SE463186B - Ensileringshjaelpmedel och foerfarande foer dess framstaellning samt anvaendningen som hjaelpmedel vid ensilering - Google Patents

Description

465 186 10 15 20 25 30 åstadkommes exempelvis genom att vid skörden hacka grönmassan. anordna denna i en silo. 1 regel av betong. och packa massan så hårt som möjligt. ofta med hjälp av en traktor. Därefter täcks för luftens syre exponerbara ytor av grönmassan med tät plast. som sedan belastas med olika material.

För en naturlig ensilering krävs även en bakterieflora. som kan |\7 n omvandla 1 grönmassan ingående sockerarter till konserverande mjölksyra. En sådan bakterieflora förekommer normalt 1 stor mängd på grönmassa. varför ytterligare tillsatser 1 form av bakterie- preparat 1 regel inte är nödvändigt. 3. En förutsättning för att de mjölksyraalstrande bakterierna skall kunna tillväxa är att det 1 grönmassan föreligger en tillräcklig mängd fermenterbara sockerarter. såsom glukos. fruktos. sackaros. fruktaner. etc. En tillräcklig mängd fermenterbart socker brukar uppges till 25 g socker per kg grönmassa. 0m ovannämnda tre förutsättningar. nämligen anaerobitet. mjölksyra~ alstrande bakterier och sockerhalt. är uppfyllda är förutsättningen för att grönmassan skall omvandlas till ett fullgott ensilage med högt fodervärde uppfylld. E praktiken förhåller det sig dock så att den nyskördade grönmassan felar i något eller några av följande avseenden. Vid inläggning i exempelvis silo av direktskördad grönmassa med hög vattenhalt bildas stora mängder pressvatten. Detta pressvatten. (som en följd av dess solubiliserande karaktär) inne- håller från grönmassan upplösta näringskomponenter. såsom kväveför~ eningar. mineraler. men även en stor mängd av det socker som är en förutsättning för de mjölksyraalstrande mikroorganismerna. Förutom att detta är en stor näringsförlust innebär också bildningen av pressvatten stora miljöproblem. Som belysande exempel kan nämnas att 300 ton ensilage med relativt låg torrsubstanshalt motsvarar samma miljöförstörande effekt som en dags produktion i avloppet från en stad med ca 80.000 invånare. ”a 10 15 20 25 35 465 186 För att hantera probiemet med näringsförïuster och miijöförstöring orsakade av pressvattnet förtorkas ofta den grönmassa som skaii ensiieras. Förtorkningen innebär att den huggna grödan (grönmassan) iigger kvar på fäïtet under en iämpiig tid ti11s dess att torrsubs~ tanshaiten stigit så att pressvatten ej biïdas efter iniäggningen i siion. Detta skapar naturiigtvis ett stort väderberoende och kräver stor aktsamhet hos brukaren då vissa väderbetingeiser snabbt kan höja torrsubstanshaiten så att ensiïeringen kan försvåras på grund av för hög torrsubstanshait aiternativt att dåiigt väder mycket snabbt kan förstöra eïier avsevärt försämra fodervärdet. Detta medför i sin tur att skördetidpunkten i högsta grad bïir väderberoende. viiket kan vara oiyckiigt ur fodersynpunkt. då grönmassan skördas med hänsyn tiii väderbetingeïser och inte tiiï tidpunkt då fodervärdet är som högst. Om väderbetingeïserna är sådana att förtorkningen kan genom~ föras på ett optimait sätt uppstår dock reiativt stora torrsubstans~ föriuster ute på fäitet. I första hand är det den högvärdiga bïadfraktionen. som kan gå ti11 spiiio samtidigt som jordinbiandning i grönmassan ej kan undvikas. En sådan jordinbiandning innebär en onödig kontaminering av grönmassan med skadïiga mikroorganismer. något som senare kan försvåra ensiïeringen. Bortsett från detta ökar torrsubstanshaiten vid förtorkningen och detta innebär att press~ vattenbiidningen kan undertryckas eïïer eiimineras samtidigt som den reïativa sockerandeien i grönmassan ökar. viïket i sig skapar förut- sättningar för de mjöïksyraaistrande bakteriernas aktivitet under ensiieringen.

Ett mycket iovande och redan tiiiämpat aiternativ tiii förtorkning är tiiisats av absorberande komponenter. Exempeivis är det förut känt, genom EP-Å-0 245 S63. att vid ensiiering av gräs tiïisätta en fririnnande komposition innehåiïande bi a sockerbetmassa. spannmåï och meiass. I eniighet med nämnda pubiikation har spannmåiet deis en absorberande funktion. deis en fodervärdeshöjande funktion. Såiedes är syftet med spannmåiet att höja grönmassans torrsubstanshaït ti11 sådana nivåer att pressvatten ej biidas samtidigt som ett fodervärde tiïiförs via spannmåïet. Hackdeïen med tiiisats av spannmåi är att Tantbrukaren tvingas ti11 kostsam överiagring av spannmåï samtidigt som spannmåïen i sig innehåïier fermenterbara koihydrater i så ïåga koncentrationer att grönmassans totaïa koihydratinnehåïi utspädes. 463 186 4 l0 l5 20 25 30 Åv tradition har i samband med ensilering använts en produkt. som saluföres under benämningen Betfor. vilken till hälften består av torkad betfiber (betmassa) och till hälften av melass. Betfor har i sammanhanget egenskaperna att absorbera pressvatten motsvarande ca 3 gper gram tillsatt Setfor samtidigt som produkten tillför , grönmassan fermenterbara sockerarter.

Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att tillhandahålla en vid ensilering av grönmassa användbar komposition. som är väsentligt förbättrad främst med avseende på den pressvattenupptagande förmågan. fodervärdet. ekonomin och mängden komposition i relation till mängden grönmassa. dvs doseringen. Bessa förbättringar uppnås medelst en komposition av inledningsvis relaterat slag och med de kännetecken. som framgår av patentkravet l.

I kompositionen enligt uppfinningen ingår som huvudkomponenter betfiber. som nedan även benämns betmassa eller betpulpa. jämte torkad betsnitsel samt melass. Var och en av dessa tre huvud- komponenter skall nedan närmare förklaras och definieras.

Betfiber Betfibern är en restprodukt vid sockertillverkning och består av urlakad. dvs från huvuddelen av sockret befriad betsnitsel. som pressats och torkats. Torrsubstanshalten är ca 25 Z efter urlakningen och den mekaniska pressningen. Torrsubstansen. nedan förkortad TS. höjs genom torkning från ca 25 Z till riktvärdet 90 Z torrsubstans. i praktiken kan värdet variera mellan 88 och 92 Z TS. Sockerhalten i betfibern varierar som regel mellan 3 och 6 2 men uppgår vanligtvis till ca 4 2 per kg TS. Ben mekaniska pressningen. vars syfte är att avlägsna huvuddelen av ingående vatten. sker normalt med en skruv- press. Torkningen sker vanligtvis i en trumtork. och till största delen med användning av hetluftsgaser. De egenskaper hos betfibern. som utnyttjas i kompositionen enligt uppfinningen. är framför allt en hög vätskeupptagande förmåga, vilken uppgår till ca 6 ggr fiberns egen vikt. och ett högt fodervärde. i0 i5 20 25 30 5 4-65' 186 Torkad betsnitsei Eetsnitsei, som är utgångsprodukten vid sockertiiiverkning. består av tvättad och strimiad sockerbeta. Sockerhaiten varierar meiian 60 och 75 2 per kg TS. För användning i kompositionen eniigt uppfinningen torkas betsnitsein. exempeivis i en trumtork. under sådana beting~ eiser att den erhåiier ett torrsubstansvärde av ca 90 Z. I praktiken varierar dock torrsubstansen meiian 88 och 90 Ä.

Den torkade bet» snitsein har en hög vattenupptagande förmåga, ett högt sockerinnehåii och ett högt fodervärde. viiket gör den utomordentiigt iämpiig som en av komponenterna i kompositionen eniigt uppfinningen.

Heiass Heiass består av restsocker och mineraier. dvs den produkt, som kvarstår sedan man kristaiiiserat huvuddeien av sockret i den iös« ning, som biidats vid uriakningen av betsnitsein. tiii en viss ekonomisk nivå. Heiassen har ett riktvärde för sockerhaiten på (i Sverige). vid TS 78 %. Normait varierar dock sockerhaiten något.

Torrsubstansen för svensk meiass (RT~taiet} är 78 Ä. Detta värde är 46 Å oftast högre i produktionen men justeras tiii rätt nivå vid för« säijning. Heiassen kan härröra både från beta och rörsocker. RT-taiet varierar kraftigt och är bi a avhängigt av käiia och användning.

Biand de egenskaper hos meiassen som utnyttjas i kompositionen eniigt uppfinningen kan framför aiit nämnas dess reiativt höga sockerhait. hög smakiighet samt det faktum att meiassen i foderbiandningar påverkar peiieteringsförmågan i positiv riktning. bi a på grund av dess kiistrande effekt.

Genom att kombinera ovanstående tre komponenter i iämpiiga propor- tioner har det visat sig möjiigt att åstadkomma en vid ensiiering användbar produkt med ett högt energiinnehåii. (av storieksordningen 12.5 HJHE/kg). ett högt sockerinnehåii av storieksordningen 20 vikt~Z, samt en hög vattenupptagande förmåga. viiken uppgår tiii ca 7 ggr sin egen vikt eiier däröver. Denna reiativt höga vattenabsor~ berande förmåga är en föijd av den peiietiseringsprocess. som tiii- iämpas för framstäiining av produkten och som närmare kommer att beskrivas nedan. Samtiiga dessa tre parametrar är av utomordentiig betydeise vid ensiiering. Såsom redan nämnts är det viktigt att för uppnående av en optimai produkt de tre komponenterna ingår i iämpiiga proportioner. 465 186 10 15 20 25 30 G3 Äv diskussionen nedan framgår tydiigt. att när väl fackmannen kommit tiïi insikt om betydeïsen av närvaron av ovanstående tre komponenter i kompositionen. denne utan några större svårigheter (som huvudsak- iigen icke kräver något uppfinningsarbete} kan bestämma proportio- nerna meiian de tre komponenterna så att en med hänsyn tiii de ovan beskrivna tre parametrarna optimaï sammansättning erhåiïes. Av primär betydeïse för uppfinningen och dess karakteristiska drag är såïedes närvaron av ovan beskrivna tre huvudkomponenter. medan deras reiativa proportioner tämiigen enkeït kan faststäïias på området.

Hänvisning har ovan gjorts ti11 tre huvudkomponenter. Härvaron av dessa tre huvudkomponenter i kompositionen eniigt uppfinningen utesïuter emeiïertid icke närvaron av andra beståndsdeiar e11er komponenter. som ev kan tiïisättas för andra ändamåï än de ovan i samband med uppfinningen angivna ändamåïen. nämiigen för erhåïiande av en förbättrad vattenupptagande förmåga. ett högre sockerinnehâii och ett förbättrat fodervärde. Exempei på nämnda andra komponenter är vitaminer. mineraler. saïter, näringsförstärkande medeï. etc. Sådana tiiisatser är av ren konventioneii typ och faïier såïedes icke inom uppfinningens ram.

En teoretisk inbiandning av betfiber kan uppgå tiii 40-100 2. Den högre inbiandningen kan motiveras med avseende på den goda vatten- upptagande förmågan. Däremot tiiiför en sådan produkt en ytterst begränsad mängd fermenterbara sockerarter. Set finns därför skäï att minska inbiandningen av betfiber. En 90 2-ig inbïandning förbättrar situationen med hänsyn ti11 att de sockerhaïtiga produkterna torkad betsnitseï och meiass inbiandas. Dock är denna nivå icke tiiïräckiig för att åstadkomma en adekvat sockertiiiförsei tiiï ensiïaget. Vid 80 Z-ig inbïandning av betfiber kan en acceptabeï sockernivå erhåïïas om resten (20 Z) utesïutande utgöres av torkad betsnitseï. Benna är dock kostnadsmässigt mer beiastande än meïass samtidigt som meiass av peïieteringstekniska skäï behövs i kompositionen. Ûm betfibern ingår i kompositionen i en mängd av 40 Z (nedre gräns) utgöres naturiigtvis 60 Ä av en biandning av meiass och torkad betsnitsei. Inbiandning av meiass måste i detta faii av tekniska skäi maximeras tiii ca 25 Ä, varav de återstående 35 É skuiie kunna utgöras av torkad betsnitsei.

Denna bïandning "tappar" dock i fråga om vattenupptagande förmåga V! i0 15 20 25 30 465 186 samtidigt som sockerhaiten biir onödigt hög. Av ovanstående resonemang framgår, att acceptabia mängdintervaii för de tre huvudkomponenterna är föijande. 40-90 Z betfiber. 5~25 Å meiass samt iO~35 Z torkad betsnitsei. Resuitat från vid utveckiing av föref iiggande uppfinning företagna tester har visat att föredragna intervaiier är 65~8O Ä betfiber, 5~20 Z meiass och iÛ~20 Ä torkad betsnitsei. varvid nämnda Z-angiveiser är baserade på torrvikt och summan av de tre huvudkomponenterna uppgår tiii iGÛ Z. Genereiit kan noteras. att ökad inbiandning av betfiber på bekostnad av meiass och torkad betsnitsei tiiigodoser behovet av vattenupptagande förmåga samtidigt som adekvata mängder socker kan tiiiföras grönmassan. Hed de ovan beskrivna föredragna mängdintervaiierna uppfyiies kraven på hög vattenupptagande förmåga och högt sockerinnehåii i kombination med ett högt fodervärde på ett optimait sätt.

Förfarandet för framstäiining av den ovan beskrivna ensiierings- kompositionen eniigt uppfinningen innefattar, eniigt en föredragen utföringsform. att betfiber och torkad betsnitsei i en mängd inom ovan angivna mängdintervaiier maies och biandas omsorgsfuiit i en fristående biandare. Den så erhåiina biandningen tiiiföres därefter en s k mixer, som är anordnad i direkt ansiutning tiii en peiiets~ press. I mixern tiiisättes meiass, ev tiiisammans med ånga för att öka materiaiets piasticitet, i en mängd inom ovanstående intervaii och den erhåiina trekomponentbiandningen peiieteras och kyies. De erhåiina peiietterna är iämpade att ievereras i säck eiier i buik.

För att erhåiia korrekt torrsubstanshait i siutprodukten måste betfibern och/eiier den torkade betsnitsein i vissa faii ha en högre torrsubstanshait än 90 Z, eftersom det vid peiieteringsprocessen aistras en dei värme. som utnyttjas för att aviägsna en viss mängd vatten. Hänsyn måste naturiigtvis tagas härtiii vid instäiining av torrsubstanshaiten för ingående komponenter. Eniigt en föredragen utföringsform är torrsubstanshaiten i siutprodukten 88-92 vikt-Ä.

Eniigt en aiternativ utföringsform av förfarandet eniigt uppfinningen biandas våt betfiber eiier betmassa (TS = 20-30 Z) med meiass i proportioner inom ovannämnda intervaii och torkas med hetiuft (utgående iufttemperatur i0O-i500C) i en trumtork exempeivis av samma typ. Som används för torkning av den uriakade betsnitsein efter mekanisk avvattning. 465 186 e 10 15 20 25 30 35 Riktvärde och norma1 spridning av torrsubstansha1ten b1ir densamma som för betfiber. vi1ket nämnts ovan. Denna torkade. av betfiber och me1ass bestående produkt underkastas pe11etisering för att öka vo1ymvikten. Senna produkt ti11föres torkad betsnitse1. ma1es och b1andas för att därefter pe11eteras.

Diametern för pe11etterna bör vara så 1iten som möj1igt. eftersom förde1ningen och den uppsugande förmågan b1ir bättre ju mindre diametern är. Pe11ettdiametrar av me11an 3 och 5 mm har visat sig 1ämp1iga. Längden av pe11etten bör vara maxima1t 2 ggr diametern. eftersom materia1et då "f1yter" 1ättare i spridarutrustningar. etc.

Samtidigt ökar vo1ymvikten.

EXEMPEL 70 vikt-2 våt betfiber (TS 25 Z) och 15 vikt-Z me1ass b1andas i en separat b1andare och torkas i en trumtork ti11 TS ca 90 2. Senna b1andning ma1es därefter och en fraktion uttas med en maxima1 par- tike1stor1ek av ca 6 mm (huvudde1en av fraktionen har en partike1- stor1ek av 4-6 mm) och denna fraktion satsas i en s k mixer, som är anordnad i direkt ans1utning ti11 en pe11etiseringspress av ringmat- ristyp och av märket Matador. Nixern ti11föres ånga under tryck (ca 4.5 bar) och har en sådan temperatur att materia1et i mixern antar en temperatur av 60-70°C. Den i mixern före1iggande ma1da b1andningen av betfiber och me1ass utsättes därefter för pe11etise- ring i pressen och pe11etter erhå11es med en diameter varierande me11an 3 och 5 mm och en 1ängd av maximaït 10 mm. Pe11etter och betsnitse1 (i de ungefär1iga proportionerna 6:1) ma1es i en kvarn och fraktioner med en maxima1 partike1stor1ek av 6 mm uttas och ti11föres ovannämnda mixer (sedan denna ev rengjorts). Ånga ti11sättes på nytt under huvudsak1igen samma betingeïser som ovan och b1andningen under- kastas på nytt pe11etisering. Pe11etter erhå11es med en medeïdiameter av 4 mm och med en TS-ha1t av ca 90 Z. Pe11etterna har en vattenab- sorptionsförmåga överskridande 7 ggr sin egen vikt.

Uppfinningen har beskrivits med hänvisning ti11 föredragna utförings~ former därav men det är uppenbart för fackmannen att variationer och modifikationer är möj1iga inom ramen för uppfinningstanken.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 463 186 PATENTKRAV Vid ensilering av grönmassa användbar komposition. k ä n n e t e c k n a d av att som huvudkomponenter ingår (A) betfiber 1 en mängd av 65-80 vikt-Z. (B) melass 1 en mängd av 5-20 vikt-Z och (C) betsnitsel i en mängd av 10-20 vikt-Z. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den föreligger 1 form av pelletter. Komposition enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att kompositionens torrsubstanshalt uppgår till 88-92 vikt-Z. Förfarande för framställning av en vid ensilering av grönmassa användbar komposition, k ä n n e t e c k n a t av att våt betfiber 1 en mängd av 65-80 vikt-Z och melass 1 en mängd av 5-20 vikt-Z blandas och torkas, att den erhållna blandningen males och. ev efter tillförsel av ånga. underkastas pelletisering, att erhållna pelletter blandas med 10-20 v1kt-Z torkad betsnitsel och males och att den malda blandningen på nytt underkastas pelletisering, sedan blandn1ngen ev tillförts ånga. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att den malda blandningen före varje pelletisering huvudsakligen inne- fattar en fraktion. vars maximala partikelstorlek uppgår till 4-6 mm. Förfarande enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a t av att utgångsmängden våt betfiber är 70 vikt-Z. att utgångsmängden melass är 15 vikt-Z och att av betfiber och melass bildade pelletter blandas med torkad betsn1tsel 1 en viktsproportion av 6:1. 463 186 /0 Användning av en komposition som hjäïpmedeï vid ensiïering av grönmassa, viïken komposition som huvudkomponenter inne- fattar (A) betfiber i en mängd av 65-80 vikt-Z. (B) meïass i en mängd av 5-20 vikt-Z och (C) betsnitseï i en mängd av 10-20 vikt-Z.