SE501309C2 - Massaframställning genom uppslutning av en blandning av cellulosabaserat returmaterial och råträ - Google Patents

Description

501 309 2 och fraktioneringsteknik. Huvudnackdelen med nämnda av- färgningsteknik är den relativt höga förbrukningen av avfärgningskemikalier, höga installationskostnader för en anläggning, relativt hög energiförbrukning, hög organvikt i utsläppet och behovet av dumpning av kontaminantslam på tippar, som landskapsfyllningsmassor etc.

Fibrer som återvinnes under användning av ovan be- skriven teknik är ofta, vad beträffar styrka och optiska egenskaper, väsentligt underlägsna nymassafibrer och kan i allmänhet endast användas i blandning med högkvalitets- nyfibrer vid produktion av pappersprodukter. Vidare kan nämnda recirkulerade avfärgade fibrer förorsaka allvarliga produktionsstörningar i pappers/kartongmaskinen i form av klibbiga termoplastrester; otillräcklig fiberlängd; mikro- biologisk infektion av pappersmaskinens bakvattensystem: inneslutning av främmande material, såsom metallspån, gem etc. Pappersprodukter framställda under användning av en hög andel av nämnda recirkulerade fibrer har vanligen lägre ljushet, är smutsigare med avseende på fläckar och mindre enhetliga i formeringen (genomsyn) än deras nyfi- berbaserade motsvarigheter. Det skulle därför vara svårt att marknadsföra sådana papper som högkvalitetsfinpapper.

Annan teknik som kan användas för recirkulering av sekundära cellulosamaterial innebär högkonsistensdisper- gering, varigenom färgpartiklarna och kontaminanterna re- duceras till en sådan storlek, att det mänskliga ögat ej längre kan urskilja desamma. Sådana recirkulerade massor är vanligen matta och av dåliga hållfasthetsegenskaper och innehåller relativt höga mängder kvarvarande filler, orga- niskt skräp och främmande material.

SAMMANFATTNING ocn ÄNDANLAL MED UPPFINNINGEN Huvudändamàlet med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för produktion av en cellulosamassa under an- vändning av cellulosabaserade material som utgångsmate- rial, såsom tryckta eller otryckta papper, exempelvis tidningspapper, tissue, bestryket eller obestruket papper 501 309 3 och kartong, förpackningspapper/kartong innefattande wellpapp, fast fiberkartong, millbroke, råmaskinpapp, sågverksspill etc. eller blandningar av vilket som helst av dessa cellulosamaterial i lämpliga proportioner.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för framställning av blekt eller oblekt re- cirkulerad massa, vilken kan användas i blandning med eller som enda massakomponent vid framställning av papper och kartong. Bland sådana produkter kan nämnas skrivpapper och tryckpapper, tidningspapper, tissue, förpacknings- papper, obestruket grafiskt papper, bestruket grafiskt papper etc.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande, vari energi och kemiska be- ståndsdelar kan återvinnas och återanvändas inom ramen för processen och vari eventuell överskottsenergi härrörande från processen omvandlas till värmeenergi för användning i processen eller exempelvis som torkningsenergi i t.ex. en integrerad pappersmaskin eller liknande. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för produktion av en cellulosafibermassa, som praktiskt taget ej innehåller några främmande organis- ka substanser, såsom tryckfärgsbärare-vehiklar, polymera bestrykningsmedel, lim, pastor etc.

För dessa och andra ändamål, vilka kommer att framgå av följande beskrivning av föreliggande uppfinning, åstad- kommes ett förfarande för produktion av en cellulosamassa användbar för framställning av papper och kartong, vare sig den användes i blandning med nymassa eller som enda massakomponent. Förfarandet enligt uppfinningen innefattar följande steg: a) uppslutning av ett cellulosabaserat returmaterial i en vattenbaserad kokvätska med ett pH lägre än ca neut- ralt och innehållande fri och/eller bunden S02 och en bas; b) utförande av uppslutning under uteslutning av at- mosfäriskt syre vid förhöjd temperatur, såsom inom inter- vallet ca 120 till 160°C och vid ett motsvarande förhöjt 501 309 tryck; och c) tillvaratagande av bildad cellulosamassa.

Vid ett sådant förfarande uppslutes ett cellulosa- baserat returmaterial av godtyckligt ursprung och i god- tycklig blandning i en kokvätska med ett pH av från surt till ungefär neutralt innehållande fri och/eller bunden S02 och en bas, som involverar magnesium, natrium, kalcium eller ammonium.

Efter avslutad delignifiering och/eller upplösning av organiska substanser härledda från tryckfärger, lim, be- strykningsmedel etc., produceras en brunbasfibermassa och avlut. Koktiden beror på returmaterialets sammansättning och den använda koktemperaturen, graden av delignifiering, bibehållen hemicellulosa, ävensom önskad hållfasthet och optiska egenskaper hos massan, och koktiden kan variera från mellan ca l och ca 10 timmar.

I enlighet med en föredragen utföringsform av förfa- randet enligt uppfinningen användes som utgångsmaterial en blandning av cellulosabaserat returmaterial och råträ i en lämplig uppslutbar form. Sådant råträ är företrädesvis av barrvedsursprung.

Ehuru förhållandet mellan cellulosabaserat returmate- rial och råträ i en sådan blandning ej är kritisk är det att föredra att arbeta inom intervallet från ca 5 till ca 90 viktprocent råträ. Det är speciellt föredraget att rå- träet utgör en mindre del av nämnda blandning, dvs utgör mindre än 50% av blandningen. Det är speciellt föredraget att nämnda blandning innehåller från ca 10 till ca 30 viktprocent råträ baserat på totalvikten av råträ och cel- lulosabaserat returmaterial.

Tillsatsen av råträ till det cellulosabaserade retur- materialet som användes som utgångsmaterial resulterar i en cellulosamassa, som är delignifierad i högre grad vid givna processparametrar än samma returmaterial utan till- sats av träflis. Ett kappatal av från ca 10 till ca 30 kan sålunda lätt uppnås jämfört med kappatal av från ca 30 till ca 60 utan tillsats av råträ. Råträet föreligger 501 309 företrädesvis i form av flis, tänkbara, typer, såsom sågspån, hyvelspån etc. ehuru andra material är såsom slipträ eller sågverksspill av olika Den cellulosamassa som produceras genom förfarandet enligt uppfinningen tvättas på konventionellt sätt med vatten för bildning av brunbasmassa och en brunbastvätt- vätska, vilken innehåller organiska substanser bildade under uppslutningen och oorganiska kemikalier delvis härledda från de uppslutningsbara råmaterialen och delvis från kokvätskan. direkt vid framställningen av pappersproduker eller över- Den tvättade brunbasmassan kan användas föres till en blekningsanläggning, där blekning med ett blekmedel eller en kombination av blekmedel som vanligen användes inom massaindustrin för nyfibermassa utföres.

En huvuddel av brunbastvättvätskan koncentreras genom indunstning till bildning av ett koncentrat innehållande brännbara organiska substanser och obrännbara oorganiska kemiska substanser. De organiska substanserna förbrännes för produktion av värmeenergi som tillvaratas och de oor- ganiska kemikalierna återvinnes för bildning av ny kok- vätska för processen.

Enligt en annan sida av uppfinningen kan en mindre mängd av kokvätskan eller brunbastvättvätskan recirkuleras i processen i stället för eller förutom det tillsatta rå- träet. Denna mindre mängd vätska är företrädesvis från ca l till ca 10% av totalmängden därav. Förfarandet enligt uppfinningen åstadkommer en cellulosamassa på returbas som delignifierats till ett kappatal som är lägre än medel- kappatalet för blandningen av cellulosabaserade recirku- lerbara returmaterial. Kappatalet ligger företrädesvis inom intervallet ca 10 till ca 30, vilket gör massan fullt blekbar. Blekningen av den producerade massan utgör emel- lertid ett icke obligatoriskt steg.

Såsom angivits ovan är det föredraget enligt före- liggande uppfinning att använda en blandning av cellulosa- baserat returmaterial och råträ i en uppslutningsbar form.

Sådan tillsats av ràträ, såsom i form av flis, resulterar 501 309 6 i en cellulosamassa pà returbas som kan delignifieras till högre grad vid givna processparametrar än vid användning av samma returmaterial utan tillsats av ráträ. Ehuru före- liggande uppfinning ej är inskränkt till någon speciell teori eller mekanism synes det som om vissa extraktämnen frán ràträet förhöjer kondensationen av lignin, medan andra verkar som skyddande föreningar mot sönderdelning av hemicellulosa, vilket betyder att den pà detta sätt produ- cerade massan bibehåller en högre grad av sina hàllfast- hetsegenskaper. Det bör även noteras, att utan tillsats av ràträ till utgàngsmaterialet den på samma sätt producerade massan ej är blekningsbar till samma ljushetsomràde, ca 65 till ca 85, under användning av en enkel, tvåstegsväteper- oxidblekningssekvens jämfört med situationen när ràträ tillsatts.

Föreliggande uppfinning erbjuder sålunda möjligheten till produktion av en cellulosamassa från cellulosabase- rade returmaterial i blandning med råträ, i en enkel kok- ningsoperation. Beroende pà de styrke/optiska egenskaper som erfordras för en pappersprodukt producerad med sådan massa är det möjligt att använda massan som enda fiberkom- ponent i en mångfald pappers- och kartongkvaliteter varie- rande fràn tissue, via oblekta förpackningspapper till högblekta, fläckfria finpapper. Vid användning av det ytterligare steget med blekning resulterar massakappatal under ca 30 i allmänhet i en ljushet av ca 65 eller vä- sentligt högre.

I föreliggande framställning återges alla ljushets- värden i ISO-brightness, enligt ISO 2470, koinciderande med SCAN-P 3:75, AFNOR Q 03-039, ATICEL-CA MC 12-68, BS 4432:2, CPPA E.IP och cSN 50 0241. avser vikten om ej annat anges.

Samtliga procenttal 501 309 7 BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER På bilagda ritning visas schematiskt en anläggning användbar vid framställningen av cellulosamassa i enlighet med förfarandet enligt föreliggande uppfinning.

Den illustrerade anläggningen beskrivs i korthet i det följande.

Anläggningen som visas på ritningen innefattar en uppslagare 1 för cellulosabaserat returmaterial, vidare innefattande en rengöringsenhet 5 och en press 7. Anlägg- ningen innefattar även en reaktor eller uppkokare 11, ett massakärl 19 och en kvistsilapparat l4,l5,l7,l8, en brun- bastvätt och en finsilapparat 23 till 30. Anläggningen innefattar även ett återvinningssystem bestående av en indunstningsanläggning 107 och en återvinningskokare för bränning av tjocklut till bildning av ånga som kan använ- das i processen.

Till uppslutaren 1 tillföres kokvätska, så att till- sammans med det cellulosabaserade returmaterialet man er- håller lämplig koncentration av fibermaterial, såsom från 2 till 4%. En ledning 4 ansluter uppslutaren 1 till ren- göringsanläggningen 5, som är icke obligatorisk, och en ledning 6 ansluter vidare till pressen 7, vari halten fasta beståndsdelar ökas till 25 till 30% beroende på utgångsmaterialens kvalitet. En ledning 8 återför över- skottet vätska från pressen 7 till uppslutaren 1. Genom ledningen 9 är pressen 7 ansluten till reaktorn eller kokaren 11. Träflis och/eller brunbastvättvätska sättes till reaktorn eller kokaren 11 via ledningar 10 respektive 64. En ledning 101 ansluter ett av vätskekärlen 94,96,98,lO0 till kokaren eller reaktorn beroende på den kokvätskekvalitet som önskas i processen och användes för uppfyllning av reaktorn ll med syrakokvätska före kokpro- cedurens igångsättning. Efter tillslutning av den fyllda reaktorn upphettas kokvätskan, företrädesvis genom in- direkt upphettning via en värmeväxlare med ånga, till en normalt mellan 120 och l60°C, företrä- desvis 125 till l35°C. lämplig temperatur, 501 309 8 En ledning 66 ansluter reaktorn till primärvätske- kärlet 67 och användes för dumpning av kokvätskan sà att därigenom uppslutningsproceduren avslutas. Massan spolas ut från reaktorn 11 till brunbaskärlet 12 med brunbas- tvättvätska (spolvätska) som tas från spolvätskekärlet 63 under användning av ledningen 64.

En ledning 13 ansluter brunbaskärlet 12 till de pri- mära och sekundära kvistsilarna 14,15. Rejektet från pri- märkvistsilen 14 utgör injekt till den sekundära kvist- silen 15. Acceptet fràn den sekundära silen 15 uppsamlas i ett kärl 17 avsett för accept från den sekundära silen och är i sin tur anslutet via en ledning 18 till injektet av den primära kvistsilen 14. Ledningen 16 bär acceptet fràn den primära kvistsilen 14 till brunbastvätten 19. Det tvättvatten som användes i brunbastvätten härrör fràn förtjockaren 33 som eluat, varvid anslutningen anges med ledningen 71. Brunbastvätten 19 är ansluten till ett buffertkärl 21 anslutet till den primära finsilen 23 via ledningen 22. Ledningen 24 ansluter den primära finsilen 23 till rejektsilen 25, från vilken acceptet följer led- ningen 26 tillbaka till buffertkärlet 21. Rejektet tas till deposition för ytterligare transport till en annan produktionsenhet. En ledning 27 bär acceptet från den pri- mära finsilen 23 till buffertkärlet 28, vilket är anslutet till den sekundära finsilen 30 via ledningen 29. Rejektet från den sekundära finsilen 30 överföres till rejektsilen via en ledning 31. Efter screening passerar massan ge- nom en ytterligare sats tvättförtjockare 33,39,4l. Antalet förtjockare beror på hur noggrann tvättningen av massan måste vara med en given mängd vatten bestämt genom induns- tarkapaciteten, som är begränsande för den mängd vatten som användes till tvättning.

Efter tvättning och screening av massan kan den om det är önskvärt blekas i en godtycklig blekningssekvens, såsom sekvensen P/E, P/E. Väteperoxid och natriumhydroxid tillsättes massan i en högkoncmixer 43. Massan och den kemiska blandningen transporteras genom en ångblandare och 501 309 9 upphettas därigenom till en temperatur inom intervallet 65 till 90°C, företrädesvis 75 till 85°C. Blandningen rör sig nedåt från ångblandaren till ett nedströms torn 45, och efter en retentionstid av 2 till 4 timmar lämnar massan tornet och pumpas till ett filter 47, där den tvättas. Ef- ter massans tvättning utspädes den i lätt surgjort vatten och pumpas till ett neutralisationstorn 49, vid vars ände pH åter justerats med S02-vatten till ca pH 7. Efter neut- ralisationen i tornet 49 tvättas massan och avvattnas pà ett filter 51. ligare dos av väteperoxid och natriumhydroxid och massan Till den avvattnade massan sättes en ytter- pumpas till blektornet 54.

Brunbastvättvätska pumpas genom en ledning 62 till ett kärl kallat spolvätskekärl 63. Överskott vätska från detta kärl blandas med primärvätskan i primärvätskekärlet 67. Blandningen av primärvätska och brunbasvätska benämnes tunnlut. Tunnluten neutraliseras i ett kärl 69, vari den blandas med magnesiumoxid från det kemiska återvinnings- systemet. Denna neutralisation har till ändamål att för- hindra flyktiga organiska syror från att avdunsta i in- dunstningsanläggningen 107. Den neutraliserade tunnluten koncenteras i indunstingsanläggningen till ett innehåll av fasta beståndsdelar av 50 till 60%, företrädesvis 56 till 60%. Den koncentrerade vätskan kallas tjocklut och brännes i återvinningskokaren 86 under alstring av ca 2,3 till 2,9 ton ånga per ton tjocklut. I den aska som uppsamlas på det elektriska filtret i àtervinningsanläggningen 86 efter tjocklutens förbränning är huvudkomponenten magnesiumoxid.

Denna magnesiumoxid tvättas i ljummet vatten för upplös- ning av salter av natrium och kalium. Efter tvättning blandas magnesiumoxiden i hett vatten, där den reagerar till bildning av magnesiumhydroxid, som i sin tur pumpas in i ett gasabsorptionssystem, vari de svaveldioxidrika avgaserna från tjocklutförbränningen tvättas med magne- siumhydroxiduppslamningen under bildning av ny råsyra.

Denna råsyra pumpas från àtervinningsanläggningen 86 genom en sedimenteringstank 88, ett sandfilter 90 och en värme- 501 309 växlare 92 in i råssyrakärlet 94. Trycket i råsyrakärlet är nära atmosfäriskt tryck, medan trycket i de övriga kärlen är högre än atmosfäriskt tryck. överskott gas från reaktorn ll inträder i motström relativt syran i syrakär- len.

EXEMPEL Följande exempel illustrerar uppfinningen mera i detalj men får ej tolkas såsom inskränkande uppfinningens omfattning bortsett ifrån vad som definieras i bilagda patentkrav.

EXEMPEL 1 Kommersiell returwellpapp (kappatal 87) kokas med en sur kokvätska innehållande total S02 om 50 g/1 och en om 24 g/l. pH-värdet är 4,5 och katjonen (basen) som användes är bunden S02 om 26 g/l, resulterande i fri S02 magnesium. Kokning utföres i 6 timmar vid en temperatur av l28°C. Den erhållna tvättade massan har ett kappatal av 75,1 och en ljushet av 28,7. Massautbyte räknat på torrt råmaterial är 70,7%.

EXEMPEL 2 Massa producerad enligt Exempel l blekes i en 2-stegs P/EP/E-blekningssekvens. Väteperoxiddoseringen är 2% i steg 1 och 1% i steg 2. Blekningstiden är 2,5 timmar i steg 1 och 3 timmar i steg 2 vid en gemensam temperatur av 75°C. Den blekta och tvättade massan har en ljushet av 46,9.

EXEMPEL 3 Kommersiell returwellpapp enligt Exempel 1 i bland- ning med råträ kokas med en sur kokvätska såsom i Exempel 1 men kokningstiden ökas till 7 timmar vid en temperatur av l28°C. Massan har ett kappatal av 47,3, en ljushet av 29,4 och ett utbyte räknat på returmaterialet av 67,6%. 501 309 11 EXEMPEL 4 Massa erhållen enligt Exempel 3 och blekt såsom i Exempel 2. Massan har en ljushet av 47,3.

EXEMPEL 5 Det returmaterial som användes i Exempel 3 kokas med en sur kokvätska innehållande total S02 om 80 g/l och en maskinkombinerad S02 om 22 g/l resulterande i fri S02 om 58 g/l. pH-Värdet är 1,5 och den använda katjonen (basen) är magnesium. Kokning utföres i 4 timmar vid en temperatur av l28°C. Den erhållna massan har ett kappatal av 33,7, en ljushet av 29,1 och utbytet är 59,0%.

EXEMPEL 6 Massa producerad enligt Exempel 5 blekes såsom i Exemplen 2 och 4. Den blekta massan har en ljushet av 46,2.

EXEMPEL 7 En blandning av 50% kommersiell returwellpapp enligt Exempel l och 50% granflis kokas med en sur kokvätska en- ligt Exempel 1. Kokning utföres i 6 timmar vid en tempera- tur av l28°C såsom i Exempel 1. Den erhållna massan har ett kappatal av 60,8, en ljushet av 38,0 och utbytet är 57,8%.

EXEMPEL 8 Massa producerad enligt Exempel 7 blekes såsom i Exempel 2. Den blekta massan har en ljushet av 43,2.

EXEMPEL 9 Blandningen av 50% returmaterial och 50% granflis såsom användes i Exempel 7 kokas med den kokvätska som beskrives i Exempel 5. Kokning utföres i 6 timmar vid en temperatur av l28°C. Massan har ett kappatal av 24,3, en ljushet av 39,7 och utbytet är 48,7%. 501 309 12 EXEMPEL 10 Massa producerad enligt Exempel 9 blekes såsom i Exempel 2. Den blekta massan har en ljushet av 73,6.

EXEMPEL 11 Den i Exempel 7 beskrivna blandningen av returmate- rial/flis kokas enligt Exempel 5. Kokningen utföres i 7 timmar vid en temperatur av l28°C. Massan har ett kappatal av 20,5, en ljushet av 34,7 och utbytet är 42,3%.

EXEMPEL 12 Den i Exempel 11 producerade massan blekes såsom beskrives i Exempel 2. Massan erhåller en ljushet av 75,7.

EXEMPEL 13 Returmaterialet/flisblandningen ändras från 50/50% enligt Exempel 7 till 67% returwellpapp och 33% granflis.

Blandningen kokas enligt Exempel 11 med en kokvätska en- ligt Exempel 5. Massan har ett kappatal av 13,1, het av 38,1 och utbytet är 53,7%. en ljus- EXEMPEL 14 Massa producerad enligt Exempel 13 underkastas blek- ning enligt Exempel 2. Massan erhåller en ljushet av 71,4.

EXEMPEL 15 En blandning av 50% granflis, 25% returwellpapp och % Osorterat tryckt returtidningspapper kokas enligt Exempel ll med en kokvätska enligt Exempel 5. Massan har ett kappatal av 13,9, en ljushet av 44,7 och utbytet är 37,6%.

EXEMPEL 16 Den i Exempel 15 producerade massan underkastas blek- ning enligt Exempel 2. Massan erhåller en ljushet av 77,2. 501 309 13 EXEMPEL 17 Blandningen av råmaterial enligt Exempel 15 komplet- teras med extra plastmaterial (polyeten och polyvinyl- klorid) och metallklamrar och metallfilspàn (järn, koppar och brons). Denna komposition kokas enligt Exempel 11 med en kokvätska enligt Exempel 5. Metallföroreningarna sön- derdelas fullständigt och plastmaterialen bildar större eller mindre agglomerat, vilka lätt kan avsilas i den primära och sekundära screening-utrustningen som vanligen användes i konventionell rengöringsteknologi. Massans kappatal är 17,6, ljusheten 42,8 och utbytet är 34,0% räknat på totalt invägt fibermaterial jämte kontaminanter.

EXEMPEL 18 En blandning av 25% granflis, 37,5% returwellpapp och 37,5% sorterat tryckt returtidningspapper kokas enligt Exempel ll med en kokvätska enligt Exempel 5. Massan har ett kappatal av 10,7, en ljushet av 70,2 och utbytet är 38,1%.

EXEMPEL 19 Den i Exempel 18 producerade massan blekes enligt Exempel 2, 4, 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18. Massan har en ljushet av 70,2.

EXEMPEL 20 Den blekta massan från Exempel 4 formas till stan- dardhandark enligt SCAN-C 26:76 R och följande hållfast- hetsegenskaper testas: dragindex är 75 och rivindex är 6,8.

EXEMPEL 21 Den blekta massan från Exempel 6 testas enligt Exempel 20. Dragindex är 51 och rivindex är 3,2. 501 309 14 EXEMPEL 22 Den blekta massan från Exempel 12 testas enligt Exempel 20. Dragindex är 44 och rivindex 9,3.

EXEMPEL 23 Den blekta massan från Exempel 16 testas enligt Exempel 20. Dragindex är 46 och rivindex 7,3.

EXEMPEL 24 Den blekta massan fràn Exempel 19 testas enligt Exempel 20. Dragindex är 61 och rivindex 6,7.

EXEMPEL 25 En kommersiell avfärgad returbaserad massa med en ljushet av 54,4 testas enligt Exempel 20. Dragindex är 42 och rivindex 5,9.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 501 309 15 PATENTKRAV

1. Förfarande för produktion av en cellulosamassa an- vändbar för framställning av papper och kartong vare sig den användes i blandning med nymassa eller som enda massa- komponent, innefattande stegen: a) uppslutning av en blandning av cellulosabaserat returmaterial och ráträ i en uppslutningsbar form i en vattenbaserad kokvätska med ett pH lägre än ca neutralt och innehållande fri och/eller bunden S02 och en bas; b) utförande av uppslutning under uteslutning av at- mosfäriskt syre vid förhöjd temperatur, såsom inom inter- vallet ca 120 till l60°C och vid ett motsvarande förhöjt tryck; och c) tillvaratagande av bildad cellulosamassa. patentkravet 1, vari nämnda ca 5 till ca 90

2. Förfarande enligt blandning utgöres av från viktprocent råträ. vari nämnda

3. Förfarande enligt patentkravet 2, råträ utgör en mindre del av blandningen. innehållet 30 vikt-

4. Förfarande enligt patentkravet 3, vari ràträ i nämnda blandning är från ca 10 till ca procent.

5. Förfarande enligt patentkravet l, vari en mindre mängd av kokvätskan härrörande från uppslutningen recir- kuleras till steget a).

6. Förfarande enligt patentkravet 5, vari nämnda mindre mängd kokvätska utgör ca l till 10% av den totala mängden därav.

7. Förfarande enligt något av de föregående patent- kraven, vari kokvätskan härrörande från uppslutningen efter koncentreringen till ett innehåll fasta bestånds- delar av ca 30 till 60 viktprocent förbrännes för att producera energi.

8. Förfarande enligt något av de föregående patent- kraven, vari cellulosamassan härrörande från steget c) underkastas ett kemiskt blekningssteg till bildning av en blekt, delignifierad massa för framställning av blekt pap- 501 309 16 per eller kartong.

9. Förfarande enligt något av de föregående patent- kraven, vari kappatalet för den producerade massan är läg- re än kappatalet för både det recirkulerade cellulosabase- 5 rade returmaterialet och råträet.

10. Cellulosamassa framställd genom förfarandet en- ligt något av de föregående patentkraven. 10 15 20 25 30 35