängd energi, av vilket över- skottet frigörs i form av värme, varför den växande mikrobiella aktiviteten i komposteringens inledningsskede avspeglas av snabbt stigande temperatur. Det är också temperaturen som är avgörande för successionen av mikroorganismer under komposte- ringsprocessens olika faser.

Mesofila bakterier är de första som uppträder, dessa bryter tillsammans med mesofila svampar och actinomyceter ned_stora delar av de lättátkomliga, lágmolekylära delarna av avfallet.

Därefter, med ökande temperatur, uppträder termofila mikro- organismer, vilka bryter ned alla delar av den organiska substansen.

I slutskedet, när temperaturen sjunker med avtagande mikrobiell aktivitet, börjar vissa typer av actinomyceter att dominera. Det är i den avslutande fasen som vissa svampar och actinomyceter bryter ned de mest svàrnedbrytbara fraktionerna av det organiska avfallet, t.ex. lignin och cellulosa.

En komposttrumma "startas upp" genom att kompostmaterial med en etablerad mikroorganismflora blandas med material som matavfall, trädgárdsavfall, halm, gödsel, papper osv. efter nâgra dagar har komposten kommit igång och produktionen som skall provkomposte- ras läggs då ned i en fungerande kompostmiljö där mikroorganism- floran har hunnit etablera sig.

Under komposteringsförsöken kontrolleras komposten dagligen med avseende på temperatur, konsistens och lukt. Med jämna mellanrum 10 15 20 25 sus 645 bestäms kompostens torrsubstans genom torkning i l05°C och vägning av återstoden.

Genom temperaturutveckling framgår hur den biologiska aktivi- teten varierar och sammantaget med övriga parametrar erhålles en bild av komposteringsprocessens fortskridande.

Den komposteringsprincip som tillämpas, där kompostmassan regelbundet blandas och luftas, innebär att man snabbt når en hög biologisk aktivitet och därmed termofila temperaturer.

Stora delar av det organiska materialet bryts snabbt ned och materialet omvandlas till en form som ej längre ät attraktiv för olika former av skadedjur. Denna-inledande fas benämns för- kompostering.

Den nedbrytning som i dessa dynamiska komposter sker under relativt kort tidsrymd äger även rum i statiska komposter (ex vis traditionell trädgàrdskompost), dock tar nedbrytningen betydligt längre tid.

Gemensamt för alla typer av komposter är att det efter denna inledande förkompostering sker en övergång till vad som allmänt benämns efterkompostering/mognadsfas. Mognadsfasen kännetecknas av en lägre temperatur och att delvis andra organismgrupper dominerar i komposten. Under mognadsfasen tar en långsammare nedbrytning vid, där komplexa organiska föreningar bryts ned och slutligen bildar humus. Nitrifikationsreaktioner sker också under denna avslutande fas. 10 15 20 25 30 + V 7 - 503 645 Påsar i komposteringsförsök Papperskvalitet Ytvikt behandling Pålagd mängd (g/mz) (g/mz) FD 70 _ PE ca. 5 Semi-Clupak 70 _ PE ca. 5 Semi-Clupak 70 PE 6 Papperspåsarna fylls med matavfall upp till en nivå som mot- svarar vad som förväntas utgöra normal uppfyllning i hushållen.

Påsarna stängs därefter enligt förväntat användarvis och läggs i kompostbehållarna. De påsar som gått sönder under primär- användningen som komposteringpåse för hushållsavfall läggs i kompostbehållaren med samma mängd matavfall runt.

Komposteringsförsöken pågick under tiden 930321-930421 och fr o m 930305 fanns påsarna i komposttrummorna. Under den tid som papperspåsarna komposterats har komposten först genomgått en förkompostering bestående av ett antal termofila temperatur- cykler. Den termofila temperaturen har bibehållits under en tid genom att nytt organsikt material ilagts komposten. När sedan iläggning av nytt material upphört har temperaturen sjunkit och komposten har gått över i den avslutande mognadsfasen.

Utöver matavfall har även strukturmaterial och koltillskott i form av halm och riven wellpapp tillförts komposten. Papper av annat slag har undvikits eftersom detta skulle kunna göra- identifieringen av papperspåsarna problematisk. 10 15 20 503 645 8 De problem som uppstått under komposteringsförsökens gång har inte varit av oväntad art och det har inte heller funnits skäl att direkt härleda svårigheterna till just närvaron aw_pappers- påsarna.

Under den tid som påsarna komposterats har nedbrytningen av dessa följts okulärt i samband med daglig kontroll av komposte- ringsprocessens fortskridande.

Resultat; 930421 tömdes komposttrummorna och innehållet genomsöktes efter rester av papperspásarna. Det var inte möjligt att finna några rester efter påsarna. Då nedbrytningen av det material som lagts i komposttrummorna gått relativt långt var detta väntat.

Ytterligare ett skäl kan vara att det system för sönderdelning av materialet som finns i trummorna är effektivt, men den faktiska orsaken till att det inte återfanns några rester från de polyetenbelagda papperspåsarna är inte känd. Det är rimligt att anta att polyetenbelâggningen finns kvar i den undersökta kompostmassan, trots att den inte är synlig för ögat. Det är dock uppenbart att den fragmenterats i så hög grad att den kan anses ha nedbrutits i komposten.

Claims (4)

- ii - sus 645 BAIENIKBAI

1. Förpackning av papper eller kartong med en tunn, extruderad polyetenbeläggning, k ä n n e t e c k n a d därav, att polyetenbeläggningen har en tjocklek av under 25 pm och att förpackningen är nedbrytbar i en kompost.

2. Förpackning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att polyetenbeläggningen är perforerad av papperets eller kartongens fibrer.

3. Förpackning enligt kravet 1 eller 2, k å n n e t e c k n a d därav, att mängden polyeten i beläggningen är cirka 5 g/m2 papper eller kartong.

4. Förpackning enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d därav, att den är en förpackning för lagring och transport av komposterbart avfall.