SE419596B - Metod och anordning vid utverdering av nedslitning av en ljusreflekterande tandyta - Google Patents

Description

gv9o2711-sr _ g - .

Det har även föreslagits olika förfaranden för att utvärdera pro- filförändringen i emaljen, det har även föreslagits olika anordningar för att med hjälp av elektromikroskopi utvärdera avnötningen och dess- utom har det föreslagits anordningar för att kunna studera förändringar i en normal reflektionsbild från tandytan.

REDOGURELSE FUR UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM.

Det har länge förelegat ett önskemål att kunna utnyttja en metod för undersökning av ytförändringar hos tandytan vid borstning med tand- kräm, där den utnyttjade utrustningen för metoden består av ett fåtal enkla delar.

Det har även varit ett problem att kunna få en metod, som är så exakt att den med lätthet skulle kunna utnyttjas som norm för en yt- förändring.

LOSNINGEN.

Föreliggande uppfinning avser en metod och en anordning för att kunna utvärdera en av en behandling förorsakad förändring i en behandlad tandyta, genom att utnyttja en laserstrâle, som skall riktas mot ytan.

Laserstrålen eller laserljuset har här speciella egenskaper som ut- nyttjas för att kunna fà en enkel laboratorieutrustning.

Den av ytan reflekterande laserstralen utvärderas i en ljusmot- tagande enhet i form av en fotocellutrustning, vilken i sin tur är kopplad till en mätanordning i form av en elektronikenhet, för utvär- dering av intenstiteten i den i fotocellutrustningen emottagna laser- strålen. En utvärdering kan ske före och/eller under och/eller efter behandlingen. En jämförelse av resultaten utgör ett mått på ytans för- ändring. _ Uppfinningen avser även att, kunna utvälja och fastställa ett speciellt ytmönster på materialet, vilken skall utnyttjas för ett första prov, samt därefter ånyo kunna utvälja och fastställa ytmönstret efter provet och eventuellt även utnyttjas för ett andra prov. För detta ändamål erfordras att den specifika ytan har ett speciellt mönster, och då det visat sig att en tands mönster är signifikativt för bäraren kan genom föreliggande uppfinning ett på förhand bestämt ytavsnitt utvär- deras för tva eller flera mätningar. 7902711-6 FÖRDELAR.

Genom föreliggande uppfinning erhålles således en enkel laborato- riemetod för att undersöka ytförändringar i en reflekterande tandyta.

Utrustningen består av endast lätt tillgängliga komponenter, såsom en lasersträlegenererande enhet, en ljusmottagande enhet och en mätanord- ning (laserstråleutrustning med fotocell, en elektronikenhet och en voltmeter), alternativt en skärm för att kunna utvärdera samma yta vid pa varandra följande mättillfällen och en kamera.

Den enligt föreliggande uppfinning anvisade mätmetoden och därtill hörande anordning har visat sig ge sa exakta resultat att metoden och anordningen mycket väl skulle kunna utnyttjas som normgivande för att ge en definition pa en standardenhet för ytförändringar.

En metod att utvärdera en av en behandling (borstning) förorsakad förändring (avnötning) i en behandlad tandyta i enlighet med förelig- gande uppfinning anges i det efterföljande patentkravets l känneteck- nande del medan en anordning för att utvärdera en av en behandling (borstning) förorsakad förändring (avnötning) i en behandlad tandyta anges i det efterföljande patentkravets 2 kännetecknande del.

KORT FIGURBESKRIVNING En anordning uppvisande de för föreliggande uppfinning signifika- tiva kännetecknen och som kan komma till användning för att utvärdera en av en behandling förorsakad i en behandlad yta enligt metoden för före- liggande uppfinning skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning där, fig. 1 visar i perspektivvy en laboratorieutrustning för att kunna fastställa den yta som skall behandlas och därefter söka reda på samma yta efter behand- lingen,' fig. 2 visar en reflektionsbild över en yta som skall be- handlas, 7902741-6 . _4- fig. 3 visar en reflektionsbild över en yta som har be- nanams, ' fig. 4 visar i blockschemaform en enligt uppfinningen anvisad anordning, fig. 5 visar ett första diagram över utsignalen från elektronikenheten som funktion av tiden, fig. 6 visar ett andra diagram över utsignalen från elektronikenheten som funktion av tiden, fig. 7 visar en fixtur för mätning av reflektionsför- f mâgan hos en tand in vivo, fig. 8 visar förhållandet I/I0 som funktion av tiden och g fig. 9 visar i mikroskop ett antal tandytors avnötning.

BESKRIVNING OVER BÄSTA UTFURINGSFORMEN.

'Föreliggande uppfinning avser således en anordning för att utvär- dera en av en behandling förorsakad förändring i en behandlad tandyta och mera speciellt en metod och en anordning för att utvärdera före- ' komsten av en nedslitning av en reflekterad tandyta, vid behandling av ytan med tandkräm eller tandpasta.

I fig. 1 visas i perspektivvy en laboratorieutrustning för att kunna fastställa den yta som skall behandlas och därefter söka igen samma yta efter behandlingen för att vid behov ånyo behandla samma yta.

För detta ändamål utnyttjas ett bord 1, till vilken är fast appli- cerat en laserutrustning 2, sändande en laserstråle 3 mot ett med en reflekterande stralen 3b avbildas på en skärm 6 fäst till ett stativ 7.

I fig. 2 visas en reflektionsbild över en yta som skall behandlas, d.v.s. en yta 4a för objektet 4 och från fig. 2 framgår den signifika- tiva strukturen av nämnda yta avfotograferad av en kamera 6'.

Genom att utbyta spegeln 5 mot en fotocell kan alltså det reflek- terade ljusknippet 3a uppsamlas i en fotocell och ljusintensiteten kan utvärderas. _ Efter behandling av ytan 4a för objektet 4 inplaceras objektet på samma ställe som i fig. 1 och det är nu möjligt, vilket visas i fig. 3, att ånyo fastställa samma yta, eftersom ytan har en signifikativ struk- tur. - 7902711-6 _ 5 _ Så snart ytan ånyo upptagits på skärmen 4 utbytes spegeln 5 mot en fotocell och intensiteten av det efter behandlingen refflekterande ljusknippet utvärderas ånyo. Skillnaderna mellan de emottagna ljusin- tensiteterna utgör ett mått på ytans nedslitning eller förändring.

I fig. 4 har laserenheten l riktat sin strále 2 mot en yta 4a till- hörande ett i en hållare 8 fasthållet objekt 4, vars yta reflekterar via ljusknippet 3a strålen 3 till en fotocellutrustning 9. Denna fotocell- utrustning 9 är via en ledning l0 kopplad till en elektronikenhet ll.

Elektronikenheten ll är via en ledning l2 kopplad till en digital volt- meter l3. Genom det angivna kopplingsarrangemanget är det således möj- ligt att på voltmetern 13 få ett värde direkt svarande mot ytans 4a reflektionsgrad.

Föreliggande uppfinning kan således med fördel användas för ut- värdering av förändringen i en tandyta, men den efterföljande beskriv- ningen skall exemplifiera anordningen och metoden vid undersökningen av slipverkan på akrylplast med sex olika tandkrämer innehållande olika slipmedel. . D Det har visat sig att skillnaden i deras ytpåverkan kan bestämmas med stor noggrannhet.

Det har även visat sig att slipeffekten vid jämnvikt samt proces- sens hastighet väl kan definieras. _ I det fall objektet är transparent kommer laserstrålen 3 (fig. l) att dels reflektera 3a, dels passera igenom objektet, vilket illustre- rats med hänvisningsbeteckningen 3”.

Intet hindrar att låta denna strâle 3' även reflekteras i en spegel (ej visad) och riktas in i fotocellen.

Ett sådant arrangemang ger en fördel i det att en nedslitning av ytan 4a, då den ger en minskning i reflektionsförmågan, och ger en minskning av ljusgenomsläppligheten, och effekten av båda minskningarna adderas i fotocellutrustningen.

MATERIAL OCH UTRUSTNING Laseranordningen l består av en helium-neongaslaser med väg- längden 632,8 nm och består av en laserenhet som försäljes under be- teckningen HUGHES mod. 3224 H-CP med en utgångseffekt av 4 mh, cw mode.

TEMGO med stråldiametern D,8l mm samt strâldivergensen l mrad. i9o2?11)e g _6_ Fotocellen 9 är av den beskaffenheten som försäljs av Siemens under beteckningen BPY-64. - V c ' '_ Den elektroniska eller elektronikutrustningen ll består av en ström-/ spänningsomvandlare med förstärkare av en utföringsform som är avpassad till fotocellutrustningen.

Voltmetern l3 består av en Simpson "digital multimeter" av mod. 461 A. ' ' Utrustningen arrangerades i en låda med svartmålade inre väggar för att därigenom reducera störande reflexer och exkludera utifrån - kommande ljus. Laserstrålen riktades mot en hållare 8 så utbildad att den kan hålla utbytbara akrylplastplattor. Plattorna kan fästas till hållaren 8 med hjälp av tvâ hâllarorgan 8a. Mellan hâllarorganen 8a applicerades bakom plattorna en spegel 8b för att därigenom förstärka ljussignalerna och för att samla till fotocellutrustningen såväl trans- mitterat som reflekterat ljus. Hàllaren 8 monterades till ett stativ med en kulled för att därigenom underlätta justering av hâllaren i en lämp- lig position. .

Fotocellutrustningen appliceras till ett stativ, där avståndet mellan laseranordningen och akrylplattan och avståndet mellan plattan och fotocellen var l50 mm. Reflektionsvinkeln fastställdes till 7,5°.

De akrylplattor som användes, d.v.s. objektet 4 i'fig. 4, utgöres av polymetylmetakrylat_(PMMA) av den typ som gar under beteckningen "Plexiglas XT". Plattorna flPlåtarna) tilldelades en dimension av ll5 x za x s m een nade en täthet ev 1,18 g/en3 sett en naraneten Hu io sek.

(DIN 53.455) av 190 MPa samt en ljusöverföringen (380-720nm) av 92% med reflektionsförlusterna 4%. Plattorna är försedda med tva uppborrade hål -för att kunna samverka med fasthållningsorganet 8a i hällaren 8 och för att kunna appliceras till en ej visad borstningsmaskin.

När det gäller de tandpastor som utnyttjades kan nämnas att ut- förda prov utnyttjade sex konventionellt tillgängliga tandpastor, inne- hållande följande slipmedel, A) polymetylmetakrylat, B) kiseldioxid, C) natriumbikarbonat, D) aluminiumsilikat, E) kalciumkarbonat och F) kiselgur.fl 79o271i-6 _ 7 _ Nödvändig volym ur innehållet i ett flertal tuber av en tantpasta blandades och fylldes i en standardtub med en öppningsdiameter av 6,5 mm.

TANDBORSTEN.

I tandborsten (vilken ej är visad) utnyttjas ett trádmaterial av nylon 6-12, med en tråddiameter av 0,23 mm och med en längd av 10-l2 mm. samt med en svöngd profil. Borsten var orienterade i fyra rader och hade 3¶ knippen, där antalet trådar per knippe är ungefär 32 och med de yttre dimensionerna 27 x 9,5 mm. Fibrernas ändytor är avrundade.

QQESTMASKINEN.

Den utnyttjade borstmaskinen (vilken ej ör visad) har en fram- och återgâende rörelse av 85 mm med tvåtusen dubbla slag per timme och med en belastning av 2,35 kN. Anordning är försedd med sex hållare för sex tandborstar.

Mellan varje test applicerades nya tandborstar till maskinen sam- tidigt som tråddimensionen kontrollerades.

TESTPROCESS.

Innan mätningarna startade kopplades laseranordningen till under en timme för att därigenom stabilisera ljusintensiteten. Det totala ljuset, reflekterat och transmitterat, från den icke behandlade plattan av akrylplast registrerades. Därefter applicerades plattorna till borst- enheten och fixerades i rätt position med hjälp av två hållare utformade så att de motsvarade de som var utbildade på hâllaren 8 för mätningsen- heten. Till varje borste applicerades en två cm lång tandpasta med hjälp av den standardtub som ovan beskrivits. Tandborstarna doppades i vatten av 20°C under 5 sek. och under borstningsperioden applicerades tandpasta var 15:e minut. _ Borstningen av plattorn upphörde vid intervall av en timme och plattorna avlägsnades för uppmätning. Innan plattorna placerades till mätningsenheten rengjordes de med ljummet vatten och torkades.

Mätningen av ljuset utfördes genom att applicera akrylplastplattan till fasthållningsorganen Sa för hållaren 8. Laserstrâlen riktades mot plattan. Huvuddelen av ljuset transmitterades genom plattan 4 och re- flekterades i en spegel Bb. Det totala ljuset, summan av ljuset som 1902711-6 _8_ reflekterats från ytan 4a och av spegeln Bb registrerades i fotocellen 9, som var kopplad till en voltmeter l3 via en elektronikenhet enligt fig. 4.

EXPERIMENT OCH RESULTAT.

I fig. 5 visas utsignalen som funktion av tiden när en utdragen _ framtand appliceras i mätutrustningen enligt fig. 1, men härför beaktas att det reflekterade ljuset riktades mot en skärm 6 i'stället för direkt mot fotocellen 9, så att därigenom det för mätytan signifikativa mönst- ret kunde observeras och fotograferas. Fotocellen kunde därefter place- ras i mitten av den ljusstarkaste delen av mönstret för att därigenom kunna upptaga ett maximalt reflekterat ljusvärde. Efter borstning med en slipande tandpasta var det möjligt att observera en minskning av in- tensiteten i det reflekterade ljuset. (Se fig. 2 och fig. 3).

I fig. 5 visas utsignalen från elektronikenheten ll i beroende s av tiden allteftersom borstningen pågår av en tand.

Det är givetvis möjligt att testa även andra material såsom ox- tänder och konstgjorda tänder av porslin och akrylplast med eller utan applicering av olika fernissor. - Det kan här nämnas att det bäst framträdande mönstret erhölls från en porslinstand och hårdheten för porslinet gav till resultat att det icke förelag någon signifikant ändring i ljusintensiteten i det reflekterande ljuset efter l0 timmars borstning i maskinen.

Med hänsyn till de variationer som föreligger för det fysio~ kemiska egenskaperna i materialet med biologiskt ursprung utnyttjades som testmaterial plattor av en väl definierad transparent akrylplast och för att verifiera dess homogenisitet testates plattorn med ett resultat 'som visas i nedanstående tabell. -9- É 7902711-6 TABELL 1. Hârdhetstest av. akryïpïast. - _ .

Rockweïls test med en kuldiamter av 1/4", 294 N. 5 Inpressningsdjup 1' nm efter Testpïatta 1 sek. 10 sek. oo 1 4,6 . 1o'2 3,4 _ 1o'? 3,4 . 1o'2 2 5,8 . 1o'2 3.4 . 1o'2 3,4 . 1o'2 3 5.4 _ 1o'2 3.6 . 1o'2 3.4 . 1o'2 4 5.4 _ 1o'2 3.8 _ 1o'2 3.8 _ 1o'2 vickers test, 13s°, se N Hârdhet Testpl atta N/rmnz 206 201 189 193 -FOÛIV-l En kontroH av den kemiska motstàndskraften utfördes genom att täcka plattorn 1' tandpasta. Efter 24 tim. var det inte möjïigt att se någon förändring, med undantag för tandpastan C ovan, vilken förorsakade en nästan oskönjbar försämring av genomskinhgheten. _19- 7902711-0 Tack vare 1aser1jusets egenskaper blir avståndet me11an komponen- ' tenra i mätutrustningen försumbar. Intensiteten i ijuset med en reflek- ti0nsvinke1 från 7,5 - 35° utvärderades och någon signifikativ föränd- ring kunde inte skönjas. ." . _ De sex konventione11t utnyttjade tandpastorna med o1ika sorts s1ipmateria1 testades,_Vatten utnyttjades även under testen. Ljusmät- ningarna utfördes vid start av förfarandet och efter borstningen i .maskinen med en.timmes interva11er. Resu1tatet.framgár från fig. 6 samt 'från nedanstående tabe11 2. ' Tabe11 2. Ljusintensitetsmätningar.

J .

Tandpasta S1ipmede1 n 0 tim . 1, A po1ymety1metakry1at 6 10.11 i 0.02 B si1ikon dioxid 12 10.14 1 0.02 C natriumbikarbonat 12 . 10.12_i 0.02 D a1uminiumsi1ikat 6 9.99 i 0.02 E ka1ciumkarbonat 11 10.00 i 0.02 F kise1gur 9.97 i 0.02 vatten ' - 0 10.09 i 0.02 I 1/ v” Ljusintensitet V01t _+_ SE efter 1 tim 2 tim 3 tim i v 10.20 i 0.01 9.00i 0.00 20.71 i 0.13 7.71 i0.09 0.09 i 0.42 2.37 i 0.24 9.07 i 0.20 10.24i 0.02 9.01 i 0.09 8.80 i0.10 7.20i 0.21 2.04 i 0,02 1.44i 0.23 9.07 i 0.25 10.10 i 0.00 9.00 i 0.10 0.90 i 0.11 7.07 .i 0.20 1.42 i 0.00 1.00 i 0.07 9.07 i 0.00 ' (3) ar -11- 79Û2711'6 Tandpastan A. innefattade polymetylmetakrylat, förorsakade en någon ökning i ljusintensiteten.'För tandpastan B (kiseldioxid) och C (natriumbikarbonat) observerades att intensiteten i början sänktes. men efter någon borstningstid registrerades en större ljusintensitet. Tand- pastan D (aluminiumsilikat), E (kalciumkarbonat) och F (kiselgur) sför- - orsakade en kontinuerlig reduktion i ljusintensiteten. Effekten av vattenbehandlingen närmade sig den som anges för pastan B. ' DEN MATEMATISKÃ UTVKRDERINGEN.

För att göra det möjligt att utvärdera nedslitningsegenskaperna för de olika tandpastorna matematiskt har åtgärder vidtagits för att be- skriva avnötningsprocessen såsom en funktion. I A Det totala ljuset It registrerad av fotocellen efter en bestämd tid (t) och är summan av det ljus som reflekteras och det ljus som transmitteras från delar av icke behandlade (In) och behandlade (Ia) ytor. Detta gav ekvationen.

I där t = In + Ia In minskar enligt formeln _. (2) at" _ dt" ' 'Fin Ia ökar enligt formeln aïí = k(I°° - Ia). 100 är det värde som erhålles när Ia inte ökar mera, d.v.s. när hela ytan är avnött.

Efter integration och substitution i ekvationen (l) ovan erhålles 7902111-6 - 12 - i (4) It = roa* + 100 (1 - (kt) enar J I _ _ -kt (s) It - (10 100); + 1%. 10 är det begynnande värdet för lt, när ytan inte har varit före-- mål för någon avnötning. _ En logaritmisk' transformering ger formeln. ' 1 - 1 (s) in T-T-t _ °° hu.

O 00 I - I Om In å inritas som funktion av tiden skall en rak linje erhållas. Lutningen av linjen (k) uttrycker avnötningshastighetem- För att få en bättre anpassning utav de experiment-erhållna upp- gifterna till ekvationen (5) ovan, så infördes ett icke linjärt com- puterprogram “NONLIN" till en IBM 370. Detta gjordes när resultatet från tre tandpastor D, E och F erhållits. För att .utvärdera värdet Ica, så förlängdes borstningstiden till sex timar. Detta visas i fig. 8 och i tabell 3, och god korrhelation Föreligger mellan de utvärderade och de experimentellt erhållna värdena.

Tabell 3. Resultat erhållet från en computer-kalkulation.

Tandpasta l/Io i SE efter 0 tim. l tim. 3 tim. 6 tim.

D l 0.77 i 0.03 0.74 i 0.02 0.73 i 0.0l E l 0.48 i 0.07 0.15 i 0.02 0.09 i 0.0l F 1 0.24 i 0.02 0.13 i 0.01 0.07 i 0.01. 7902711 '-6 _ 13 _ n = 6 Resultat från icke linjär efter minsta kvadratmetoden utvärderade data. ianapasta - roo/Iiwkaik. i so k kan. n* i so korremion- koffecient. 'o 0.725 i o.oos Las i o.o1 oasa o.oas i o.oos 0.75 i o.os 0.994 moss i o.o11 1.45 i o.os 0.996 För att kunna begränsa felkällorna så långt som möjligt under utvärderingen av föreliggande metod har det varit nödvändigt att välja ett homogent testmaterial och därför valdes en syntetisk plast. På grund utav variationerna i egenskaperna hos tänder och emalj har dessa icke utvärderats enligt föreliggande metod. Den valda akrylplasten har väl definierad fysio-kemiska egenskaper och är ekvivalenta till akrylplaster använda i tandläkarpraktiken.

En fördel med akrylplasten är deras genomskinlighet. Denna egen- skap gör det möjligt att utvärdera summan av transmitterat och reflek- terat ljus. Sålunda kan ljussignalerna, uppsamlade av fotocellen, in- tensifieras med hjälp utav en spegel och detta resulterar i ett optimalt detekteringsområde. Tack vara möjligheterna för ijuset att reflekteras i och transmitteras genom den avnötta ytan fördubblas effekten av avnöt- ningen och variationer i avnötningen kan även elimineras.

De mest svåra avnötningsskadorna kan erhållas när borstningen startar, eftersom vid detta skede av processen är tandpastan inte ut- spädd med saliv till någon nämnvärd grad. Den enda utspädning som här kan förekomma är den som erhålles från tandborsten, eftersom den har blivit begjuten med vatten före borstningens star. Därför så appli- cerades tandpastan i intervall och doppades i vatten endast för att eliminera stor utspädning och fragmentation av de avnötta ingredien- serna, vilket sker när ett utspätt slam användes kontinuerligt. Detta förfarande gör det även möjligt att testa tandpastor som innehåller vattenlösliga slipmedel. 7902711-6 _ 14 _ Tabell 2 ovan och fig. 6 visar att de testade tandpastorna utbildar signifikativa skillnadseffekter här det gäller den observerade ljus- transmissionsreflektionen. Sålunda visas att tandpastan A förorsakar en_ liten ökning i ljusintensiteten. Detta betyder att den icke avnötta ytan får en större mjukhet än den hade tidigare. Detta kan förklaras genom det förhållandet att tandpastan tjänar som ett smörjmedel för borstarnas fibrer. Tandpastan B (kiseldioxid) har en mycket låg avnötningseffekt, men efter borstning under någon tid, gav den en mera högglanspolerad yta, vilket kan bero på dess små rundade partiklar. 'Tandpastan C (na- triumbikarbonat) förorsakade en något större avnötning, men uppvisar även en polerande effekt, förmodligen på grund av lösligheten i av- nötningsmedlet. D Tandpastan D (aluminiumsilikat), tandpastan E (kalciumkarbonat) och tandpastan F (kiselgur), visar tre olika grader av ljusintensitets- ~reduktion. Detta kan förklaras på grund av deras olika avnötningsför- måga. i För att erhålla en mera detaljerad analys har skillnaderna i ytorna mellan tandpastorna D, E och F utnyttjats i den ovan angivna matematiska utvärderingen. Den ger tva möjligheter att karaktärisera effekten. ' - Efter en borstningsperiod uppträder ett asymptotvärde (Ino) ' beroende på en förändring av ytstrukturen, vilken kan antagas vara unik för varje tandpasta. För det andra kommer hastigheten (k) för processen D att kunna utvärderas. Dessa faktorer uppenbarar olikheter i partikel- storleken, hårdhet och form för avnötningen. Fördelen med att kunna erhålla båda dessa karaktäristiska egenskaper (d.v.s. Ino och k) är lätt förstáeliga vid en jämförelse av tandpastorna E och F. Deras 100 värde är nära varandra, dock förorsakar tandpastan F en signifikativ snabb nedtrappning av ljusintensiteten. Den ovan angivna tekniken kan kombi- neras med en kvantitativ metod, exempelvis radiosökningstekniken. Detta ge en god sannolikhet för att erhålla en fullständig bild över avnöt- ningen förorsakad av tandpastan. _ För att utvärdera ytterligare karaktären av avnötningen för- orsakad av de olika tandpastorna så studerades de avnötta mönstren i ett mikroskop och fotograferades. Dessa visas i fig. 9. Den stora fördelen i I formen av hur avnötningen sker illustreras med all önskvärd tydlighet _ 15 _ 7902711-6 vid en jämförelse mellan tandpastorna B och F. Genom deras avnötningsmedel, _ som är från samma kemiska ursprung, kisel, och kiselgur, , så bör beaktas att deras avnötning är helt skilda. Man bör här jämföra kurvorna för tandpastan B och kurvan för tandpastan F i fig. 6.

Metoden ovan har alltså nu beskrivits vid mätningar in vitro men det bör beaktas, speciellt med hänvisning till fig. 7, att det även . är möjligt att utföra mätningar in vivo. För detta ändamål erfordras en fixtur 8d. Till fixturen Sd är via fasthâllningsorgan 8e ett avtryck 8f av en persons tänder, men med åtminstone en framtands yttre yta blottad.

Framtanden har givits hänvisningsbeteckningen 4a' och mätningen sker uteslutande med hjälp av reflektion.

Härigenom kan reflektionsgraden utvärderas av framtandens yttre yta som behandlas med tandkräm och borstning enligt fig. l. _ Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exempel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav.

De i beskrivningen utnyttjade förkortningarna, speciellt i visade tabeller, är enligt följande, "H" ånger “antal prov" "SG" anger “Standard error" (Standard fel) "Sd" fiñšer "Standard deviatjon" (Standard avvikelse) "K" flflger "en konstant" "H" anger "timma".

Claims (3)

i9o2v11-6 _16.. PATENTKRAV.

1. Metod vid utvärdering av en nedslitning av en ljusreflekterande tandyta vid behandling av ytan med tandkräm, där ytans (4a) reflekte- rande egenskap utvärderas med hjälp av en lasersträle, k ä n n e - t e c k n a d därav, att laserstrâlen är riktad mot tandytan och avsedd att under en viss infallsvinkel täcka ett utvalt tandytsparti pâ tanden, så att denna laserstrâle kan reflekteras i det utvalda tandytspartiet, att vid en bestämd reflektionsvinkel utväljes ett reflektionsmönster, som är signifikativt för det utvalda tandytspartiet, att ljusintensite- ten hos detta mönster mätes, att ytan utsättes för en borstning med hjälp av en tandborste, företrädesvis placerad i en styrd borsthållare, och med en tillsatt mängd tandkräm, och att efter en bestämd behand- lingstid utvärderas ytans reflekterande egenskaper ånyo under samma eller väsentligen samma infalls- och reflektionsvinklar och att erhâllen förändring i de reflekterande egenskaperna utgör ett mått på ytans nedslitning.

2. Anordning för att kunna utföra en utvärdering av en nedslitning av en ljusreflekterande tandyta före och efter en behandling av ytan med tandkräm, där ytans reflekterande egenskaper utvärderas med hjälp av enl i en laserenhet genererad laserstrâle, k ä n n e t e c k n a d därav, att laserstrålen är via medel inställbar för att rikta strâlen (3) under en viss infallsvinkel mot tandytan och avsedd att täcka ett utvalt tandytsparti på tanden (4a), så att denna laserstråle kan reflekteras i det utvalda tandytspartiet, att vid en bestämd reflektionsvinkel utväljes ett signigikativt reflektionsmönster för det utvalda tand- ytspartiet att ljusintensiteten hos detta mönster mätes i en ljusinten- sitetsmätande anordning (6, 9) att ytan (4a) därefter utsättes för en borstning med hjälp av en tandborste, och med en tillsatt mängd tand- kräm, och att efter en behandlingstid utvärderas tandytspartiets (4a) reflekterande egenskaper ånyo vid samma eller väsentligen samma infalls- och reflektionsvinklar i nämnda ljusintensitetsmätande anordning (6, 9) och att uppmätt differens mellan två mätningar ger ett mått på erhållen förändring och nedslitning. _17- 7902711-6

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att för utvärdering, företrädesvis i vivo, av nedsiitningen av en re- fiekterande yta (4a) i form av en tandyta (4) vid behandiing av ytan med tandkräm förefinns en fixtur (8f) med avtryck av en persons tänder och med åtminstone en framtands (4) yttre yta biottad, att reflektionsgraden för ett tandytsparti utvärderas i en ijusintensitetsmätande anordning (6, 9), attiframtandens yttre yta (4a) behandias med tandkräm och borst- ning och att refïektionsgraden ånyo utvärderas 1' anordningen (6, 9).