SE452654B - Metod for malbekempning med passiva projektiler och eldgivningssystem for utforande av metoden - Google Patents

Description

452 654 Ändamålet med uppfinningen är att på ett enkelt och billigt sätt uppnå förbättrad träffsäkerhet hos projektiler med passiva målsökare eller zonrör.

Enligt uppfinningen uppnås detta därigenom att i anslutning till utskjut- ningen av nämnda projektiler med passiva system utskjuts en annan projektil, vilken är försedd med organ för utsändning och belysning av målet med elektro- magnetisk strålning.

Genom uppfinningen uppnås att med två olika projektiltyper av vardera mycket enkelt slag och med ett mycket ringa effektbehov hos sändaren i den be- lysande projektilen förbättrad träffsäkerhet uppnås och att belysaren ej avslö- jas. Uppfinningen resulterar i att ammunitionens hela räckviddsområde_kan ut- nyttjas och dessutom finns möjlighet att vid zonrörsfunktion bygga in en kod- ning för att förbättra störresistensen. _ I det fall att båda typerna av projektiler är inriktade mot samma mål kan lämpligen de sändande projektilerna vara utförda att sända ut strålningen i en begränsad lob, vars riktning i huvudsak sammanfaller med projektilernas rörel- seriktning. Härigenom kommer risken för egenstörning i systemet att minimeras och belysningseffekten att optimeras.

Enligt ett första alternativ kan projektilerna av mottagande och sändande typ skjutas ut med en och samma pjäs, varvid i en skur eller i en kontinuerlig serie av projektiler var n:e projektil är en sändande projektil, där nšil. Här- igenom kommer projektilerna av båda typerna att följa samma bana och målet kom- mer med säkerhet att belysas utan speciella åtgärder genom lämpligt val av n.

Enligt ett andra alternativ skjuts de mottagande och sändande projektiler- na ut med olika pjäser, varvid den ytterligare åtgärden måste vara vidtagen att utskjutningen av projektiler av mottagande typ synkroniseras med utskjutningen av sändande projektiler, så att målet alltid belyses av minst en sändande pro- jektil för alla mottagande projektiler som är under inflygning mot målet.

För att uppnå säker instyrning av de målsökande projektilerna även under dåliga siktförhållanden bör sändarna och mottagarna arbeta med så stor våg- längd, att det ej behövs optisk sikt mellan projektil och mål för att strål- ningen skall tränga igenom men ej större våglängd än att den utsända energin kan riktas. Ett föredraget våglängdsområde är det så kallade millimetervågs- området, lämpligen 3-8 mm.

I princip kan uppfinningen tillämpas inom ett mycket brett frekvensband, t.ex. 100 MHz - 200 GHz.

Uppfinningen åskådliggöres å bifogade ritningar, där fig 1 visar ett block- schema för ett eldgivningssystem enligt uppfinningen vid skjutning av passiva målsökande projektiler och sändande projektiler med en och samma artilleripjäs, fig 2 visar motsvarande blockschema vid skjutning av zonrörsprojektiler, och 452 654 fig 3 åskådliggör det fall då sändande och mottagande projektiler skjuts ut med olika artilleripjäser.

I fig 1 betecknar K en artilleripjäs med ett eldrör E, R är en riktanord- ning för inställning av eldröret E genom svängning omkring en horisontell axel 0 och en ej visad vertikal axel, EL är en eldledningsutrustning, L är en ladd- ningsmekanism och ME är ett magasin för projektiler. Eldledningsutrustningen EL bestämmer med ledning av signaler från ej visade mätorgan positionen för ett utvalt mål, i det visade exemplet ett fartyg F, och ger styrsignaler till rikt- anordningen R som ställer in eldröret E så att projektilerna teoretiskt följer en bana P och träffar målet. vid skjutning matas projektílerna i snabb följd från magasinet ME till laddningsmekanismen L och pjäsen avfyras i samma takt så att till följd av det stora avståndet mellan artilleripjäsen och målet, ofta flera km, ett stort antal projektiler samtidigt befinner sig i luften på väg mot målet.

Enligt uppfinningen är magasinet ME fyllt med två olika sorters projekti- ler som kan betecknas A och B, varvid A är en sprängladdad projektil försedd med en passiv eller rent mottagande målsökare, medan B är en rent sändande pro- jektil. Projektilen B kan vara sprängladdad eller inte. Projektilerna A och B matas in i magasinet ME från ett förråd FA för projektilerna A respektive ett förråd FB för projektilerna B via en väljare V. Denna är så utförd att var n:e projektil i magasinet kommer från FB medan de återstående projektilerna kommer från förrådet FA, varvid n är större än 1, lämpligen 3-5. I exemplet har n an- tagits lika med 4 vilket betyder att var fjärde projektil i luften är en pro- jektil B, medan de tre mellanliggande är projektiler av A-typ.

Väljaren V kan i praktiken vara realiserad såsom en rent manuell opera- tion.

Av detaljritningen överst till höger i fig 1 framgår att projektilen A har en mottagare M som tar emot strålning via en domformad antenn G och avger sin utsignal till en styrenhet eller servomekanism SE. I denna alstras en felsignal som representerar projektilbanans avvikelse från målet, vilken felsignal exem- pelvis får påverka styrfenorna SF på sådant sätt att felsignalen regleras mot noll. Mottagaren M kan på vanligt sätt arbeta enligt principen med avsökning eller med multilober. Den totala känslighetsloben är begränsad och uppgår exem- pelvis till storleksordningen 20°. Projektilen B har enbart en sändare S som avger sin signal till en domformad antenn G. Denna sänder ut elektromagnetisk energi i en begränsad lob på c:a 20° i projektilens rörelseriktning. Sändar- effekten kan till följd av den riktade strålningen vara mycket måttlig, t.ex. 1 W, och sändaren S är lämpligen av solid-state utförande. I ett föredraget exempel är våglängden 3 mm eller 7,5 mm. __..._,...._....__. .; .._._.._.___>_¶fl_<____._.___..__..._.__..._......,.. . 452 654 ' ' Funktionen är den att en projektil av B-typ, såsom Bl i fig 1, åtmin- stone under sista delen av sin bana belyser målet F med elektromagnetisk ener- gi. Målet reflekterar tillbaka energin som uppfångas av mottagarna i projekti- lerna av A-typ. vilka projektiler således styrs mot målet med hjälp av den av B-projektilen utsända energin. En sändande projektil betjänar således de fram- förvarande projektilerna i banan, såsom projektilerna A1, A2 och A3 i fig 1, vilka befinner sig i slutfasen av instyrningen, men även den nånmast bakom- liggande projektilen eller flera bakomliggande projektiler, såsom projektilen A4 i fig 1, som just påbörjar korrigeringen av sin bana i och för instyrning mot målet F. _ _ Fig 2 åskådliggör uppfinningens principer tillämpade i zonrörsfallet. I fig 2 återfinns samma blockschema över eldgivningssystemet som i fig 1 bortsett från att förråden för projektilerna är betecknade med FC respektive FD och in- nehåller projektiler C med mätsystem av zonrörstyp respektive projektiler D som liksom i föregående exempel är rent sändande projektiler. Enligt detaljrit- ningen överst i fig 2 innehåller projektilen C en zonrörsmottagare ZM som tar emot strålning via en antenn G. Zonrörsmottagaren ZM som exempelvis arbetar enligt doppler-principen avger sin utsignal till en zonrörskrets Z med eldtän- dare för utlösning av brisard på ett givet avstånd från målet, som i detta fall är representerat av ett flygplan FL. Zonröret är i detta fall passivt, d.v.s. rent mottagande. Funktionen är den att en projektil av D-typ, såsom D1 i fig 2, belyser målet vilket reflekterar energin tillbaka mot den framförliggande projektilen Cl. Varje sändare betjänar härvid endast den framförliggande eller de ïramförliggande projektilerna, eftersom de bakomliggande fortfarande befinner sig på alltför stort avstånd från målet. n kan i detta fall väljas lika med 1 eller 2, d.v.s. varannan eller var tredje projektil är sändande medan de mellanliggande är mottagande, d.v.s. passiva zonrör.

För att öka störresistensen kan sändarna och mottagarna i zonrörsfallet vara utförda att arbeta enligt en given igenkänningskod.

I båda fallen gäller att mottagarna ej kan störas genom strålningen från de egna sändarna genom att både sändarna och mottagarna arbetar med kraftigt riktad strålning i projektilens rörelseriktning.

Figur 3 åskådliggör det fall att de båda typerna av projektiler, dvs pas- sivt mottagande och sändande, skjuts ut med olika artilleripjäser. I figuren betecknar K1 en artilleripjäs, som enbart skjuter ut sprängladdade projektiler H med passiva målsökare av elektromagnetisk typ. Alternativt kan projektilerna H vara försedda med passiva zonrör som enbart arbetar med mottagning av elektro- magnetisk strålning. K2 är en andra artilleripjäs som befinner sig på avstånd från Kl och som med regelbundna intervall skjuter ut projektiler I liknande S 'f' 452 654 projektilerna B och D i figur 1 och 2, vilka projektiler I är försedda med ut: sändningsorgan för utsändning av elektromagnetisk strålning. Projektilerna I kan antingen vara sprângladdade eller ej. Mellan varje två successiva projektiler I skjuter K2 ut ett antal projektiler Q som antingen kan vara vanliga spränglad- dade proåektiler eller sådana projektiler försedda med passiva mâlsökare, even- tuellt zonrör. Båda pjäserna Kl, K2 är inriktade mot samma mål F och är styrda av en gemensam styranordning ST. Denna styranordning ST är så utförd att den synkroniserar utskjutningstídpunkterna för varje projektil I med utskjutnings- tidpunkten för projektilerna H. Vid början av en eldskur ser således styranord- ningen ST till att den första projektilen H i skuren alltid åtföljes av en pro- jektil I som belyser målet då den första projektilen H är under inflygning mot F och exempelvis när målet ungefär samtidigt som H. vid snabb och kontinuerlig eldgivning från både Kl och K2 är det sedan tillräckligt att skjuta ut projekti- ler I med tillräckligt täta intervall utan exakt synkronisering. Alternativt kan utskjutning av varje projektil I synkroniseras till utskjutningstidpunkterna för vissa av projektilerna H så att varje projektil I tillordnas givna projektiler H och utgör belysningsorgan för dessa.

Claims (10)

452 654 Patentkrav

1. Medtod för bekämpning av mål (F; FL) genom utskjutning av sprängladda- de projektiler (A; C; H) försedda med organ (G,M,SE) för automatisk instyr- ning av projektilen mot målet, målsökningsfunktion, eller organ (G,ZM,Z) för automatisk utlösning av projektilen på ett givet avstånd från målet, zonrörsfunktion, vilka organ arbetar genom mottagning och uppmätning av från målet avgiven elektromagnetisk strålning, k ä n n e t e c k n a d av att i anslutning till utskjutningen av nämnda projektíl (A;C;H) utskjuts en annan projektíl (B;D;J), vilken befinner sig i sin projektilbana på väg mot samma mål (F;FL) som nämnda sprängladdade projektiler (A;C;H) samtidigt med åtminstone en av nämnda sprängladdade projektiler och vilken andra projek- til (B;D;l) är försedd med organ (G,S) för utsändning av elektromagnetisk strålning mot målet för att medan den befinner sig i sin projektilbana be- lysa målet (F;FL) med nämnda elektromagnetiska strålning.

2. Metod enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda andra projektiler (B;D;J) av sändande typ är utförda att sända ut strål- ningen í en begränsad lob, vars riktning i huvudsak sammanfaller med pro- jektilernas rörelseriktning.

3. Metod enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av' att projektiler av mottagande (A;C) och sändande (B;D) typ skjuts ut med en och samma pjäs (K) och att i en skur eller en kontinuerlig serie av pro- jektiler var n:e projektíl är en sändande projektíl (B;D), varvid nål 2. Ä. Metod enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att de mottagande (H) och sändande (J) projektilerna skjuts ut med olika pjäser

(Kl resp K2) och att utskjutnïngen av projektiler av mottagande typ (H) syn- kroníseras med utskjutningen av sändande projektiler (I), så att målet (F) alltid belyses av minst en sändande projektíl för alla mottagande projek- tiler som är under inflygning mot måletf

5. Eldgivningssystem för utförande av metoden enligt något av patent- kraven l-Ä innefattande organ (K,V,FA;K,V,FC;K1) för utskjutning av spräng- 452 654 laddade projektiler (A;C;H) försedda med målsökare (M,SE) eller zonrör (ZM,Z) som arbetar med mottagning av elektromagnetisk strålning, k ä n n e- t e c k n a t av att i systemet även ingår medel (K,V,FB;K,V,FD;K2) för att skjuta ut en annan typ av projektiler (B;D;l), som är försedda med organ (G,S) för utsändning av elektromagnetisk strålning, för vilken målsökare (M,SE) eller zonrör (ZN,Z) är känsliga, och att nämnda medel är så utförda att dessa andra projektiler (B;D;l) av sändande typ är inrikta- de mot samma mål (F;FL) som de förstnämnda projektilerna (A;C;H) och me- dan de befinner sig i sin projektilbana samtidigt med åtminstone en av förstnämnda projektiler belyser målet (F;FL) med nämnda elektromagnetiska strålning.

6. Eldgivningssystem enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda medel innefattar ett förråd (FB;FD) för projektiler av sändande tYP (B;D) samt en väljanordning (V) för att omväxlande mata projektiler av 2 sändande typ (B;D) och projektiler av mottagande typ (A;C) till en artilleri- pjäs (K).

7. Eldgivningssystem enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda medel innefattar en särskild artilleripjäs (K2) för utskjutning av projektiler av sändande typ (I).

8. Eldgivningssystem enligt något av patentkraven 5 - 7, k ä n n e t-e c k- n a t av att sändarna och mottagarna i de sändande (B;D;l) respektive mot- tagande (A;C;H) projektilerna arbetar med så stor våglängd, att det ej be- hövs optisk sikt mellan projektil och mål för att strålningen skall tränga igenom, men ej större våglängd än att den utsända energin kan riktas, lämp- ligen inom det så kallade millimetervågsomrâdet, företrädesvis 3-8 mm.

9. Eldgivningsysstem enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t av att de sändande projektilerna (B;D;|) är försedda med antennorgan (G) som åstadkommer utsändning av strålningen i en begränsad lob av storleksord- ningen 3&° eller mindre, företrädesvis av storleksordningen 200, i en rikt- ning som i huvudsak sammanfaller med projektilens rörelseriktning.

10. Eldgivningssystem enligt något av patentkraven S-9, vid vilket de mottagande projektílerna (C) har zonrörsfunktion, k ä n n e t e c k n a t av att sändarna i de sändande projektilerna (D) och mottagarna 1 de mottagande projektilerna (C) är utförda för sändning respektive känsliga för mottagning av energi, som är kodad enligt given igenkänningskod.