SE458719B - Akustisk indikerande maaltavla - Google Patents

Description

458 719 10 15 20 25 30 35 2 dess spets när in i kammaren 4, förutsättes här ha över- ljudhastighet och de från projektilspetesen utgående ljudvågorna utbreder sig därför mot skjuttavlan i form av en kon, vars front betecknas 8 och vilken har en kon- vinkel ZGC. Dessa yttre ljudvàgor när ej in i kammaren Å, eftersom de stoppas av den ljudogenomsläppliga duken 1.

I kammaren 4 utbreder sig de av projektilen 6 alstrade ljudvågorna, såsom nämnts ovan, cirkulärt med projektilen som centrum. Dessa inre ljudvàgor når de fyra mikrofoner- na 5 vid olika tidpunkter, vilka är beroende av projek- tilens träffläge, dvs avståndet till respektive mikrofon, och ljudhastigheten i kammaren 4. Utifrån dessa löptids- skillnader och kända matematiska samband kan projektilens träffläge bestämmas av ovannämnda icke visade organ, till vilka mikrofonerna 5 är anslutna. Det fastställda träff- läget registreras, och skytten erhåller en indikering därav på en skärm eller remsa. _ Såsom nämnts, är duken 1 av sàdan beskaffenhet, att den äter sluter sig efter varje genomskjutning. Detta gäller för projektiler med spets. Man har nu, särskilt inom sportskyttet, börjat använda en ny typ av projek- til eller kula, som saknar spets. Denna nya projektil eller kula, kallad hâlspetsammunítion, har i sin främre ände en konkav urgröpning och utstansar vid sin passage genom duken 1 ett bestående häl i denna. Sådana hål gör att duken 1 inte längre kan anses vara ljudogenomsläpplig och kan därför ge upphov till felaktiga träfflägesregistreringar.

En sådan defekt antages i form av ett hål föreligga i duken 1 i punkten 9 i fig 2. Projektilens 6 träffläge är beläget på avståndet r från hålet, dvs de inre ljud- vågornas löpväg från träffläget till hålet är r. De yttre ljudvågorna har då de när punkten 9 tillryggalagt en sträcka a från det ögonblick då projektilspetsen trängde genom duken 1. Det framgår att a-< r, vilket innebär att de yttre ljudvågorna när in i kammaren 4 genom hålet i punk- ten 9, innan de inre ljudvågorna när samma punkt. Efter- som den visade punkten 9 är belägen mellan träffläget och 10 15 20 25 30 ,35 458 719 3 nivàn för mikrofonerna S, kommer nu de "yttre" ljud- vâgorna att nå åtminstone någon av mikrofonerna före de inre ljudvågorna. Härigenom blir de löptidsskillnader på vilka träfflägesbestämníngen baseras felaktiga, vari: .genom en korrekt träfflägesbestämning omöjliggöres. Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en skjuttavla, vid vilken denna nackdel är undanröjd och vilken därmed möjliggör korrekt träff- lägesbestämning också vid upprepad beskjutning med hål- spetsammunition.

Detta ändamål uppnås enligt föreliggande uppfinning med en skjuttavla, som är av det inledningsvis angivna slaget och kännetecknas därav, att den akustiska kammaren framåt avgränsas av en ljudfördröjande vägg med sådan tjocklek, att de av projektilen alstrade ljudvägor som passerar genom väggen når varje godtycklig punkt på väggens insida, och därmed varje mikrofon, senare än de ljud- vàgor som alstras av projektílen då den när in i kammaren, och detta även då nämnda punkt är belägen i ett tidíqärê Víå bedjuuüng åstadkommet hål i väggen. vid en föredragen utföringsform är väggen uppbyggd av små slutna celler, företrädesvis av plastmaterial. Vid en variant har väggen härvid två ytskikt, som mellan sig bildar ett utrymme, som är fyllt med fria celler. Vid en annan variant utgöres väggen av en skiva, bestående av vid varandra bundna celler.

Uppfinningen ska nu beskrivas närmare under hänvis- ning till fig 3 - 6 på bifogade ritningar.

Fig 1 visar den ovan beskrivna kända skjuttavlan framifrån- Fig 2 visar den nedre delen av denna skjuttavla i förstorad sektion.

Fig 3 visar en delsektion av en första utföringsform av skjuttavlan enligt föreliggande uppfinning.

Fig 4 visar en delsektion av en andra utföringsform av skjuttavlan enligt föreliggande uppfinning.

Fig 5 och 6 visar i förstoring ett parti? resp Q: ur delsektíonerna i fig 3 och 4. 458 719 20 25 30 36 4 Den i fig 3 visade skjuttavlan har en främre duk 1 ' och en bakre duk 2, som kan vara av samma slag som den främre duken 1 och den bakre duken 2 vid den i fig 1 och 2 visade skjuttavlan. Den främre duken 1 är således även här av sådan beskaffenhet, att den inte rispas upp eller blir fransig till följd av genomskjutningar med projek- tiler med spets utan åter sluter sig sedan den träffats av en projektil. Den är vidare ogenomtränglig för ljud.

Utanför var och en av dukarna 1 och 2 är vid denna ut- föringsform anordnad en ytterligare duk 1a resp 2a, varav den främre 1a lämpligen är av samma slag som de förut nämnda dukarna, medan den bakre 2a kan utgöras av en plast- folie som skyddar duken 2 mot solljus. Mellan dukarna 1 och 2 och en runtom gående ram 3 avgränsas en akustisk kammare 4, i vars nedre del fyra mikrofoner 5 är anordnade på samma sätt som vid skjuttavlan enligt fig 1 och 2.

Utrymmet mellan dukarna 1 och 1a är fyllt med små lätta plastceller 10 med en diameter minst lika med dia- metern av de kvarvarande kulhâlen i dukarna och av storleks- ordningen 2-3 mm. Dessa plastceller, vilka är'täta för att ej dra till sig fukt och företrädesvis är fyllda med luft, är ej bundna vid varandra utan kan i mån av utrymme röra sig helt fritt i förhållande till varandra. Denna fyllning av plastceller bildar en vägg, i vilken ljud- vágorsomintränger däri får sin löpväg förlängd avsevärt till följd av cellstrukturen- Det ínses vid jämförelse med det kända skjutmâlet i fig 2 att "yttre" ljudvågor, som med fronten 8 når väggen,också rent geometriskt får en längre väg att tillryggalägga fram till duken 1 än löpvägen a i fig 2. Den totala löptiden för de "yttre" ljudvågorna blir härigenom så lång, att de inre ljudvågor- na, vilka utbreder sig cirkulärt från den i kammaren 4 inträngande projektilen, när varje godtycklig punkt på dukens 1 insida före de "yttre" ljudvågorna, även då denna punkt är belägen i ett genom duken 1 uppkommet hål 11 (se fig 5) eller till och med i ett hål som i en tidigare projek- tils gångväg 13 sträcker sig genom hela den av duken 1a, cellerna 10 och duken 1 bildade väggen. Risken för att ett 10 15 25 30 35 458 719 5 sådant bestående hål ska åstadkommas i väggen av en genomlöpande projektil är emellertid mycket liten, eftersom varje härvid uppkommet hål fylles igen av ovan- för belägna plastceller, som rasar ned däri. Det genom- skjutna Qårtiet av väggen återställes alltså omedelbart' i sitt tidigare skick såsom fig 5 illustrerar. Däremot kan bestående hål 11 utstansas i duken 1 vid användning av hålspetsammunitíon. Sådana hål påverkar nu emellertid inte träfflägesbestämningefl,eftersom de inre ljudvàgorna tack vara den ljudfördröjande väggen av plastceller 10 när mikrofonerna 5 före de "yttre" ljudvàgorna. Korrekt träfflägesbestämning erhålles således trots nämnda hål, oberoende av om dessa bara sträcker sig genom duken 1 eller sträcker sig genom hela väggen 1a,10, 1.

Den i fig 4 visade skjuttavlan skiljer sig från skjut- tavlan enligt fíg 3 endast därigenom, att den av plast- folien 1a, cellerna 10och duken 1 bildade väggen ersatts med en skiva 12, som består av vid varandra bundna celler och företrädesvis är framställd av det polyetencellplast- material som tillhandahållas av Dynamit Nobel AG, Troísdorf, Västtyskland under varunamnet TROCELLEN. Skivan 12 har mot- svarande ljudfördröjande egenskaper som väggen10 av plast- celler men skiljer sig från denna genom att de vid varandra bundna cellerna inte kan helt fylla igen hål, som t ex àstadkommes av'hàlspetsammuntion. Cellmaterialet har emeller- tid visat sig bilda kanaler med mycket "luddiga" eller ojämna väggar såsom visas i fig 6. Dessa kanaler är därför i sig själva också ljuddämpande och ljudfördröjande. Skivan 12 har liksom väggen av plastceller vid skjuttavlan enligt fig 3 sådan tjocklek, att den totala löpvägen för de "yttre" ljudvågorna, vilken här givetvis innefattar en sträcka a såsom i det kända fallet i fig 2, i jämförelse därmed blir avsevärt förlängd. Fördröjningen medför att de inre ljud- vágorna, vilka utbreder sig cirkulärt från projektilen 6 och tillryggalägger sträckan till hålet 11 (fig 6),nàr hä- let och varje annan godtycklig punkt på skivans 12 insida före de "yttre" ljudvâgorna, även då denna punkt är belägen i ett ställe där en eller flera projektiler pä_sin väg 13 genom skivan 12 gjort hål tvärs igenom densamma. 458 719 ¿ 6 -Det bör dock observeras att skivtjockleken måste väljas i beroende av den hâldiamater som kan förväntas. Denna hàldíameter är naturligtvis beroende av den ammunition som användes. Ju större den förväntade håldíametern är, 5 desto större bör skivans 10 tjocklek väljas. u

Claims (4)

1. 0 15 20 25 458 719 PATENTKRAV 12 Skjuttavla av det slag som har en akustisk kammare (4), i vilken mikrofoner (5) är anordnade för. att mottaga de ljudvågor som alstras av en mot tavlan avfyrad projektil då denna når in i kammaren, varvid mikrofonerna är anslutna till organ, som är anordnade att faställa projektilens träffläge pà basis av skill- nader i ljudvågornas löptid till mikrofonerna, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den akustiska kammaren (4) framåt avgränsas av en ljudfördröjande vägg (Ia, 10,1; 12) med sådan tjocklek, att de av projektilen alstrade ljud- vågor som passerar genom väggen når varje godtycklig punkt på väggens insida och därmed varje mikrofon (5) senare än de ljudvågor som alstras av projektilen då den når in i kammaren, och detta även då nämnda punkt är belä- gen i ett tidigare vid beskjutning ástadkommet häl (11) i 12). w

2. Skjuttavla enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att väggen (1a, 10, 1; byggd av små slutna celler, företrädesvis av plastma- väggen (1a, 10, 1; 12) är upp- terial.

3. Skjuttavla enligt patentkravet 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att väggen har två ytskikt (1, Ia), som mellan sig bildar ett utrymme, som är fyllt med fria celler (10).

4. Skjuttavla enligt patentkravet 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att väggen utgöres av en skiva (12), bestående av vid varandra bundna celler.