SE460009B - Laasanordning vid saekerhetsselar - Google Patents

Description

460 009 10 15 20 25 30 35 föras till friläget för frigörande av låsbygeln. Detta kan inträffa, om fordonet vid en trafikolycka hamnar upp och ned och en person blir hängande i säkerhetsselen. I ett sådant fall kan det vara nödvändigt att lyfta personen, innan manöverorganet kan påverkas för öppnande av säkerhetsselen.

Detta arbete fordrar vanligen flera personers medverkan och kan vara tidsödande, eftersom arbetsförhållandena vanligtvis är besvärliga vid en trafikolycka. Alternativet är att skära sönder säkerhetsselen, vilket emellertid fordrar att ett lämpligt verktyg finns till hands, vilket icke alltid är fallet. Personen i säkerhetsselen måste också snabbt frigöras och föras ut ur fordonet, eftersom brandrisken är stor vid en trafikolycka av detta slag. Det är sålunda synnerligen önskvärt att säkerhetsselen kan öppnas på normalt sätt, även om en person hänger i selen. Detta skulle även i hög grad underlätta möjligheterna för en i selen hängande person, som är vid medvetande, att själv frigöra sig från selen och ta sig ur fordonet. ' Huvudändamâlet med uppfinningen är därför att åstadkomma en låsanordning vid säkerhetsselar för lâsbygeln, vilken anordning med bibehållen tillförlitlighet möjliggör ett öppnande av säkerhetselen även i de fall, då säkerhetsselen är kraftigt belastad och låsbygeln sålunda är utsatt för en stor kraft i utdragningsriktningen. Detta ändamål uppnås genom att låsanordningen enligt uppfinningen ges de i kraven angivna kännetecknen.

Genom att låsorganet har en anliggningsyta för låsbygeln, vars normal i làsorganets låsläge passerar genom en med låsorganets svängningsaxel parallell momentlinje, vilken är förskjuten från låsorganets svängningsaxel, kan en kraft på låsbygeln i lâsbygelns utdragningsriktning fås att ge ett resulterande vridmoment på låsorganet i riktning mot låsorganets friläge. Genom lämplig placering av låsorganets momentlinje i förhållande till låsorganets svängningsaxel kan ett önskat resulterande vridmoment på låsorganet erhållas vid 10 15 20 25 30 35 460 009 olika belastningar i säkerhetsselen. Låsorganet kan då efter spärrorganets undanförande lätt svängas till friläget medelst manöverorganet för frigörande av låsbygeln, även om denna är mycket kraftigt belastad i utdragningsriktningen.

Vridmomentet kan även väljas så stort, att det övervinner de friktionskrafter, som uppträder vid låsbygelns anliggning mot låsorganet, och eventuellt även de krafter, som uppträder vid låsorganets övriga anliggningsytor vid upptagande av den på låsorganet verkande kraften från låsbygeln. Låsorganet kan sålunda, om så önskas, göras självöppnande, dvs öppnas utan att någon kraftöverföring från manöverorganet till låsorganet erfordras, så snart som spärrorganet har undanförts.

Därigenom kan manöverorganets och följaktligen hela låsanordningens konstruktion förenklas.

Tre utföringsformer av låsanordningen enligt uppfinningen skall nu närmare beskrivas nedan med hänvisning till de bifogade ritningsfigurerna.

Fig. 1 visar schematiskt ett delvis uppskuret låshus med ett svängbart lagrat låsorgan med fast svängningsaxel och en av låsorganet kvarhàllen låsbygel. Fig. 2 visar schematiskt ett förskjutbart lagrat låsorgan och en av låsorganet kvarhållen låsbygel. Fig. 3 visar i sidovy schematiskt ett låsorgan med förskjutbar svängningsaxel, ett spärrorgan och ett manöverorgan samt en av låsorganet kvarhållen låsbygel. Fig. 4 visar anordningen enligt Fig. 3 i planvy. Pig. 5 visar i sidovy anordningen enligt Fig. 3 med låsorganets svängningsaxel förskjuten.

Det i Fig. 1 visade låsorganet 10 är lagrat i en U-formad bygel, vilken bildar införingsbanan för låsbygeln och vars skänklar bildar lagringsorgan för låsorganets ändar.

Varje skänkel är försedd med en öppning, i vilken en ände på låsorganet skjuter in. I figuren visas endast den ena skänkeln ll på den U-formade bygeln med sin lagringsöppning 12, men den andra skänkeln är utformad_på motsvarande sätt. 460 002 10 15 25 30 35 Skänkeln 11 är utformad med en tunga 13, vilken skjuter in i öppningen 12 och är försedd med en lagringskant 14 för låsorganet 10, såsom närmare skall förklaras nedan. Dessutom antydes schematiskt tre stödorgan 9 för låsbygeln.

Làsorganet 10 har i den visade utföringsformen väsentligen U- form med tvâ skänkeldelar 15,16 på den övre sidan och en nedåtriktad lagerdel 17 på den undre sidan. Skänkeldelarna 15,16 sträcker sig utmed låsorganets hela längd, men lagerdelen 17 finns endast vid låsorganets ändar.

Skänkeldelen 15 är utformad med en väsentligen cylindrisk periferiyta 18, vilken bildar en anliggningsyta för låsbygeln 19. Skänkeldelen 16 är också utformad med en väsentligen cylindrisk periferiyta 20. De cylindriska periferiytorna 18,20 har väsentligen samma radier och samma centrumaxel A, vilken är placerad på avstånd från svängningsaxeln B för låsorganet och parallell med denna. Öppningen 12 har intill låsorganets skänkeldelar 15,16 väsentligen cirkelbågsformade kanter med något större radier än skänkeldelarna 15,16, så att ett visst spelrum finnes mellan skänkeldelarnas 15,16 periferiytor 18,20 och öppningens 12 intilliggande kanter.

Den nedåtriktade lagerdelen 17 på låsorganet 10 bildar en ficka 21, í vilken lagringskanten 14 på tungan 13 kan skjuta in, så att låsorganet blir svängbart lagrat på tungan 13.

Lagerdelen 17 har en krökt anliggningsyta med en viss radie och ett krökningscentrum B, vilket sålunda bildar en svängningsaxel för låsorganet. Fickans 21 botten har en krökningsradie, som svarar mot krökningen pà lagerdelens anliggningsyta, så att låsorganet kan svänga på lagringskanten 14 med minsta möjliga friktion. Låsorganet kan svängas mellan ett låsläge, vilket visas i figuren och i vilket låsbygeln fasthålles av låsorganet, och ett friläge, i vilket lâsorganet anlígger mot tungans hela överyta 22 och i vilket låsbygeln 19 icke fasthålles av lâsorganet. öppningen 12 i skänkeln 11 är så dimensionerad, att låsorganet kan svänga på lagringskanten med ett visst spelrum till lO 15 20 h.) (II 30 35 460 009 öppningens kanter men icke kan glida av lagringskanten. Under svängningsrörelsen svänger låsorganet omkring sin lagringsaxel B.

Såsom visas i Fig. 1 är centrumpunkten A för làsorganets anliggningsyta 18 för låsbygeln förskjuten från centrumpunkten B för den på tungan 13 anordnade lagringsytan och ligger på ett avstånd a från centrumpunkten B ovanför denna. Den kraft, som utövas av låsbygeln 19 på låsorganet 10, när säkerhetsselen är belastad, så att låsbygeln påverkas av en kraft i utdragningsriktningen U, verkar på låsorganets eylindriska anliggningsyta 18 och kan uppdelas i två kraftkomposanter, av vilka den ena är riktad radiellt utmed anliggningsytans normal N genom anliggningsytans centrumpunkt A och den andra är riktad tangentiellt utmed anliggningsytan.

Den radiella kraften ger på grund av punktens A läge ovanför punkten B upphov till ett vridmoment, som strävar efter att vrida låsorganet moturs från det visade låsläget mot friläget. Om låsbygeln anligger mot låsorganet nedanför punkten A, blir den tangentiella kraften riktad nedåt, och om låsbygeln anligger mot låsorganet ovanför punkten A, blir den tangentiella kraften riktad uppåt. Den tangentiella kraften kan sålunda motverka eller samverka med det av den radiella kraften åstadkomna vridmomentet, beroende på låstungans läge i höjdled. Eftersom det är önskvärt att åstadkomma ett vridmoment på låsorganet i riktning från låsläget mot friläget, dvs i den riktning som indikeras av pilen M i figuren, bör låsbygeln anligga mot lâsorganet ungefär i jämnhöjd med eller över punkten A, så att den tangentiella kraften åtminstone inte nämnvärt motverkar det eftersträvade vridande momentet på låsorganet i riktning mot låsorganets friläge. Genom lämpligt val av punktens A läge kan ett önskat vridmoment på låsorganet erhållas, eftersom vridmomentet bestämmes av punktens A avstånd från punkten B och den mot förbindelselinjen mellan punkterna A och B vinkelräta kraftkomposanten i punkten A. Den linje, som löper genom punkten A parallellt med låsorganets svängningsaxel B, kan 460 009 10 15 20 25 30 35 sålunda betraktas såsom en momentlinje för låsorganet.

Punkten A visas i Pig. 1 liggande í ett vertikalt plan något vid sidan av punkten B och i låsorganet. Punkten A kan emellertid placeras i eller vid sidan av det vertikala planet genom punkten B och i eller utanför låsorganet.

Genom val av placeringen av punkterna A och B kan ett lämpligt vridmoment i låsorganets öppningsriktning erhållas.

Detta moment kan varieras inom vida gränser från ett lågt värde nära O till ett mycket stort värde, särskilt om den tangentiella kraften på låsorganet bringas att samverka med det av den radiella kraften åstadkomna vridmomentet. Vid ett litet avstånd mellan punkterna A och B erhålles ett lågt värde på vridmomentet och endast en viss hjälp av belastningen på lâsbygeln vid svängningen av låsorganet till fríläget, så att den största delen av öppningskraften fortfarande måste överföras från manöverorganet. Genom att man väljer ett större avstånd i lämplig riktning mellan punkterna A och B, kan friktionskraften vid låsbygelns anliggning mot låsorganct helt eller delvis upphävas, och genom ännu större avstånd kan låsorganet göras självöppnande, så att ingen påverkan från manöverorganet erfordras för svängning av låsorganet till friläget, efter det att spärrorganct har undanförts.

I Fig. 2 visas en något modifierad utföringsform av den 1 Fig. 1 visade anordningen. Låsorganet 23 är i denna utföringsform lagrat på en snedställd, plan yta 24 och kommer därför att förskjutas något på denna yta, när låsbygeln 19 belastas i utdragningsriktningen U. Låsorganets 23 svängningsaxel kommer i detta fall att utgöras av den plana ytans övre kant B, och låsorganet kommer vid belastning av låsbygeln att med sin cylinderyta 26 bringas till anliggning mot öppningens 12 kant, vilken sålunda kommer att fungera såsom lastupptagande yta. Öppníngens 12 kant och cylinderytan 26 bör därför vara så utformade, att en stor anliggningsyta 10 15 20 25 30 35 460 009 erhålles, såsom visas 1 Fig. 2. Detta kan lätt åstadkommas, om cylinderytan 26 ges en centrumaxel C, som är skild från cylinderytans 25 centrumaxel A.

Fig. 3 och 4 visar också en i förhållande till utföringsformen enligt Fig. l något modifierad utföringsform.

Den i öppningen 12 inskjutande tungan 27 är anordnad och dimensionerad så, att tungan ger efter vid mycket kraftig belastning på låsorganet i låsbygelns utdragningsriktning U, t ex vid en kollision. Låsorganets 10 cylindriska periferiyta 20 på skänkeldelen 16 kommer då i kontakt med kanten på öppningen 12. Denna kant har lämpligen en krökning, som svarar mot skänkeldelens 16 krökning. Det är speciellt lämpligt att öppningens kant har en krökningsradie, som är väsentligen lika stor som skänkeldelens 16 krökningsradie, men ett annat centrum D. Skänkeldelen 16 kan då ha sitt centrum i en axel genom punkten A. Härigenom uppnås att låsorganct i normala fall, dvs om låsorganet icke har utsatts för någon belastning av den storleksordning, som uppkommer t ex vid en kollision, svänger med mycket låg friktion omkring lagringskanten 28 på tungan 27 men vid mycket kraftig belastning pressas till anliggning mot en kant 1 öppningen, så att denna öppningskant tar upp den uppträdande belastningen på låsorganet. Detta fall visas i Pig. 5.

I Fig. 3 har även ett spärrorgan 29 för låsorganet 10 och ett manöverorgan 30 för frigörande av làsbygeln inritats schematiskt. Spärrorganet 29 är sammankopplat med låsorganet JO och rör sig följaktligen tillsammans med detta och är dessutom fjäderpåverkat i låsorganets låsningsriktning, dvs medurs i figuren. Manöverorganet 30 är försett med en anliggningsyta 31 för spärrorganet, så att detta icke kan vridas i låsorganets öppningsriktning, så länge som manöverorganet är i stängningsläget, såsom visas i figuren.

När manövcrorganet föres till öppningsläget (icke visat), förskjutes anliggningsytan 31 för spärrorganet 29, så att spärrorganet och följaktligen även låsorganet kan vridas i 460 009 10 l5 20 25 30 35 låsorganets öppningsriktning. Vridningen av spärrorganet och låsorganet åstadkommes av manöverorganet medelst en icke visad štyryta på detta.

Genom lämplig placering av punkterna A och B kan även i utföringsformerna enligt Fig. 2 och Fig.3 ett lämpligt vridmoment erhållas. För att läsorganet skall bli självöppnande eller kunna vridas med en liten kraftinsats medelst manöverorganet fordras emellertid i dessa fall att det av låsbygeln åstadkomna resulterande vridmomentet på låsorganet helt eller i det närmaste helt upphäver friktionskrafterna vid låsorganets alla friktionsytor.

I utföringsformen enligt Fig. 3 kan en speciell fördel uppnås. Om den eftergivliga tungan dimensioneras på sådant sätt, att tungan endast ger efter vid de krafter och påkänningar, som kan uppträda momentant vid trafikolyckor, t ex kollisioner, och sedan fjädrar tillbaka, när dessa krafter och påkänningar har upphört, kan man åstadkomma, att låsorganet blir självöppnnndc vid normala eller något högre påkänningar. Det blir då möjligt att lätt öppna säkernetsselen medelst manöverorganet, även om fordonet efter en kollision ligger upp och ned och en person hänger i säkerhetsselen. Den belastning i säkerhetselen, som uppkommer på grund av en i selen hängande person, är nämligen icke tillnärmelsevis lika hög som den belastning, som uppkommer vid en kollision, Den friktionskraft, som uppkommer vid låsorganets förskjutning till anliggning mot en kraftupptagande yta, L ex såsom visas i Fig. 5, eventuellt i kombination med ett i låsorganets låsningsriktning verkande vridmoment kan då bringas att upphäva det av låsbygeln åstadkomma vridmomentet, så att låsorganet med säkerhet kvarhålles i låsläget, även om spärrorganet av en eller annan anledning icke skulle kunna fullgöra sin spärrfunktion. Även om endast tre utföringsformer av låsanordningen enligt uppfinningen har visats och beskrivits är det uppenbart, att QX Üfl: 10 15 460 009 många olika utföringsformer och variationer är möjliga inom ramen för uppfinningstanken. Låsorganet kan t ex vara utformat på många sätt och de cylindriska ytorna kan ha samma eller olika radier och samma eller olika centrumpunkter.

Anliggningsytan för låsbygeln behöver icke vara cylindrisk utan kan ha godtycklig form, t ex plan, under förutsättning att ytans normal eller normaler passerar vid sidan av låsorganets svängningsaxel på sådant sätt, att ett vridande moment i riktning mot làsorganets friläge uppkommer på låsorganet, när låsbygeln utsattes för belastning. Låsorganet kan vidare vara lagrat på en lagringskant, som är utformad eller placerad på annat sätt än visat och eventuellt vara lagrat på en axel, som kan vara fjädrande eller tillräckligt kraftig för att ta upp uppträdande belastningar. Låsorganet kan vidare vara anordnat på sådant sätt, att det måste svängas i motsatt riktning, dvs medurs, för att komma till sitt friläge, varvid momentlinjen kommer att ligga under låsorganets svängningsaxel.

Claims (10)

460 009 10 e Patentkrav

1. Låsanordning vid säkerhetsselar för en lásbygel, vilken är anordnad att fastsättas på ett i säkerhetsselen ingående ¿ band, innefattande ett låsorgan (10;23), vilket är anordnat att kunna svängas kring en axel (B) mellan ett friläge, i vilket 5 låsorganet icke kan ingripa med låsbygeln (19), och ett låsläge, i vilket låsorganet kan ingripa med och fasthàlla lâsbygeln; ett spärrorgan (29), vilket är anordnat att spärra låsorganet i låsläget; och ett förskjutbart manöverorgan (30), vilket är anordnat att vid påverkan frigöra låsbygeln, så att lüsäkerhetsselen kan öppnas, k ä n n e t e c k n a d a V att låsorganet (lO;23) har en anliggningsyta (l8;25) för låsbygeln (19), vars normal (N) i låsorganets låsläge passerar genom en med låsorganets svängningsaxe] (B) parallell momentlinje (A), vilken är så placerad i förhållande till låsorganets lšsvängningsaxel (B), att en kraft på låsbygeln (19) 1 låsbygelns utdragningsriktníng (U) ger ett resulterande vridmoment (M) på låsorganet i riktning mot låsorganets fríläge, så att låsbygelns frígörande underlättas, när säkerhetsselen är belastad, och att låsorganets 20svängningsaxel (B) i låsbygelns utdragningsriktning (U) är placerad utanför låsorganets anliggningsyta (l8;25).

2. Låsanordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d a v att det resulterande vrídmomentet (M) åtminstone delvis upphäver friktionskraften vid låsbygelns (19) anliggning mot 251åsorganet (l0;23).

3. Låsanordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d a v det resulterande momenteL (M) väsentligen helt upphäver friktionskraften vid låsbygelns (19) anliggning mot låsorganet (lO;23), när lâsbygeln skall frigöras.

4. 304. Låsanordning enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k - n a d a v att låsorganets (10;23) anliggningsyta (18;25) utgöres av en del av en cylinderyta, vars radie har sitt vi centrum på en med låsorganets svängningsaxel (B) parallell linje (A), vilken ligger ovanför låsorganets svängningsaxel.

5. 355. Låsanordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d a v Û) att den anliggningsytan (l8;25) utgörande cylinderytans 10 15 20 25 30 35 460 009 ll centrumlinje (A) ligger i låsorganet (lO;23).

6. Làsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d a v att låsorganet (10) vid varje ände är utformat med en ficka (21) och i denna ficka är anordnat på en lagringskant (14;28) på en utskjutande tunga (l3;27) i en öppning (12) i en kraftupptagande vägg (ll) och att lagringskanten har en krökningsradie med en centrumlinje (B), så att låsorganet svänger omkring en lagringsaxel genom punkten (B) vid förflyttningen mellan låsläget och friläget.

7. Låsanordning enligt något av kraven l-6, varvid låsorganet är anordnat att att ligen lika stort som det av friktionskraften vid låsorganets svänga kring en fast axel, k ä n n e t e c k - n a d a v det resulterande vridmomentet (M) är väsent- (10) anliggning mot låsbygeln (19) maximalt åstadkomna motriktade vridmomentet, när låsbygeln skall öppnas.

8. Låsanordning enligt något av kraven 1-6, varvid låsorganet (10;23) ar förskjutbart lagrat och anordnat att vid förskjutningen komma i kontakt med en lastupptagande att det resulterande vridmomentet (M) är väsentligen lika stort som mothållsyta, k ä n n e t e c k n a d a v det av friktionskrafterna vid låsorganets (10;23) anliggning mot låsbygeln och mothållsytan àstadkomna motriktade momentet.

9. Lâsanordning enligt krav 6 och 8, k ä n n e t e c k n a d a v att den lagringskanten (28) uppbärande tungan (27) är anordnad att ge efter vid mycket kraftig belastning av säkerhetssnlen, t ex vid en kollision, så att låsorganet (10) kommer 1 kontakt med kanten på den kraftupptagande väggens (11) öppning (12), vilken bildar mothållsytan, och att sedan fjädra tillbaka, när den mycket kraftiga belastningen av säkerhetsselen har upphört.

10. Låsanordning enligt något av kraven 1-5 och 8, k ä n n e - t e c k n a d a v att låsorganet (23) är anordnat att glida på en yta (24) och att vid belastning av låsbygeln svänga kring en svängningsaxel (B), som utgöres av en kant på denna yta, så att låsorganet kommer till anliggning mot mothållsytan.