SE423741B - Gasturbinmaskineri, speciellt for fordonsdrift - Google Patents
Gasturbinmaskineri, speciellt for fordonsdriftInfo
- Publication number
- SE423741B SE423741B SE8006803A SE8006803A SE423741B SE 423741 B SE423741 B SE 423741B SE 8006803 A SE8006803 A SE 8006803A SE 8006803 A SE8006803 A SE 8006803A SE 423741 B SE423741 B SE 423741B
- Authority
- SE
- Sweden
- Prior art keywords
- turbine
- rotor
- gas
- flow
- machinery according
- Prior art date
Links
- RLQJEEJISHYWON-UHFFFAOYSA-N flonicamid Chemical compound FC(F)(F)C1=CC=NC=C1C(=O)NCC#N RLQJEEJISHYWON-UHFFFAOYSA-N 0.000 title 1
- 239000004020 conductor Substances 0.000 claims 1
- 239000007789 gas Substances 0.000 description 25
- 239000000919 ceramic Substances 0.000 description 11
- 238000002485 combustion reaction Methods 0.000 description 6
- 238000010276 construction Methods 0.000 description 6
- 230000005540 biological transmission Effects 0.000 description 5
- 230000001133 acceleration Effects 0.000 description 3
- 230000008901 benefit Effects 0.000 description 3
- 239000000446 fuel Substances 0.000 description 3
- 239000000463 material Substances 0.000 description 3
- 241000257303 Hymenoptera Species 0.000 description 2
- 239000012190 activator Substances 0.000 description 2
- 238000009792 diffusion process Methods 0.000 description 2
- 239000002932 luster Substances 0.000 description 2
- 230000007246 mechanism Effects 0.000 description 2
- 239000002184 metal Substances 0.000 description 2
- 238000000034 method Methods 0.000 description 2
- 230000004048 modification Effects 0.000 description 2
- 238000012986 modification Methods 0.000 description 2
- 239000000843 powder Substances 0.000 description 2
- 238000005245 sintering Methods 0.000 description 2
- 230000007704 transition Effects 0.000 description 2
- RNFJDJUURJAICM-UHFFFAOYSA-N 2,2,4,4,6,6-hexaphenoxy-1,3,5-triaza-2$l^{5},4$l^{5},6$l^{5}-triphosphacyclohexa-1,3,5-triene Chemical compound N=1P(OC=2C=CC=CC=2)(OC=2C=CC=CC=2)=NP(OC=2C=CC=CC=2)(OC=2C=CC=CC=2)=NP=1(OC=1C=CC=CC=1)OC1=CC=CC=C1 RNFJDJUURJAICM-UHFFFAOYSA-N 0.000 description 1
- 241000237858 Gastropoda Species 0.000 description 1
- 241000282941 Rangifer tarandus Species 0.000 description 1
- 229910010293 ceramic material Inorganic materials 0.000 description 1
- 230000008859 change Effects 0.000 description 1
- 230000007797 corrosion Effects 0.000 description 1
- 238000005260 corrosion Methods 0.000 description 1
- 238000004512 die casting Methods 0.000 description 1
- 210000003027 ear inner Anatomy 0.000 description 1
- 230000000694 effects Effects 0.000 description 1
- 239000000839 emulsion Substances 0.000 description 1
- 230000008020 evaporation Effects 0.000 description 1
- 238000001704 evaporation Methods 0.000 description 1
- 239000000835 fiber Substances 0.000 description 1
- 239000003063 flame retardant Substances 0.000 description 1
- 239000003779 heat-resistant material Substances 0.000 description 1
- 238000007689 inspection Methods 0.000 description 1
- 238000009434 installation Methods 0.000 description 1
- 238000009413 insulation Methods 0.000 description 1
- 238000004519 manufacturing process Methods 0.000 description 1
- 239000000203 mixture Substances 0.000 description 1
- 238000000465 moulding Methods 0.000 description 1
- 230000008569 process Effects 0.000 description 1
- 238000004080 punching Methods 0.000 description 1
- 230000009467 reduction Effects 0.000 description 1
- 230000001105 regulatory effect Effects 0.000 description 1
- 238000007789 sealing Methods 0.000 description 1
- 239000010865 sewage Substances 0.000 description 1
- 230000035939 shock Effects 0.000 description 1
- 238000003860 storage Methods 0.000 description 1
Classifications
-
- F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
- F02—COMBUSTION ENGINES; HOT-GAS OR COMBUSTION-PRODUCT ENGINE PLANTS
- F02C—GAS-TURBINE PLANTS; AIR INTAKES FOR JET-PROPULSION PLANTS; CONTROLLING FUEL SUPPLY IN AIR-BREATHING JET-PROPULSION PLANTS
- F02C3/00—Gas-turbine plants characterised by the use of combustion products as the working fluid
- F02C3/04—Gas-turbine plants characterised by the use of combustion products as the working fluid having a turbine driving a compressor
- F02C3/10—Gas-turbine plants characterised by the use of combustion products as the working fluid having a turbine driving a compressor with another turbine driving an output shaft but not driving the compressor
-
- F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
- F02—COMBUSTION ENGINES; HOT-GAS OR COMBUSTION-PRODUCT ENGINE PLANTS
- F02C—GAS-TURBINE PLANTS; AIR INTAKES FOR JET-PROPULSION PLANTS; CONTROLLING FUEL SUPPLY IN AIR-BREATHING JET-PROPULSION PLANTS
- F02C6/00—Plural gas-turbine plants; Combinations of gas-turbine plants with other apparatus; Adaptations of gas-turbine plants for special use
- F02C6/20—Adaptations of gas-turbine plants for driving vehicles
-
- F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
- F02—COMBUSTION ENGINES; HOT-GAS OR COMBUSTION-PRODUCT ENGINE PLANTS
- F02C—GAS-TURBINE PLANTS; AIR INTAKES FOR JET-PROPULSION PLANTS; CONTROLLING FUEL SUPPLY IN AIR-BREATHING JET-PROPULSION PLANTS
- F02C7/00—Features, components parts, details or accessories, not provided for in, or of interest apart form groups F02C1/00 - F02C6/00; Air intakes for jet-propulsion plants
- F02C7/36—Power transmission arrangements between the different shafts of the gas turbine plant, or between the gas-turbine plant and the power user
Landscapes
- Engineering & Computer Science (AREA)
- Chemical & Material Sciences (AREA)
- Combustion & Propulsion (AREA)
- Mechanical Engineering (AREA)
- General Engineering & Computer Science (AREA)
- Structures Of Non-Positive Displacement Pumps (AREA)
- Connection Of Motors, Electrical Generators, Mechanical Devices, And The Like (AREA)
- Supercharger (AREA)
Description
8006803-4
Alternativt kan gasen från den första turbinro-
torn ledas direkt in i en andra turbinrotor, som har vä-
sentligen samma diameter som den första rotorn, och är in-
rättad för kombinerad radiell/axiell genomströmning. Den
första turbinrotorn_kan emellertid även vara inrättad för
radiellt inåtriktad gasströmning,varvid överledning av gas
sker direkt till en andra rotor som har.väsentligen samma
'diameter. Den andra turbinrotorn kan då vara inrättad för
kombinerad radiell/axiell strömning, varvid åen tredje ro-
torn är anordnad i samma plan som den andra.
Den tredje turbinrotorn kan vara utformad att
radiellt omsluta den andra rotorn, och tar då emot radiellt
riktat gasflöde från densamma. K V
Om den andra turbinrotorn är inrättad för axiell
_genomströmning sker gastransitering till den tredje rotorn
via en dubbelsnäcka, vars kammare ligger väsentligen i sam-
ma plan. Åtminstone en av överledningsväggarna mellan kam-
rarna är härvid lämpligen formad som en.svängbar läpp.
_ Den andra och tredje rotorn kan ha väsentligen
samma diameter samt vara anordnade för radiell strömning,
varvid den första rotorn, som ävenledes är inrättad för ra-
diell gasströmning har en axel som är anordnad i rät vinkel
mot axeln för de två senare rotorerna.
Uppfinningen kommer här nedan att beskrivas med
hänvisning till bifogade ritningar, få vilka
Fig. 1 visar ett gasturbinmaskineri enligt en första utfö-
ringsform av uppfinningen,
Fig. 2 visar dubbel transiteringssnäcka mellan andra och
tredje rotorn, K
Fig. 3 och H visar modifikationer av maskineriet enligt
Fig. 1,
Flg¿ 5 visar ett maskineri där den första turbinrotorn är
I monterad "back to back" med kompressorn,
Fig. 6 visar dubbeltransiteringssnäcka mellan andra och
tredje turbinrotorn vid utförandet enligt Fig. 5,
Fig. 7 i större skala visar ett inringat parti i Fig. 6,
8006803-4
vid övergången mellan dubbelsnäckans båda kamrar,
Fig. 8 visar ett maskineri där andra och tredje rotorn
är koaxiella, _
Fig. 9 i större skala visar skovelarrangemanget vid andra
och tredje rotorn i Fig. 8,
Fig. 10 visar ett modifierat utförande av maskineriet en-
ligt FigÄ 5, men där såväl den andra som den tredje
rotorn är av axialtyp, och
Fig. 11 visar ett maskineri där första turbinrotorn och
kompressorn är monterade i rät vinkel mot axeln
för de två övriga rotorerna.
Det i Fig. 1 visade gasturbinmaskineriet omfat-
tar en kompressor10, driven av en första gasturbinrotor 11.
En brännkammare är betecknad 12 och en värmeväxlare, som
överför restvärme från avgaserna till luften från kompres-
sorn, är antydd med streckade linjer och betecknad med 13.
Två ytterligare turbinrotorer är betecknade med 1Å resp.
15, samt är sammankopplade medelst en växel av planettyp,
allmänt betecknad med 16. Till denna är axeln 17 för kom-
pressorn och den första turbinrotorn 11 även ansluten. Så-
väl kompressorn som de två senare turbinrotorerna 14, 15
är försedda med rörliga inloppsledskovlar.
Den andra turbinrotorn 1ü, som är den egentliga
drivturbinen är av rent radiell typ med radiellt in- och
utlopp samt med tvådimensionella skovelprofiler för såväl
själva turbinen som tillhörande innanförliggande stator-
krans, vilken är utförd med vridbara skovlar.
Det efter drivturbinen följande turbinsteget
15 (hjälpturbinen) är lokaliserat i samma plan som driv-
turbinen, på sådant sätt att den efter drivturbinen kvar-
varande rotationen, som är särskilt stor vid stillastående
och långsamt roterande turbin, tillvaratas på ett optimalt
sätt genom en "dubbelsnäcka 19 (Fig. 2), vilken möjliggör
8006803-4
överföring av den efter drivturbinen skapade utloppsvirveln
till en ny virvel med mot hjälpturbinen 15 inåtgående rota-
tionsströmning med minimum av strömningsförluster (diffuse-
'ring, omlänkning, acceleration - retardation).
:_ Den tredje turbinrotorn är utförd som en ra-
dialturbin med radiell inåtgående strömning och axiell
_framåtriktad utloppsströmning, riktad från transmissionsy-
stemet och mot värmeväxlaren 13; Man får härvid såväl kom-
pressorns utlopp som brännkammarens inlopp och slutstegets
utlopp riktat mot och koncentrerat till ett litet område,
där värmeväxlaren har placerats, vilket ger en mycket kort
strömningslängd, minimum av omlänkningar, godanmöjligheter
till effektiv avloppsdiffusering för kompressorn före vär-
meväxlare och brännkammare, samt en lång och rak avlopps-
diffusor från slutsteget till värmeväxlaren och dess av-
loppskanal. Alla hetgasdelar är koncentrerade till ett in-
re centrum vilket resulterar i minimum av värmeförluster,
vilket bidrager till god verkningsgrad och minskar behovet
av isolering. l
Konstruktionen medför vidare att axel, lager
och kuggväxelsystem så mycket som möjligt kan lpkaliseras
skilt från själva hetgasdelen.
Genom att kompressorturbinen är av axialtyp
och med små dimensioner erhålls lågt tröghetsmoment, medan
drivturbinen som är kopplad till fordonet har utförts med
större radie och utåtgående strömning,_vilket ger maximalt
drivmoment, särskilt vid start och lågaluumigheter för for-
donet, utan att utloppshastigheten och förlusterna vid
drivturbinen och transiteringen behöver öka.
_ _ Då det vid automotiva turbiner är viktigt med
.god startdragkraft, snabb acceleration, litet tröghetsmo-
ment för gasgenerator och kompakt konstruktion ger ifråga-
varande arrangemang stora fördelar. I
Vidare kan såväl hetgasdelen som kompressortur-
binen tillverkas i keramik, varvid lämpligen ochså dubbel-
snäcka och övriga stationära delar av livslängds-; kost-
nads- och viktskäl lämpligen utföres i keramik.
8006803-4
Dubbelsnäckans plana utförande med parallella
väggar vid såväl inloppet till drivturbinen som inloppet
till hjälpturbinen gör att man här i det för momentutväx-
lingen viktiga drivturbín-hjälpturbin-systemet enkelt
kan använda vridbara skovlar av enkelt och effektivt två-
dimensionellt,bi1ligt utförande. Detta gäller vare sig man
använder sig av keramik eller ej i dessa delar.
Genom att stödringarna för de vridbara skovlar-
na vid driv- och hjälpturbin ligger i samma plan och så att
säga tangerar varandra kan inställningsrörelserna kopplas
samman direkt, eller via särskild utväxlingsmekanism. För
vissa applikationer kan man då klara sig med en gemensam
aktivator för båda ledskovelapparaterna.
Figur 3 visar en utföringsform som är ännu kom-
paktare än den som visats i Fig. 1 och 2. Till skillnad
från tidigare utförande är värmeväxlaren 13a här visad som
en roterande regenerator, lämpligen i keramik. Brännkamma-
ren 12 har för att medge låg profilhöjd lagts horisontell,
men kan naturligtvis även här göras vertikal eller diago-
nalt lutande, vilket medför något mindre strömningsförlus-
ter, men något högre profilhöjd. Kompressorturbinen 11 är
liksom tidigare axiell och av mycket liten diameter. Driv-
turbinen ïüa är här fortfarande av radiell utåtgående typ,
men i detta fall med s.k. "mixed-flow"-strömning, d.v.s. en
blandning av radiell och axiell strömning. Dubbelsnäckan är
av samma typ som den enligt Fig. 2, men har kunnat minskas
genom att inloppsstatorn gjorts axiell.och drivturbinen 15a
flyttats direkt intill med mixed flow,radielltutåtgående
strömning. Drivturbinen och dess hus har gjorts mera kom-
pakt, vilket minskar strömningsvägen och strömningförluster-
na, samtidigt som tillverkningskostnader, vikt och volym
reduceras.Samtliga rotorer, utom kompressorturbinen 11 är
nu av radiell, mixed flow typ. Kompressorturbinen tillver-
kas vid riktigt små enheter lämpligen i ett med axeln. Vid
utförande i keramik krymps kompressorn på kompressorturbi-
nens keramaxel.
'80068 03- 4
6
Samtliga turbiner, utom drivturbinen 1Ua,har
när utförts med nav uten hål. viktigeet ev allt är ett
den heta kompressorturbinen görs utan hållfasthetssänkan-
de hål. Genom att använda en yttre "feed back"axel med'
kuggväxel på kompressorns framsida,kan samtliga tre tur-
>
x
binhjul göras med nav utan hål." - ._
_ 'Figur 4 visar ytterligare en modifierad utför-
ingsform,där kompressorturbinen lla utförts som radialturbin.
Förbindelse mellan växellådan 16 och kompressor-
axeln 17a sker här via en utanförliggande "feed-back"axel 18,
vilket möjliggör att varje rotor utförs i ett stycke med till-
hörande axel.
-Figur 5 visar en variant, där drivturbinen fiüb
utförts som axialsteg, medan kompressorturbin 11b och hjälp-
turbin.15 är utförda som radialturbiner; Man kan härvid yt-
terligare krympa konstruktionens dimensioner, bl.a. genpm
att liksom i Fig. 3 hrännkammaren 12 göres horisontell beh
kan läggas närmare centrum. p.g.a. de små dimensionernafiför
den innanför liggande turbinen. Detta arrangemang ger möj-
lighet till ytterligare ökade dimensioner för brännkammaren
för lågemissionsegenskaper, förångning av tunga bränslen,
eller förbränning av pulver eller pulveremulsion. Det blir
här en avvägning mellan kompakthet, lågemissions- och spe-
cifika bränsleegenskaper. Utförandet enligt Fig. 5 fordrar
dock ett högre tryckförhållande, vilket nödvändiggör större
kompressorturbin. För att hålla nere tröghetsmomentet för
gasgeneratorn har här såväl kompressor som kompressorturbin
utförts i ett stycke i keramik i ettlback to back" arrange-
mang med framförliggande lagring 20 av "overhang" typ, men
med relativt små massor p.g.a. helt integrerad rotor. Ro-
torn kan här förses med konventionella lager av oljedämpad
typ med god livslängd och låg arbetstemreratur. Alterna-
tivt utförs konstruktionen med yttre Üfeed-back" axel, var-
vid drivturbinen kan göras i ett med axel och utan hål,
vilket är fördelaktigt då den här p.g.a. den iiiia diame-
tern måste dimensioneras för hög hastighet. Detta medför
hög utloppshastighet vid start och låga hastigheter på
drivturbinen, varför transiteringen i "dubbelsnäckan" f9a
blir särskilt kritisk. För detta ändamål kan endera elher
1
800-6803-4
båda väggarna vid övergången mellan snäckans båda kamrar
21 och 22 utföras med en läpp eller flik 23 med variabel
geometri. Dessa kan regleras av befintliga aktivatororgan
för endera driv- eller hjälpturbinens ledskenor. Utföran-
de med två läpfiar 23 visas i större skala i Fig. 7. Ett
sådant utförande kan i vissa fall ersätta de vridbara led-
skenorna vid hjälpturbinen, då mindre krav på flexibilitet
och startutväxling föreligger.
Figur 6 och 7 visar ett utförande med rent ra-
diell drivturbin lä enligt Fig. 1, men i detta fall med
utanförliggande, koncentrisk hjälpturbin 15a. Detta arran-
gemang ger maximal effektivitet och den mest kompakta kon-
struktionen.
Här har kanalen mellan drivturbin och hjälp-
turbin, resp. dubbelsnäckan helt eliminerats, samtidigt
som man får en naturlig diffusorverkan med mycket låg ra-
diell avloppshastighet från hjälpturbinen med motsvarande
låga avloppsförluster. Antalet krökar och kanallängder har
minskats till ett absolut minimum, och hela driv- och
hjälptlurbinsystemet består av enkla och effektiva tvådi-
mensionella skovlar med i stort sett ideelltvå-dimensio-
nell strömning. Systemet ger vidare maximal startutväx-
ling, troligen upp till 8:1 obh däröver, samt god verk-
ningsgrad i hela området.
Problemet är att konstruera en drivturbin som
håller både för temperaturspänningar, temperaturchocker
och centrifugalspänningar, samt med tillfredsställande
tätningslabyrinter mellan turbinringarna. En ytterligare
naturlig fördel med systemet är att hjälpturbinen, som är
kallast, kan göras i metall, åtminstone vad gäller själva
turbinskivan och i så fall genom sin relativa skivdiame-
ter kan användas som naturlig roterande tröghetsmassa för
monmentan och samtidig acceleration eller retardation av
gasgenerator och fordon genom på känt sätt inbyggd varia-
bel transmission (cvT) 30, Lex. av ståibälttyp. vad gäl-
ler gasgeneratorsystemet kan detta alternativt utföras
med "back to back" överhängande rotorsystem enligt Fig. 5,
sooesos-4
8
med tidigare nämnda fördelar. Härvid flyttas gasgenera-
torns "feed-back" transmission till framför kompressorn,
varvid kompressor och turbin flyttas ihop och maximal kom-
»pakthet och minimalt tröghetsmoment (integrerad keram-ro-
tor-, kompressor-, turbinaxel), minimalt rotorövorhäng och
minimal överhängande rotorvikt erhålls. Tillsammans med
oljedämpade, fjädrande glidlager ger detta maximal drifts-
säkerhet och livslängd för gasgeneratorrotorn som är s.a.s.
hjärtat i systemet.
Vad beträffar det för en automotiv turbin så
viktiga drivturbinsystemet, så utföres huset 3, d.v.s.
stationära delar (se Fig. 9) med vridbara skovlar 32, 33,
,'vilka monteras med sina vridmekanismer nära intill varand-
ra, lagrade i samma detalj, så att de båda rotororna kan'
monteras med lagring och allt i sina lagerfästen direkt i
transmissionsdelen. Detta resulterar i en mycket stor för-
enkling vad gäller montering, inspektion och service samt
driftspålitlighet.
Enligt Figur 9 är drivturbinen tillverkad i
två delar med en mellanliggande flexibel tunnplåtsfixering
Bü (låsring) i värmebeständigt material (dock mycket ringa
materialmängd); Skovelkransen 35 är här utförd i keramiskt
komfiosiumaterial, med longituaiellt riktade (ev. lindade)
fibrer för max. draghållfasthet vid hög temperatur och
korrosionbeständighet. Genom de även termiskt och mekaniskt
hållfasthetsmässigt väl avvägda ändringarna 36 för skovlar-
na sker utvidgning fullständigt likformigt på båda sidor av
rotorn, i relation såväl till temperaturändringar som till
varvtalsändringat (centrifugalspänningar). I förhållande
till skivan erhålls god flexibilitet genom den tunna ela-
stiska låsringen SÅ, vilken om så erfordras för ökad ela-
sticitet kan slitsas på lämpligt sätt.
Läsning gentemot inbördes rotation mellan sko-
velkrans och skiva åstadkommes genom att flikar stansade
ur låslinjen får gripa in i motsvarande urtag i skiva resp.
skovelkrans, vilka urtag göres direkt vid formningen
(pressgjutning eller på annat sätt i grönkroppsform före
8006803-4
sintringen av skovelkrans och skiva). Skovelkransen press-
gjutes lämpligen i två stycken: ring med skovlar med mini-
mum av släppning, samt lös ring, som t.ex. vid HIP-process
direkt sintras till delen med ring och skovlar.
Vad gäller hjälpturbinen 15a,.så utföres denna
antingen på samma sätt som drivturbinen, eller medelst
s.k. "Gatorizing", vilket är en högproduktiv metod för
sintring av metalliska turbinhjul i höghållfast material,
varvid en elastisk, "bälgliknande" tunn fjäderrinš 37 vid
skivans ytterdel är formad att ge balanserad, likformig
utvidgningsmöjlighet för skovelkransens båda ändringar 38,
39, och skivan var för sig. Genom den mycket tunna elastis-
ka delen, här visad oproportionerligt tjock, hindras värme-
ledning till skivan. Vad gäller tätningen mellan skovel-
och statorelement så är denna utförd av konventionell la-
byrinttyp, men med endera parten, lämpligen statorn, för-
sedd med inslitningsbart, keramiskt material som flamspru-
tas på.
Figur 10 visar en modifikation av utförandet
enligt Fig. 5, där hjälpturbinen 15b utförtssonnaxialsteg.
Rotorerna 1Äb och 15b är förskjutna något i förhållande
till varandra i axiell led, och den dubbla transiterings-
snäckans 19b båda kamrar blir belägna i samma plan.
Figur 11 visar ett turbinarrangemang enligt
uppfinningen med minimum av bygglängd. Axeln för "feed-
back" och avlastande av kompressorturbinen innehåller här
en vinkelväxel Ä0 för möjliggörande av 900-arrangemang
mellan gasgeneratordel och drivenhet.
Gasgeneratornrotorn 10, 11b, är av helradial
typ, "back to back" och gjord helt i keramik. Kompressor-
turbin-axel har lagring 35 på kalla sidan, såsom tidiga-
re beskrivits. Drivturbin lüd och hjälpturbin 15d är av
radial typ, lika kompressorturbin och drivturbin enligt
Fig.üü. Drivturbinen har inåtriktad strömning, vilket
ger möjlighet att använda vridbara ledskenor H1 mellan
planparallella väggar vilket ger förenklad konstruktion.
Anslutningen mellan gasgenerator och drivtur-
aooàaos-4
1o_
bin göres via snäcka 42, vilket ger låg aerodynamisk be-'
lastning på ledskovlarna 43.till drivturbinen, vilka kan
göras med litet skoveltal och följande små friktionsför-
luster såväl strömningsmässigt som mekaniskt.
_ Hjälpturbinen 15d utförs_med radiell utåtström-
ning, vilket ger minimum av kanalförluster och krökför-
luster, då kröken sker i själva hjulet, vilket kan uföras
med små utloppsförluster. Hjälpturbinen, som har lägst tem-
peratur, har utförts med centrumhål, men detta kan om så
önskas elimineras genom en yttre axel, som tidigare illu-
strerats. Samma gäller gasgeneratorns "feed-back"-växel som
kan placeras upptill framför gasgeneratorn, vilken är ver-
tikal. Hjälpapparater kan placeras valfritt ovanpå, eller
på sidan av rotorn för max. åtkomlighet med detta "feed-
back"-system.
Samtliga rotorkomponenter har anpassats för ut-
förande i keramik vad gäller konstruktion och aielarrange-
mang samt kanal- oeh statordelar, inklusive snäckor.
Ovan beskrivna och på ritningarna visade utfö-I
ringsformer får betraktas som ekempel, och ingående kompo-
nenter kan varieras på olika sätt inom'ramen för efterföl-
jande patentkrav, så att man allt efter specifika ford-1
ringar på installation kan utnyttja tillgängligt utrymme,
för att uppnå god bränsleekonomi, låg emissionshalt och/
eller låg vikt.
Claims (10)
1. Gasturbinmaskineri, speciellt för fordonsdrift och omfaflnde tre på skilda axlar arbetande turbinrotorer k ä n n e t e c k n a t därav, att åtminstone enev turbin-' rotorerna(11JÄJ5)är inrättad för väsentligen radiell gasge- nomströmning samt överledande av gas till påföljande rotor med optimalt utnyttjandeav restenergi i den utströmmande gasen.
2. Gasturbinmaskineri enligt patentkrav 1, k ä n - n e t e c k'n a t därav, att den andra och tredje turbin- rotorn Ö4,15)är av radialtyp och anordnade i samma plan, varvid den andra turbinrotorn (14) har utåtriktad ström- ning och den tredje rotorn har inåtriktad strömning med axieut utlopp, (Fig. 1, ,3 h).
3. Gasturbinmaskineri enligt patentkrav 2, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den första turbinrotorn (11) är inrättad för axiell genomströmning med överledning av gas via inre ledapparat till den andra turbinrotorn (1ü), som har större diameter än den första rotorn (Fig. 1). _
4. Gasturbinmaskineri enligt patentkrav 2, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den första turbinrotorn (11) är inrättad för axiell genomströmning med överledning av gas direkt in i en andra turbinr0t0r'(1üa)son1har väsentligen samma diameter som den första rotorn, och är inrättad för kombinerad radiell/axiell genomströmning (Fig. 3).
5. Gasturbinmaskineri enligt patentkrav 2, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den första turbinrotorn (11a) är inrättad för radiellt inåtriktad gasströmning med över- ledning av gas direkt till en andra rotor(14a)medväsentligen samma diameter (Fig, Ä, 5, 6 och 11).
6. Gasturbinmaskineri enligt patentkrav 5, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den andra turbinrotorn (1Äa) är inrättad för kombinerad radiell/axiell strömning och att den tredje rotorn (15 ) är anordnad i samma plan som den andra (Fig. 4). I
7. Gasturbinmaskineri enligt patentkrav 5, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den tredje turbinrotorn (15a) radiellt omsluter den andra rotorn, och tar emot radiellt riktat gasflöde från densamma (Fig. 8). 8006303-4 I I 1 2
8. Qasturbinmaskineri enligt patentkrav 5, k ä. n_ - - n e- t e c k n a t därav, attlden andra turbinrotorn ( mb) är inrättad för axíell g-'enomströmníng med gastransitering e till den tredje rotorn(15)via -endubbelsnäcka (19fl),'vars kamma- re ligger väsentligen i samma plan ( Fig. 5, 10). _ '
9. K Gasturbinmaskineri enligt patentkrav 8, k ä n -' nn e t e c k n a t därav, att åtminstone en av överled- ningsväggarna mellan kamrarna»(2_1,22) är formad som en sväng- bar läpp (23) (Fig. 6, 7). _ '
10. Gasturbinmaskineri enligt patentkravíl, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den andra och tredje rotorn (11ld,1_5d)har väsentligen samma diameter' samt båda är anord- nade för radiell strömning, varvid den första rotorn (1112), SOm ävenledes är inrättad för radiell gasströmning har en axel, som är anordnad i rät vinkel mot axeln för de två senare rotorernafiltdflßd) (Fig. 11). i
Priority Applications (4)
Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
---|---|---|---|
SE8006803A SE423741B (sv) | 1980-09-29 | 1980-09-29 | Gasturbinmaskineri, speciellt for fordonsdrift |
DE19813135362 DE3135362A1 (de) | 1980-09-29 | 1981-09-07 | Gasturbinentriebwerk |
FR8117586A FR2491137A1 (fr) | 1980-09-29 | 1981-09-17 | Mecanisme de turbines a gaz |
JP56151359A JPS5788222A (en) | 1980-09-29 | 1981-09-24 | Gas turbine apparatus |
Applications Claiming Priority (1)
Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
---|---|---|---|
SE8006803A SE423741B (sv) | 1980-09-29 | 1980-09-29 | Gasturbinmaskineri, speciellt for fordonsdrift |
Publications (2)
Publication Number | Publication Date |
---|---|
SE8006803L SE8006803L (sv) | 1982-03-30 |
SE423741B true SE423741B (sv) | 1982-05-24 |
Family
ID=20341843
Family Applications (1)
Application Number | Title | Priority Date | Filing Date |
---|---|---|---|
SE8006803A SE423741B (sv) | 1980-09-29 | 1980-09-29 | Gasturbinmaskineri, speciellt for fordonsdrift |
Country Status (4)
Country | Link |
---|---|
JP (1) | JPS5788222A (sv) |
DE (1) | DE3135362A1 (sv) |
FR (1) | FR2491137A1 (sv) |
SE (1) | SE423741B (sv) |
Families Citing this family (5)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
FR2503254B1 (fr) * | 1981-04-07 | 1988-05-13 | Teledyne Ind | Moteur equipe d'une turbine a gaz |
EP0148590B1 (en) * | 1984-01-07 | 1989-04-12 | ROLLS-ROYCE plc | Improvements in or relating to gas turbine power plant |
DE4011818C2 (de) * | 1990-04-12 | 1993-09-30 | Daimler Benz Ag | Abgasturbolader für eine Brennkraftmaschine |
FR2950109B1 (fr) * | 2009-09-17 | 2012-07-27 | Turbomeca | Turbomoteur a arbres paralleles |
US12116928B2 (en) * | 2023-03-16 | 2024-10-15 | Pratt & Whitney Canada Corp. | Aircraft engine having two radially offset turbines |
Family Cites Families (4)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
CH169445A (de) * | 1933-07-04 | 1934-05-31 | Bollier Hans | Mehrgehäusige Dampfturbine, deren Hochdruckteil über ein Übersetzungsgetriebe auf die Welle des Niederdruckteils arbeitet. |
US3358441A (en) * | 1966-07-11 | 1967-12-19 | Gen Electric | Efficient part power gas turbine powerplant |
US4130989A (en) * | 1970-11-19 | 1978-12-26 | Wirth Richard E | Automotive turbine engine |
FR2264972B1 (sv) * | 1974-03-20 | 1977-06-17 | Turbine Ind |
-
1980
- 1980-09-29 SE SE8006803A patent/SE423741B/sv unknown
-
1981
- 1981-09-07 DE DE19813135362 patent/DE3135362A1/de not_active Withdrawn
- 1981-09-17 FR FR8117586A patent/FR2491137A1/fr not_active Withdrawn
- 1981-09-24 JP JP56151359A patent/JPS5788222A/ja active Pending
Also Published As
Publication number | Publication date |
---|---|
DE3135362A1 (de) | 1982-08-19 |
FR2491137A1 (fr) | 1982-04-02 |
JPS5788222A (en) | 1982-06-02 |
SE8006803L (sv) | 1982-03-30 |
Similar Documents
Publication | Publication Date | Title |
---|---|---|
US7980812B2 (en) | Low pressure turbine rotor disk | |
US8756908B2 (en) | Fundamental gear system architecture | |
CN111120101B (zh) | 燃气涡轮发动机 | |
US11473441B2 (en) | Embedded electric machine | |
US8191371B2 (en) | Drive train, particularly for motor vehicles | |
US5237817A (en) | Gas turbine engine having low cost speed reduction drive | |
CN108361084B (zh) | 用于轴流式涡轮发动机的具有分段式内部护罩的压缩机 | |
EP2247838B1 (en) | Supercharger arrangement for a piston engine | |
US20170370284A1 (en) | Gas turbine engine | |
EP3078588A1 (en) | Fan bearings for a turbine engine | |
GB2226599A (en) | Turbofan engine | |
CN111089142A (zh) | 周转圆齿轮箱 | |
GB2153437A (en) | Improvements in or relating to gas turbine power plant | |
US20150337760A1 (en) | Miniaturized waste heat engine | |
US11530617B2 (en) | Gas turbine propulsion system | |
US4064690A (en) | Gas turbine power plant | |
CN110234857A (zh) | 用于向涡轮机供应燃料的系统 | |
JP2017120084A (ja) | 遠心ポンプのための方法及びシステム | |
US4192137A (en) | Turboshaft engine | |
SE423741B (sv) | Gasturbinmaskineri, speciellt for fordonsdrift | |
EP0811752B1 (en) | Centrifugal gas turbine | |
US10400678B2 (en) | Apparatus and system for light-weight, flexible double-helical gear | |
US11643941B2 (en) | Aircraft turbine engine provided with an electrical machine | |
CN114076035B (zh) | 具有初级和次级气流路径的空气涡轮启动器 | |
US4282709A (en) | Gas turbine-transmission plant |