SE413208B - Met- och/eller kontrollanordning for dokument - Google Patents

Description

v.,_...._.n._....._-~.-.e~u-flulqu nunnan-vunn- 10 15 20 25 7701769-1 2 varandra skilda frekvenser sänder t ex ljus mot eller genom ett undersökt dokument, varvid signalerna efter reflektion mot, eller passage av dokumentet är anordnade att påföras minst en mottagare, t ex en fotodiod. Uppfinningen ' kännetecknas därav, att mottagarnas utsignal är anordnad att påföras signal- 'oehandlingsorgan för erhållande av en inbördes differens- eller kvotsigzzsl, vilken signal utgör kontrollsignal eller sorteringssignal för dokumentet, ofta i kombination med en referenssignal; varvid mottagarens ntsignaler är anordnade att likriktas, lämpligen i en fas- styrd likriktare, och integreras i differensbildaren i och f'ór erhållande av en sammansatt signal, utgörande kontroll- eller sorteringssignal för dokumen- tet; samt att utsignalen från lilcriktaren är anordnad att påföras en förstärkare, lämpligen integrerande, vars utsignal är anordnad att styra sândarnas inbördes signalnivå så, att utsignalen från differensbildaren blir 0 vid borttaget do- kument.

I-Iedelst en dylik anordning komer man i huvudsak ifrån problemet med "drivande" mottagare, ooh för det fall mottagaren driver, så gäller detta båda signalerna ooh felet blir sålunda. eliminerat. Genom integrering och likriktning kan man enkelt Jämföra de två. växelvis utsända eller modulerade signalerna, exempelvis från en grön och en röd lysdiod, varvid dessa signaler efter integrering blir samtidiga ooh kan jämföras mot varandra. En fördel med ovanstående anordning är, att den blir enkel, billig och tillförlitlig.

'Man kan även tänka siglseparata mottagare för de olika signalerna, varvid varje 5 signal afasi-ams för sig. signnbemaiingen m: damm: 1 numemaamam ,ï som tidigare, »och kompensation för "drift" förosakat av t e: temperatur, åld- ring ooh smuts kan lätt ske.

Uppfinningen är närmare exemplifierad i bifogade figuer, av vilka fig 1 utgör ett blookeohema av uppfinningen och fig 2 en mera' detaljerad utföringsfom av _ uppfinningen, försedd med en gemensam mottaçre. Fig 3 visar de olika signa- i lerna vid mottagarna respektive vid de fasstyrda lilcriktarna.

I fig 1 visas vid 11 den ungefärliga platsen där ett undersökt dolcument, såsom en sedel, skall inläggae. 'från en lysdiod A, exempelvis utsändande grönt ljus, utgår en grön ljussigrxal, vilken reflekteras mot eller transmitteras genom sadeln 11, varefter den transmitterade eller reflekterade signalen mottages i 10 15 20 25 55 7707769-1 en fotodiod eller annan ljusmottagare. Från en annan lysdiod B utgår en ljus- signal av annan färg, exempelvis rött ljus, vilket transmitteras genom eller reflekteras mot sedeln 11, varefter den tranamitterade eller reflekterade sig- nalen mottages av samma. ljusmottagare 12. Man kan givetvis även tillämpa detta vid svart-vit mätning i vad avser gåskalevariationer. Givetvis är rött och grönt endast exempel på. olika. färger som kan utsändas vid de respektive lys- diodema A, B. Utsignalen från ljusmottagaren påföres ett .signalbehsndlingsorgan 13, utgamae en :seem-a limmas een farscärme per färg. nen från 12 utsända signalen skall även integreras, vilket kan ske i donet 13 eller-i en differensbildare 14 avsedd ett bilda en äkthetskontrollsigxxal, utgör-ande en kvot- eller differenssignal. Den integrerade signalen, differenssigznslen, ut- gör således ett mått på fårgsksle- eller grà-vitvariationerna för sadeln, vilket är en god äkthetskontrolleigzzal, vilken kan uttegas vid 15 och utnytt- jaspä. sedvanligt sätt, exempelvis för leverans av vara. efter att man instoppst en sedel, eller för svgivande av en äkthetssigzal 15. 18 är en frekvensgenera- tor, exempelvis för 500 Ez, vara utsignal växelvis påföres ljussändarnai i och B.

Differensbildaren 14 kan exempelvis vara. en integrerande förstärkare, och dess utsignal är via en strömatällarenordning anordnad att påföras' en referenssigzsl- bildare eller ett minne 17 vid icke instoppat dokument 11. Vid dokument 11 i mätlåge brytas signalen från differensbi1daren14 till minnet 17 via 16. Utsig- nallen från minnet 17 blir således beroende av värdet på äkthetskontrollsigaalen vid 15, dvs färgdifferensen, och den påföres ljussändaren i, varvid man lämp- ligen förfar så., att spänningen till A blir beroende av utsignalen från minnet 17, vilket i sin tur (ofta) refererar till någon form av normal- och/eller refe- rensyta. Härigenom erhålles en reglerloop somïställer in anordningar till noll- difforens vid normal- eller referensyta.

Från de fssstyrds lilsrilrtsrns. 13 uttagen liven en sbsolutsignsl vid 19, vilken. plföres ett referensdon 20 för motsvarande inställning sv absolute ljusstyrksn, vilken anordning exempelvis Isen utgöres av en integrersnde förstärkare, vilket även är fallet med minnet 17. 21 är en referenssigzalgivare för absolutvärdet, vilken även är kopplad till förstärkaren 20. Utaignalen för förstärkaren 20 är påförd ljussändaren B, vars spänning således blir beroende av den absoluta. utsignalen från den fasstyrds libiktaren 13 via förbindelsen 19. Vid icke in- satt sedel erhålles således en referens-differenssignal vid 15, vilken bör in- styras så, att den vid icke insatt sedel blir lika med noll, oeh manfår således här en god referens till den dzlfferens- eller kvotsignsl 15, som erhålles vid insatt dokument 11. Organen inom ramen 22 kan allmänt betecknas' som kalibrerings- automatik. Man noterar här fördelen med en enda mottagare 12 för de två ljus- 10 15 20 25' 55 7707769-1 sändarna A och B,_men givetvis kan man tänka sig separata mottagare för dessa två ljussändare, varvid varje signal kommer att utvärderas för sig, men i övrigt kan i princip samma signalbehandling som ovan nämnts användas. En väsentlig för- del med nämnda anordning är kompensationen för drift, exempelvis åldring av lysdioder och fotodioder, vilka eljest skulle innebära olägenheter.

I fig 2 visas var man insätter det dokmnent 11, som skall provas, exempelvis en sedel, användbar exempelvis i samband med uttsgssntomster, såsom bensinautomster.

Vid 22 är visad en oscillator med en utsignalfrekvens om t e: 2000 Hz, vilken är påförd en bistabil vippa 23, vars utsignal således blir 1000 Hz. Denna signal påföres en annan bistabil vippa. 24, vars utsignal får en frekvens om 500 Hz. Denna utsignal styr en drivtransistor 25 till lysdioden 26, och växel-i vis med denna styres via transistorn 27 lysdioden 28, den förstnämnda för rött ljus, den sistnämda för grönt ljus. Genom denna bistabila vippa 24 får man således växelvis signal från lysdioden 26 respektive lysdioden 28, och dessa signaler, vilka består av rött respektive grönt ljus, transmitteras genom ' eller reflekteras mot dokumentet 11, och den mottagandesigrzalen påföres en fotodiod 29, kopplad till en förstärkare 30. Dennas utsignal påföres via fas- styrda lilcriktare 51 respektive 52 en differensbildare 35» vilken består av en integrerade förstärkare, och vars utsigzsl utgöres av en kvot eller differens, beroende av kvoten respektive differensen av de mottagna. signalerna vid foto- dioden 29. Vid 34 erhålles sfledes en älcthetskontrollsigrzal för sedeln. För att erhålla en referenssignal för denna äkthetskontrollsigzzal uttages via en strömställare 55, inkopplad vid icke insatt dokument och bruten vid insatt doku- ment, från differenskopplarens utgångssida en signal, vilken påföres en integ- rerande förstärkare eller ett minne 36, vers utsignal via transistorn 37 styr spänningen till lysdioden 28. På likartat sätt är från den fasstyrda likriktaren 51 uttagen en signal till en annan integrerande förstärkare 38, motsvarande referensdonet 20. Förstärkaren 36 motsvarar minnet 17 i fig 1. I detta fall emottager fotodioden signalerna från ljussändarna 26 och 28 vid icke insatt doku- ment och man får en viss differenssignal vid differensbildaren 33, vilken lämp- ligen bör vara noll och således utgör referens för differenssigzxalen för ett senare xmdersökt dokument.

I fig 3 visas vid M utsignalen från fotodicden, varvid A är signalen vid grönt ljus och IB vid rött ljus, och man ser den växelvisa sigzslen i fig 5. Utsipa- len från den fasstyrda lilu-iktaren visas vid FG och efter integrering av denna. signal erhålles en signal Ua till höger i figuren. FG betyder signalen för grönt ljus och FR signalen för rött ljus, vars utsignsl Ur också visas till höger i fi; 3.

Claims (6)

7701769-1 Anordningen enligt ovan kan varieras på mångahanda sätt inom ramen för nedan- stående patentlcrav. PATENTKRAV

1. lüt- ooh/eller kontrollenordning för dokument, såsom sedlar, för kontroll med avseende på reflexione- och/eller transmissioneegenskapernl., t e: förg- eller grâkellevariationer, i vilken anordning ingår minst tvl oandnno (l, n), som oandom nod innan-don olle-n våglängd, t en lyndlodon (26, 28), för inbördes olika. färg- eller våglängdsområden, vilka. växel- vis eller var för sig modulerat med från varandra skilda frekvenser sänder t e: ljus mot eller genom ett undersökt dokument (11), varvid signalerna efter reflexion mot, eller passage av dokumentet är anordnade att påföras minst en mottagare, t e: en fotodiod (12, 29), k ä. n n e t e c k n a d därav, att mottagarens (12, 29) utsignel är anordnad att påföras signal- 'behandlingsorgen för erhållande av en inbördes differens- eller kvotsignal (13, 14, 33), vilken signal utgör kontrollsignal eller sorteringssignal för dokumentet (11), ofta i kombination med en referenssiglal; vom-vid mottagarens (12, 29) utsignalen är anordnade att lmllotno, lamp- llgon 1 on foootynd lila-memo (13, 31), oon intognonno 1 dlfrerenoblldn- ren (14, 33) i och för erhållande av en sammansatt signal, -utgörande kontroll- eller sorteringssigxal för dokumentet; samt ett ntoignlon från lmlktanon (13, 31) än anordnad ott piraten on fanotänloon-o (ao, 38), lämpligen internet-anno, vnno utoigndl än onondnod att styra sändarnas (A, ZB) inbördes signalnivå så, att utsignalen från dlffenonnblldomon (14, 33) blir noll vid borttaget dokument.

2. Anordning enligt patenth-av 1, k E nn e t e o k n a d därav, att utsignalen från differensbildnren vid 'borttaget dokument lr anordnad att påförae ett aignelminne (17, 36), vars utsignal styr den ens sändarens (i) Spänning.

3. Anordningenligt patentkrav 2, kännet e eknad därav, att utnlgolon från don till sändaren/tänderna namnndo fnootyndo lmlxtnrod- lila-mamma (13, 31) en anordnad ett päron-oo fönotänknno, lämpligen intog» rerande (20, 38), vars utsignal styr sändarnas (A, B) absoluta sändnings- nivå.

4. , Anordningenligt patentbrav 2-3, känn e t e cknad därav, att det erhållna referensvärdet (knlibreringevärde) fryses i minnet (11, 31) vid dokumentet i mätläge. 7707769-1

5. Anordning enligt något eller någe av föregående patentlmav, k ä nn e t e c k n a. d därav, att anordningar är försedd med don för nfitning på. stillastående elier på rörligt dokument.

6. Anordning enligt nâgøt eller några. av föregående patentlmav, k ä n n e t e c k n e d därav, att vid avläganat dolnnnent referensobjekt ersätter dokumentet, varvid anordningen inställea (kalibreras) mot refe- reneobjektet. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: n Fránkrake 2 115 714 (euro 7/00) Tyskland 2 440 552 (GÜ7D 7/00) US 3 122 227 (194-4)