SE450942B - Linjal med ett eller flera forskjutbara och instellbara mattminnen - Google Patents

Description

450 942 så överbyggda, inneslutna och skyddade av sagda underdelsmedel, sagda mel- lanläggsmedel och sagda överdelsmedel att man exempelvis kan vila och draga handen över linjalens sagda överdelsmedels översida eller översidor vid linjering fram till och förbi det eller de, bakom linjalens mät- och ritkant eller mät- och ritkanter, placerade och inställda överbyggda mått- minnet eller måttminnena utan att komma åt måttminnet eller måttminnena med handen eller pennan, och därmed utan att brott uppstår i linjeringslin- jen eller utan att måttminnet rubbas oavsiktligen från sitt_inställda läge, eller måttminnena rubbas oavsiktligen från sina inställda lägen, på sagda måttskalemedel under linjeringsarbetet och övrigt.linjalarbete.

Linjalen med inneslutna och överbyggda måttminnen, enligt uppfinningen, är väl användbar exempelvis vid ritning av hus, såsom hobby eller professio- nellt, där det ofta är svårt att komma ihåg mått som man jämför med andra mått om och om igen, i skolarbetet vid uppritning av figurer i matematiken, där man ofta glömer mått när man är i färd med att rita upp dem och har hållt på länge med siffror, samt på kontor, vid ritbord, vid uppritning av maskindelar och vid andra tillfällen där man behöver mäta upp mått, linjera mått och bevara mått och det är viktigt att man vid lång användning av lin- jalen kan få vila handen på linjalen när man linjerar och/eller ställer in måttminnena, utan att man komer åt eller rubbar måttminnena oavsiktligen.

De medel som krävs för uppfinningen framgår av patentkraven samt den be- skrivning som följer, där två utföringsformer av uppfinningen ska beskrivas med hänvisning till figurer och där ytterligare några utföringsformer samt tillägg ska beskrivas därefter. Figurerna visar i huvudsakš Figur l visar en linjal med inneslutet och överbyggt måttminne, enligt uppfinningen, sedd i längdriktningen och ovanifrån.

Figur 2 visar delar av det inneslutna och överbyggda måttminnet, som synes på figur l, i genomskärning.

Figur 3 .visar delar av det inneslutna och överbyggda måttminnet, som synes på figurerna l och Z, i särdelade sektioner sedda i sidled ovan- ifrån.

Figur 4 visar en_linjal med främre och bakre inneslutna och överbyggda måttminnen, enligt uppfinningen, sedd i längdriktningen ovanifrån. xv 17 3450 942 Figur 5 visar linjalen med främre och bakre inneslutna och överbyggda måttminnen, enligt figur 4, sedd rakt uppifrån.

Figur 6 visar linjalen med främre och bakre inneslutna och överbyggda måttminnen, enligt figurerna 4 och 5, i profil och linjalen i genomskärning.

Figur 7 visar det bakre inneslutna'och överbyggda måttminnet, som synes på figurerna 4, 5 och 6, i profil och det bakre rummet med rums- höljet i genomskärning.

Figur 8 visar det bakre inneslutna och överbyggda måttminnet, som synes på figurerna 4, 5, 6 och 7, sedd i längdriktningen och i sidled ovanifrån, och delar av det bakre rummet utan överdelen.

Linjalen 1, som synes på figurerna l - 3 och på en del av figurerna 4 - 6, har en avlång underdel 2 och över hela underdelen 2 en avlång genomsynlig överdel 3 och i den ena kortändan mellan dessa utgår från dessa en gjuten kortmellanläggsform 4a och i den andra kortändan mellan dessa är anordnat en separat kortmellanläggsform 4b som förenats med dessa. I den bakersta ändan mellan underdelen 2 och överdelen 3 och kortmellanläggsformerna 4a, b är en bakre längdmellanläggsform 5 gjuten med överdelen 3 och underde- len 2 och i den ena kortändan gjuten med den gjutna kortmellanläggsformen ha och i den andra kortändan separat förenad med den separata kortmellan- läggsformen bb. Överdelen 3 är framtill formgjuten i en nedåtböj 6, som sträcker sig till mät- och ritkantens 7 översta kant, över underdelens framkant 8, under vilken är anordnad en måttskala 9, och nedböjningen 6 bildar en främre längdmellanläggsform. Linjalen l har därmed ett avlångt inre rum 10 som sträcker sig mellan underdelens 2 översida, som sålunda bildar rummets 10 botten, och överdelens 3 undersida, som sålunda bildar rummets 10 tak, och kortmellanläggsformernas 4a,b ínsídor samt längdmel- lanläggsformernas 5,6 insidor, varav mellanläggsformernas 4a,b,5,6 insi- dor sålunda bildar rummets 10 väggar. Båda längdmellanläggsformerna 5,6 stärker linjalen l och hindrar att stort svaj uppstår på_överdelen 3 när man lägger handen på densamma vid linjering. En längdöppning ll sträcker sig utmed överdelen 3 över rummet 10. Längdöppningen ll indelat överde- len 3 i en större främre överdelsdel 3a och en bakre mindre överdelsdel 3b. p450 942 Underdelen 2 har en bana 12, vilken har formen av en skåra som sträcker sig inuti och utmed underdelen 2 rakt under längdöppningen ll. Banan l2 har överst två, med mellanrum emellan, parallellt löpande snett utåt av- fasade glidlängdkanter 12a,b och därunder varje en rak vägg l2c,d under vilka finns en botten l2e, som har en dammöppning 12f (se vidare punkt 1), sidan 8). Linjalen l kan exempelvis utformas i plexiglas eller plast eller bådadera. överdelen 3 och underdelen 2 och mellanläggsformerna 4a;b,5 är lämpligen vardera ungefär lika tjocka (se vidare punkterna 4), 6) - 8)).

I det överbyggda linjalrummet 10 har i detta exempel inplacerats ett mått- minne 13. Man kan dock lika gärna ha två eller flera måttminnen l3 i rummet 10. Måttminnet 13 har en löpare 14, vars glidsidor l4a,b som är snett inåt avfasade, ligger emot de utåt avfasade glidbanelängdkanterna l2a,b och löparens 14 botten tar inte i banans botten l2e (se vidare punk- terna 2), 3)). På löparens 14 ovansida är anordnad en måttarmsskåra l4c, vars skårlängdkanter l4d,e i detta exempel sträcker sig upp“över glidbane- längdkanterna lZa,b. Löparen 14 har ungefär utmed sin mitt ett hål l4f och över löparens måttarmsskåra l4c ligger en del av en måttarm l6a, som har ett hål lób som passar över löparens hål l4f. Den främre resterande måttarmsdelen l6c sträcker sig fram i rumet 10 mellan underdelen 2 och den främre överdelsdelen 3a, utan att ligga emot dessa, och framtill i en nedåtböj till mät- och ritkanten 7, utan att måttarmsspetsen 16d tar i överdelsnedböjningens 6 insida. Mellan undersidan av måttarmsdelen l6a som ligger över löparens måttarmsskåra l4c och löparens måttarmsskåra l4c har i detta exempel anbragts en separat stålfjäderanordning 15 (se vidare punkt 16)). Över måttarmsdelen l6a, som ligger över löparens måttarms- -skåra l4c och fjäderanordníngen 15, är en övre måttarmsskåra 17 anbragd, vars nedgående skårlängdkanter l7a,b ligger på löparens måttarmsskåras skårlängdkanter l4d,e. Från den övre måttarmsskårans 17 översidas mitt utgår en förskjutningsdel l8, som sträcker sig en sträcka upp i längdöpp- ningen ll, och som har en fingerurholkning l8a, vilken är formad så att den passar ett finger. Nederst i fingerurholkningens l8a mitt finns ett hål l8b, som också går igenom den övre måttarmsskåran 17, varav hålet l8b passar över måttarmshålet l6b. Igenom dessa hål l8b,l6b samt fjäderanord- ningen l5 och löparens hål l4f har i detta exempel anbragts en skruv 19, vilken är gängad endast längst ned, varav den gängade delen l9a är fast- skruvad i en mutter 20 som ligger i_en urholkning l4g på löparens 14 bot- ten under löparens hål l4f (istället för ovanstående kan delarna samman- 450 942 nitas eller liknande). I fingerurholkningen 18a kan anbringas någon finger- greppsdel som döljer skruvhuvudet, och fingergreppsdelen kan vara räfflad, eller liknande, samt anordnad med en liten urholkning som passar en penn- spets. När skruven 19 fastskruvats pressar den övre måttarmsskåran 17 en utskjutande del 16e, som utgår från undersidan av en bakre förtjockad och bred måttarmsdel 16f, ned i en urholkning l4h på löparen 14, och den övre måttarmsskåran 17 pressar den förtjockade och breda måttarmsdelens 16f' undersida emot löparens måttarmsskåras skårbotten lhi och översida emot den övre måttarmsskårans skårtak 17c och längdsidokanterna emot skårlängd- kanternas 14d,e,l7a,b insidor (se vidare punkt 13)). Denna måttarmskläm- låsanordning hindrar att måttarmen 16 rubbas framåt och bakåt och onödigt- vis i sidled när man förskjuter måttminnet 13. När skruven 19 fastskru- vats, och måttminnet 13 ännu inte är insatt i linjalen 1, pressas också, efter den förtjockade måttarmsdelen 16f, översidan av en förtunnad och avsmalnande måttarmsdel l6g, som inte tar i skårlängdkanternas l4d,e,l7a,b insidor, varav denna måttarmsdel 16g är så anordnad för att kunna fjädra, upp mot den övre måttarmsskårans tak l7c. Översidan av en främre friktions- del 21, som är en liten upphöjning på måttarmens 16 översida, precis fram- för den övre måttarmsskåran 17, ligger an den främre överdelsdelens 3a undersida utav fjäderanordningens 15 och den förtunnade måttarmsdelens lóš tryckkraft, när måttminnet 13 är inplacerat i linjalen 1. Den främre friktionsdelen 21 hindrar att den mellan underdelen 2 och den främre över- delsdelen 3a liggande måttarmsdelens 16c översida samt översidan av den främre delen av den övre måttarmsskåran 17 utsätts för friktion, för att bromsverkan på måttminnet 13 inte ska bli för stort och för att minimalt med repor ska uppstå utmed den främre överdelsdelens 3a undersida när man förskjuter måttminnet 13. När måttminnet 13 således är inplacerat i lin- jalen l och den främre friktionsdelens 2l'översida är uppressad mot den främre överdelsdelens 3a undersida, böjs den förtunnade och avsmalnande måttarmsdelen l6g ned över fjäderanordningen 15 i den del av det bildade fjäderutrymmet 22 som sträcker sig mellan undersidan av den avsmalnande måttarmsdelen l6g och löparens måttarmsskåras botten 14i. Den främre delen av den övre måttarmsskåran 17, vilken också är ett mellanlägg som tar upp hårda tryck på linjalen 1, och därmed skonar fjäderanordningen 15 och måttarmen 16, är så anordnad i höjd att dess översida inte tar i den främre överdelsdelens 3a undersida annat än när den främre överdelsdelen 3a trycks ned, som ibland vid linjering. Utav den förtunnade måttarmsdelens l6g och 45Û 942 fjäderanordningens 15 tryckkraft pressas också översidan av en bakre frik- tionsdel 23, som är en liten upphöjning längst bak på den övre måttarms~ skårans 17 översída, upp mot den bakre överdelsdelens 3b undersida. Den bakre friktionsdelen 23 hindrar att hela den bakre delen av den övre måttarmsskårans 17 översida utsätts för friktion, för att bromsverkan på måttminnet 13 inte ska bli för stort (se vidare punkt 5)). 'Då friktions- = delarnas 21,23 översídor pressas upp mot överdelens 3 undersida pressas lö- parens jämnrakt avfasade glidsidor l4a,b ned mot de jämnrakt avfasade och exakt parallella glidbanelängdkanterna 12a,b, varigenom måttminnet 13 hela tiden är i klämställning mellan överdelen 3 och banan 12 och varigenom när man íörskjuter måttminnet 13 med en penna eller ett finger på förskjutnings- delen 18, löparen 14 inte hoppar ur banan 12 och inte vickar på densamma, så att inga onödiga kast i sidled uppstår mellan måttarmsspetsen löd och måttskalan 9, När man för måttminnet 13 utmed rummet 10, vilket man kan göra mellan kortmellanläggsformernas 4a,b ínsidor, går måttminnet 13, när måttminnets 13 delar anordnats i samstämmighet med varandra, sammantaget rakt, lagomt-lätt samt även mjukt och jämnt, då den över fjäderanordningen 15 fjädrande måttarmsdelen l6g samt fjäderanordningen 15 utjämnar eventuella ojämnheter utmed den främre överdelsdelens 3a undersida. Friktionsdelarna 21,23 är lämpligen utformade i slitstark och friktionstålig plast (se vi- dare punkterna lä), 16) - 18)). ' När man ställer in ett måttminne 13 på ett mått på måttskalan 9 stannar måttminnet 13 omedelbart när man stoppar detsamma, precis på det inställda måttet, då alltså fjäderanordningen 15 och den förtunnade måttarmsdelen l6g hela tiden håller friktionsdelarnas 21,23 översidor upptryckta mot överde~ lens 3_undersida. Måttminnet 13 förblir sedan, genom sin klämställning mellan banan 12 och överdelen 3, kvar i sitt inställda läge på måttet och bevarar måttet ända tills man för måttminnet 13 åt sidan igen. Detsamma gäller för varje annat måttminne 13 som man placerar ut i rumet 10 och var- helst man i rummet 10 placerar desamma och även om man vänder, förflyttar eller skakar linjalen 1. Då förskjutningsdelen 18 i längdöppningen ll sträcker sig en sträcka nedanför överdelens 3 översida, som gör den över- ö; byggd av överdelen 3, och då måttarmen 16 inte sträcker sig förbi mät- och ritkanten 7 kan man också linjera fram till och förbi måttminnena 13 med handen samtidigt vilandes på och dragandes över linjalens l översida,' vilket man bör göra, utan att måttminnena 13 rubbas därav. 'Då måttminnena 450 942 13 hela tiden är inneslutna i rummet 10 är inte heller måttminnena 13 ivägen och stör när man arbetar med linjalen 1, samtidigt som måttminnena 13 hela tiden skyddas från törnar och dylikt (se vidare punkterna 9), l0))f Över- delen 3 är i detta exempel nedavfasad i längdöppningens ll kortändar samt något utmed dess längdkanter, så att man kan komma åt förskjutningsdelen 18 när så avses (men alltså inte ofrivilligt).

I detta exempel är den främre delen av måttarmen l6c, som utvisar och för- tydligar måttet, bred och försedd med två raka längdkanter, som kan använ- das som mätkanter (se vidare punkt 12)). Två måttminnen 13 kan skjutas ihop i rummet lO om man anordnar varje måttminnes 13 förskjutningsdel 18 i linje med måttarmens 16 innerlängdkant, varigenom man med innerlängdkanterna kan märka ut två mått som ligger tätt intill varandra på måttskalan 9. Den_ eller de längdkanter som användes som mätkant kan märkas ut med ett streck eller någon symbol (se vidare punkt 15)). Överdelsnedböjningen 6 är så anordnad, låg och tjockast upptill och efter hand allt tunnare och i sådan gradvinkel att inga oönskade optiska fenomen, typ för kraftiga förstoringar eller oönskade ljusbrytningar i materialet, uppstår under normalt användan- de, varigenom skalstrecken och måttarmen 16 inte förvränga av densama, och överdelsnedböjníngens tunna framkant 6a ligger på mät- och ritkantens 7 översta kant och måttarmens spets_l6d sträcker sig till en liten bit bakom överdelsnedböjningens 6 insida, vilket gör att ögat-uppfattar det_så att måttarmen 16 går ända fram till mät- och ritkanten 7 vid linjering och måttutmärkning. Härav har man hela tiden en bra närkontakt mellan mät- och och ritkanten 7 och måttminnets 13 mätkant eller mätkanter.' Då måttarmens 16 mätkant ser ut att gå ända fram och då den är rak så att den följer grad- strecket, förlänger och förtydligar också mätkanten i praktiken gradstrec- ket på vilket måttminnet 13 är inställt, vilket hjälper linjeraren att tyd- ligt se gradstrecket och sålunda hjälper honom att klart avläsa det inställ- da måttet och ger honom.ett bra riktmärke var han ska avsluta linjeringen.

Med varje måttminne 13 som är inplacerat i linjalen 1 kan man mäta upp mått, syfta in mått, utvisa och förtydliga mått, jämföra mått med andra mått och bevara mått på linjalen 1. -När man måttar ut eller mäter upp förslagsvis längden på en linje eller ett föremål, ställer man linjalens l 0:a vid linjens eller föremålets början, och för måttminnet 13 till .450 942 objektets slut, och släpper måttminnet 13, varefter det uppmätta längdmåt- tet är låst bevarat och förtydligat tills man flyttar måttminnet 13 igen.

När man linjerar med linjalen 1 håller man lämpligen fast linjalen 1 med några fingrar på den vänstra delen av linjalen 1 eller på linjalhandtaget 24, som i detta exempel är fast förenat med en del av linjalens l baksida (se vidare punkt 11)).

Linjalen l anbringas lämpligen i ett linjalskydd då den inte används. 'Dock kan linjalen l lätt rengöras från dam genom att man exempelvis för in en liten penselborste genom längdöppningen 11 och med den för ut dammet genom dammöppningen l2f.

Linjalen och måttminnena kan varieras på flera sätt, varav här följer några exempel: 1) Banans botten kan vara helt täckt eller anordnad med stora öppningar. 2) Glidbanelängdkanterna kan vara inåtböjda och löparen kan vara rund. 3) Banan kan ha formen av en skena eller annan skåra än den i exemplet angivan skåran och löparen utformas då så att den passar därtill. 4) För att linjalen ska se ännu lägre samt estetisk ut kan man fasa av över- delens övre längdbakkant. Även överdelens övre kortsidokanter kan avfasas. 5) Överdelen kan anordnas ogenomsynlig över friktionsdelarnas glidspår för att dölja de ev. få repor som blir av desama. 6a) Utmed linjalens kortän- dar och den bakre längdändan kan man anordna ett och sama av följande mel- lanläggsalternativ eller ett av följande mellanläggsalternativ i kombina- tion: a) En separat mellanläggsform som förenas med underdelen och över- delen. b) Gjuten med överdelen en mellanläggsform som förenas med under- delen. c) Gjuten med underdelen en mellanläggsform som förenas med överde- len. d) Gjuten med överdelen en mellanläggsform och gjuten med underdelen en mellanläggsform som förenas med varandra; e) En separat mellanläggsform som förenas med underdelen och en överdelsmellanläggsform. f) En separat mellanläggsform som förenas med överdelen och en underdelsmellanläggsform. g) En separat mellanläggsform som förenas med en underdelsmellanläggsform och en överdelsmellanläggsform. 4 I Utmed en av linjalens kortändar och den bakre längdändan kan också anord- nas: h) En mellanläggsform sammangjuten i en form med underdelen och över- delen. Den andra kortändan fär då anordnas med företrädesvis alternati- vet a). _i45o 942 Utmed linjalens främre 1ängdända_kan anordnas ett av följande alternativ: a) Gjuten med överdelen en mellanläggsform som avtunnar och sträcker sig till underdelen utan att vara förenad med densama (som 6:an på linjal 1). b) Gjuten med överdelen en mellanläggsform som avtunnar och är gjuten i en form med underdelen eller på annat sätt sammanföres med underdelen.

Man kan också utforma linjalen så att hela underdelen (med skåra och skår- botten) plus den bakre längdmellanläggsformen och den bakre överdelsdelen (med kortsidokanter till och med längdöppningens kortändar) utformas i en form och den främre överdelsdelen och den främre delen av kortmellanläggs- formerna utformas i en form, och sedan förena dessa former (som i krav 6).

Det finns en möjlighet att linjalen också kan gjutas helt i en form. ób) Den bakre längdmellanläggsformen behöver inte vara ett enda långt stycke, men kan istället vara uppdelad i flera små stycken, placerade med mellanrum emellan varandra. Kortmellanläggsformerna kan sträcka sig utmed hela eller en del av kortändarna. 7) Linjalen kan anordnas på ett 'av följande vis; a) Hela linjalen kan utformas i genomsynligt material som är ofärgat eller genomsynligt färgat. b) Överdelen och underdelen och eventuella därtill tillhörande mellanläggsformer kan utformas i genom- synligt material som är ofärgat eller genomsynligt färgat och de'separata mellanläggsformerna kan utformas i ogenomsynligt material som är ogenom- synligt färgat eller ofärgat. c) Överdelen och eventuellt därtill till- hörande mellanläggsformer kan utformas i genomsynligt material som är ofär- gat eller genomsynligt färgat och de separata mellanläggsformerna, om de förekomer, samt underdelen och eventuella därtill tillhörande mellanläggs- former kan utformas i ogenomsynligt material som är ofärgat eller ogenom- synligt färgat. 8) Istället för en överdel som är utformad i en form i kortändarna kan man exempelvis anordna två horisontellt parallellt lig- gande överdelar och i kortändarna en kantbit mellan dessa, som förenas med överdelarna. I detta exempel är det endast helt nödvändigt att den främre överdelsdelen och den mellanläggsform som anordnas i den främre längdän- dan är genomsynliga, medan övriga delar kan vara antingen genomsynliga eller ogenomsynliga. 9) a) Ett parkeringsutrymme, där man kan parkera måttminnena när de inte används, kan anordnas exempelvis i den vänstra ändan, från den vänstra kortmellanläggsformens insida till måttskalans början, eller på samma sätt i den högra ändan av rumet eller i båda ändarna av rummet. b) Överdelen kan anordnas ogenomsynlig över parkering- utrymet. 10) Ovanför parkeringsutrymmet kan utmed ex.vis den främre över- 450 942 10 delsdelens undersida anordnas en kilformig urholkning, en sträcka längs med längdöppningen. Syftet med urholkningen är att, när måttminnet står parkerat under densamma, fjädern under tiden kan sträcka ut sig. Detta är inte nödvändigt om man har en U-formad fjäder, men det kan vara bra vid andra fjädertyper. rürholkningen kan även anordnas utmed den främre glid- banelängdkanten under parkeringsutrymet. ll) Linjalen kan också anordnas helt utan linjalhandtag. 12) Den främre delen av måttarmen kan ha annan form än den som beskrivits, ex.vis spetsig form eller nålform.. Bakom den främre delen av måttarmen, som visar mått, vilken form denna än har, kan måttarmen, bakåt till och med den främre friktionsdelen, ha gradvis vidare form så att den till slut är lika bred som förskjutningsdelen eller rak form eller annan form. 13) Den bakersta förtjockade och breda måttarms- delen kan vara utformad i en form med löparen eller liknande, istället för att en utskjutande del inplaceras i en urholkning på löparen. Istället kan också en utskjutande del utgå från löparen och föras in i en urholk- ning på måttarmen. Flera liknande anordningar kan istället också anord- nas för att få en måttarmsklämlåsanordning._ 14) Varje måttminne kan utformas i genomsynligt eller ogenomsynligt material och anordnas i en eller flera färger, som matchar linjalens färg eller färger. 15) För att känneteckna måttminnena, om de är flera, kan desamma eller visardelen eller måttstrecket anordnas i olika färger. 16) På figurerna 1-3 är fjä- dern en konisk separat tryckfjäder, men man kan lika gärna mellan löparen och måttarmsdelen över löparen anordna en annan stål- eller plastfjäderanord- ning (exempelvis med U-form) som är separat eller som är förenad med lö- parens måttarmsskåra eller måttarmsdelen över löparen, på ett sådant sätt att fjädern bidrar med anpassad tryckkraft till att den förtunnade måttarms- delen trycks upp från löparen. 17) Fjädern kan borttagas. 18) Måttminnet kan bestå av: En löpare och en måttarm, varav en del av måttarmen sträcker sig en nivå ovanför underdelen i rummet och en del av måttarmen är förenad med löparen och på den sistnämnda måttarmsdelen är en förskjutningsdel förenad och en sträcka framför förskjutningsdelen är på måttarmen förenad en friktionsdel, som anligger den främre överdelsdelens undersida, varav måttarmssträckan mellan förskjutningsdelen och den främre friktiqnsdelen är så utformad att den utgör en främre fjäder, som kan böjas ned, och bak- till på måttminnet kan en av följande anordningar användas: a) På måttar- mens bakända en bakre friktionsdel som anligger den bakre överdelsdelens undersida. b) En fjäder som sträcker sig uppåt och anligger den bakre 0/ 450 942 ll överdelsdelens undersida. c) Måttarmen sträcker sig ytterligare en sträc- ka bakom löparen, varav denna måttarmssträcka är så utformad att den utgör en fjäder som kan böjas ned, och längst bak på densamma förenas en bakre friktionsdel som anligger den bakre överdelsdelens undersida.

På figurerna 4 - 8 synes linjalen 25. Linjalen 25 består av en främre stör- re del lt som är identisk med linjalen l, och från dess underdel 2, under den bakre längdmellanläggsformens 5 nedre längdbakkant, fortlöper bakåt en underdel 2a och från dess bakre överdelsdel 3b, över den bakre längdmellan- läggsformens 5 övre längdbakkant, fortlöper bakåt en överdel 3c och i den ena kortändan mellan den bakåt fortlöpande underdelen 2a och överdelen 3c är en kortmellanläggsform hd gjuten med desamma och den främre gjutna kort- mellanläggsformen ha, och i den andra kortändan mellan den bakåt fortlöpan- de underdelen 2a och överdelen 3c är en separat kortmellanläggsform 4d före- nad med desamma och den främre separata kortmellanläggsformen 4b. Linjalen 25 får därmed också en bakre mindre del 26 med däri ett bakre mindre över- byggt rum 27, som sträcker sig mellan det bakre rumets underdels 2a över- sida, som sålunda bildar rummets 27 botten, och det bakre rummets överdels 3c undersida, som sålunda bildar rumets 27 tak och det bakre rummets kortmellanläggsformers 4c,d insidor och den bakre längdmellanläggsformens 5 baksida och linjalens 25 bakända, varav nämnda mellanläggsformer 4c,d,5 bildar rummets 27 väggar. Från den bakre längdmellanläggsformens 5 baksida samt en mindre del av det bakre rummets kortmellanläggsformers 4c,d insider och en mindre del av det bakre rummets underdel 2a utgår en bakåt nedavfasad skallist 28, varpå är tryckt en bakre måttskala 29, som har sama längd som måttskalan 9 i det främre rumet 10. En sträcka bakom skallisten 28 utgår från en mindre del av det bakre rumets underdel 2a och en mindre del av det bakre rummets kortmellanläggsformers 4c,d insidors nedre hälfter, en bana bestående av en glidskena 30 (se vidare punkt 1), sidan 14) och bakom glidskenan 30 finns en längdöppningrßl mellan den återstående delen av det bakre rummets underdel 2a och överdel 3c samt det bakre rummets kortmellan- läggsformer 4c,d. Linjalen 25 kan exempelvis utformas i plexiglas eller plast eller bådadera. Överdelen 3, underdelen 2 och mellanläggsformerna 4,5 är lämpligen vardera-ungefär lika tjocka (se vidare punkterna 2) _ 4)).

I det främre rummet 10 finns i detta exempel ett måttminne 13, men man kan 450 942 12 lika gärna inplacera flera måttminnen l3 i det överbyggda rummet 10.

I det bakre rumet 27 har i detta exempel inplacerats två måttminnen 32, men man kan lika gärna inplacera ett eller flera måttminnen 32 i det överbyggda ruet 27. Varje måttminne 32 har i längdöppningen 3l, en sträcka framför det bakre rumets underdels 2a och överdels 3c baksidor en förskjutningsdel 33, vars nedre del är precis bakom glidskenan 30. Förskjutningsdelens 33 baksida är lämpligen räfflad, så att man kan fatta tag i förskjutningsde- len 33 med ett finger när så avses (men inte ofrivilligt). Från en del av förskjutningsdelens 33 framsida utgår en stomme 34. Stommen 34 sträcker sig först rakt fram, precis över glidskenan 30 och därefter sträcker sig stommen 34 i en kortare nedåtlutning och stomen 34 sträcker sig också mellan precis framför glidskenan 30 och en sträcka bakom skallistens 28 baksida, utan att ligga an det bakre rumets underdel 2a. Framför nedåtlutningens nedersta del utgår från stommen 34 en fjäder 35, som sträcker sig uppåt och bakåt en sträcka över nedåtlutningen och en sträcka över den delen av stomen 34 som ligger på glidskenan 30, där fjäderns 35 översida anligger det bakre rummets överdels 3c undersida och fjädern 35 böjer sig något mot den sistnämnda stomdelen. Härav trycks den utav förskjutningsdelens 33 nedre dels inner- sida och stommens 34 innersidor bildade skåran 36, vilken är detta måttmin- nets 32 löpare, ned över glidskenan 30, så att när man förskjuter måttminnet 32, skåran 36 inte hoppar ur glidskenan 30 och inte vickar på densamma och varigenom måttminnet 32 hela tiden befinner_sig i klämställning mellan det bakre rumets överdel 3c och glidskenan 30. Samtidigt när fjädern 35 pres- sas ned, pressas översidan av en friktionsdel 37, som utgår från stommen 34 framför fjäderfästet och som sträcker sig uppåt och bakåt, upp mot det bakre rummets överdels 3c undersida, varigenom en visardel 38, som från friktionsdelens 37 fäste och stommen 34 skjuter ut framåt över måttskalan 29, hindras att ligga an det bakre rummets överdels 3c undersida, så att inga repor uppstår utmed det bakre rumets överdels 3c undersida över mått- skalan 29. Visardelen 38 hållas också i rakt läge en sträcka över måttska- lan 29, utan att vicka ner och repa densama, utav att förskjutningsdelens 33 översida också anligger det bakre rummets överdels 3c undersida. När man med ett finger på förskjutningsdelen 33 för måttminnet 32 utmed rumet 27, vilket man kan göra mellan det bakre rumets kortmellanläggsformers 4c,d insidor, går måttminnet 32 sammantaget lagomt lätt samt även mjukt och jämnt, då fjädern 35 utjämnar ev. ojämnheter utmed det bakre rumets över- dels 3c undersida. Måttminnets 32 delar (se vidare punkterna 8) - 9)) är 450 942 13 lämpligen utformade i slitstark och friktionstålig plast.

När man ställer in ett måttminne 32 på ett mått stannar måttminnet 32 ome- delbart när man släpper detsama, precis på det inställda måttet, då minst fjäderns 35 översida hela tiden anligger det bakre rummets överdels 3c un- dersida. Måttminnet 32 förblir sedan, genom sin klämställning mellan glid- skenan 30 och det bakre rummets överdel 3c, kvar i sitt inställda läge på måttet och bevarar måttet ända tills man för måttminnet 32 åt sidan igen.

Detsamma gäller för varje annat måttminne 32 som man placerar ut i det bakre rummet 27 och varhelst man i det bakre rumet 27 placerar desama, och även om man vänder eller förflyttar linjalen 25. Det bakre rummets underdel 2a och överdel 3c har, som tidigare nämnts, anordnats så att de sträcker sig en sträcka bakom förskjutningsdelarna 33, så att man också kan hålla linjalen 25 med ett grepp om överdelen 3 och underdelen 2 utan att måttmínnena 32 rubbas därav. Då måttminnena 32 hela tiden är inneslut- na i det bakre rummet 27 är desama inte ivägen och stör när man arbetar med linjalen 25, samtidigt som måttminnena 32 hela tiden skyddas från tör- nar och dylikt (se vidare punkterna 5), 6)).

I detta exempel har visardelen 38, som utvisar och förtydligar måttet, en bred form vars ena längdkant är rak och är en mätkant och vars andra längd- kant är böjd upptill för att förhindra missförstånd mellan mätkanterna när man använder flera måttminnen 32 bredvid varandra (se vidare punkterna 7), 10)). Om man anordnar två visardelars 38 mätkanter så att de kan skjutas in mot varandra, kan två helt närliggande mått märkas ut även med två mått- minnen 32 på måttskalan 29 i det bakre rummet 27.

När man med det främre måttminnet 13 har mätt upp ett mått, kan man bevara detta mått genom att ställa in ett bakre måttminne 32 på sama mått på den bakre måttskalan 29. Med det främre måttminnet 13 kan man operera fritt och mäta upp nya mått, syfta in mått, direkt jämföra nya mått med bevarade mått, samt även kortvarigt bevara mått och det främre måttminnet 13 använ- des också som visare när man linjerar upp nya och bevarade mått. Medan man arbetar med det främre måttminnet l3, kan man ha jämförelsemått beva- rade med de bakre måttminnena 32 (som ju är ur vägen för det främre mått- minnet 13 i ett enskilt bakre rum 27) så länge som så önskas, samtidigt som dessa mått är lätta att avläsa vid behov. 450 942 14 Den bakre delen av linjalen som innehar ett bakre rum samt måttminnena kan varieras på flera sätt, varav här följer några exempelzy 1) Banan kan ha formen av en skåra eller annan form och måttminnets löpare utformas då så att den passar därtill. '2) Det bakre rummets överdels och underdels bak- kanter kan avfasas. 3) I kortändarna kan man använda vissa av de mellan- läggsalternativ som beskrivits för linjalen l, punkterna 6a a-h. 4) Den bakre delen av linjalen kan utformas helt i genomsynligt material eller på något av de sätt som beskrivits för linjalen 1, punkterna 7b-c. 5) Det bakre rumet kan anordnas med parkeringsutrymme, på något av de sätt som beskrivits för linjalen 1, punkterna 9a-b. 6) Vid parkfringsutrymmet, eller parkeringsutrymena, kan utmed det bakre rummets överdels undersida, eller glidskenan, anordnas en kilformig urholkning. »Syftet med urholk- ningen är att, när måttminnet står parkerat i parkeringsutrymet, fjädern kan sträcka ut sig ifall så önskas. 7) Visardelen kan ha annan form än vad som visats på figurerna 4 - 8, ex¿vis spetsform eller nålform. 8) Måttminnets delar, eller någon eller några av dem, kan utformas separata och förenas med sin föreningsdel med starkt lim eller med annan fästanord- ning. 9) Måttminnena kan utformas i ogenomsynlig eller genomsynlig färg som matchar linjalens färg eller färger. 10) För att känneteckna mått- minnena kan desamma, eller visardelen eller något mätkantmärke anordnas i olika färger eller också kan måttminnena förses med en kännetecknande bokstav. Om måttminnena är tre till antalet kan ett måttminne ex.vis anordnas med bokstaven L (för längden), ett måttminneIanordnas med bok- staven B (för bredden) och ett måttminne anordnas med bokstaven H (för höjden), varefter man kan använda respektive måttminne för längd-, bredd-5 och höj dmåtc.

Linjalen med inneslutna och överbyggda måttminnen, enligt uppfinningen, kan ha andra utföringsformer än de som nu beskrivits, varav fyra exempel härpå ska beskrivas i stora drag nedan: Det första exemplet är en linjal som består av en underdel, med en främre mät- och ritkant och därtill minst en måttskala, varav underdelen baktill är överbyggd på så vis att ett bakre mindre rum uppstår i och av linjalen som är lika, eller liknande, linjalens 25 bakre rum. I det bakre rummet inplaceras ett antal måttminnen som är lika, eller liknande, måttminnena i 450 942 15 linjalen 25.' Patentkrav 8 och 9 beskriver denna linjal och linjalen om- nämnes som nr 2,5,26, varav 2 = underdelen 2, 5 = den bakre längdmellan- läggsformen och 26 = det bakre rumshöljet med däri det bakre rummet. Det bakre rummet och måttminnena kan varieras enligt vad som beskrivits för linjalen 25, i den mån så passar.

Det andra exemplet är en linjal som består av en underdel och över hela underdelen en avlång överdel, och utmed varje kortända mellan dessa utgår från dessa kortmellanläggsformer. En längdöppning sträcker sig utmed linjalens baksida mellan underdelens översida och överdelens undersida och kortmellanläggsformernas insidor. överdelen är därmed odelad. Över- delen är framtill nedåtböjd till underdelens främre mät- och ritkant, var- till minst en måttskala är anordnad, och överdelsnedböjningen bildar en främre längdmellanläggsform. Linjalen har därmed ett avlångt överbyggt rum i och av densamma. En bana sträcker sig utmed underdelen. I linja- lens rum inplaceras ett antal måttminnen. Måttminnena har en löpare, som är anbragd på banan och en lång måttarm är förenad med löparen. Måttar- men sträcker sig framåt till mät- och ritkanten och bakåt bakom löparen så långt att en förskjutningsdel, som är förenad med måttarmens bakända, i längdöppningen sträcker sig en sträcka framför underdelens och överde- lens baksidor. Med måttminnet är också förenat en eller flera delar som anligger överdelens undersida. Måttminnet är lämpligen anordnat fjädrande på något av de sätt som beskrivits för linjalen l. ~Linjalen kan varieras enligt vad som beskrivits för linjalen 1, i den mån så passar. Istället för nu beskrivna måttminnen kan måttminnen av mindre storlek (exempelvis som måttminnena som beskrivits för linjalen 25 med en längre visardel som går ända fram till den främre måttskalan) användas i linjalen.

Det tredje exemplet är en linjal som består av en avlång underdel och över hela underdelen en avlång överdel vari varje kortända mellan dessa är fö- renat kortmellanläggsformer. En längdöppning sträcker sig utmed överde- lens mitt och en bana sträcker sig utmed underdelen. Överdelen är både framtill nedåtböjd till linjalens främre mät- och ritkant, vartill minst en måttskala är anordnad, och baktill nedåtböjd till linjalens bakre mät- och ritkant, vartill minst en måttskala är anordnad, och överdelsnedböj- ningarna bildar en främre respektive en bakre längdmellanläggsform. Lin- jalen har därmed ett avlångt överbyggt rum i densamma. I linjalens rum in- placeras ett antal måttminnen. Måttminnena har en löpare, som är anbragd 450 942 16 på banan och en lång måttarm är förenad med löparen. Måttarmen sträcker sig framåt till den främre mät- och ritkanten och bakåt till den bakre mät- och ritkanten. En förskjutningsdel är förenad med måttarmen. Med måttmin- net är också förenat en eller flera delar som anligger överdelens undersida.

Måttmínnet är lämpligen anordnat fjädrande på något av de sätt som beskri- vits för linjalen l. Linjalen kan varieras enligt vad som beskrivits för linjalen 1, i den mån så passar.

Det fjärde exemplet är en linjal som består av en avlång underdel och över hela underdelen en avlång överdel vari båda kortändarna mellan dessa anord- nats och förenats kortmellanläggsformer, och vari den bakre ändan mellan underdelen och överdelen anordnats en bakre längdmellanläggsform som före- nats med dessa. överdelen är framtill nedåtböjd till mät- och rítkanten, varav överdelsnedböjníngen bildar en främre längdmellanläggsform. Linja- len har därmed ett avlångtöverbyggt rum i och av densamma, En bana sträc- ker sig utmed underdelen. Banan har formen av en glidskena, vilken på undersidan har en smalare fot som är förenad med underdelen.V En springa uppstår då framtill mellan underdelens översida och glidskenans undersida till fotens framsida och en springa uppstår baktill mellan underdelens över- sida och glidskenans undersida till fotens baksida. På glidskenan i rummet placeras ett antal måttminnen som vardera har en löpare, ca l cm bred, som är anbragd över glidskenan. Löparen är nedtill fram och bak försedd med en inskjutningsdel, som skjutes in i vederbörlig springa och en av, eller båda, inskjutningsdelarna är försedda med en fjäder, lämpligen av plast, 'som anligger glidskenans fot. En måttarm är förenad med löparen. -Måttar- men sträcker sig ända till underdelens främre mät- och ritkant. Man kan också ändra den bakre längdmellanläggsformen till en längdmellanläggsform av typen överdelsnedböjning och använda underdelens baksida som en mät- och ritkant och måttarmen kan utformas så lång att den också sträcker sig bakåt ända till den bakre mät- och ritkanten. Till varje mät- och ritkant är minst en måttskala anordnad. Löparen, eller en separat förenad del, kan fungera som förskjutningsdel. Linjalen kan förses med linjalhandtag och parkeringsutrymme.

Varje linjal med måttminnen, enligt uppfinningen, kan förses med flera underdelsmåttskalor i rader under varandra och en eller flera måttskalor 450 9427 17 utmed överdelen. En överdelsmåttskala kan vara precis samma som en under- delsmåttskala, och anordnas i koordination med en sådan, och vara till för snabbinställning av mått, eller också kan en överdelsmåttskala vara en I helt annan måttskala än en underdelsmåttskala och man kan också ha en eller flera av varje.

Linjaler med millimetermåttskala (med centimetermarkeringar) kan förses med millimetersiffror som anordnas i sidled från millimeterstrecken och ett eller flera bredformade måttminnen (främre eller bakre måttminne) som är anbragda i en dylik linjal kan förses med ett hål på sin måttarm, respek- tive visardel. Hålet placeras så att det överligger raden med millimeter- siffror och anordnas så stort att precis en siffra får plats däri. När man använder måttminnets vänstra längdkant som mätkant anordnas siffrorna i sidled åt höger från strecken på ett sådant sätt att när måttminnet är inställt på ett millimeterstreck, samma millimeterstrecks sifferbeteckning framträder i måttminneshålet. För varje millimeterstreck som man ställer in måttminnet på blir därmed den korrekta millimetersiffran inringad i måttminneshålet. Det är också möjligt att ställa in måttminnet på ett millimeterstreck helt med utgångspunkt från när den rätta siffran synes i hålet, om man från början har ett givet mått. Använder man alternativt måttminnets högra längdkant som mätkant måste siffrorna istället anordnas åt vänster från millimeterstrecken. Man kan också på linjalen anordna två rader med millimetersiffror, varav en rad anordnas åt höger från strecken och en rad anordnas åt vänster från strecken. Dessa två rader kan användas till ett (eller flera) bredformade främre måttminnens vänster- och höger- längdkant, i vilket fall varje måttminne får anordnas med två hål, ett övre hål för den övre raden och ett nedre hål för den undre raden. De två ra- derna kan också användas till två bredformade-måttminnens(främre eller bakre måttminne) innerlängdkanter, i vilket fall ett måttminne anordnas med ett hål för den övre raden och det andra måttminnet anordnas med ett hål för den undre raden. Varje måttminneshål kan förses med ett ca 1 mm tjockt förstoringsglas, i storlek med en datumklockas datumvisarglas, som för- storar upp siffrorna. Måttarmen, respektive visardelen, får då anordnas något tjockare utmed den delen där hålet görs. Med ett måttminne med måttminneshål med förstoringsglas i, där millimetersiffran blir både in- ringad och förstorad, blir det mycket lätt att utläsa ett enskilt milli- meterstreck. 450 942 18 Andra beteckningar än míllímetersiffror kan.också anordnas i sidled under raden eller raderna med millímetersíffror, exempelvis en l-200 skala, vil- ken anordnas med små siffror, vilka, ett åt gången, kan bli synliga i ett och samma måttminneshål som användes för millimetersíffror, eller i ett separat måttminneshål, vilket också kan vara försett med förstoringsglas.

Om måttarmen, respektive visardelen, framtill istället för bredtorm har spetsform, eller annan form, får beteckningarna istället anordnas rakt ba- kom gradstrecken eller så att de passar in i ett hål på den alternativa formen. En eller flera underdels- och/eller överdelsmåttskalor kan, som förstås, anordnas med beteckningar eller småskalor. Hur många stora mått- skalor, beteckningar och småskalor som totalt kan anordnas beror på hur bred linjalen görs.

Claims (1)

1. g4so 942 19 Patentkrav l. Linjal med vilken man ritar raka linjer, som anordnats med ett eller flera förskjutbara och inställbara måttminnen, k'ä n n e t e c k n a t av att i och av linjalen (l;25;2,§,26) anordnats ett rum (l0;27) eller flera rum (l0,27), varav sagda rums (l0;lO,27;27) ovansida eller ovan- sidor överbyggts, genom att linjalen (l;25;2,5,26) består av en avlång underdel (2;2,2a) eller flera avlånga underdelar som är anordnade att bilda en avlång underdel, och däröver sagda underdelsmedel (2;2,2a) en avlång överdel (3a,b;3a,b,c;3c) eller flera avlånga överdelar som är anordnade att bilda en avlång överdel, vari kortändarna mellan sagda un- derdelsmedel (2;2,2a) och sagda överdelsmedel (3a,b;3a,b,c;3c) är före- nade med dessa kortmellanläggsmedel (4a,b;4a,b,c,d;4c,d) och att mellan sagda underdelsmedel (2;2,2a) och sagda överdelsmedel (3a,b;3a,b,c;3c) i linjalens (l;25;2,5,26) längdriktníng anordnats en eller flera längd- mellanläggsmedel (5,6;5), varigenom utav sagda mellanläggsmedel (Åa,b, 5,6;4a,b,5,6,4c,d;4c,d,5) sagda överdelsmedel (3a,b;3a,b;c;3c) separe- rats på avstånd från och över sagda underdelsmedel (2;2,2a) och sagda ett avlångt överbyggt rum (l0;27) eller flera avlånga överbyggda rum (lO,27) formats i linjalen (l;25;2,5,26l, varav sagda rum (l0;lO,27;27) sträcker sig mellan sagda underdelsmedel (2;2,2a), som bildar sagda rums (l0;l0,27;27) botten eller bottnar, och sagda överdelsmedel (3a,b; 3a,b,c;3c), som bildar sagda rums (l0;lO,27;27) tak, och mellan sagda kortmellanläggsmedel (4a,b;4a,b,c,d;4c,d), varav sagda mellanläggsmedel 450 942 20 (4a,b,5,6§4a,b,5,6,4c,d;4c,d,5) bildar väggar till sagda rum (l0;l0,27; 27), och att till sagda rum (lO;l0,27;27) på linjalen (1;25;2,5,26) anordnats en längdöppning (ll;3l) eller flera längdöppningar (ll,3l), och varpå linjalen (l;25;2,5,26) anordnats måttskalemedel (9;9,29;29) och vari sagda rum (l0;l0,27;27) anordnats en bana (l2;30) eller flera banor (l2,30) och ett måttminne (13) eller flera måttminnen (l3,32;32), varav måttminnet (13) eller måttminnena (l3,32;32) kan nås, för för- skjutning utmed banan (l2;30) eller banorna (l2,30) och sagda rum (l0; l0,27;27) och sagda måttskalemedel (9;9,29;29), genom längdöppningen (l1§3l) eller längdöppníngarna (ll,31), medelst måttminnets (13) eller måttminnenas (l3,32;32) en eller flera förskjutningsmedel (l8;l8,33; 33), som överbyggts av sagda överdelsmedel (3a,b;3a,b,c;3c) och att måttmínnets (13) eller måttminnenas (l3,32;32) visarmedel (l6;l6,38;38) och övriga medel är så överbyggda, inneslutna och skyddade av sagda un- derdelsmedel (2;2,2a), sagda mellanläggsmedel (4a,b,5,6;4a,b,5,6,4c,d; 4c,d,5) och sagda överdelsmedel (3a,b;3a,b,c;3c) att man exempelvis kan vila och draga handen över linjalens (l;25;2,5,26) sagda överdelsmedels (3a,b;3a,b,c;3c) översida eller översidor vid linjering fram till och förbi det eller de, bakom linjalens (l;25;2,5,26) mät- och ritkant (7) eller mät- och rítkanter, placerade och inställda överbyggda måttminnet (13) eller måttminnena (l3,32;32) utan att komma åt måttminnet (13) eller måttminnena (l3,32;32) med handen eller pennan och därmed utan att brott uppstår i linjeringslinjen eller utan att måttminnet (13) rubbas oavsiktligen från sitt inställda läge, eller måttminnena (l3,32; 32) rubbas oavsiktligen från sina inställda lägen, på sagda måttskale- medel (9;9,29;29) under linjeringsarbetet och övrigt linjalarbete. Linjal (l) enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t-av att linjalen (1) består av en överdel (3a,b) som av en längdöppning (ll), som sträcker sig utmed densamma, är indelad i en främre överdelsdel (3a) och en bakre överdelsdel (3b), varav överdelen (3a,b) i övrigt är anordnad över hela en underdel (2), och att sagda längdmellanläggsmedel består dels av en bakre längdmellanläggsform (5) som är anordnad i den ba- kersta ändan mellan underdelen (2) och den bakre överdelsdelen (Bb) och förenata med dessa och dels av att överdelen (3a,b) framtill är formgjuten i en överdelsnedböjning (6) som bildar en främre längdmel- lanläggsform, varigenom ett rum (10) uppstår i linjalen (1), vilket sträcker sig mellan underdelens (2) översida och överdelens (3a,b) 450 942 11 ' undersida och sagda kortmellanläggsmedels (4a,b) insidor och längdmel- lanläggsformernas (5,6) insider, och varav båda längdmellanläggsfor- merna (5,6) stärker linjalen (1) och hindrar stort svaj på överdelen (3a,b) när man vilar handen på överdelen (3a,b) vid linjering, och att sagda måttskalemedel är en måttskala (9) eller flera måttskalorw som anordnats i den främre delen av linjalen (l), att en bana (12) är anordnad utmed underdelen (2), samt att måttminnet (13) eller varje enstaka måttminne minst består av följande medel som är förenade med varandra: sagda visarmedel (16) som utvisar mått, löparmedel (14) som utformats passande till banan (12), sagda förskjutningsmedel (18) som överbyggts av överdelen (3a,b), genom att densamma eller desamma anordnats en sträcka nedanför överdelens (3a,b) översida i längdöpp- ningen (ll) samt en låsanordning eller flera låsanordningar, varmed måttminnet (13) eller varje enstaka måttminne kan låsas på ett mått eller flera mått på måttskalan (9) eller måttskalorna. Linfial (1) enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att överdelsned- höjningen (6), således den främre längdmellanläggsformen är anordnad så låg och tjockast upptill och efter hand allt tunnare och i sådan gradvinkel att densamma inte skapar oönskade optiska fenomen, varige- nom skalstrecken och.måttminnets (13) eller måttminnenas sagda, en eller flera, visarmedel (16) inte förvrängs av densamma, och att ned- böjningens (6) tunna framkant sträcker sig till den främre mät- och ritkantens (7) översta kant och sagda visarmedel (16) sträcker sig till en liten bit bakom överdelsnedböjningens (6) insida, vilket i praktiken gör att ögat uppfattar det så att sagda visarmedel (16) går ända fram till den främre mät- och ritkanten (7), varigenom, och då också sagda visarmedel (16) framtill har en eller flera raka mätkanter, mätkanten eller varje enstaka mätkant förlänger och förtvdligar grad- strecket och utgör ett bra stoppriktmärke vid linjeringen. Linjal (1) enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att banan _ (12) är en skåra i och utmed underdelen (2), varav banan (12) överst har två, med mellanrum emellan, parallellt löpande snett avfasade glid- längdkanter (12a,b), därunder varje en rak vägg (l2c,d) under vilka finns en botten (l2e), att måttminnets (13) eller varje enstaka mått- minnes löparmedel är en löpare(lå),vars undersida inte skrapar i banans botten (l2e), och som har två snett avfasade glídsidor (l4a,b), som -450 942 _ 11. friktionellt ligger emot de avfasade glidbanelängdkanterna (12a,b), samt på löparens (14) ovansida en måttarmsskåra (14c) som har två skårlängdkanter (14d,e), och att på löparens (14) mitt finns ett hål (lâf), samt att måttminnets (13) eller varje enstaka måttminnes vi- sarmedel är en måttarm (16), varav en del av måttarmen (16a)-ligger över löparens måttarmsskåra (l4c) och har ett hål (16b) som passar över löparens hål (14f), och att den främre resterande måttarmsdelen (l6c) sträcker sig fram i rumet (10) mellan underdelen (2) och den främre överdelsdelen (3a), utan att ligga emot dessa, och att mellan måttarmsdelen (lóa), som ligger över löparens måttarmsskåra (l4c), och löparens måttarmsskåra (l4c), en separat eller med någon av nämnda delar förenad fjäderanordning (15) anordnats, samt att över måttarms- delen (16a) som är anbragd över fjäderanordningen (15) och löparens måttarmsskåra (14c) en övre måttarmsskåra (17) är anbragd, vars ned- gående skårlängdkanter (l7a,b) ligger på löparens måttarmsskåras skårlängdkanter (14d,e) och att måttmínnets (13) eller varje enstaka måttminnes förskjutningsmedel är en förskjutningsdel (18) som utgår från den övre måttarmsskårans (17) översidas mitt, varav förskjut- ningsdelen (18) har en fingerurholkning (lßa) vari nederst i mitten finns ett hål (18b), som också går igenom den övre måttarmsskåran (17), varav hålet (l8b) passar över måttarmshålet (l6b); samt att minst igenom dessa hål (18b,l6b) och löparens hål (145) anbragts en del (19) som fastsatts, och att en måttarmsklämlåsanordning är anord- nad baktill på måttminnet (13) eller varje enstaka måttminne, och hindrar måttarmen (16) från att rubbas framåt, bakåt och onödigtvis i sidled, att framför måttarmsklämlåsanordningen en förtunnad och av- smalnande måttarmsdel (l6g) är anordnad, som inte tar i skårlängdkan- ternas (14d,e,l7a,b) insidor, varav denna måttarmsdel (16g) är så anordnad för att, när måttminnet (13) eller varje enstaka måttminne är inmonterat i linjalen (1) och då översidan av en främre friktionsdel (21), som är en liten upphöjning på måttarmens (16) översida precis framför den övre måttarmsskåran (17), och som utav fjäderanordningens (15) och den förtunnade måttarmsdelens (l6g) tryckkraft friktionellt ligger an den främre överdelsdelens (3a) undersida, kunna fjädra över fjäderanordningen (15) i den del av det bildade fjäderutrymmet (22) som sträcker sig mellan den förtunnade måttarmsdelens (l6g)'undersida och löparens måttarmsskåras botten (lái), varav den över fjäderanord- ningen (15) fjädrande måttarmsdelen (lóg) och fjäderanordningen (15) utjämnar eventuella ojämnheter utmed den främre överdelsdelens (3a) 'ß 450 942 undersida när man förskjuter måttminnet (13) eller varje enstaka mått- minne, samt att den främre delen av den övre måttarmsskåran (17), som också är ett mellanlägg som tar upp hårda tryck på linjalen (1), och därmed skonar fjäderanordningen (15) och måttarmen (16), är så anord- nad i höjd att dess översida inte tar i den främre överdelsdelens (3a) undersida annat än när den främre överdelsdelen (3a) trycks ned, och att av fjäderanordningens (15) och den förtunnade måttarmsdelens (lóg) tryckkraft också översídan av en bakre friktionsdel (23), som är en liten upphöjning längst bak på den övre måttarmsskårans (17) översida, pressas upp mot och friktionellt anligger den bakre överdelsdelens (3b) undersida, varigenom när friktionsdelarnas (2l,23) översidor pressas upp mot och friktionellt anligger respektive överdelsdels (3a, bl undersida, löparen (14) pressas ned i banan (12) och friktionellt anligger den, varigenom av måttminnets (13) eller varje enstaka mått- minnes beskrivna klämställning mellan överdelen (3a,b) och banan (12), samt banans (12) och löparens (14) beskrivna utformningar, löparen (14) hindras från att glappa i banan (12) och därmed måttarmen (16) hindras från att koma i snedläge, så att när man ställer in måttmin- net (13) eller varje enstaka måttminne på ett mått, felaktig och osä- ker gradstrecksvisning inte uppstår av måttarmen (16) på måttskalan (9) eller måttskalorna, samt varav utav nämnda klämställning och nämnda ut- formningar måttminnet (13) eller varje enstaka måttminne kan bevaras låst precist på ett inställt mått på måttskalan (9) eller på ett eller flera mått på måttskalorna, även vid förflyttning av linjalen (1). Linjal (1) enligt något av kraven 2 - 4, k ä n n e t e c k n a t av att överdelen (3a,b) i längdöppningens (ll) kortsidokanter och längd- kanter är nedavfasad. Linjal (1) enligt något av kraven 2 - 5, k ä n n e t e c k nia t av att hela underdelen (2) och den bakre längdmellanläggsformen (5) och den bakre överdelsdelen (Bb), som sträcker sig till och med längdöpp- ningens (ll) kortändar, utformats i en gjutform och att i bägge kortän- darna en främre del av kortmellanläggsmedlen (4a,b) är gjutna i ett med den främre överdelsdelens (3a) undersida och att den utskjutande Bakre resterande delen av kortmellanläggsmedlen (4a,b) i kortändarna passats in och separat förenats med hela underdelen (2), den bakre längdmellanläggsformens (5) framsida och den bakre överdelsdelens (3b) undersida, samt att i båda kortändarna en utskjutande del utgår från 450j942 lä underdelen (2), vilka båda passar in i en vederbörlig urholkning utmed den främre delen av kortmellanläggsmedlens (4a,b) undersidor, eller tvärtom, för att stärka linjalens (1) och överdelens (3a,b) hållbar- het efter sammanfogningen av linjalen (ll Linjal (25) enligt något av kraven 2 - 6, k ä n n e t e c k n a t.av att från underdelen (2), under den bakre längdmellanläggsformens (5) nedre längdbakkant, fortlöper bakåt en underdel (Za) och från den bakre över- delsdelen (3b), över den bakre längdmellanläggsformens (5) övre längd- bakkant, fortlöper bakåt en överdel (3c), så att även ett bakre rum (27) uppstår i linjalen (25), vilket sträcker sig mellan det bakre rum- metë underdels (2a) översida och det bakre rummets överdels (3c) under- sida och den bakre längdmellanläggsformens (5) baksida och linjalens (25) baksida, och att minst en måttskala (29) är anordnad i det bakre rummet (27), och att en bana (30) är anordnad utmed det bakre rummets underdel (Za), varutmed måttminnet eller måttminnena (32) som är in- placerade i det bakre rummet (27) är förskjutbara genom en längdöpp- ning (31). Linjal (2,5,26) enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att linjalen (2,5,26) har en underdel (2,2a) vartill dess främre mät- och ritkant (7) är anordnad minst en måttskala (9), och att sagda längdmellanläggs- medel är en bakre längdmellanläggsform (5), som är anordnad och förenad med underdelen (2,2a) en sträcka bakom den främre mät- och ritkanten (7) och en sträcka framför linjalens (2,5,26) baksida, och att en över- del (3c) börjar där den bakre längdmellanläggsformen (5) börjar och är förenad med minst dess översida, varav överdelen (3c) sträcker sig över den bakre delen av underdelen (Za) och i kortändarna över sagda kort- mellanläggsmedel (4c,d), varigenom ett bakre rum (27) uppstår i linja- len (2,5,26), som sträcker sig mellan det bakre rummets underdels (Za) översida och det bakre rummets överdels (3c) undersida och det bakre rummets kortmellanläggsmedels (4c,d) insidor och den bakre längdmellan- läggsformens (5) baksida och linjalens (2,5,26) bakända, och att minst en måttskala (29) är anordnad i det bakre rumet (27), och att en bana (30) är anordnad utmed det bakre rummets underdel (2a), varutmed mått- minnet eller måttminnena (32) som är inplacerade i det bakre rumet (27) är förskjutbara genom en längdöppning (31). 15 c 450 942 Linjal (25;2,5,26) enligt något av kraven 7 eller 8, k ä n n e - t e c k n a t av att en nedavfasad skallist (28) är anordnad och före- nad med minst en del av det bakre rumets underdel (Za) bakom den bakre längdmellanläggsformen (5), varpå skallisten (28) en måttskala (29) är anordnad, att banan (30) består av en glidskena som en sträcka bakom skallisten (28) utgår från minst en mindre del av det bakre rumets un- derdel (Za), att längdöppningen (31) är bakom glidskenan (30), mellan den återstående delen av det bakre rummets underdel (2a) och överdel (3c), samt att måttminnets eller varje enstaka måttminnes (32) för- skjutningsmedel är en förskjutningsdel (33) som i längdöppningen (31) befinner sig en sträcka framför det bakre rummets underdels (2a) och överdels (3c) baksidor, varav förskjutningsdelens (33) nedre del är precis bakom glidskenan (30), och att från en del av förskjutningsde- lens (33) framsida utgår en stomme (34), vilken först sträcker sig rakt fram, precis över glidskenan (30) och vilken därefter sträcker sig i en kortare nedåtlutning och varav stommen (34) också sträcker sig mellan precis framför glidskenan (30) och en sträcka bakom skallistens (28) baksida, utan att ligga emot det bakre rummets underdels (2a) översida, och att framför nedåtlutningen är anordnad och förenad en fjäder (35), som är separat förenad eller som är gjuten med stommen (34) och som sträcker sig uppåt och bakåt en sträcka över nedåtlutningen och en sträcka över den delen av stommen (34) som ligger på glidskenan (30), där fjäderns (35) översida friktionellt anligger det bakre rummets överdels (3c) undersida och fjädern (35) böjs ned lite mot den sist- nämnda stomdelen, varigenom den utav förskjutningsdelens (33) nedre dels innersida och stommens (34) innersidor bildade skåran (36), vil- ken är måttminnets eller varje enstaka måttminnes (32) löpare, trycks ned över glidskenan (30) och friktionellt ligger emot denna, och att när fjädern (35) är spänd översidan av en fríktionsdel (37), som utgår från stommen (34) framför fjäderfästet och som sträcker sig uppåt och bakåt, pressas upp mot och friktionellt anligger det bakre rumets överdels (3c) undersida, varigenom en visardel (38), som är måttmin- nets eller varje enstaka måttminnes (32) visarmedel och som från fríktíonsdelens (37) fäste och stommen (34) skjuter ut framåt över måttskalan (29), hindras att anligga det bakre rummets överdels (3c) undersida, så att inga repor uppstår utmed densamma ovanför måttska- lan (29), och att visardelen (38) hållas i rakt läge en sträcka över måttskalan (29), utan att vicka ned på densama när man förskjuter måttminnet eller varje enstaka måttmínne (32), utav att förskjutnings- l0. ll. 13. 14. 450 942 lå delens (33) översida också friktionellt anligger det bakre rumets överdels (3c) undersida, och att utav måttminnets eller varje enstaka måttminnes (32) beskrivna klämställning mellan det bakre rummets överdel (3c) och glidskenan (30), och utav skårans (36) och glidske- nans (30) beskrivna utformningar, skåran (36) hindras från att glappa på glidskenan (30) och därmed visardelen (38) hindras från att koma i snedläge, så att när man ställer in måttminnet eller varje enstaka måttminne (32) på ett mått, felaktig och osäker gradstrecksvisning inte uppstår av visardelen (38) på måttskalan (29), och att utav nämnda klämställning och nämnda utformningar måttminnet eller varje enstaka måttminne (32) kan bevaras låst precist på ett inställt mått på måttskalan (29), även vid förflyttning av linjalen (25). Linjal (l;25;2,5,26) enligt något av kraven 2 - 5, 7 ~ 9, k ä n n e - t e c k n a t av att i den ena kortändan en kortmellanläggsform (4a; 4c) är gjuten i ett med överdelen (3a,b;3c) och underdelen (2;2a;2, 2a) och att i den andra kortändan en separat kortmellanläggsform (4b;4d) anbringats mellan underdelen (2;2a;2,2a) och överdelen (3a,b; 3c) och förenats med dessa. Linjal (l;25;2,5,26) enligt något av kraven 2 - 10, k ä n.n e - t e c k n a t av att ett eller flera måttminnen anordnats med ett eller flera måttminneshål och att till minst en måttskala en eller flera rader med siffror anordnats på ett sådant sätt att när ett måttminne är inställt på ett visst gradstreck, en siffra från raden eller raderna som motsvarar detta gradstreck, synes i måttminneshålet eller måttminneshålen. Linjal (l;25;2,5,26) enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t-av att minst ett måttminneshål försetts med ett förstoringsglas. Linlal (1;25;2,5,26) enligt något av ovanstående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att linjalen har ett måttminnesparkeringsutrymme eller flera måttminnesparkeringsutrymen. Línjal (1š25S2»5,26) enligt något av ovanstående krav, k å n n e - t 3 C K H a t av att linjalen (1) försetts med minst ett linjalhand- tag (24).