SE451367B - Vid ett kledesplagg, sasom en vest, jacka, byxa e d anbringbar anordning for infestning av foremal - Google Patents

Description

15 20 25 30 451 567 Men det finns andra områden där den ovan angivna kända tekniken inte kan användas. Till dessa hör exempelvis ut- övare av bergsklättrarsporten, av jakt och av fiske. I varje sådant fall förekommer det objekt som måste medta- gas. Nära till hands ligger det då att använda konventio- nella ryggsäckar eller blixtlàsförsedda väskor som bäres i händerna. Fiskelâdor innehållande beten liksom jaktväs- kor bäres ofta också i händerna.

Uppfinningens syfte är att anvisa en universellt använd- bar anordning av i ingressen angivet slag. Det känneteck- nande ses däri, att anordningen innefattar en bärardel med ungefär horisontellt riktad anslags- eller bäryta för föremålet, vilken bärardel övergår i företrädesvis parallella och på avstånd från varandra orienterade och uppåt riktade och elastiska fjädringsegenskaper besittan- de skänklar, som förlöper under en vinkel relativt bärar- delen, vilka skänklar under en vinkel övergår i två, re- lativt varandra i motsatta riktningar förlöpande armar, som är anordnade att löstagbart samverka med söljor, ög- lor eller liknande pà klädesplagget.

Genom en på anvisat sätt utformad anordning kan de mest skiftande föremål medföras hängande från godtyckliga loka- liseringar på klädesplagget. Klädesplaggets infästnings- element, d.v.s. söljorna, öglorna eller liknande kan an- bringas pà ryggpartiet om föremålet, som skall medföras, är lämpligt härför. En jacka, en väst eller annat klädes- plagg kan exempelvis uppvisa infästningselement, d.v.s. söljor e.d., runt exempelvis midjepartiet, för helt val- fri placering av anordningen enligt uppfinningen.

Genom anordningens konstruktion uppnår man, att kraften av ett den nya anordningen belastande föremål fördelas väsentligen jämnt på båda armarna. Det ligger en stor fördel i detta genom att varken infästningselementen (öglorna e.d.) eller klädesplagget självt behöver för- 10 15 20 25 30 451 367 stärkas, och därigenom kan även relativt tunga föremål medföras utan risk att klädesplagget skadas.

En ytterligare fördel med anordningen enligt uppfinningen är att föremålet som uppbäres av anordningen blir vikt- mässigt centrerat och bäraren riskerar inte att tappa balansen.

Genom att åtminstone skänklarna hos anordningen skall be- sitta elastiskt fjädrande egenskaper, säkerställes att anordningen oavsiktligt inte kan lösgöras från öglorna e.d.

Det har visat sig, att om vinkeln mellan bärardelen och ekänklerne ligger mellan 75-1000, företrädesvis ce 9o°, uppstår inga negativa effekter enär det uppburna föremålet vilar på visst avstánd från bärarens kropp.

Vid en universellt användbar anordning enligt uppfinnin- gen utgöres bärardelen av en skänklarna förenande, rak stángformig del. Den raka, mellan skänklarna belägna bä- rardelen kan direkt eller via överföringselement utnytt- jas för lösbar infästning av de mest skiftande föremål.

Vid eñ annan av många tänkbara utföringsformer kan bärar- delen vara cirkelformigt utbildad med en avståndet mellan skänklarna bestämmande öppen cirkelsektor, varvid den så utbildade bärardelen i anordningens arbetsläge är riktad bort från bärarens kropp.

I beroende av storleken pá en så utformad bärardel kan varierande former av exempelvis handverktyg löstagbart införas. Ett hammarhuvud kan vila mot översidan av den cirkelformiga hàllaren, liksom en borrmaskin, en skruv- mejsel e.d. För en fackman är det uppenbart att uppfin- ningstanken kan utnyttjas för att anvisa bärardelen i de mest skiftande utföranden. Väsentligt är dock att vinkeln mellan armarna och resp. skänkel ligger mellan 75-1000, företrädesvis ca 900. Anordningen enligt uppfinningen 'F f. 451 367 10 15 20 25 30 blir därigenom särskilt fördelaktigt svängbart förankrad vid bärarens klädesplagg och genom den högt belägna vrid- ningsaxeln rör sig anordningen i beroende av bärarens rö- relser eller kroppsställning.

Genom att bocka armarna i en riktning snett bort fràn bärardelen uppnås en särskilt god anpassning till bära- rens kropp.

Genom att bocka armarnas fria ändpartier nedåt är anord- ningen enligt uppfinningen lâsbar mellan två närliggande söljor.

Den uppfinningsenliga anordningen framställes enklast och på billigast möjliga sätt om den utgöres av ett enda, på angivet sätt ombockat, hårt material, exempelvis fjäder- stål med cirkulärt tvärsnitt. Det cirkulära tvärsnittet förhindrar utnötning av klädesplagget vid upphängnings- stället.

Ehuru uppfinningen praktiskt kan utnyttjas för de mest skiftande ändamål, kommer den här nedan följande beskriv- ningen att inrikta sig på den nya anordningens utnyttjan- de sdm uppbärningsanordning för exempelvis verktyg. De exempel pà användningsområden som anges utgrö dock ingen begränsning för de i patentkraven angivna kännetecknen.

Kort beskrivning av ritningarna Pig. l är en perspektivvy av en utföringsform av en anord- ning enligt uppfinningen; Pig. 2 visar hur den uppfinningsenliga anordningen löstag- bart anbringas på ett klädesplagg; Pig. 3 visar en anordning med en modifierad bärardel; Pig. 4 visar nâgra ytterligare exempel pà utföranden av anordningens bärardel. (i 10 15 20 25 30 35 451 367 Föredragna, men ej begränsande utföringsformer av uppfin- ningen Den nya anordningen för att löstagbart infästa föremål vid ett klädesplagg innefattar ett undre parti 10 som tjänar som egentlig bärardel för ett föremål 11, som i det i fig.l visade exemplet är en hammare. Bärardelen har formen av en ungefär i horisontalplanet liggande cirkel riktad bort från bärarens kropp med ett företrädesvis öppet sektorpar- ti 12, som i anordningens aktiva bruk är vänt mot bärarens kropp. Bärardelens 10 dimensionering och utseende kan vari- era inom vida gränser, beroende av föremålet eller av for- men pà det handverktyg som skall bäras. Några exempel på andra utföranden av bärardelen beskrives i anslutning till fig.3 och 4.

Ehuru bärardelen 10 i det visade exemplet är utformad efter förhandenvarande föremål, så är den alltid förbun- den med eller övergår i två på avstånd från varandra orienterade skänklar 13,14 vilka är riktade uppåt under en vinkel a av 75-100°, företrädesvis ca 900 relativt bärardelen 10. Åtminstone skänklarna 13,14 är framställ- da av ett material med elastiska fjädringsegenskaper, exempelvis fjäderstål. Skänklarna 13,14 är förbundna med eller övergår i åt väsentligen motsatta håll riktade ar- mar l5,l6, vars fria ändpartier 17,18 i de på ritningen visade utförandena är ombockade.

I fig.2 antydes vid 19 ett klädesplagg som bäres av en person. Klädesplagget kan vara en väst, en byxa, en over- all, en jacka e.d. På lämpliga ställen är plagget 19 för- sett med ett fåtal eller flera söljor, öglor e.d. 20, som på känt sätt är fastsydda på plagget med en övre och en undre söm. Öglorna e.d. 20 har sinsemellan ett visst avstånd i avsikt att två närliggande öglor 20 skall tjänstgöra som infästningsmedel för de med de elastiskt böjliga skänklarna 13,14 förbundna armarna 15,16. Öglor- nas längd är anpassade till längden av armarna 15,16. 10 15 20 25 30 451 367 f) En anordning enligt uppfinningen kan lätt anbringas på plagget 19 genom att med handkraft föra de fjädrande skänk- larna 13,14 mot varandra och därefter föra in armarna 15, å) 16 i bredvid varandra belägna öglor e.d. 20. Avståndet mellan de ofjädrade skänklarna 13,14 resp. mellan angrän- sande öglor e.d. 20 är så avpassat, att skänklarna 13,14 efter införningen av armarna i öglorna, strävar att åter- gå till ofjädrat tillstànd och utövar därvid en kraft mot de mot varandra vända ögleöppningarna, vilket resul- terar i att armarnas 15,16 ombockade ändpartier förskju- tes till ett läge utanför öglans e.d. 20 resp. motsatta ände. Tyngden av ett föremål som uppbäres av eller vilar mot bärardelen gör att armarna 15,16 orienteras i öglans 20 bottenparti. Öglan e.d. 20 bildar följaktligen ett vridcentrum för anordningen enligt uppfinningen, som där- igenom följsamt följer utövarens kroppsrörelser resp. kroppsställningar. Den nya anordningen utgör således icke något rörelsehinder. Bärardelens l0 orientering relativt a de fjädrande skänklarna 13,14 samt dess direkta förbin- delse med nämnda skänklar medför att tyngden av ett bä- rardelen 10 belastande föremål fördelas väsentligen jämnt på armarna 15,16.

Det är fördelaktigt att framställa hela anordningen genom att på visat och beskrivet sätt bocka ett stycke hårt ma- terial med elastiskt fjädrande egenskaper, exempelvis fjäderstâl. Om materialet dessutom har runt tvärsnitt, undvikes alltför snabb nötning av materialet i öglorna e.d. 20.

Fig.4 visar en bärardel med omvänd V-form resp. med en hálförsedd platta för exempelvis skruvmejslar.

En ytterligare fördel med den nya anordningen är, att den efter fullgjort värv kan lossas och förvaras till nästa tillfälle och klädesplagget kan under mellantiden använ- das för andra uppgifter.

Claims (10)

10 15 20 25 30 451 367 P a t e n t k r a v

1. Vid ett klädesplagg, sàsom en väst, jacka, byxa e.d. anbringbar anordning för infästning av föremål (ll), k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en bärar- del (10) med ungefär horisontellt riktad anslags- eller bäryta, vilken bärardel övergår i företrädesvis parallel- la och på avstånd från varandra orienterade, uppàtrikta- de och elastiska fjädringsegenskaper besittande skänklar (l3,l4), som förlöper under en vinkel relativt bärardelen (10), vilka skänklar under en vinkel (Q) övergår i tvâ, relativt varandra i motsatta riktningar förlöpande armar (l5,l6), som är anordnade att löstagbart samverka med söljor, öglor eller liknande (20) pà klädesplagget (19).

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att vinkeln (a) mellan bärardelen (10) och skänklarna (13,l4) ligger mellan 75-loo°, företrädesvis ca 9o°.

3. Anordning enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d av att bärardelen (10) utgöres av en skänklarna (l3,14) förenande rak stångdel.

4. Anordning enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d av att bärardelen (10) är cirkelformigt utbildad och företrädesvis med en avståndet mellan klämorganen bestäm- mande öppen cirkelsektor och är i anordningens använd- ningsläge riktad bort från bärarens kropp.

5. Anordning enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a d orienterad relativt de uppåtriktade skänklarna (l3,l4), av att bärardelen (10) är så utformad och att ett densamma belastande föremål (ll) utövar en väsent- ligen lika stor kraft på båda armarna (l5,l6).

6. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att vinkeln (a) mellan armarna (l5,l6) och skänklarna 10 15 451 367 (l3,l4) ligger mellan 75-1000, företrädesvis ca 900.

7. Anordning enligt kravet 1 elelr 6, k ä n n e t e c k- n a d av att armarna (l5,l6) är ombockade i en riktning snett bort från bärardelen (10).

8. Anordning enligt något av kraven 1,6 eller 7, k ä n- n e t e c k n a d av att armarnas (l5,l6) fria ändparti- er är nedàtbockade.

9. Anordning enligt ett eller flera av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den är inrättad att lös- tagbart infästas mellan pà avstånd fràn varandra och i ungefär samma plan förlagda söljor, öglor, hällor eller liknande (20) på klädesplagget (19), varvid armarnas (l5,l6) ombockade ändar bildar en låsning.

10. Anordning enligt något av kraven l-8, k ä n n e - t e c k n a d av att den utgöres av ett enda stycke av ett ombockat, hårt och fjädrande egenskaper besittande material, företrädesvis fjäderstàl. (SQ