SE463295B - Flishuggningsanordning - Google Patents

Description

46 5 10 15 20 25 30 35 2 95 2 trästickor från flisningsområdet och faller tillsammans med andra flis ned på en under flishuggen placerad trans- portör. Stickorna kan vara lika långa som det inbördes avståndet mellan de på trumman placerade knivarna utmed en linje parallell med trummans centrumaxel (305-457 mm, eller mera) och lika tjocka som mellanrummet mellan trummans mantelyta och mothållet (9,5-12,7 mm, eller mera).

Problemet med att stockarna studsar på trummans man- telyta diskuteras i US-A-3 155 130, vilken inbegrips häri genom hänvisning. I ett försök att åstadkomma en jämn inmatning av stockar till flishuggstrumman anordnas i stockfickan en transportör, vilken är avsedd att hålla ned stockarna, såsom visas i fig 2. I det fåtal maskiner som såldes till sågverk monterades dessa transportörer på båda sidoväggarna av fickorna, såsom också visas i ovannämnda patentskrift. Därigenom kom den totala kost- naden för flishuggarna att öka, och problemet med stud- sande stockar löstes endast delvis.

Enligt föreliggande uppfinning föreslås fördenskull en ny anordning, som i allt väsentligt eliminerar proble- met med studsande eller hoppande stockar och som är av den inledningsvis angivna typen och därutöver har de i efterföljande patentkravets l kännetecknande del angivna särdragen. Ytterligare utmärkande drag hos flis- huggningsanordningen enligt uppfinningen anges i efter- följande patentkrav.

Problemet med trästickor, som slinker mellan trumman och tillhörande mothåll, löses dessutom i allt väsentligt genom uppfinningen, varigenom framställning av väsent- ligen jämntjock träflis säkerställs.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar. Det bör inses att all hänvisning i efterföljande beskrivning till främre, bakre, övre och nedre delar endast görs av praktiska skäl och inte utgör någon begränsning.

Fig l visar en tvärsektion, varav framgår en med 10 15 20 25 30 35 4623 295 3 dubbla trummor försedd flishuggningsanordning enligt uppfinningen.

Fig 2 visar i en delplanvy de i fig l åskådlig- gjorda, roterande trummorna enligt en första utförings- form.

Fig 3 visar i en fig 2 liknande vy en andra utfö- ringsform av trummorna.

Fig 4 visar en delsektion, av vilken framgår de i fig 3 åskådliggjorda trummornas utformning.

Fig 5 visar en delsektion tagen längs linjen 5-5 i fig 2, varav framgår den i fig l áskådliggjorda anord- ningens skär- eller flisverkan.

Fig 6 visar i perspektiv en av de knivar som enligt uppfinningen uppbärs på trumman.

Fig 7 visar den i fig 6 àskådliggjorda kniven uppi- från.

Fig 8 visar den i fig 7 åskådliggjorda kniven frami- från.

Fig 9 visar den i fig 7 åskädliggjorda kniven frán sidan och vinkelrätt mot knivens längdaxel.

Fig 10 visar den skärverkan som används för fram- ställning av träflís enligt den i fig l åskådliggjorda utföringsformen av anordningen enligt uppfinningen.

Fig ll visar den skärverkan som används för fram- ställning av träflis enligt den i fig 3 åskådliggjorda utföringsformen av anordningen enligt uppfinningen.

I fig l på ritningarna, vartill först hänvisas, vi- sas under den generella hänvisningsbeteckningen 10 en med två trummor försedd flishuggningsanordning enligt uppfinningen, vilken innefattar ett hus med horisontella väggar 12, och parallella, vertikala väggar 14 samt parallella, vertikala, nedre väggar 16. De vertikala väggarna 14 avgränsar en generellt med 20 betecknad ficka för förråd av stockar 22. En fackman inser att de i fickan 20 belägna stockarnas 22 längdaxlar är vin- kelräta mot papprets plan.

Under hänvisningsbeteckningen 24 visas ett par 463 295 10 15 20 25 30 35 4 i motsatt riktning roterande, ihåliga trummor, som båda är öppna vid åtminstone den ena änden. Flera skärknivar 26 uppbärs på lämpligt sätt på trummans 24 cylindriska mantelyta. Det finns flera helt genom den ihåliga trum- man 24 sig sträckande, träflismottagande öppningar 27, som var och en är placerad mittför (med avseende på trummans rotationsriktning) och angränsande till en därtill hörande skärkniv 26. Trumman 24 är på lämpligt sätt monterad på en axel 28, som roterar kring en rota- tionsaxel 30.

Under hänvisningsbeteckningen 34 visas den andra trumman i paret av i motsatt riktning roterande trummor, och denna trumma 34 uppbär likaledes flera med lika vinkeldelning placerade skärknivar 36, vilka var och en har en tillhörande, genomgående öppning 37 för mot- tagning av träflis, såsom kommer att beskrivas längre fram. Trumman 34 är på lämpligt sätt monterad på en axel 38, som roterar kring en rotationsaxel 40. Mellan trummorna 24, 34 finns ett nyp 25.

Såsom framgår av fig l bildar en tänkt linje mellan en nedre del 15 av vardera fickväggen 14 och vardera rotationsaxeln 30, 40 för axlarna 28, 38 en vinkel av l0° (en vinkel i området 5-l5° är att föredra) mot ver- tikallinjen. Väggarna 14 är således belägna mellan rota- tionsaxlarna 28, 38, varigenom säkerställs att varje stock 22, som kommer i beröring med en trummas mantelyta, kommer att falla i riktning mot nypet 25. Trummorna 24, 34 roterar i motsatt riktning, såsom visas medelst krök- ta pilar, så att deras mot varandra vända mantelytor förflyttas nedåt vid nypet 25.

I fig 2 på ritningarna, vartill nu hänvisas, visas delar av de i fig l åskådliggjorda trummorna 24, 34 uppifrån. Skärknivarna 26 är anordnade och placerade i raka rader på vardera valsens mantelyta, varvid varje rad är parallell med en omedelbart närbelägen rad. Ra- derna är även parallella med vardera trummans 24, 34 rotationsaxel 30 resp 40. Vid betraktande av fig 2 fram- 10 15 20 25 30 35 463 295 5 går det att knivarna 26 i varje rad på vardera trumman 24, 34 skulle gå mellan knivarna 26 i varje intilliggande rad, om dessa båda närbelägna rader roterades så att de kom tillsammans.

I fig 3 visas ett alternativt sätt att montera knivarna 26. Själva trummornas 24, 34 och knivarnas 26 konstruktion är densamma som beskrivits med avseen- de på fig 1 och 2 förutom att knivarna 26 på vardera trumman 24, 34 är anordnade enligt flera spiralbanor.

I fig 3 avser hänvisningsbeteckningen 40' var och en av flera spiralbanor på trummornas 24, 34 mantelytor, på vilka knivar 26, 36 är placerade. Såsom direkt fram- går av fig 3 går de båda trummornas 24, 34 spiralbanor in i varandra, dvs de är belägna på avstånd från varand- ra i förhållande till trummornas 24, 34 parallella axlar.

Vid nypet 25 mellan trummorna 24, 34 finns det, såsom visas i fig 4, mot varandra svarande knivar 26, 36 på ömse sidor om nypet 25, och dessa knivar har i huvudsak samma vinkellägen, vilket skiljer sig från den i fig 2 visade utföringsformen, där knivarna 26, 36 vid nypet 25 alternerar (går mellan varandra) vid varje axiellt läge utmed trummorna 24, 34.

I fig 5 på ritningarna, vartill hänvisning nu sker, åskådliggörs knivarnas 26A, 36A skärverkan och flisbild- ningen vid nypet 25. En del av en stock 22 visas i ett läge, där den sträcker sig in i nypet 25 mellan trummor- na 24, 34; Kniven 26A på trumman 24 visas skära in i en del av stocken 22, och kniven 36A på trumman 34 visas likaledes skära in i en del av stocken 22 men från mot- satt håll. Kniven 26B har skurit helt igenom sin mot- svarande del av stocken 22 för bildande av ett helt flisstycke 220, som i det visade fallet har passerat nästan helt genom den till kniven 26B hörande öppningen 27. Det bör inses att ett motsvarande träflisstycke, vid fortsatt rotation av trummorna 24, 34 i den visade rikt- ningen, åstadkommes av kniven 36A, och detta flisstycke passerar genom den till ifrågavarande kniv hörande öpp- $> LN 10 15 20 25 30 35 295 6 ningen 37 och faller in i trumman 34. Trummorna 24, 34 kommer således kontinuerligt att i sitt inre mottaga träflis, som tillförs via öppningarna 27 resp 37.

När varje kniv i den övre delen av nypet 25 närmar sig dettas smalaste del, rör sig kniven i riktning mot den motbelägna trumytan, vilken således tjänstgör som mothåll. Trummorna 24, 34 roterar med samma varvtal och det uppstår ingen studsning eller rotationsrörel- se hos stockarna 22 med avseende pà de båda trummornas 24, 34 mantelytor. Skärknivarnas rörelsebana är sådan att de strävar att dra stockarna 22 ned i riktning mot trummorna 24, 34 så att stockarna 22 varken kan studsa eller rotera. Såsom framgår av fig l kommer vissa stockar 22 att helt bearbetas vid trummornas 24, 34 övre ytor och kommer således aldrig att nå nypet 25.

Knivarna 26, 36 pà vardera trummans 24, 34 mantelyta är på vedertaget sätt så inriktade att de bildar en släppvinkel på ca 3° mellan den yta av träet som skärs av kniven och den mittför belägna ytan av kniven. Denna släppvinkel visas i fig 5. Det bör emellertid påpekas att sättet att montera knivarna på trummorna inte utgör någon del av denna uppfinning, varför det heller inte visas i detalj. Vilket konventionellt monteringssätt som helst kan användas.

I fig 6-9, vartill nu hänvisas, åskådliggörs kni- varnas 26 utformning, vilken givetvis är densamma för de på trumman 34 placerade knivarna 36. Den främre skär- kanten på kniven 26, den s k parallellskärande kanten, betecknas med AB, medan den sida eller yta av kniven 26 som är belägen motsatt den del av stockarna som skärs av knivens parallellskärande kant har hänvisningsbe- teckningen 260. Tvärskärande ytor 262 bildas av avbackade partier, vars hörn är betecknade med B, D, E och C. Detta ytparti är avbackat i riktning mot knivens 26 bakre del så att vinkeln mellan kanterna AB och BC är ca l50°, såsom visas i fig 7. I fig 9 visas även den (konven- tionella) släppvinkeln på 3° mellan ytan 260 och den 10 15 20 25 30 35 463 295 7 yta av stocken som har skurits av knivens 26 skärkant AB, där den sistnämnda ytan åskådliggörs medelst en pil, som sträcker sig från den under hänvisningsbeteckningen B visade skärkanten i fig 9.

I fig 9 visas även ett annat viktigt särdrag hos denna uppfinning. Förutom släppvinkeln på 3° mellan träytan efter skärning och den knivyta som följer efter skärkanten, vilken vinkel säkerställer att träet inte förs upp på kniven, är en liknande släppvinkel mellan träet och knivens tvärskärande ytor 262 anordnad enligt denna uppfinning. Den främre skärkanten BC av den tvär- skärande ytan 262 måste vara avbackad en vinkel på ca 74°, såsom visas i fig 9, mellan kanten BC och den bakre ytan 260 av den parallellskärande ytan. Denna vinkel kan ändras så mycket som 2° i vardera riktningen och har på experimentell väg visat sig förorsaka endast ett fåtal skador på fibrerna under framställning av träflis. Genom att fibrerna frigörs från träet med den parallellskärande kanten före avskärningen av flisstyckena under en vinkel mot fibrerna undviks risken för att det bildas längsgående, av tryckverkan orsakade defekter i fiberväggarna.

Den vinkel under vilken knivarnas längdaxlar är placerade på trummornas 24, 34 mantelytor kommer att beskrivas nedan. Ytan 260 på varje kniv bildar en vinkel på ca 3° med tangenten till trummans mantelyta på varje ställe där en kniv är placerad. Följaktligen monteras varje kniv på tillhörande mantelyta på sådant sätt att dess yta 260 bildar en vinkel på ca 87° med en radiell linje från vardera trummans 24, 34 rotationscentrum 20, 40. Den vinkel som ytan 260 bildar med knivens under- sida (dvs den parallellskärande kantens AB skärvinkel) är ca 35°, medan den vinkel som ytan 262 bildar med un- dersidan av sin del av kniven (dvs den tvärskärande kantens BC skärvinkel) är ca 30°.

I fig 10 och ll, vartill nu hänvisas, àskådliggörs ett sätt att framställa träflisstycken samt dessas all- 465 10 15 20 25 8 männa form under användning av anordningar enligt de båda i det föregående beskrivna utföringsformerna. I fig 10 visas två av knivarna på den ena av de båda trum- morna 24, 34 anordnade på en enda linje (såsom visas i fig 2), och omedelbart därunder finns änd- och planvyer av dessa flisstycken. I den övre delen av fig 10 visas en följande och mellangående kniv på en och samma trumma samt änd- och planvyer av ett typiskt flisstycke 220, som skurits bort medelst denna kniv.

I den vänstra delen av fig ll visas en av de på trummorna 24, 34 placerade knivarna, vilka är anordnade enligt ett spiralformigt, i fig 3 visat mönster, varvid ett typiskt träflisstycke 220 visas under denna kniv, både i änd- och planvyer. I den övre delen av fig ll visas en följande kniv, som är placerad enligt samma spiralform och på samma trumma, och under denna kniv visas likaledes ett typiskt träflisstycke 220, både i änd- och planvyer.

Knivarnas mellangående och linjeinriktning enligt den i fig 2 visade utformningen àskádliggörs i fig 10 medelst streckade vertikala linjer mellan kanten AB på knivens skärytor. Den enda, motsvarande, vertikala och streckmarkerade linjen i fig ll åskådliggör knivar- nas relativa fördelning på en spiralformig kurva 40' enligt den i fig 3 visade utföringsformen.

Claims (7)

10 15 20 25 30 295 PATENTKRAV

1. l. Flishuggningsanordning för framställning av trä- flis (220) ur stockar (22), innefattande ett par ihåli- ga, i ena änden öppna trummor (24, 34), som är montera- de på parallella axlar (30, 40) för bildande av ett nyp (25) mellan sina cylinderformiga mantelytor, i vilket nyp stockarna skall skäras till träflis, varvid vardera trumman är roterbart monterad på sådant sätt att mot var- andra vända nypytor på mantelytorna rör sig i samma rikt- ning i nypet, varvid vardera trumman uppbär flera med vinkeldelning placerade knivar (26, 36), som sträcker sig utåt från trummans mantelyta och som är snedställda i respektive trummas rotationsriktning, k ä n n e - t e c k n a d av att vardera trumman har för mottag- ning av träflis avsedda öppningar (27), vilka sträcker sig genom trumman och är placerade i närheten av och med avseende på trummans rotationsriktning framför res- pektive kniv; och av en vertikalt placerad stocktillfö- ringsficka (20), som har vertikala, på avstånd från va- randra belägna väggar (l4) och som är placerad ovanför trummorna (24, 34), varvid åtminstone nedre delar (15) av nämnda väggar (14) är belägna på ett avstånd från varandra som är mindre än avståndet mellan nämnda pa- rallella axlar (30, 40) och varvid nämnda ficka (20) är belägen väsentligen centralt mellan de parallella axlarna.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att knivarna är så placerade att de bil- dar flera spiralformer på vardera trumman, varvid spi- ralformerna på den ena trumman går mellan spiralfor- merna på den andra trumman.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att varje kniv i en spiralform på endera trumman har en under en överensstämmande vinkel place- rad kniv i den andra trummans motsvarande spiralform. 463 295 10 15 20 25 10

4. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att knivarna på endera trumman är så pla- cerade att de bildar flera med vinkeldelning placerade, , raka rader, som sträcker sig parallellt med denna trum- mas rotationsaxel.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att knivarna i varje rad på endera trum- man är så placerade att de går mellan knivarna på var- je nästkommande, vinkelmässigt närbelägna rad på varje axiella ställe utmed nypet mellan trummorna.

6. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att varje skärkniv har en central, paral- lellskärande kant (AB) och en därtill anslutande yta (260), varvid den parallellskärande kantens ändpartier båda har ett i ett stycke utfört, avbackat, tvärskärande parti med en skärkant (BC) och en därtill anslutande yta (262), och varvid vinkeln, sett i knivens tvärrikt- ning, mellan den till den parallellskärande kanten (AB) anslutande ytan (260) och det avbackade, tvärskärande partiets skärkant (BC) är ca 74°.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k - n a d därav, att vinkeln, vid betraktande av kniven uppifrån, mellan den centrala, parallellskärande kan- ten (AB) och var och en av det avbackade, tvärskärande partiets skärkant (BC) är ca 150°. II