SE455766B - Anordning vid golftrening - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 455 766 2 emellertid okontrollerad och beror mycket på golfarens "känsla" för var det rätta svingplanet befinner sig. Dessutom är kompenseringen olika stor beroende på vilken klubblängd som används.

Problemet med att erhålla ett korrekt normalt svingplan är ett av de problem som måste lösas innan andra typer av slag som kräver andra svingplan kan inövas. Det bör nämnas att åsikten om vilken rörelse som är den,bästa för ett effektivt slag varierar från tränare till tränare.

De flesta är däremot överens om svårigheten att bestämma den korrekta banan eller planet för klubbans rörelse. Detta beror bland annat på att golfa- ren alltid befinner sig bredvid bollen på avstånd från denna.

Föreliggande uppfinning avser ett hjälpmedel som kan ge en tydlig visuell indikering av det svingplan som klubban bör följa för att producera ett effek- tivt rakt slag. Klubban kan härigenom bringas att följa den rätta banan utan att man måste lita till uppskattning eller "känsla" hos golfaren.

Således består hjälpmedlet av en stång böjd i form av en cirkelbåge med radien ungefär 140 cm. Stången har en längd av ca 80 cm och är fäst i en hållare i närheten av sin ena ände så att den är svängbar omkring sin egen axel. Hållaren har en spetsig stav, som kan nedföras i gräset på golfbanan.

Stången är då belägen horisontellt och svänger uppåt och bakåt. Stången inrik- tas så att den korta horisontella delen pekar mot målet. Stången kommer nu att definiera en cirkel. Denna cirkel kan lutas genom att stången roteras omkring sin egen axel. Golfaren placerar sig färdig för utslag i den korta delens riktning varvid golfbollen befinner sig nära hållaren. Stången lutas nu så mycket att den cirkel stången definierar passerar genom golfarens ögon. Detta kan indikeras på olika sätt. Stången definierar nu det ideala svingplanet och golfaren kan nu föra klubban så att den följer stången.

Uppfinningen förklaras mer i detalj här nedan under hänvisning till bi- fogade ritningar, varvid fig 1 är en sidovy över en föredragen utföringsform av uppfinningen. Fig 2 är en planvy över utföringsformen enligt fig 1. Fig 3-8 visar olika lutningar för att åstadkonma olika typer av slag, “hook", "straight", och "slice". Slutligen visas i fig 9 sambandet mellan normal- svingplanet och ett vertikalt plan.

I fig 1 och 2 visas en första föredragen utföringsform av uppfinningen, _vilken består av en hållare 1 försedd med ett horisontellt hål 2 och en nedåt- riktad stav 3 avsedd att nedstickas i gräset. Genom det horisontella hålet passerar en stång 4 som är svängbar omkring sin egen axel. Stången grenar sig i en rak del 5 och en uppåtböjd del 6. I hållaren 1 finns dessutom en vertikal slits 7, jfr fig 2, i vilken en tapp 8 är belägen. En knopp 9 är fäst vid tappens 8 övre ände och tappen är fastgjord i ett tvärgående hål 10 i stången 4. 10 15 20 25 30 35 40 455 766 3 _ Stången 4 är inpassad i hålet 2 med friktionspassning så att den är sväng- bar omkring sina egen axel med hjälp av knoppen 9 och tappen 8.

Hjälpmedlet enligt uppfinningen används så, att hâllaren placeras i gräs- mattan omedelbart intill en golfboll med den korta delen 11 av stången 4 pekan- de i utslagsriktningen. Stångdelen 6 har en krökningsradie på ca 130-150 cm motsvarande det normala avståndet mellan golfbollen och golfarens axel. Golfa- ren placerar sig nu mittför bollen, som vanligt. Med klubbspetsen knackar han försiktigt på knoppen 9 för att luta stången 4 så att stångdelen 6 fullständigt täcker stångdelen 5. Stângdelen 6 är nu lutad med en viss vinkel 8 relativt horisontalen. Stångdelen 6 definierar nu en del av en cirkel som passerar genom golfbollen och vars tangent är parallell med utslagsriktningen samt vars medelpunkt är belägen vid golfarens axel. Detta plan eller denna cirkel är den bana som klubban skall följa för att träffa golfbollen optimalt. Golfaren för därför klubban bakåt utmed stångdelen 6 och uppåt och utför därefter en sving exakt utmed den tänkta cirkellinjen. På detta sätt erhålles en tydlig visuell indikering på hur klubban skall föras. Sambanden visas tydligt i fig 9.

I fig 9 visas dels en vertikal cirkel 12 och dels en cirkel 14 som lutar med en vinkel ß relativt horisontalen 15. Bägge cirklarnas 12 och 14 tangenter i träffpunkten passerar genom målet. Målriktningen markeras med pilen 16. När klubban träffar bollen kommer bollen att följa banan 17 som är fullständigt parallell med pilen 16 men lutar uppåt, i utslagsögonblicket, med vinkeln u.

Normalfallet framgår också ur fig 5 och 6, varvid fig 5 är en vy sedd från golfarens ögon, medan fig 6 är en vy rakt bakifrån. Såsom framgår ur fig 5 täcker stångdelen 6 fullständigt stångdelen 5. Sett rakt bakifrån enligt fig 6 verkar dock stångdelen 6 vara belägen till vänster om stångdelen 5. Om man nu önskar erhålla en slice inställer man hjälpmedlet enligt uppfinningen avsikt- ligt så att den definierar en mer upprätt cirkel såsom visas i fig 8. Därmed täcker stångdelen 6 ej längre stångdelen 5. När därvid klubban bringas att följa stångdelen 6 uppåt och bakåt kommer klubban att bli belägen mellan planen 12 och 14. När därefter svingen påbörjas kommer klubban att följa en cirkel som startar mittemellan cirklarna 12 och 14 men har sanna centrum som cirkeln 14.

Denna nya cirkelbana blir därför i träffögonblicket riktad till vänster om målet såsom framgår ur fig 7. Om klubbladet fortfarande är vinkelrätt mot mål- riktningen erhålles en något sned träff som ger bollen en rotation som gör att bollen skruvar sig från vänster till höger mot målet. En sådan skruv kan ibland vara önskvärd t ex för att kringgå hinder. Denna skruv markeras i fig 8.

Det motsatta förloppet inträffar om hjälpmedlet ställes till för flack cirkel (dvs vinkelß är för liten). Härvid komer klubban att passera det optimala svingplanet inifrån och ut såsom visas i fig 3. Bollen får en skruv från höger till vänster såsom markeras i fig 4. 10 C)ß 20 25 30 455 766 4 Med hjälpmedlet enligt uppfinningen har således skapats ett verktyg som indikerar det svingplan eller den svingcirkel klubban bör följa. Golfaren behöver inte längre lita till ”känsla” eller intuition eller instruktioner från tränare utan kan själv kontrollera sig.

I fig. 1 och 2 har visats en föredragen utföringsform innefattande två stång- delar, en rak del 5 och en böjd del 6. Lämpligen är den raka delen 5 vit och den böjda delen 6 röd eller har annan mörk färg så att en tydlig visuell indi- kering erhålles.

Andra sätt att erhålla indikering av att stångdelen 6 är riktad mot iakt- tagaren kan också användas, exempelvis att stångdelen 5 utelämnas och stångdelen 6 målas vit på undersidan över drygt 1800. När stångdelen 6 är riktad mot iakt- tagaren syns den vita delen som två tunna streck på ömse sidor om det mörkare mittpartiet. Alternativt kan stången vara sexkantig med de tvåfvèrtikala mitte- mot varandra belägna ytorna vitmålade. När dessa inte syns är stångdelen rätt inställd. Stångdelen kan också innehålla en mittmarkering, som när stången är belägen mot iakttagaren befinner sig exakt mittpå stångdelen, men denna indi- kering är inte sâ noggrann. Ytterligare möjligheter är uppenbara för en fackman.

I fig. 1 har den böjda stångdelen 6 visats övergående frånodén raka stång- delen 5 men inget hindrar att stångdelarna är belägna såsom visas ned streckade linjer i fig. 1. Bägge stångdelarna roteras därvid gemensamt.

Stångdelen 6 har en krökningsradie motsvarande ca 150 cm. Skillnaden i krökningsradie mellan den längsta respektive den kortaste kldbban är ca 20 cm, vilket innebär en skillnad på någon enstaka cm vid spetsen av stångdelen 6. Där- för behövs endast en krökningsradie.

Stångdelen 6 är ca 70-100 cm lång och stängdelen 11 kan vara 10-20 cm.

Ingreppet mellan stångdelen 4 och hållaren 1 är tillräckligt för att för- hindra rotation på grund av den egna tyngden men ändå möjliggöra inställning med hjälp av klubbspetsen.

Det är även möjligt att göra stångdelen 6 rak med enavišs vinkel uppåt, varvid trots detta ett svingplan komm er att definieras när stângdelen 6 lutas.

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 40 455 766 C 1 PAlENlKRAV

1. Anordning för golfträning innefattande en krökt stång (6) avsedd att definiera ett önskat svingplan för en golfklubbas rörelse, k ä n n e - t e c k n a d av a) en hållaranordning (1) anordnad att ändringsbart fasthâlla den krökta stången (6) så att den krökta stången sträcker sig från fasthållningspunkten och bakåt och uppåt huvudsakligen utmed en del av en cirkel; b) en indikatoranordning (5, 6) för att indikera när stången är lutad i relation till en mållinje (16) för att tillsammans med mållinjen definiera ett plan (1h), som överensstämmer med nämnda önskade svingplan; och c) att den krökta stången (6) definierar den nedre delen av nämnda cirkel från golfbollen och bakåt utmed endast början av nämnda cirkel.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av a) en rak stång (5) placerad nära marken och med en stav (1, 3) anordnad vid dess ena ände avsedd att vara nedstucken i marken, varvid den raka stången (5) är förbunden med staven (1, 3) medelst ett fiktionsförband så att den raka stången är svängbar under friktion omkring sin egen axel och är inriktad med nämnda mållinje; b) att den raka stången (5) är förbunden med den krökta stången (6) vid respektive ena ändar så att den krökta stången avviker huvudsakligen utmed en cirkelbâge från den raka stången och de två stängerna tillsammans bildar ett plan; cch c) att aggregatet bestående av den raka stången ocb den krökta stången tillsammans är svängbara omkring den raka stångens axel och medelst nämnda friktionsförband kvarhålles i det inställda läget för.instä1lning av det av stängerna bildade planet till överensstämmelse med det önskade svingplanet.

3. Anordning enligt krav 2,- k ä n n e t e c k n a d av a) att nämnda önskade svingplan är definierat som huvudsakligen det plan, som passerar genom golfbollen och en golfspelares ögon samt är riktat utmed nämnda mållinje; b) att nämnda indikatoranordning utgöres av nämnda aggregat av de två stängerna, varvid indikatoranordningen definierar det önskade svingplanet när golfspelaren ser de två stängerna som huvudsakligen sammanfallande.

4. Q. Anordning enligt krav 1, 2 eller 3 k ä n n e t e c k n a d av att den krökta stången (6) har en första färg, exempelvis röd, och den raka stången (5) har en relativt den första färgen kontrasterande färg, exempelvis vit.

5. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den krökta stången har en längd av ca 70-100 cm och en krökningsradie av ca 150 cm.