SE452880B - Sett och anordning for koppling av stubiner - Google Patents

Description

452 880 Kopplingen mellan en detonerande stubin och en làgenergistubin är en kritisk punkt på vilken flera krav måste ställas. För säker upptändning utplaceras den detonerade stubinen ofta i slingor vilket emellertid gör det svårt att förutse från vilken riktning detonationen kommer att nå en given grenledning. Följaktligen skall kopplingen vara dubbelriktad och oberoende av signalens ankomstriktning. Kontaktpunkten mellan kord och stubin måste vara tillräcklig för tändning av den senare med beaktande av den korta varaktigheten av stötvågens passage. Med olämplig utformning kan även en utbredd kontaktlinje resultera i tändningsfel eftersom impulsen i korden i allmänhet är snabbare än impulsen i stubinen så att den kan passera en redan etablerad tändning i stubinen och utsläcka denna eller slita av stubinen framför impulsen. Samma resultat kan orsakas av splitter från olämpligt utformade block och hållare. Korden kan också slita av sig själv om den viks aå att en del framför detonations- fronten nås av en stöt tillräcklig för avslitning men otill- räcklig för tändning. Slutligen är det önskvärt att kopplingen kan göras enkelt och med reproducerbara resultat utan alltför höga krav på skicklighet.

Hittills använda kopplingsanordningar har endast delvis upp- fyllt de önskvärda fordringarna och överföringsfel har inte varit ovanliga. Det enklaste sättet att förbinda med hjälp av en handslagen knut ger inte reproducerbara resultat om inte avsevärd skicklighet utövas. Endast vissa typer av knutar är pålitliga och även med dessa kan en alltför härd knut kompri- mera och inhibera stubinerna medan en alltför lös knut kan ge avslitningsproblem. Stubin- och korddelarna i omedelbar närhet av knuten får ofta en slumpmässig orientering. Knutar är sällan symmetriska och fullständigt dubbelriktade. Olika krokar och klämmer är också i bruk, antingen med mycket enkel 3 452 san utformning eller mer avancerad såsom de anordningar som beskrivs i US patenten 3 175 491 eller 3 431 849. I allmänet ger dessa anordningar visserligen stubindelarna ett mer reproducerbart läge men i stället erbjuder de en alltför begränsad kontaktyta och försummar behovet av ett varaktigt underhåll av den tidiga tändimpulsen.

Sammanfattning av uppfinningen Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är att undvika de ovannämnda problemen och erbjuda metod och medel-för säker och enkel sammankoppling av detonerade kord och lågenergistubiner resulterande i pålitlig signalöverföring under de flesta fältförhållanden. ' Dessa ändamål uppnås med hjälp av de kännetecken som framgår av patentkraven.

Enligt uppfinningen åstadkommes kopplingen genom att på en kord, utsträckt för signalöverföring, bilda en vikning eller en ögla på sådant sätt att de två halvorna 1 vikningen sträcker sig bort från kordens huvudriktning och genom att placera utmed kordhalvorna en sträcka av stubinen inom signalmottagande avstånd från båda halvorna. En víkníng eller ögla kan lätt formas på en redan utsträckt stamledning utan att någon kapning, knytning eller trädning erfordras. Genom att sträcka de båda halvorna bort från huvudríktningen för stamledningen, i stället för längs denna, riktas detonationen i korden säkert bort från huvudriktningen varigenom riskerna för egenavslitning av korden begränsas. I detta läge kan en avsevärd längd av stubinen placeras utmed vikningshalvorna, där detonationen är stark, och trots detta riktas tvärs huvudstamledningen. Stubinen kommer att påverkas av en avsevärd längd av korden och inte endast av en korsningspunkt. Den breda och starka vågen från halvorna till- åter en avståndsanpassning som förhindrar stubínavslitning. 452- 880 Om stubinen placeras med sin avsedda signalríktning sammanfallande med detonationsriktningen i vikningen kommer den tidiga signalen i stubinen att understödjas under av- sevärd sträcka. Enligt en föredragen utföringsform kan kord och stubin divergera i signalriktningen för att därigenom ytterligare reducera avslitningsriskerna. Kopplingens uppträdande kommer att vara oberoende av vilken kordhalva som mottar detonationsinmatningen. Om halvorna befinner sig i tillräcklig närhet för att tillåta radiellt detonationsöverslag kommer halvorna att samverka så att de ovan beskrivna fördelarna förstärks. Trots detta är konfigurationen av kord och stubin enkel och enkla medel kan användas för att låsa denna konfiguration.

Ytterligare ändamål och fördelar kommer att framgå av följande detaljerade beskrivning.

Detaljbeskrivning Den detonerande korden mäste ha tillräcklig styrka för att initiera en lâgenergistubin placerad i kontakt med den.

Nuvarande kommersiella typer av kord är fullt användbara. De innehåller normalt en kärna av explosivt pulver, såsom PETN, i en mängd av l till 50 g/m, omgiven av lager av papper, líndade fibrer, mjuk metall eller plastöverdrag och med en detonationshastiget mellan ungefär 4 000 och 8 000 m/s.

Detonerande kord exemplifieras i US patentet 3 968 724 eller det brittiska patentet 1 328 387. Även om det är möjligt att använda uppfinningens principer för överföring av en signal mellan tvâ detonerande kord, används den företrädesvis när den signalmottagande stubinen är av lågenergityp och i synnerhet tillräckligt svag för att inte initiera den därmed samverkande korden. Företrädesvis är stubinens laddning också tillräckligt liten för att inte nämnvärt skada de yttre lagren därav vid initiering utan har 452 880 en bibehållen strukturell integritet efter användning.

Làgenergistubiner är av olika typer. De kan likna detonerande kord men ha en lägre laddning i kärnan, t ex under l g/m, eller ha ett energiabsorberande hölje, exempelvis som framgår av US patentet 4 024 817. Pöreträdesvis används uppfinningen i samband med lâgenergístubiner av den typ som har en ihålig kanal, t ex som beskrivs i US patenten 3 590 739 och 4 328 753, vilka här införlivas genom referens, i vilka en hastighetsbestämmande stötvâg upprätthàlles i gaskanalen med en liten mängd reaktivt ämne.

Enligt uppfinningen skall en vikning eller ögla åstadkommas på en stamledning av detonerade kord så att stamledningens huvud- sträckning är väsentligen oförändrad medan korden i de två halvorna av vikningen eller öglan sträcker sig bort från stamledningen. dvs blir orienterade i huvudsak vinkelrätt mot stamledningen. Om halvorna i vikningen ligger tillräckligt nära kommer detonatíonen som anländer från den ena änden av stamledningen att hoppa radiellt från den ena halvan till den andra varigenom signalen kommer att fortlöpa samtidigt i båda halvorna bort från den oavbrutna signalen i huvudledningen.

Detta kommer att förstärka och likrikta signalen vid den kri- tiska kontaktpunkten med lâgenergistubinen. Lämpligen ligger överslagspunkten nära stamledningens huvudsträckning och företrädesvis ligger vikníngshalvorna i sin helhet i nära kontakt. En mer pàlitig fortsättning av detonationen i stamledningen har observerats när en överlappningspunkt av kora finns nära stamledningens huvudsträckning, vilket kan åstadkommas genom att vid denna punkt förskjuta vikningsdelarna över varandra eller genom att rotera vikningshalvorna till en ögla. För att bilda vikningen eller öglan fordras ingen kapning av korden även om ett snitt någonstans i den vikta korden inte allvarligt påverkar dess funktion. 452 880 En eller flera stubiner skall placeras längs vikningshalvorna i tillräcklig närhet för att initieras av detonationen i åtminstone den ena vikningshalvan. Företrädesvis placeras stubinen eller stubinerna symmetriskt i förhållande till halvorna men fullständig symmetri är inte nödvändig så länge signalstyrkan är tillräcklig. Huvudriktningen för stubinerna bör vara samma som för huvudriktningen för vikningshalvorna, dvs väsentligen vinkelrätt mot stamledningen. Stubinen eller stubinerna kan ligga i fysisk kontakt med eller på avstånd från vikningshalvorna.

Företrädesvis läggs stubinerna med sin avsedda signal- riktning sammanfallande med sträckningen av vikningen, varvid detonationen i åtminstone en, och företrädesvis båda, av ovan givna skäl, kommer att understödja signaluppbyggnaden i stubinerna under en viss sträcka. Stubinerna kan vara väsent- ligen parallella med vikningsaxeln för att maximera signalstyrkan längs hela vikningen. De kan också bilda en vinkel med vikningsaxeln, särskilt så att stubin och kord divergerar i signalriktningen, för att därigenom mjukt separera stubinen från den detonerande vikningen och undvika att en etablerad stubinsignal körs över. Företrädesvis är stubinerna väsentligen raka i närheten av vikningen men en rak del kan kombineras med en vinklad del. Den sträcka inom vilken stubinerna bör hållas inom signalmottagande avstånd från kordvikningen hålls lämpligen över l cm och ligger företrädesvis mellan 2 och 10 cm, vilket också begränsar den minsta vikningslängden.

En lämplig koppling bör innefatta organ för fixering av en vikning och orientering av denna bort från kordens huvudrikt- ning liksom organ för orientering av en eller flera stubiner längs vikningsaxeln. Organ för att säkerställa övriga ovannämnda föredragna konfigurationer kan också inkluderas. 14 '1 452 880 Det föredrages att kopplingen också inkluder låsorgan för åtminstone korden för att undvika oavsiktligt avlägsnande efter sammanläggning. Sådana låsorgan kan inkludera en tapp eller annan struktur mellan vikningshalvorna nära vikningsspetsen för att förhindra dess tillbakadragande. För att innesluta detonationen och skydda uppkopplingen fram till initieríngen föredrages att fixeringsorganen arrangeras i ett block av exempelvis termoplast.

Sammandrag av ritningar Fígurerna 1A till lG avser en utföringsform av en koppling med ett tubformat ihåligt hölje, varvid: Figur 1A är en ändvy Figur lB är ett snitt längs A-A i Figur lA Figur lC och 1D är planvyer av kopplingen med fastsatt kord och med en respektive två lâgenergistubiner, medan Figur 1E till lG visar olika sammanfogningsfaser.

Figurerna 2A till 2G visar en utföringsform av en koppling med ett delat men med gångjärn försett block med divergerande kanaler för kord och stubin, varvid: Figur 2A är en sidovy av den öppna kopplingen Figur 2B är en planvy av den öppna kopplingen Figurerna 2C och 2D är snitt längs A-A respektive B-B i Figurerna 2B och Figurerna ZE till 2G visar sammanfogningsfaser. 4s2_sso Figur 3 är en schematisk vy av ett block för en ögla av kord med en överlappningspunkt.

Fígurbeskrivning I Figurerna 1A till 1G indikerar position 10 ett i huvudsak tubformat hölje av rektangulärt tvärsnitt och med en likaledes rektangulär kanal ll med dimensioner anpassade att mottaga ett plant veck av detonerande kord. I den bortre änden av höljet 10 är en läpp 12 anordnad, vilken sträcker sig över den rektangulära kanalens 11 kortaxel. En försvagning 13 fungerar som ett gångjärn, som tillåter att läppen rör sig framåt vid införande av kordvecket medan återgående rörelse förhindras av anslaget 14 på höljet 10. Raka hål 15 och 15' med öppen förbindning till kanal ll är anordnade att mottaga lågenergistubinerna.

Användningssättet antydes i Figurerna lC til 1G. vid en stam- ledning av detonerande kord 1 införes lågenergistubinen 2 i urtaget 15 och på korden 1 förflyttas en vikning 3 med närliggande halvor in i kanalen 11 på höljet 10 tills läppen 12 först vrides framåt och sedan fjädrar tillbaka mellan halvorna i vikningen 3 för att.förhindra dess tillbakadragande. Stubinen 2 kan säkras med en knut 4 och eventuellt trädas tillbaka genom det parallella urtaget 15' såsom antydes i Figur lC. Alternativt kan två stubiner 2 placeras i urtagen 15 och 15' i enlighet med Figur 1D.

I Figurerna 2A till 2G visas ett kopplingsblock, delat i planet avsett för vikningen på korden, innefattande en nedre del 20 och en övre del 21 förenade med ett gångjärn 22. Ett hål 23 för stubin löper genom den nedre delen 20, väsentligen parallellt med dess undre yta, och står i förbindelse med 452 880 överytan av delen 20 via en slits 24, som likaledes löper genom den nedre delen 20 av blocket. En eller flera stubiner kan placeras i hålet 23, antingen genom att träs genom detta hål eller genom att införas genom slítsen 24. Ett urtag 25 är anordnat att motta en vikning på en detonerande kord och ett annat urtag 26 är anordnat att motta kordändarna som sträcker sig vinkelrätt bort från vikningen. Urtagets 25 axel är inte parallell med hålet 23 utan vinklad så att avståndet till hålet 23 ökar i riktningen bort från urtaget 26 för stamledningen. Blockets övre del 21 kan roteras runt gångjärnet 22 till ett läge-där det täcker den övre ytan av den nedre delen 20. Hakar 28 på den inre ytan av den övre delen 21 tränger härvid genom hål 29 med underskärning på den nedre delen 20 och låser de två delarna i slutet läge.

Tunna åsar 27 på den övre delen 21, anordnade tvärs över vikningshalvorna och delarna av stamledningen, utövar ett lätt tryck på dessa delar i blockets slutna läge.

Användningssättet antydes i Figurerna 2E till 2G. En lågenergistubin 2 införes genom urtaget 23 och säkras med en knut 4. En vikning 3 på den detonerande korden l placeras i urtaget 25 och delar av stamledníngen i urtaget 26. Därefter förenas övre del 21 och nedre del 20 och knäpps ihop till ett låst läge med hjälp av hakarna 28 och hålen 29.

Figur 3 visar schematiskt ett alternativt sätt att placera korden i blocket enligt Fígurerna 2A till 2G. Korden l med sin vikning 3 placeras i respektive urtag 26 och 25 i den nedre delen 20 men vikningen 3 har roterats så att en överlappnings- punkt för korden bildas vid 30.

Claims (1)

1. 452 880 \0 Patentkrav Sätt att säkerställa signalöverföring från en detone- rande kord till en eller flera stötvågständbara låg- energistubiner. företrädesvis lågenergistubiner av den typ som har en gaskanal i vilken den hastighetsbestäm- mande stötvågen upprätthålles med ett reaktivt ämne, k ä n n e t e c k n a t av, att en ögla eller vikning formas på den detonerande korden, utsträckt för signal- överföring, så att de två halvorna av vikníngen sträc- ker sig bort från kordens huvudsträckning. att en sträcka av stubinen placeras inom signalnottagande av~ stånd längs båda vikningshalvornn och att korden sedan initieras. Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av. att halvorna i kordvikningen åtminstone någonstans och fö- reträdesvis längs sin hela längd har tillräcklig när- * het för att tillåta radiell detonationsöverföring mel- lan halvorna. Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av. att stubinen placeras utmed kordhalvorna med sin avsedda signalriktning sammanfallande med den avsedda signal- riktningen i kordhalvorna, d v s bort från kordens huvudriktning. Sätt enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av. att stubinen i sin avsedda signalriktning divergerar bort från kordhalvorna. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av. att vikningen på korden bildas i form av en ögla med kord- delar överlappande vinkelrätt mot öglans plan. Koppling för att säkerställa signalöverföring från en detonerande kord till en eller flera stötvågständbara lâgenergistubiner (2.2'). företrädesvis lågenergistu- 10 11 12 “ 452 sso biner av den typ som har en gaskanal i vilken den has- tighetsbestämnande stötvågen upprätthålles med ett re- aktivt ämne, k ä n n e t e c k n a d av, att den inkluderar styrorgan (11,25) för fixering av en vik- ning eller ögla (3) på korden så att de två halvorna av vikningen sträcker sig bort från kordens huvudrikt- ning och styrorgan (15,23) för fixering av en eller flera av stubinerna inom signalmottagande avstånd längs båda halvorna i vikningen. Koppling enligt krav 6. k ä n n e t e c k n a d av, att den är delad i tvâ halvor (20.21) att stvrorgan (25.26.27) för kordvikningen (3) är anordnade på in- nerytorna av kopplingshalvorna och att organ (28,29) är anordnade för att låsa halvorna efter införing av kordvikningen. Koppling enligt krav 7, k ä nln e t e c k n a d av, att delningen av kopplingen väsentligen ligger i kor- dens vikningsplan. Koppling enligt krav 7. k ä n n e t e c k n a d av. att kopplingshalvorna är förenade i ett gångjärn (22). Koppling enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av, att den innefattar ett tubformat hölje (10) i vilket kordvikningen kan införas och en läpp (12) anordnad i ena änden av höljet och på ett sådant sätt att efter införing av vikningen i höljet läppen kommer att sträcka sig genom vikningsöglan för att förhindra dess tillbakadragande. Koppling enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av, att styrorganen för vikningen fixerar korden med ett överlapp (30) i ett plan ovanför vikningens huvudplan. Koppling enligt'krav 6. k ä n n e t e c k n a d av, att styrorganen (23) för stubinerna är anordnade att bilda en divergerande vinkel mellan korden (1) och stubinerna (2).