SE462990B - Framstaellningssaett foer golvblock till byggnader genom prefabricering - Google Patents

Description

462 990 ö 2 plastblock, för vilka kan väljas standardstorlek, således serieproducerade block. Blocken limmas till i golvblocket ingåend balkar istället för att enligt konventionella metoder endast iläggas som fyllning i isoleringssyfte. Härigenom kan själva förstyvningen i form av plåtbalkarna minskas betydligt, genom att cellplasten hur hållfasthets- och formstyvhetssyn- punkt samarbetar med plåtbalkarna.

Golvblock framgår av N0,B,128 286 och WO,A1,83/02127. Dessa skrifter anger emellertid ej någon sådan användning av prefab- ricerade cellplastblock och utnyttjande av dessa i förstärk- ningssyfte genom limning till en delvis bärande konstruktion.

I den norska skriften anges viserligen en samverkan mellan isoleringsmaterialet, men detta sker genom plastmaterialets skummas kring förstyvande balkar. Ej heller konstruktionerna i den sistnämnda skriften anger någon användning av block av standardtyp, vilka limmas till förstyvningsbalkar.

Uppfinningens ändamål är att framställa golvblock genom utnytt- jande av standardblock eller i 'varje fall prefabricerade, rätvinkliga block, varvid vinnes betydligt i kostnadshänseende i förhållande till skumning på platsen. Den lägre kostnaden beror dels på att en prefabricering alltid blir billigare än en tillverkning i en kombinationsline och dels på att ett billigare material kan utnyttjas. Skumning in situ använder skummer av polyuretantyp, vilka är dyra och dessutcmxmiljöskad- liga såväl vid framställning och hantering som destruktion.

Skumningen är dessutom svårare att utföra utan att använda freon, vilket bör undvikas i miljösynpunkt. Fabriksproducerade block däremot kan utföras av styrenplast, vilket är ett billi- gare material och samtidigt mindre miljöfarligt.

Uppfinningens ändamål uppnås genom att genomföra förfarandet enligt de i patentkrav 1 angivna kännetecknen.

På bifogde ritningar visas en variant av en utföringsform av uppfinningen. Fig. 1 visar en byggnad i perspektiv vid vilken uppfinningen tillämpas; fig. 2 visar schematiskt byggnadens 462 990 3 plan; fig. 3 visar i perspektiv en grundmodul; fig. 4 visar i tvärsektion ett takelement till grundmodulen: fig. 5 visar i tvärsektion ett golvelement enligt uppfinningen; och fig. 6 visar i vy ett väggelement såsom ett exempel.

En byggnad vid vilken uppfinningen är lämplig att tillämpa kan exempelvis ha det i fig. 1 visade utseendet, men byggnads- utseendet kan varieras i hög grad. Den i fig. 1 visade byggnaden, som i sin helhet betecknas med 1 uppvisar en gavel 2, vilken motsvaras av en ej visad gavel vid byggnadens andra ände, vilken gavel dock ej behöver vara lika som gaveln 2.

Mellan gavlarna sträcker sig två lángsidor, vilka ej heller behöver vara lika. Den visade långsidan betecknas med 3.

Långsidorna är indelade i sektioner, den visade långsidan 3 har liksom den motstàende långsidan sju sektioner. Làngsidan 3 uppvisar därvid ett fönster 5 på sex av sektionerna och en dörr 6 på en av sektionerna. Även gaveln är indelad i sektioner betecknade 7, vilka här samtliga visas utan fönster eller dörrar. Mellan de olika sektionerna på gavlarna finns passelement 8. Den i fig. 1 visade byggnaden är försedd med ett skärmtak 10, vilket dock utgör en kompletteringsdetalj, vilken liksom andra kompletteringsdetaljer ej är väsentliga vid uppfinningsidén. På byggnadens làngsida täcks volymskarvarna med inklädnadsprofiler 9.

I fig. 2 visas schematiskt en plan av den i fig. 1 visade bygg- naden. I planen är gavlarna 2 och làngsidorna 3 med deras sek- tioner 7 och 4 markerad liksom passelementen 8. Som framgår av planen år byggnaden 1 sammansatt av sju modulenheter 12, vilka i följd markerats I-VII. Modulenheterna 12 har inbördes lika storlek. De i fig. 1 och 2 visade proportionerna motsvarar en längd hos gaveln 2, som är något mera än tre gånger modulenhetens bredd, vilken i sin tur motsvarar en av de nämnda långsidessektionerna 4. Genom att låta modulenhetens längd, vilken således bildar' gavelns längdmátt, utgöra ett antal multiplar av modulenhetens bredd kan, såsom senare skall visas, ytterväggarna uppbyggas av samma elementstorlekar oavsett om ytterväggselementen användes vid làngsidorna eller gavlarna. 462 990 4 Denna princip innebär dock ej att längderna för de öppningar, som skall täckas med ytterväggselementen måste ha exakt samma mått som det sammanlagda måttet för ett antal ytterväggselement. Det kan vara lämpligt att insätta pass- och tätningsstycken mellan elementen, vilka därvid ger en längdökning för den totala väggsektionen, sådana stycken med viss bredd i form av passtyckena 8 visas i fig. 2 vid ytter- modulernas 12 yttre långsidor.

Vid den byggnad som visas i fig. 1 består de ytterväggselement, som betecknas med 7 och som bildar gavlarna 2 av heltäckande element, sex stycken långsideselement 4 belägna pà modulerna I-IV och VI, VII har vardera ett fönster. Dessutom finns ett element på modulen V med dörren 6. I fig. 6 visas en ytterligare typ av väggelement med två fönster.

Av planen i fig. 2 framgår ytterligare att var och en av modulerna uppvisar en hörnpelare 11. Där modulenheterna stöter samman kommer således två pelare intill varandra och anliggande mot varandra, med en mellanliggande tätremsa som löper runt hela modulskarven. Vid den i fig. 2 visaden planen är utrymmet innanför ytterväggselementen 4 och 7 ej indelat på något sätt utan dess golv bildas av modulernas sammanlagda golvytor och detta utrymmes storlek bestämmas av hur många moduler som ställts samman och även dess form kan förändras genom placering av modulerna på olika sätt således med modulenheternas kortsidor mot varandra i de fall en sådan konfiguration önskas.

Var och en av modulenheterna 12 bildas av en grundmodul 14, som visas i fig. 3. Denna grundmodul består av ett golvblock 15 och en takkassett 16 samt fyra stycken av de nämnda pelarna ll. Grundmodulen uppvisar ingen vägginneslutning. Om därför två moduler ställes samman bildas en öppning mellan modulerna, vars övre och nedre yta utgör direkta fortsättningar på golvblockets 15 inre golvyta respektive takblockets 16 inre, nedâtvända takyta. Skall å andra sidan någon eller några av grundmodulens sidor bilda en yttervägg täckes det öppna utrymmet mellan pelarna antingen längs grundmodulens lángsida 462 990 5 eller längs dess kortsida med tre respektive ett ytter- väggselement av det angivna slaget. Detta gäller således den för utföringsformen valda proportioneringen av grundmodulen.

Golvblocket 15 enligt uppfinningen visas i genomskärning i fig. 5. Det består av två plåtbalkar 18 i U-form med mot varandra vända flänsar, av plåtar 19 som sträcker sig mellan balkarnas 18 undre flänsar, av en U-formig förstärkningsbalk 20, som sträcker sig med livet nedåt längs hela golvblocket vid dess mitt, samt en 'tâckning' av spånskivor 21, som skall bilda innergolvet efter att ha försetts med en lämplig golvbeläg- gning. Mellan förstârkningsbalken 20 och sidobalkarna 18 är inlagda, det bildade utrymmet helt fyllande cellplastblock 22.

I förstârkningsbalken 20 är även inlagt cellplastblock 23.

Sammansättningen av golvblocket sker genom limning där sidobalkarna 18 limmas med sina undre flänsar till plåtarna 19 och förstârkningsbalken 20 limmas i sin tur till plåtarna. Det bildade utrymmet fylles med cellplastblocken 22, 23 och även dessa limmas till omgivande ytor. Slutligen pàlägges spånskivetäckningen 21 och den limmas till underliggande yta.

Slutligen är golvblocket även försett med gavelplâtar i vardera änden. Golvblocket bildar genom att samtliga delar är fixerade vid varandra genom limning en mycket styv enhet trots att de ingående hårda materialen, huvudsakligen plåtbalkarna och plåtarna, endast utgör liten del av den totala konstruktionen.

Golvblocket kan förses med värmeslingor och annan utrustning alltefter den installation av värme, vatten och ström, som valts.

Fig. 4 visar en takkassett 16 i tvärsnitt. Det består av en ram av två limträbalkar 25, en vid vardera långsidan samt en kortare balk'vid vardera kortsidan. Mellan balkarna 25 sträcker sig plåtar 26 och spånskivor 27 mellan vilka plåtar och skivor är inlagt cellplastblock 28, vilka tre skikt limmas till varandra och mellan limträbalkarna 25 och bildar därmed ett styvt block. Plåtarna 26 bildar av dessa skikt det övre och det är belagt med en gummiduk 29, av det slag som användes för taktäckning. Längs kanterna är pålagda profillister 30 upp över 462 990 6 vilka gummiduken är dragen, varefter den går ned ett stycke längs sidan av respektive limträbalkar.

Limträbalkarna 25 sträcker sig ett stycke nedanför den undre yta, som bildas av spànskivorna 27. I jämnhöjd med balkarnas undre kanter är fastsatt ett undertak 32. Innanför balkarnas nedåtskjutande delar och mellan spànskivorna 27 och undertaket 32 bildas ett utrymme, vilket såsom 'visas i fig. 4, kan användas för inläggning av ledningar och aggregat för ventilation, tillsammans betecknade med 33. Ledningarna mynnar dels i det under undertaket 32 befintliga utrymlnet genom ventilationsöppningar och även i limträbalkarnas ytor, vilket skall bilda skarvytor till nästa modul. Genom att göra hålen in till ventilationssystemen i respektive modulenheter, så att de kommer mitt för varandra, kan man sammanbinda ventilationssystemen. I de yttersta modulerna kan den yttre balkens öppningar användas för tillförande av tilluft. Även kortsidorna på takkassetten kan utnyttjas för öppningar för ventilationsluft.

Under ventilationsaggregatet och på undertakets översida är lämpligen anordnad en ^värmeisolerande och ljudabsorberande skiva 39.

Hur golvblocket 15 och takkassetten 16 förenas av pelarna 11 framgår således av fig. 3 och även pelarna kan vara limmade till konstruktionen i övrigt. Pelarnas längd är sådan, att den önskade rumshöjden erhålles mellan golvblockets golvyta, som representeras av spànskivorna 21, och undertakets 32 yta.

Fig. 6 visar som nämnts en typ av ytterväggselement från dess yttersida. I detsamma är upptaget två öppningar 35 för fönster.

På baksidan av den ytterbeklädnad som visas, finns ett isole- ringsskikt, vilket är dimensionerat att sträcka sig in mellan pelarna vid grundmodulens 14 kortsida. Ytterväggsbeklädnaden, som i fig. 6 betecknas med 36 sträcker sig utanför denna isolering och täcker i stort sett pelarna ll samt golvblockets 462 990 7 15 och topplockets 16 kortändar. För tätning av skarven mellan två ytterväggselement användes fogskum. Om ytterväggselementen insättes i den öppning, som bildas längs grundmodulens långsida måste isoleringsskiktet skarvas genom passelement 8 där två yttervâggselement möter varandra med sina ytterbeklädnader. I fig. 6 visas ett dekorativt utförande av en fönsterinramning 37.

Avsikten med utförandet är att byggnadens samtliga element skall kunna framställas industriellt, att grundmodulen, vilken ingår i alla byggnadsutformningar, skall tillsammans med övriga grundmoduler utgöra så stor del som möjligt av byggnaden och att i stort sett alla individuella önskemål för den färdiga byggnaden skall kunna tillfredsställas genom komplettering av det erforderliga antalet grundmoduler med väggelement i ett begränsat antal typer. Genom ett sådant arrangemang erhåller man serietillverkning av en stor del av den ingående arbetsvolymen, vilken representeras av grundmodulen, och i övrigt en "bygglåda" med begränsat antal delar' med vilka grundmodulen kan kompletteras på sådant sätt, att den när den lämnar fabriken utgör en komplett byggenhet i den färdiga bygg- naden. Dårmed återstår av arbetena på byggnadsplatsen endast skapandet av ett fundament för byggnaden, mot vilket golvblocken i var och en av modulenheterna skall vila med sina kantbalkar 18, samt sammankoppling av modulenheterna. Dârjämte kan det vara lämpligt att vissa utskjutande delar av respektive moduler monteras efter deras transport exempelvis det i fig. 1 visade skärmtaket 10.

Hittills har inredningen av byggnaden ej berörts. Om ej några särskilda arrangemang företages bildar de sammanlagda modulerna, som nämndes i anslutning till beskrivningen av fig. 1 ett obrutet utrymme, vars väggar bildas av ytterväggselementens insidor. Företrädesvis är dessa insidor så utförda ovanpå det nämnda isoleringsskiktet, att de bildar färdiga väggytor och täcklister erfordras endast vid pelarna 11. Även golvytan förutsättes vara färdig frånsett att om man 462 990 8 ej önskar skarvar där grundmodulerna stöter samman en slutlig, täckande golvbeläggning kan inläggas efter monteringen. Även undertaket är färdigt och erforderlig ventilationsutrustning insatt, vilken förbindes mellan modulenheterna på nämnt sätt.

Elektriska ledningar är dragna i takkassetten och därifrån med utanpåliggande system i första hand koncentrerat till mcdulens kortsídor.

Emellertid önskar man i flertalet byggnader mellanväggar. Här är variationen i planindelning stor. Här förutsättes dock att den erforderliga variationen kan erhålles genom standardiserade väggelement, vilka omfattar dels heltäckande element och dels dörrförsedda element och eventuellt även element för speciella ändamål. Dessa element uppställes mellan golv och tak i modulenheterna för att bilda de önskade mellanväggarna. Även detta arbete bör i så stor utsträckning ske i fabriksanläggningen.

Framställningen av en byggnad enligt beskrivningen innefattar i huvudsak följande moment: 1. Serieframstâllning, prefabricering av de ingående komponenterna: Golvblocket enligt uppfinningen, takkassett, yttervâggselement, mellanväggselement och övriga erforderliga element. 2. Sammansättning av grundmoduler genom sammanfästning av i vardera modulen ett golvblock och en takkassett medelst fyra pelare. Dessa grundmoduler kan således sammansättas i serietillverkning utan hänsynstagande till den framtida användningen i en byggnad. 3. Insättning i de modulenheter, som är bestämda för en viss byggnad, av erforderliga ytterväggselement anpassade till byggnadens utförande. 4. Montering av inredning inklusive mellanväggar och erforderlig dragning av elektriska ledningar. 462 990 5. Leverans av' modulenheterna och sammansättning av dessa pà det avsedda fundamentet pà platsen där byggnaden skall stå. 6. Tillförande av särskilda utrustningsdetaljer och dekorativa element.

Om den uppförda byggnaden ej längre behövs på det ställe där den är belägen eller om den uppförda byggnaden behöver förändras kan detta ske utan att de i byggnaderna ingående grundmodulerna och standardelementen behöver förändras. Efter demontering av ytterväggselementen och förekommande inredning är grundmodulen åter i sin grundform och kan användas för vilken byggnad som helst inom ramen för systemet. Denna och andra grundmoduler kan därvid kompletteras med demonterade och/eller nya ytterväggs- och innerväggselement för att ge byggnaden den form, som önskas.

Claims (2)

462 990 10 PATENTKRAV

1. Framställningssätt för golvblock till byggnader genom prefabricering, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att golv- blocket (15) framställes genom att plåtbalkar (18, 20) limmas till block av cellplast (22, 23) med pálimning av avtäckning av skivor (19, 21) med upprätthållande av sådan styrka i lim- fogarna, att cellplastblocken medverkar som förstyvningselement i golvblocket.

2. Framställningssätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c - k n a t d ä r a v, att plàtbalkarna sammansättes av tvâ U- formiga kantbalkar (18) med mot varandra vända flänsar och en U-formig mittbalk (20) med uppàtvända flänsar.