SE434784B - Larmsendande anordning vilken er anslutbar till det publika telefonnetet - Google Patents

Description

\ '78-01782-9 av den appiikationsberoende informationen, att dess mikroproces- sor-baserade utrustning är uppbyggd i enkortsiösning där kortet är anordnat att vid konstaterat iarm ansiuta sig ti11 teiefonled- ningen och teiefonnätet och initiera tiiistånd som motsvarar en aviyft handmikroteïefon, att avgöra om normai koppiingston erhåi- Tes inom en förutbestämd första tidsrymd, t ex 9-20 sekunder, att godkänna koppiingstonen endast om den kvarstår under en förutbe- stämd andra tidsrymd, t ex 2 sekunder, att initiera konventioneïi uppringning inom teiefonsystemet tiii en iarmcentraï, att invänta B-svar och avgöra om detta ska godkännas e11er förkastas och vid godkänt B-svar förorsaka överföring av det konstaterade iarmet.

I en vidareutveckiing av uppfinningstanken anordnas mikroproces- sorn på ett specieilt sätt i iarmsändaranordningen så att ström- försörjning av mikroprocessorn kommer tiii stånd endast vid för- utbestämda tiiifäiien.

Det som huvudsakiigen kan anses vara kännetecknande för en anord- ning eniigt uppfinningen framgår av den kännetecknande deïen i det efterföljande patentkavet 1.

För närvarande föresiagna utföringsformer av en anordning som uppvisar det för uppfinningen signifikativa kännetecknensskaii beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning tiil bifogade ritningar där, fig 1 i principschemaform visar den nya anordningen, fig 2 visar ett fiödesschema, fig 3 i principschemaform visar en mera detaijerad utförings- form, fig 4 i schemaform visar en i anordningen ingående teiefondei, fig 5 i principschemaform visar i teïefonideien ingående reiä- kretsar, i fig 6 visar principen för en avkodare, ' 7801782-9 fig 7 visar ett principschema för en utnyttjad k1ockkrets, fig 8 i diagramform visar i kretsarna ingående impu1 ser.

I figuren 1 är en i ett te1efonsystem, exempe1vis i det publika te1efonätet, ingående te1efon1edning (abonnent1edning) visad med T. Den 1armsändande anordningen innefattar en centra1 1ogikenhet i form av en mikroprocessor 2 samt en anpassningsde1 ans1utbar me11an mikroprocessorn och te1efon1edningen. Anpassningsde1en 3 mottar från te1efon1edningen inkonlnande signa1er och anpassar dessa ti11 mikroprocessorn 2 1ämp1iga signa1er. På motsvarande sätt omformas mikroprocessorns signa1er ti11 signa1er som är 1ämp1iga för te1efon1edningen i den andra överföringsriktningen.

Anpassningsde1en 3 innefattar på i och för sig känt sätt ett k1ippsteg på sin utgång mot mikroprocessorn. I figuren 1 är även införda med streckande 1injer tidigare utnyttjade konventione11a tonsändare och tonmottagare som man nu så1edes ersätter med sig- na1behand1ingskretsar i mikroprocessorn.

Ti11 mikroprocessorn är ans1uten e11er hör ett strukturregister i form av ett (S)-PROM-minne 4. I nämnda strukturregister 1agras den inte11igenta informationen som ti11de1ar ifrågavarande 1arm- stä11e dess appfikationsberoende information. Strukturregistret är anordnat 1ätt utbytbart och genom att man därvid ti11de1ar o1ika strukturminne o1ika a1goritmer, kan man på ett enke1t sätt bestämnia, ändra, komp1ettera, etc både vid nyinsta11ation och i efterhand, karakteristiken som ska11 vara signifikativ för 1arm- stä11et.

Mikroprocessorn är även ans1uten ti11 en e11er f1era 1armgivare 5. Ej specie11t visade strömförsörjningskretsar är vidare så anordnade att strömförsörjning av mikroprocessorn sker endast vid förutbestämda ti 11 fä1 1 en .

Före1iggande anordning utnyttjar en mikroprocessor-baserad en- korts1ösning, vi1ken i en1ighet med ovanstående är avsedd att ersätta tidigare teknik baserad på s k fyrkortssystem. Grundmo- de11en för det nya systemets funktion framgår av f1ödesschemat en1igt figuren 2. Uppfinningen ans1uter ti11 en viss de1 det program som rea1iserar f1ödet. Mera konkret är den nya anord- 7801782-9 _ ningen förverkligad i den i figuren 3 visade utföringsformen.

Provning av önskat programflöde och framtagning av flerkortslös- ning har genomförts i praktiken. I anslutning till uppfinningens framtagning har anknytningar gjorts till programspråket för Moto- rolas mikroprocessor 6800, asemblerspråk för editering, asembling och länkning av olika programdelar. Även knytningar har gjorts till vissa fysiska komponenter såsom typ 6810 programmerbar logik PIA 6820, med flera.

I det praktiska utförandet har uppfinningen knutits till system baserade på Motorolas 6800 och Intel 8080 vilka härvid bedömts som i stort sett likvärdiga. Övriga delar i aktuellt larmsystem har till stor del baserats på 6800, varför speciellt denna har föredragits. Även CMOS-lösningar (COSMAC) är möjliga i sammanhanf get.

I det följande skall göras en analys av förekommande signaler.

Definitionen på larm är att minst en logisk signal, etta eller nolla, har 128 varaktigt , under minst någon sekunds tid, ändrar- värde. Varje tillståndsförändring skall kunna göras med ett unikt larmbesked, som också särskiljer typ av ändring: 0 - 1, larm, eller 1 - 0, återbeställningsbesked. Då larm konstaterats skall kortet, nedan benämnt LSS 11, koppla in sig så på telenätet att det motsvarar en lyft telefonlur. Kortet LSS 11 skall i detta tillstånd kunna avgöra en normal kopplingston, 420 Hz, erhållts inom 10 - 20 sekunder. Godkännande av tonen sker endast om tonen stadigvarande ligger kvar minst en tidsrymd av 2 sekunder. Efter godkännande av kopplingston sker uppringning på vanligt sätt genom pulssändning med 40/60-förhållande och 500 ms paus mellan siffror. Under minst 3 ringsignaler, RG (1 RG-10 s), inväntas svar från larmcentral i form av en 1 kHz-ton, B-svar. Denna ton skall godkännas eller förkastas enligt samma regler som 420 Hz- tonen. Godkännes ockå B-svaret sker larmöverföringen av en fre- kvensmodulerad signal med 10 pps. Larmet skall avslutas med kon- trollsiffra. Kvittens utgår från stationen med siffran 1 kHz- tonen förnyad. Denna efterfrågas i ca 4 s och godkännes efter 400 ms. Då kvittensen erhållits undersökes om flera larm finns att överföra, i så fall överföres dessa i tur och ordning på samma sätt som ovan tills alla larmbesked överförts. Därefter nedkop- plas förbindelsen. Skulle vid något tillfälle svar ej erhållas 7801782-9 skall systemet koppla ned och börja om från “larm konstaterats".

Efter åtta försök på ursprungligt givet telenummer växlas till reservnummer och misslyckas även detta försöker systemet initiera sig självt.

Ovanstående antyder naturlig uppdelning av programmet i tre de- lar: i 1 uppstart (återstart) av systemet 2 övervakning 3 överföring Initieringen då systemet startas måste innehålla rätt kontrollrad till den programmerbara logiken och styrning av reläerna i tele- fonienheten till rätt utgångsläge. Dessutom måste fält, räknare och flaggvippor förberedas till den övervakande delen av program- met. I nästa steg, övervakningen, behandlas informationen: hämta in, tabellera och fatta beslut. Vid överföring skall tonbesked sändas och mottagas vilket också innebär informationsbehandling.

Speciellt ingår uppkoppling av förbindelse. För tidsövervakning och mätning måste en avbrottsrutin med vissa intervall ge real- tidsanpassning.

När systemet sätts igång eller återstartas skall en väldefinierad sanfling operationer genomförs i rak följd: den programmerbara råvaran skall ges rätt kontrollord och utgångsläge, tabeller och bestämda minnespossitioner skall förställas, stack initieras och interruptmasken avlägsnas. I detta skede föreligger inget behov av subrutiner. vid behandling av information under övervakning tredelas uppgif- ten 3 i subrutiner enligt följande: 1 inhämtning av information- 132 2 tabellering av information- LPK 3 beslutsfattande och kodning av kritisk information till larmbesked - CNV, KSIF. 7801782-9 Den fjärde subrutinen, KSIF, kunde inrymmas inom den tredje, CNV, men har på grund av sin aiimänna karaktär gjorts fuiiständig. 132 finns närmare beskriven i det efterföljande.

För överföring av meddeïande gä11er en ïiknande uppdeïning av funktionerna på 3 subrutiner. De tre funktionerna som måste ïösas är, 1 förbindeisen koppias upp 2 tonbesked tas emot 3 tonimpuisering 1400/1900 Hz för sändning av tonbesked.

Funktionerna 1 och 3 kan genom iämpliga Ioopar passeras i pro- gramnet utan att subrutinens specieiia återhopp behövs, med deras grundiäggande betydeise i andra system gör det ïämpiigt med sepa- rat utveckiing. Funktion 2 behövs på fiera stäiien och anropas på oiika sätt, varför en rak kod i huvudprogrammet förutsätter en subrutin.

De tre subrutinerna för överföring motsvarande ovanstående funk- tioner blir nu: 1 sifferslagning genom puisering av reiäet - CP. 2 test av ton 3 tonimpuisering Subrutinen CP finns medtagen och beskriven i det efterföijande.

Hårdvarukonstruktionen framgår av figurerna 4, 5, 6, 7 och 8.

När det gäïler teiefonideien skiijer denna sig icke i detta sammanhang från förut i och för sig kända teïefonideïar. Tre oiika reiäer A, B och C ska11 manövreras eniigt föijande. Figur 4 visar normaiiäget. Första åtgärden vid uppkoppiing av iarmöver- föring är att koppia in kortet LSS 11 genom dragning av A-reiäet.

Då nu koppiingston erhå11es (420 Hz) skaïi B-reïäet kortsiuta mot stationen och puisering av C-reiäet motsvara siffersïagning på 7801782-9 nummerskivan.

I eniighet med figuren 5 styrs re1 äerna av I/O-enheten.

Då det gäiier minnesorganisationen ("chip se1ect“) har en mikro- processor typ 6865 s k minnesadressering. Standardiösningen för minnesorganisationen är då att iägga programninne på de högsta adresserna, särskiit reset- och avbrottsvektorerna, skriv/'iäsmin- ne på de iägsta för att kunna utnyttja direktadressering och övrig adressbar hårdvara däremeiian. Utpekni ng, aktivering, sker då enkeït med en avkodare (74138) i eniighet med figuren 6 som de1s synkroniseras med kiockan och grindas med VMA-signalen (Vaiid Memory Address), deis för tre adressbitar för utpekning 1 - av - 8. Med lk PRDM på adress S/C 400 och 128 byte RAM på ad- ress 00 biir lösningen eniigt figuren 6. I det mindre PRDM iagras kortspecifikinformation, kortidentitet, nummer ti11 iarmcentrai, m m.

Vad gäiier rea1 tidskiocka och avbrott arbetar systemkiockan med 1000 MHz. Det stäiier sig emeiierti d svårt enbart programnässigt anpassa systemet tiii reaïtid på grund av ioopar, oiika vägvaï i oiika situationer, etc. Därför utnyttjas en räknare för meddei- ning av frekvensen ti 11 en periodtid- om 8, 13 ms. Detta åstadkom? mes genom ansiutning av kiockan tiii räknarens triggingång och ansiutning av 'lämpiig utgång via inverterare ti'|1 ßPUzns IRQ- ingång. Avbrottsrutinen påverkar vippor som aviäses i huvudprog- ranmet.

För att möjiiggöra programet att no11stä11a reaïtidskiockan, RTC, grindas resetfunktionen. Därigenom erhåiies synkronisring meiian program och RTC, men avbrottsrutinen utiöses ej, se fi g 7.

Då en adress med A15 = A14 = A10 = 0 stäHs ut no'|1stä'|'|es RTC.

Vad gäiier tonsändning och mottagning genereras på liknande sätt som vid puiseringen med C-reiäet en fyrkantvåg på I/0-enhetens 'B- port, bit 0. Därefter förs si gnaien genom ett 'iågpassfiiter med kvadratisk skärning vid gränsfrekvensen 2 kHz ti11 utgången, "signai ut" i figuren 4. Jämför även figuren 8. Vid mottagning av ton finns två fiiosofier: hårdvaruuppdeining i två 'iogiska si gnaier via bandpassfiiter e11er en mjukvarubehandiing av insig- naien somivia kiippkrets omvandïas från sinus ti11 kantvåg. '7801782-9 I båda fa11en införs den omformade insignaïen ti11 databussens mest signifikanta bit via en dataseïektenhet (74151).

En jämföreïse me11an de båda metoderna visar att mjukvaruïösnin- gen är he1t överïägsen genom att det färre antaïet komponenter som återgår inte motvägs av särskiïd förïust i programminnesut- rymme. I båda faïïen måste signaïens stabiïitet konstateras pro- grammässigt.

Föïjande grundfunktioner föreiiggerz uppringning ti11 en e11er f1era ïarmcentraler (ïarmmottagare) avsökning av ingångsenheter och upptäckande av förändringar avgöra om förändring är kritisk, varaktig signa1era om 10 pps på uppkoppiad iedning motta tonbesked SS-ABL är ett kretskort avsett att överföra och motta ïarmar via det a11männa teïefonnätet. Kretskortet är uppbyggt på ett K2-kort i BYB 101 byggset. Det pïaceras i en p1åt1åda (väggmontage) med mått ca 80 x 300 x 260 mm. Anpassningskretsar såsom SV stabiïise- ring, nivåanpassning, drivkrets, skruvpïintar, m m är monterade på ett kort i 1ådan så att yttre ansïutning via skruvplint.

Effektförbrukningen är mindre än e11er Tika med 3 N.

Kretskortet SS-ABL kan användas ti11: enkeï siffersändare som vid iarm på en maximaït 128 ingångar ringer upp ett inprogrammerat telefonnummer och överför besked om ïarmet ti11 ïarmmottagare, varefter besked inväntas.

Larmöverföringen sker med 1900/1400 Hz i 50/50-förhåïlande.

Huvudprogrammet ska11, med de subrutiner som utnyttas verkstä11a fiödet i figuren 2. Det sönderfaïïer i 3 deïar: 7801782-9 IEQ-utrustning, RN-rutinövervakning och larmstart, LPG-larmprogram.

FwflbmmüæimfiwmgVNuwmuLåænmM,msfimt kontrollord till den programmerbara I/0-enheten. Därefter för- ställs vissa av dessa utgångar. Den skriv/läsarea som används, S 00 - 7 F nollställs genom utnyttjande av indexerad adressering i en loop. En semafor för inaktivering av delar av avbrottsrutinen ettställs. Instruktionen TST avstånd RTC åstadkonmer att adress- avkodaren ger en resetpuls till realtidsklockan. Starten initie- ras till S 7F (överst i RAM) och interrupt-masken avlägsnas.

Vad gäller övervakning och larmstart sker följande. Efter varje kvitterad larmsändning skall räknaren TRY ställas 8. Detta är den enda återställningen huvudprogrammet gör efter en avslutad larm- överföring. Övervakningsrutinen anropar tre subrutiner med välde- finierade uppgifter: I32 läser av ingångarna, LPK jämför med tidigare inläsningar och CNV avgör om någon förändring är kri- tisk. Om så är beräknas larmkod och placeras i LRMNR, + 1, + 2 (skrivsättet betecknar tre på varandra följande byte, grundadress LRMNR, följande byte LRMNR + 1 osv). Cellen LRMVX ettställs för att indikera larm. I huvudprogrammet testas LRMVX. Så länge LRMVX = 0 fortsätter övervakningen.

När LRMVX ej = 0 skall rätt telefonnummer - adress placeras i NYSIF, + 1 enligt: LRMVX = 1 NYSIF, + 1: = S 8000.

= - NYSIF, + 1: = S 8010.

Kortets identitet finns lagrad på SPROM och maskas in till larm- koden, varefter kontrollsiffran beräknas. Programmet åstadkommer en paus genom' att sätta cell I = -1. Avbrottsrutinen minskar denna cell en gång var åttonde ms och räknar således runt till 0.

Under tiden fortsätter avsökning av ingångarna.

Vid larmöverföringen sker följande. Genom att sätta B-porten på I/0-enheten 2 ettställs dess andra bit och därigenom A-reläet. '7801782-9 10 Adress till telefonnumer överföres till XL+2, +3. På så vis kan programmet kommunicera med CP-rutinen utan att ändra adressen i NYSIF.

Invärden ges till subrutinen TTX för att efterfråga om kopplings- ton finns. På adress AMIN finns en vektor som beskriver 420 Hz.

Om TTX godkänner kopplingstonen sker återhopp med ACCA positiv, dvs 7:de biten nollställes. Detta testas. Är ACCA negativ antas att kopplingstonen inte funnits. Subrutinen CP anropas för sif- fersändning. CP svarar med ACCA = SC som sifferserien avslutas och med SD om det är ett riktnummer med flera ton-besked att invänta. X pekar på sist inlästa siffran. Huvudprogrammet ökar X, jämför med SD och fortsätter om ACCA ej = SD. Annars sker åter- hopp till läge L.

Sedan sifferserien avslutats inväntas 1 kHz svarston genom en loop som gör 4 anrop av TTX. På adressen BMIN finns beskrivning av 1 kHz. Om inget tonsvar erhållits vid fråga efter kopplingston eller vid fråga efter 1 kHz från larmcentral skall A-reläet släp- pas (handmikrotelefon lägges på) och räknaren TRY minskas. Så länge TRY är större än 0 fortsätter programmet med samma värde i NYSIF, + 1, alltså utan att skifta telefonnummer. Om TRY = 0 växlas till reservnummer på adressen S 8020. Blir TRY negativ försöker systemet initiera sig självt.

Paus tillräckligt länge för att säkerställa nedkoppling.

Om svar, i kHz, erhållits från larmcentral görs snabba avsöknin- gar med TTX till denna svarar negativt, dvs ACCA mindre än 0, vilket innebär att kHz-ton upphört och mottagaren är klar att motta besked.

Huvudprogrammet anropar nu subrutinen TI efter att ha gett adress till första siffran via X och ställt ut stopptecken, SC.

Efter tonimpulseringen efterfrågas ånyo 1 kHz. Erhålles negativt besked återvänder programmet till läge NTON, lägger på och försö- ker igen. ' 7801782-9 11 Erhålles positivt besked avsöks med CNV om fler larm är aktuella.

I så fall beräknas dessa till LRMNR, +1, +2 och LRMNR förblir = 0. Är inget mer larm aktuellt nollställs LRMVX. Test på LRMVX ger då huvudprogranmet besked om alla larm är sända eller fler finns.

Finns fler så är larmkoden så när som på kontrollsiffran beräk- nad. Via anrop av KSIF på rad 125 lägger 'sig huvudprogranmet att vänta på att 1 kHz-tonen skall ta slut för att därefter överföra nästa larm.

Sedan larmöverföringen avslutats, eventuellt med något uteblivet tonsvar, kopplar programmet ner förbindelsen och återgår till övervakning.

Uteblivet tonbesked kan förekonma om maximal kö (åtta larm) vän- tar på överföring. Larmcentralens mottagare har en tidsövervak- ning som medger högst sex larmar på sanlna uppringning. Även programlista för relokerbart program föreligger.

I det följande skall förekonmande subrutiner beskrivas. a) 132 - Inläsning från inkort 132 (116) Subrutinen finns i detalj beskriven i det efterföljande. Dess funktion är att hämta in information från maximalt fyra inkort 132 (116). Om inkort finns anslutet erhålls svarssignal vid ut- pekning. Informationen överföres till en area i skriv/läsminnet som direkt kopia av tillståndet på ingångarna. b) LPK - behandling av information Subrutinen jämför två areor om 16 x 8 bitar, LAREA och KAREA. I utgångsläge är båda nollställda. Vid övervakningen kopieras till- ståndet på ingågarna via 132 in till LAREA varefter LPK jämför med KAREA. När en skillnad uppträder skeren identifiering av vilken ingång skillnaden uppträtt på.

Identifieringen innebär uppbyggnad aven intern kod omfattande en byte, en IK-byte: 7801782-9 12 O Larm Bit 7: Larmtyp 1 återstäïïning Bit 5-6: Kortnummer, 0-3 Bit 3-4: Åttagrupp, moduï, på kortet, 0-3 Bit 0-2: Ingång i åttagruppen, 0-7 IK-byten ska11 motsvaras av en räknare som räknas upp varje gång IK-byte identifierats.

Fiöde: (LPK sTART) _____< AREA/KAREA > Ja Beräkna IK-byte < < Räknare startad? >Ja----- 'Nej ¿-- < Ledig räknare (8 st)? > Ja B ida Räkna upp (starta räknare¥-------- -- ä F1era ski11nader > lm ---> ( Ris ) Uppräkningen synkroniseras med avbrottsrutinen och sker därför var åttonde ms. g?so17a2-9 13 c) CNV - Besiut på underiag av behandïad information.

I denna programdei aviäses räknarna som LPK startat och räknat upp. Har någon nått ett kritiskt värde konverteras motsvarande IK-byte ti11 ett ïarm i ett fäït om 5 byte med symboiisk start- adress LRMNR: I LRMNR, +1 piaceras en för LSS 11 specie11 kod. I övrigt sepa-k reras bitarna i IK-byten eniigt ovan. Samtiiga dessa ökas med 1, dvs 0-3 b1ir 1-4, 0-7 b1ir 1-8.

För att skiija på iarm och återstäïining ökas LRMNR+4 med fyra vid återstäiining, dvs 1arm 30318 motsvaras av återstäiïning 30358.

Efter konvertering kvitteras ändringen i KAREA (jfr ovan). Larmet kommer nu att sändas oavsett om återgång ti11 tidigare tiiïstånd sker. S1ut1igen ettstä11s en ce11 för att ta1a om för huvudpro- grammet att iarm finns. d) KSIF - Beräkning av kontroïisiffra.

Indata ti11 KSIF är de fem siffrorna i ïarmnumret, dvs fem byte i ett fäit som börjar på symboiisk adress LRMNR. KISF är skräddar- sydd för decimaia siffror och fungerar inte för hexadecimaïa siffror. f Som utdata ger KSIM i LRMNR+5, a11tså som sjätte byte i fäïtet, en decimai kontroiisiffra sådan att nummer av de sex siffrorna siutar på 5. e) TTX - Testa om mottagen ton är korrekt.

Subrutin för att avgöra om en insignaï iigger inom ett godkänt frekvensområde (mittfrekvens + -5%). Som indata ges den tid som tontesten ska11 genomföras (maximait 105) om hur tid därav kor- rekt ton skaii erhåïias för att godkännas. Dessutom pekar index- registret ut två byte där undre respektive övre frekvens 7801782-9 den mottagna tonen ska11 ïigga inom anges.

Den mottagna tonen erhåïïs som kantvåg ansïuten ti11 D7 på adress TM.

Som utdata erhålïs ACCA positiv om tonen-godkänts, annars nega- tiv. i (TTX START) ' ___-_-a No11stä11 fïankräknare _--< Flank? > Jfla Nej Nej Räkna fïank ---< Nätinterva11 slut? > Ja < Godkänd ton? > lga Nej ACCA:= 0 (RTS) -Nej-- < Totaïa tiden sïut? > lya ACCA:= 0 (RTS) f) CP - Puïsering av C-relä.

Subrutinen finns i deta1j beskriven 1 nedanstående. Den ska11 Tösa uppgiften att dra B-reïäet (jfr 4a) och impuïsera C-reïäet med 40/60-förhå11ande och 500 ms sifferme11anrum. Indata ti11 subrutinen är två byte på symbo1isk adress XL+2, +3 som iagrar adressen ti1T första siffran. Utdata ges deïs i ACCA och deïs i å X: N ACCA = 0 Siffersändningen avbröts efter sexton siffror inkïusive skiïjetecken för riktnummer 7801782-9 15 ACCA SS Siffersändningen avbröts på grund av stopptecken ACCA SD Siffersändningen avbröts för förnyad tonmottagning.

Indexregistret pekar på senast inïästa siffran om ACCA antagit värdet C eiier D, annars byte efter senast inïästa siffran.

Exempei på sifferserie: 0 5 4 D 1 6 2 0 3 0 C. 9) TI- Tonimpuisering Subrutinen ska11 generera en fyrkantvåg genom att omväx1ande ett- och no11stä11a en bit i I/0-enheten. På så vis ska11 ett frek- vensmoduierat sifferbesked överföras. Sifferme11anrum är 400 ms med 1900 Hz och varje siffra sänds med 50 ms 1400 Hz puïser me1-¶ ian so ms 1900 Hz. i Indata är att indexregistret pekar på byten för första siffran som ska11 sändas. När ett C påträffas avsiutas serien.

Fiöde: (TI) X pekar på ny siffra< 400 ms 1900 Hz i (Ris><_-aa- < c? > luej __; so ms 1400 Hz Siffran sänd? >-J lyej 50 ms 1900 Hz 7801782-9 16 I det föïjande ska11 inïäsningssubrutinen I32 beskrivas mera i detaïj. a) Funktion Maximaït fyra kort med vardera fyra moduier om åtta ingångar skaii aktiveras för avïäsning. För utpekning av kort finns-två adressbitar benämnda CAO och CAI. För utpekning av modu1 finns ytteriigare två adressbitar. För aktivering av ett utpekat kort ska11 en Read/Writesignaï hå11as hög och en strobesigna1 gå Tåg.

Om det finns kort ansiutet på utpekad adress svarar det med en ' readysignaï. Moduïen kan då iäsas av. b) Indata och utdata Kortadressbitarna CAO ch CAI finns ansiutna på symboiisk adress WPIAN+1, bit 4 resp 5. Bitana 0-3 får ej ändras, bitarna 6-7 för- behåiïs utvidgning ti11 32 kort. Innehåiiet i PIAH+1 kan iäsas av på PIAR+1.

Moduivalet sker via PC1 och PC2; Dessa styrs individueïit via PIAW+3 eniigt kod nedan: 0 X X X 0 - 7 S/R 7 6 5 4 3 2 1 0 Bit O: 1 Set 'O Reset Bit 1-3: Vai av PCO-PC7 Bit 4-6: Likgiïtiga, sätt 0 Bit 7: O betyder S/R eniigt bit 0-3 R/W-signalen ges via PC7 som stä11s hög vid programinitieringen och strobe sker via PC6, också hög vid initieringen¿ RDY-signaïen mattas på bit 7 på symbolisk adress TM+3. (Etta betyder ingen RDY). 7801782-9 17 Me11an1agring av PIAH+1 sker på direktadress (någon av de 256 första) med symboïisk beteckning CT50.

Som utdata kopieras åttagrupperna in i 16 konsekutiva byte med grundadress LAREA. c) Användning av register och minnesceïïer Indexregistret pekar ut aktueïi byte för åttagruppinïäsning, initieras ti11 LAREA.

ACCB sätts 1ika med SC viïket enïigt koden betyder PC6: = 0 när ACCB ïagras i PIAH+3. ñkas ACCB med ett ïagras i PIAH+3 sätts PC6 hög.

ACCA används för meïïaniagringar, specie11t vid iniäsning från PIAR. Utseendet på PRAN+1 1äses in. Bit 4 och 5 förutsätts 1åga.

Därigenom är första kortadressen k1ar. Sedan ökas med S10 ti11s m s :mr 1: ' 7 6 5 4 3 2 1 0 0 0 0 0 X X X X 0 0 0 1 X X X X 0 0 1 0 X X X X 0 0 1 1 X X X X 0 1 0 0 X X X X Avbryt, bit 6 = 1 Kortadresseringen bïir nu vä1 ïämpad för en ïoop med avbrotts- vi11kor i bit 6.

Om moduïerna ropades in i ordningen 00, 01, 10, 11, 00 sku11e för styrning av PC2 PCI fö1jande serie ges ti11 PIAH+3: (2,4), 3, 2, 5, 3, 2, 4. Genom att istä11et ge ordningen 00, 01, 11, 10 fås serien 4, 3, 5, 2.

Den strobade inïäsningen sker i en 1oka1 subrutin TEADS som date- rar upp indexregistret, stä11er ut strobe, frågar efter RDY och avgör om iniäsning ska11 ske. Saknas RDY sker ingen iniäsning. 7801782-9 d) Fïödesschemaz ( 132 ) Läs in lagringsadress ----->Stä11 ut kortadress Modul 00 LÄS IN Åttagrupp 01 LÄS IN Åttagrupp 11 LÄS IN Beräkna ny kortadress -Nej-< Kïar > J9a ( RTS ) LÄS IN sker med en 1oka1 subrutin. Då I32 anropas av huvudpro- granmet och den 1oka1a subrutinen har återhopp inom I32 bïir den maximala stackhöjden Il (2 för varje subrutínhøpv. 7 vid eventu- e11t IRQ) och tiïïåtet är 16. Införes NMI måste maximaïa stack- höjden ökas. 7801782-9 19 Fiöde för 1oka1 subrutin: ( READS ) _,L_ Strobe 4- -14 RDY? > jga Nej Läs in och iagra indexerat -___-> Aviägsna strobe Öka indexregister (RTS) e) Programïista för reïokerbar subrutin Impuïseringsrutinen CP genomföres en1igt föïjande. a) Funktion Med A-re1äet draget ska11 B-re1äet dras. Efter ett par sekunders paus ska11 C-reiäet impuïsera uppringning med 40/60-förhåiiande för draget/siäppt och med 500 ms sifferme11anrum. Siffror me11an 0 och 9 förekonmer en1igt 0-En pu1s, l-Två puïser, ..., 9-Tio- puïser.

Högst sexton siffror i en föijd sänds. Riktnummer kan förekomma dvs att uppehåïi ska11 göras för ny kopp1ingston. b) Indata och utdata Siffrorna finns inbrända i en 256 x 4 bit PROM på symboiisk ad- ress SPROM. Denna PROM är ansiuten ti11 databussens minst signi- fikanta bitar. Tre oïika sifferserier (teï-nr) kan förekomma på resp adress SPROM, SPROM+S10, SPROM+S20 (S anger -hexadecimaï siffra). Aktueiit nummer anges i de tvâ byte som iigger på symbo- ïiska adress XL + 2, + 3. Då aktue11t nummer också utpekas i NYSIF, +1 får innehå11et i XL + 2, + 3 påverkas. 7801782-9 20 A-, B- och C-reläerna manövreras med bit 2, 3 resp 4 på symbolisk adress PIAN + 1, I/0-enhetens B-port. Etta betyder draget relä, nolla släppt. Övriga bitar skall vara nollställda under impulse- ringen.

Som utdata erhålles olika värden i ACCA: ACCA = 0: Sifferserien avbruten efter 16 siffror.

ACCA = SC: Sifferserien avbruten efter fullständig sändning.

ACCA = SD: Uppehåll, sifferserien avbruten för ny kopplingston, jfr beskrivningen av huvudprogrammet. ~ Om ACCA = SC eller SD pekar indexregistret på sist inlästa siffra (SC eller SD). Ökas X med 1 och lagras i XL + 2, +3 kan efter tonmottagning CP anropas på nytt för att slå nästa del av numret.

Observera att XL + 2, +3 inte får förändras däremellan.

Inlästa siffror maskas in i ACCA och godkänns om de är decimala.

Därefter lagring i SFPOS. För varje puls som sändes räknas SFPOS ned ett steg. När SFPOS är mindre än 0 har siffran sänts.

SFPOS används också för pausräkning. Principen för paus S00 ms ses i följande programavsnitt.

LDAA L DEC SFPOS 6 cykler 10 cykler x 256 gånger BNE L 4 cykler DECA e 2 cykler BNE L 4 cykler Tid: 10 cykler x 256 x K + 6 cykler x K _ Varje klockcykel tas 2 us dvs totalt (256 x 10 +r6) x K x 2us Försumma sexan och beräkna K så att uttrycket blir 500 ms. K väljes då 98 vid siffermellanrum; 21 a) Fi ödesschema: ( CP i Paus --_> Pegg/a ut nästa siffra 500 ms Läs in utpekad siffra tiii ACCA < Siffran decimai, 0-9? >_-Nej ya Sänd siffran -Nej-< 16 siffror sända? > ya ACCA i ( RTS ) < e) Programii sta för reiokerbar subrutin Tiderna kontroiierade med anaiysator HP 1611A Minnesposition är utförd i eniighet med nedanstående. a) Fysiska grundadresser eniigt adressavkodning 7801782~9 _Adressavkodning sker hårdvarumässigt med IC-krets 74LS138 som ansiutits ti11 aktiveringsingångar typ CS (Chip Seiect) på RAM och PROM och typ Strobe på 74LS251. Dessutom grindas en adressbit vid avkodning. I tabeii fig A6:1 anges viika adressbitar som är iåsta hårdvarumässigt med etta eiier noiia för att rätt enhet skaii pekas ut. Med streck anges icke ansiuten adressbit och med X anges att adressbiten har betydeise för utpekning inom den va1 da fysiska enheten.

En icke ansluten adressbit kan ges godtyckligt värde. Vid pro- graminskrivningen har regein varit att sätta dessa bitar noii, jfr de adressområden som anges. 7ao1?s2-9 1s 14 13 Rwil 0 o ø Rïct ¶ o o - TM o 1 - PIAR u o _ Prnw 1 o} _ spann '1 o - Ledig 1 1 Paon 1 1 - 12 0 1 - - - - - - - - - - 0 1 - - - - - - - x x x 1 0 - - - - - - - - x x 1 1 - - - - - - - - x x 0 O - - x x x x x x x x 0 RHM: ß innebär att adressbiten bör vara-0 för dierktadréssering PIAR: A1 A0 får ej förekmnna, aïïtså ej S4803 RWM 800-7F RTC SHOO TM 84400-4407 PIAR 84800-4802 PIAH $8C00-8C03 SPROM 88000-80FF PROM 8C400-C7FF Förkortningar: Adressavkodaren no11stä11er RTC Se anm ovan Utpekaš även av SFFF8-FFFF, avbrotts- och resetvektorer Run-skriv/1äsm1nne, typ RAM RTC-Reaïtidskïocka jfr 4c TM-Tonmottagare, endast ansïuten ti11 07 svnon-struktur Pnon, endast no-ua PIAR-1n1ä§n1ng från r/o-enhet PIAH-Skrivníng i I/O-enhet PROM-Programminne 7801782-9 23 Nr Namn PG TTX CP TI 132 LPK CNV KSIF IRQ 00 I x x x +1 +2 x +3 x 09 +4 +5 SMF 1 2 3 4 XL 5 6 7 ><><><><><><><>< CRUNT CVARV CT50 x x 10 LRMVX 1 TRY 2 NYSIF 3 +1 4 LRMNR 5 6 7 ><><> +1 +2 +3 18 +4 19 +5 Stoppkn FLAG OK FLANK TCELL TIMAR 20 SFPOS x x x fl1 rn ::- ra av :- x x x x :§ x x b. x C: cs es E: ca Fig A6=2 Fäïtt LAREA 30-3F 132, LPK, CNV KAREA 40-4F I LPK, CNV CAREA 50-67 LPK; CNV, IRQ Stack 70-7F 7801782-9 Vad gäiier i ovanstående omnämnda strukturregister - SPROM - kan detta utnyttjas för att iagra exempeïvis teiefonnummer ti11 1arm- centrai och viiket kort som sänder iarm. Utan utvidgning av pro- gramminnets stor1ek kan ett program tas fram eniigt vi1ket för- dröjningen är variabei moduivis refererande ti11 strukturregist- ret eniigt föïjande kod: F - 0.65 7 - 1.3s 6 - 2.0s 5'- 2.6s en 4 - 3.25 p3 - 4.05 2 - 4.55 1 - 5.2s 0 - 10s Återstäiining fördröjs aïïtid 10s Vidare kan progranmet med referens ti11 strukturregister avgöra om brytning e11er siutning är “norma1t“ tiiistånd resp omvändning aiïtså 1armti11stånd: 1 - För moduien gä11er att brytning är 1armti11stånd 0 - För moduien gäiier att siutning är 1armti11stånd Då man inte aiitid är intresserad av återstäiiningsbesked kan även detta anges moduivís i strukturregistret; 1 - Återbestäiïningsbesked ska11 ges 0 - Återbestäiïningsbesked ska11 inte ges Med den utvidgning av programminnet som föreligger då Zk EPROM finns tiïigängiiga kan en övergång ske ti11 att även program- strukturen refereras ti11 SPROM. I programminnet iägges dels ett huvudprogram¿ deis fasta subrutiner och dessutom vaibara subruti- HET. Överföringsrutinerna CP, TTX och TI för sifferimpu1sering,-ton- mottagning resp tonsändning iämpar sig väi som fasta subrutiner.

Informationsbehandiingen däremot kan tänkas variera beroende på användarens system. Den grundiäggande strukturen är inhämtning, 25 1a011a2-9 iv bearbetning resp besiut. I programminnet kan iäggas in 16 valbara subrutiner. Strukturen kan sedan föija subrutinfrekvenseniï32, LPK, CNV eniigt kod 0, 4, 8 e11er TM8, LPK, CNV eniigt 1, 4, 8 där I32 numrerats 0, TM8 numrerats 1 osv.

S1 ufligen finns naturiigtvis möjïigheten ti11 att via bittester iåta huvudprogramnet gå o1ika vägar, modifiera aigoritmer eiier via referens tiTl strukturregistret ge räknare oïika begynnelse- värden. Struktur-registret är anordnat lätt utbytbart i exempelvis in- och urpïuggningsbart i aktueïit kort, i resp iarmstäïïe.

Uppfinningen är inte begränsad tiii ovanstående såsom exempei - visade utföringsform utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (2)

a 7801782-9 26 PATENTKRAV

1. ) Larmsändande anordning avsedd att i ett ïarmsystem, vid ett 1armstä11e i detta, vara anslutbar tj11 en te1efon1edning (T) i det pubiika teiefonnätet, samt vara ansiutbar ti11 e11er innefat~ ta ett e11er fiera ïarmorgan, exempeivis ïarmgivare (Si, varvid den 1armsändande anordningen innefattar en såsom en mikroproces- sor utformad signaïbehandïande enhet (2) med signaimottagande- och signalsändande kretsar samt en me11an ïedningen och nämnda enhet anordnad anpassningsde1, k ä n n_e t e c k n a d därav, att mikroprocessorn avkänner från. anpassningsdeien i(3) erhålïna kiippta signaïer och arbetar direkt på desamma, att ett struktur- register (minne) är anordnat att innefatta appïikationsberoende information som är ti11de1at ett berört Iarmstäïïe, att struktur- i.registret är ansiutet ti11 e11er ingår i mikroprocessorn, att strukturregistret är anordnat utbytbart för möjïiggörande av enkel komp1ettering, ändring, etc, av den appïikationsberoende informationen, att dess mikroprocessor-baserade utrustning ät uppbyggd i enkortsïösning där kortet är anordnat att vid konsta- terat 1arm ans1uta sig ti11 teiefonïedningen och teïefonnätet och initiera ett ti11stånd som motsvarar en avïyft handmikroteïefon, att avgöra om norma1 kopplingston erhåiïes inom en förutbestämd första tidsrymd, t ex 10-20 sekunder, att godkänna koppïingstonen endast om den kvarstår under en förutbestämd andra tidsrymd, t ex 2 sekunder, att initiera konventioneiï uppringning inom teïefon- systemet ti11 en ïarmcentraï, att invänta B-svar och avgöra om detta ska11 godkännas e11er förkastas att vid godkänt B-svar förorsaka överföring av det konstaterade ïarmet.

2. ) Anordning enïigt patentkravet 1, k ä n n e t e c k-n a d där- 7 av, att mikroprocessorn är så anordnad ti11 strömmatningskretsar att strömmatning av mikroprocessorn kommer ti11 stånd endast vid förutbestämda ti11fä11en. a '