SE193942C1 - - Google Patents

Description

Prioritet begard fran den 21 apri11954 och den 4 apri11955 (Storbritannien) Typografisk sattning kraver stora valmojligheter icke blott ifraga om antalet bokstdver eller typer och versaler eller gemena utan awn betraffande stil, kagel och satsbredd. Dessutom ha olika typer mom samma alfabet olika bredd och det är ur estetisk synpunkt nadvandigt att ha ett vidstrdckt satsbreddsomrade till forfogande. Det dr aven nodvandigt att temporart lagra alla informationer betraffande varje typ i register i fotosättmaskiner.

Fiireliggande uppfinning hanfor sig het harmed till en anordning vid fotosdttmaskiner, for vilka mellan ett tangentbord och en fotograferingsanordning finnes inkopplat ett register for mottagning och overforing via elektriska stromkretsar av signaler representativa for typernas bredder.

En forsta uppgift for denna anordning är att tilldela varje typ en bredd i relativa enheter, exempelvis bar typen »m» ha en bredd pa 15 enheter, typen »i» bredden 5 1/2 enheter, typen »c» bredden 7 enheter, etc. och for detta andamal kannetecknas anordningen av att mellan tangentbordet och registret dr i stromkretsarna anordnat ett efter onskad stil (typsnitt och/eller typsort) installbart organ innefattande f6r varje stil sá utformade multipelstramkretsar, dels for versaler, dels for gemena, att en vid nedstryckning av en teekentangent i tangentbordet avgiven signal omvandlas till en mot den relativa bredden hos motsvarande typ i den valda stilen svarande signal.

En andra uppgift for anordningen är att omvandla denna signal till en langdmattssignal och f6r detta andamal är i stromkretsarna mellan tangentbordet och registret anordnat ytterligare ett efter onskad typstorlek gel) resp. satsbredd installbart organ innefattande for varje typstorlek resp. satsbredd sa utformade multipelstromkretsar, att den av forsta multipelstromkretsen for varje typ avgivna signalen omvandlas till for lagring i re- gistret avsedda kodsignaler, vilka atminstone approximativt svara mot den typbredden langdenheter representerande produkten av den relativa bredden och en av den valda typstorleken bestamd koefficient. De erhallna kodsignalerna aro f6retradesvis i binar kod. Ytterligare informationer betraffande stil etc. registreras likaledes medelst tangenter och mandverkretsar, sasom beskrives langre fram.

Uppfinningen framgar av den foljande beskrivningen av en utforingsform, som är vi-sad pa bifogade ritningar. Fig. 1 visar schematiskt en fullstandig sattmaskin. Fig. 2 visar ett register i forenklad form. Fig. 3 visar i sidovy mekanismen for val av multipelkretselement. Fig. 4,5 och 6 visa en Vinare for ett visst antal multipelkretselement eller s. k. »kort», sedd respektive fran sidan, uppifran och fran ena anden. Fig. 7 visar en -vy av en spak f8r vaxling av multipelkretselement med tillhorande delar. Fig. 8 är en detaljvy av en del av fig. 7. Fig. 9 visar en vy sedd Iran linjen 9-9 i fig. 3 i riktning av pilarna. Fig. 10 visar en planvy av en styrplat for spaken for vaxling av multipelkretselement. Fig. 11 och 12 visa de hada sidorna av ett typiskt multipelkretselement eller »kort», for val av en koefficient far multiplicering av det relativa breddvardet f8r varje bokstav for erhallande av en viss satsbredd. Fig. 13 och 14 visa liknande vyer av ett typiskt multipelkretselement eller »kort» for val f8r en viss stilsort av ett ldmpligt relativt breddvarde far varje typ eller bokstav. Fig. 15 visar ett kopplingsschema far de i fig. 13 och 14 visade elementen. Fig. 16 visar ett kopplingsschema for de i fig. 11 och 12 visade elementen. Fig. 17 slutligen visar ett kopplingsschema for de av multipelkretselementvaxlingsspakarna paverkade omkopplingsorganen.

Vi referera forst till den schematiska framstallningen av en fullstandig sattmaskin i fig. 1. Denna maskin innehaller ett tangent-herd KB av vanlig typ forsett med en tangent 2— — for varje bokstav eller typ (45) i det valda exemplet), en mellanslagsskena SB och ett visst antal specialtangenter. Forutom typarmar aro tangenterna anordnade att paverka en sats permutationsskenor PB av det slag, som anvandes i teleprinterapparater. Enheten PB är forsedd med fyra utgangskretsar. Den forsta kretsen eller universalkretsen >m» mot-lager en temporar elektrisk impuls for varje -gang en tangent eller mellanslagsskenan nedtryckes. Den andra kretsen bestar av 6 utgangsledningar B till G och bildar tillsammans med en ledning A en alfabetisk kodledningsgrupp AC. En viss kombination av dessa utgangsledningar patryckes spanning for varje gang flagon av bokstavstangenterna nedtryckes. Den tredje utgangskretsen bestar av kabeln 12. Denna kabel innehaller en ledare for varje tangent (45 i det beskrivna exemplet) och varje ledare erhaller spanning endast dd motsvarande tangent nedtryckes. Den fjarde utgangskretsen bestar av ledningen 14, som 'patryckes spanning for varje gang mellanrumsskenan nedtryckes.

Invid skrivmaskinstangentbordet är anordnad en speciell klaviatur innehallande ett antal ytterligare tangenter. Dessa innefatta en tangent CSK for skiftning fran versaler till gemena och vice versa, medelst vilken universaltraden ">u» forbindes med den alfabetiska kodledningen A genom magnetisering av skiftrelaet CS. Genom nedtryckning av en satsbreddshalveringstangent HSK kan satsbreddshalveringsrelaet HS magnetiseras, varvid satsbredden delas med 2. Genom en tangent DSK och ett rela DS kan satsbredden hos vilken som heist bokstav fordubblas.

Den alfabetiska kodledningsgruppen AC cm 7 ledningar fir direkt forbunden med en registreringsenhet REG, som overfOr information till det egentliga registret BEG Tiled en bokstav eller typ at gangen. Enheten REG kan vara av typen perforerat band eller besta av ett mekaniskt register, sasom visas i fig. 2. Fig. 2 visar ett stativ inneballande ett antal rorliga stift anordnade i en rad. Ett antal sadana stiftrader arc anordnade tätt intill varandra. Varje stift kan intaga tva lagen. I det foreliggande utforingsexemplet finnas fOretradesvis 15 stiff S', A', 2', B', 4', C', 8', D', 16', E', 32', F', 64', G', och 128' anordnade i varje rad, varvid varje rad representerar en bokstav i en tryckrad. Stiften tryckas ned me-deist var sin solenoiddriven hammare, sasom visas for ledningarna 4 och 8.

Forutom den alfabetiska kodledningsgruppen AC gar en numerisk kodledningsgrupp NC till registreringsenheten. Denna grupp be-star av 7 ledningar 2, 4, 8, 16, 32, 64 och 128, vilkas binara storleksordning angives av visningsbeteckningarna. Denna kodledningsgrupp anvandes air att representera bredden pa varje bokstav eller typ med hansyn tagen till versal eller gemen, stil (typsnitt och/eller typsort), bredd i relativa enheter och satsbreddskoefficient. Vidare finnes en enkel ledning S. som tillsammans med ledningen 18 sattes under spanning via ledningen 14 for att I registret markera inforing av ett ordmellanrum. Genom lang-re fram beskrivna anordningar patryckes samtidigt aven en ledning 20 spanning for att indirekt overfora (fig. 16) ett breddvarde till den numeriska kodledningsgruppen NC, vilket varde am lika med den minimibredd, som tilldelas ordmellanrummen.

Den numeriska kodledningsgruppen NC ar likasa forbunden med en radraknare CL, foretradesvis av binar typ. Denna raknare ackumulerar bredderna pa de bokstaver, som valts i en rad, varigenom de ytterligare mellanrum, som bora adderas till minimiordmellanrummen eller, om man sa onskar, mellan alla bokstaverna for att utsluta raden, dvs. era alla rader lika langa, kunna bestammas.

Bestamningen av korrektionsbeloppen sker medelst en korrektor eller utslutare JU, vilken har icke skall beskrivas i detalj och kan vara av den i den amerikanska patentskriften 2 682 814 beskrivna typen.

For detta andamal ãr likasa en ordmellanrumsraknare GI ansluten till utslutaren. Denna raknare GI kan utgoras av en roterande valjare eller en valj are av steg-f8r-steg-typ, som beskrives i den namnda patentskriften och som gar fram ett steg for varje gang mellanrumsskenan tryckes ned genom tillslagning av ett ordmellanrumsrela DAT, som erhalIer strom Over ledningen 14.

Nar en hel rad av typer eller bokstaver har registrerats, kan sattaren lasa den idle utslutna texten vid skrivmaskinstangentbordet och darigenom upptacka och korrigera eventuella fel i densamma. Sedan raden liar satts och korrigerats avlases den i registret registrerade informationen av lasanordningen REA med en bokstav at gangen och overfores till en transkriptionsenhet TU och en mellanrumsutsattningsanordning SM. Normalt arbeta enheterna TU och SM alternerande, varvid enheten TU forst transkriberar en viss bokstav, exempelvis genom att projicera den ph en fotografisk film, och enheten SAT da.refter forskjuter filmen ett stycke svarande mot den ifragavarande bokstavens bredd pa sadant satt, att filmen fores i matt lage fOm foljande bokstav. Sfisom torde inses, styres mekanismen SM aven av utslutaren JU. Mellanrumsutsattningsanordningen ar foretradesvis av det slag, som utnyttjar binara ingangssignaler.

De medel, varigenom kabeln 12 med sina mot var och en av bokstavstangenterna svarande ledningar Or fOrbunden med den numeriska kodledningsgruppen NC med dess sju binara, till registreringsenheten REG gaende ledningar, skola beskrivas langre fram. Dessa medel innefatta i huvudsak tva. grupper av — —3 valbara multipelkretselement, som kunna valjas alltefter bokstavernas stilsort och satsbredd.

I fig. 1 visas tva kablar 28 och 30, vilka var och en innehalla lika manga ledare som ka- beln. 12. For forenkling av ritningen hava en- dast 10 ledare inritats, ehuru 45 ledare skola anvandas i det beskrivna utforingsexemplet.

Dessa kablar aro inkopplade via vaxlingskon- takter i skiftrelaet CS. Kabeln 28 svarar mot gemena bokstaver och kabeln 30 mot versaler.

Dessa kablar aro aven visade i fig. 15, dar de aro anslutna till multipelkretselement 33, 34, 36 och 38. Den mekaniska konstruktionen och systemet fOr val av dessa element askadliggoras i fig. 3-14.

Fig. 3 visar en sidovy av en kortvalsmekanism, som manovreras medelst en stilvaxlingspak 40, som genomgar en styroppning 42 i en platta 44 (fig. 10). Tva mekanismer av denna typ finnas, varvid den andra manovreras medelst en satsbreddsvaxlingsspak 46 men endast den ena mekanismen kommer att beskrivas, dA de aro praktiskt taget lika.

Spaken 40 kan svangas at hoger eller vans-ter sett som i fig. 10 omkring en tapp 48 (fig. 3 och 7). Tappen är fast mellan tva. &on pa en hylsa 50 monterad pa en sting 52. Spa-ken kan likasii skjutas uppat eller nedat sett som i fig. 10 for att forskjuta hylsan 50 utmed stangen. En vid hylsan fast arm 54 OverfOr hylsans forskjutningsrOrelse via ett pa armen vridbart anordnat block 56 till en pi en fast svangningsaxel lagrad och i blocket forskjutbart upp tagen haysting 58.

Havstangen 58 ingriper med ett block 60 (fig. 3 och 9) forskjutbart lagrat pa en stang 62 monterad i maskinens stativ. Blocket 60 at fast pa en korthallarslade 65 i form av ett upp och nedvant U, i -Olken en lostagbar korthallare 66 kan inforas och fasthallas pa sin plats.

Korthallaren visas i detalj i fig. 4, 5 och 6. Den bestir av Over- och understycken 68 och. 70 forenade medelst en med vertikala styrspar forsedd kortseparator 72, ett par avfasade organ 76 fastade vid separatorn vid hallarens framre ande samt ett par avfasade organ 78 fastade ph liknande satt yid separatorn vid hallarens bakre dude och med de avfasade ytorna parallella med de pa organen 76. Organen 76 ocb. 78 samt separatorn 72 utgora organ for barande av ett visst antal multipelkretselement i form av plana kort (fig. 13) uppdelade ph fyra grupper, tva pa varje sida, med korten i varje grupp liggande parallellt och nagot overlappande varandra. Dessa kort hiules pa sin plats vid sina kortsidor medelst kvarhallningsplattor 80.

Overstycket 68 ar forsett med oron 82, som ingripa i en pa undersidan av sladen 65 anordnad ranna. Understycket iir anordnat att upptaga rullar 84 roterbart lagrade i kvarhallningsplattan 80 och anordnade att rera sig i en i en stativdel 86 anordnad ranna. Separatorn it forsedd med ett grepp 88 fOr un- derlattande av hanteringen av korthallaren.

Hallaren med insatta kort placeras i maskinen genom att lyfta upp den pi sladen 65 svangbart lagrade regeln 90 och inskjuta hallaren med doss styrningar 82 i rannan i sla- den och rullarna 84 i rannan istativet 86, varefter regeln Mutes genom att laggas om en tapp 92 pa separatorn 72. Det it liven n8dvandigt att trycka ned en fjaderbelastad regel 94, sa att den gar fri frail en kuggstfing 96 fast vid korthallaren. En sladfrigoringsmagnet 98 fig. 3 och 17 kan liven magnetiseras f8r att draga undan denna regel.

Kuggstangen och regeln anvandas for noggrann inplacering av korthallaren i forhallande till tva borsthallare 100 (fig. 3 och 9) placerade pi var sin sida av korthallaren och var och en anordnad att uppbara tva rader 102 av var fOr sig fjadrande monterade kontaktborstar 106. Varje borstrad 102 ar fOrbunden med den ena armen pi var och en av ett par vinkelhavstanger 103, vilkas hada andra armar aro fdrbundna medelst en vertikal sting 104. De bada havstangerna 103 fOr varje borstrad 102 aro sa lagrade pa vederborande borsthallare 100, att borstarna 106 i borstraden kunna Rims i och ur kontakt med ett genom sladens 65 forskjutning valt kort i en till radon horande kortgrupp genom vridning av havstangerna 103. Genom horisontella forbindelsestanger 108 mellan de hada borstraderna ph varje sida av korthallaren, pa vilka stanger en elektromagnet 110 eller 112 (fig. 3, 9 och 17) och en fjader 114 eller 116 aro anordnade att verka, forskjutas vid verksam elektromagnet de hada borstraderna ph varje sida av borsthallaren samtidigt ur ingrepp med sina kort eller hallas de vid overksam elektromagnet normalt i kontakt med dessa. Elektromagneterna 110 och 112 aro parallellkopplade (fig. 17), si att samtliga fyra borstrader manovreras samtidigt. Dot ar uppenbart, att andra slags mekanismer an de visade vinkelhavstangerna kunna anvandas for forskjutning av borstarna. Exempelvis kan man anvanda andra Hilda anordningar for astadkommande av en ratlinjig rorelse av borstarna.

Elektromagneterna 118, 120 och 122 i fig. 17 motsvara respektive elektromagneterna 110, 112 och 98 och aro kombinerade med en liknande mekanism, som manovreras medelst satsbreddsvaxlingsspaken.

Konstruktionen av de enskilda korten i stilvaxlingssladen 65 askadliggOres i fig. 13 och 14, vilka visa de motsatta sidorna pa ett kort. Rotten i satsbreddsvaxlingssladen aro utfOrda pa liknande sat, sasom visas i fig. 11 och 12. Stommen i varje kort bestir foretradesvis av en skiva av isolationsmaterial, si.som en plast eller ett plastimpregnerat material forsedd med ett turd kopparskikt pA hada sidoytorna.

- - Kopparytan etsas sedan bort pa vardera sidan, sa att man slutligen erhaller en grupp fran varandra isolerade linjer eller strimlor, sasom askadliggores pa ritningarna. Efter etsningen upptages ett antal hall genom kortet och det hela behandlas galvaniskt eller med Wagon annan metod for astadkommande av en metallisk forbindelse mellan de ph omse sidor av kortet belagna kopparstrhnlorna tvars genom vale hal.

Ett kantparti 124 av strimlorna pa varje kort tackes foretradesvis ph galvanisk vag eller pa annat satt med en korrosionsbestandig metal!, sasom guld, for sakerstallande av god kontakt med borstarna.

De borstar, som Ora kontakt med varje kort, aro uppdelade i tvh grupper, en ingangsgrupp 126 med 45 borstar askhdliggjord i form av 10 borstar i fig. 15 for att forenkla ritningen, °eh en utgangsgrupp 130 om 13 borstar. En ingangsborste svarande mot en viss bokstav kan salunda via kortet forbindas med en motsvarande utgangsborste, som beteeknar en viss relativbredd.

Som man torde inse, aro de fyra borstraderna i varje ogonblick i kontakt med fyra kort, dvs. med ett kort i var och en av de fyra i hallaren 66 monterade grupperna. Fig. 15 askadliggor schematiskt dess kort i plan tillsammans med de elektriska forbindelserna. Det finns lika manga kort i varje grupp som antalet olika stilsorter eller lagen for spaken I styrplattan 42 (16 i det beskrivna exemplet). Med hjalp av skiftrela et CS (fig. 1) kastar sattaren om kabelns 12 anslutningar till antingen det hogra kortparet 34 och 38 pa den ena sidan av hallaren, som representerar de gemena bokstaverna eller till det vanstra kortparet 33 och 36 pa den andra sidan av hallaren represent erande versaler.

Var och en av ingangsledningarna forbindas med en ingangsborste pA vart och ett av de tva. kort, som svara mot den valda stilsorten och mot versaler eller gemena. Emellertid ar det sa. anordnat, att endast en borste finner en sluten krets. Om den valda bokstay, vans relativa breddvarde ar 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 eller 18 i den valda stilsorten slutes den ratta kretsen via kortet 33 (vid versaler) eller 34 (vid gemena). Om dess relativa breddvarde dr 4,1 1/2, 5 1/2, 6 1/2, 7 1/2, 8 1/2, 9 1/2, 10 1/2, 11 1/2, 12 1/2 eller 17 slutes den ratta kretsen via kortet 36 (versaler) eller 38 (gemena).

Kortet 34 i fig. 13 och 14, representerar exempelvis de gemena bokstaverna i »Baskervine antikva», vilka ha relativa breddvarden, sasom Askadliggores i fig. 15. Sasom synes (fig. 13), liar bokstaven »a» representerad av borsten 132 ett utgangsvarde »8», bokstaven. »b» representerad av borsten 134 ett utgangsvarde >10» och är bokstaven »c representerad av borsten 136 icke ansluten till nagon krets. Vadret for »c» ar 7 1/2 och motsvarande forbindelse astadkommes av kortet 38.

Utgangskretsarna for stilkorten aro askhdliggjorda i fig. 15. Dessa utgangskretsar ga Over ett speciellt stilvaxlingsrela SS, manovrerat genom en speciell stilvaxlingstangent SSK, och ett speciellt stiloverforingsrela SL till 24 utgangsledningar askadliggjorda nedtill i fig. 15. Dessa utgangsledningar, identifierade med sina respektive relativa breddvarden, aterfinnas overst pa fig. 16, som visar anslutningarna till satsbreddskorten 138, 140, 142 och 144 pa den medelst spaken 46 (fig. 10) manovrerade sladen.

Dessa forbindelser upprattas via kontakterna i ett satsbreddsomradesrela SR styrt av en tangent SRK. Da den till denna tangent harande kontakten dr oppen, har sattaren ett urval av satsbreddsvarden svarande mot de i styrplattan 44 anordnade slitsarna enligt föl- jande: 5, 5 1/2, 6, 6 1/2, 7, 7 1/2, 8, 8 1/2, 9, 9 1/2, 10, 10 1/2, 11, 11 1/2, 12 och 14. Nfir tangentkontakten ar sluten Andras resp. satsbreddsvarden till foljande: 5, 5 1/4, 5 3/4, 6 1/4, 6 3/4, 7 1/4, 7 3/4, 8 1/4, 8 3/4, 9 1/4, 10 1/4, 10 3/4, 11 1/4, 11 3/4, 12 1/2 och 13. De oven angivna vardena, som endast aro angivna som exempel, aro foretradesvis anbragta pa styrplattan och erhallas genom forflyttning av spaken 46 till det onskade laget. Ett varde lika med dubbla valda vardet kan likash erhallas for vilket som helst lage av spa-ken genom nedtryckning av satsbreddsfordubblingstangenten DSK (fig. 1) och ett varde lika med halften genom slutning av satsbreddshalveringstangentkontakten HSK.

PA tangentkontakten SRK ar oppen, Arc de 24 ingangarna till satsbreddskorten fOrhundna med korten 138 och 142 A ena sidan om satsbreddskorthallaren, i det att dessa kort antagas svara mot det valda satsbreddsvardet i det forsta av ovannamnda omraden.. DA tangenten ar nedtryckt upprattas identiska forbindelser (icke visade) med korten 140 och 144 ph den andra sidan svarande mot den valda satsbredden inom det andra satsbreddsomradet.

Man torde observera, att det finns 16 satsbreddskort i var och en av de fyra kortgrupperna. Dessa kort aro konstruerade, sasom visas i fig. 11 och 12, och ha 49 ingangs- och 9 utgangsborstar 148. Ingangsledningarna aro uppdelade mellan de tva. ingangsborstgrupperna pa vardera sidan av korthallaren. Det i fig. 11 och 12 visade kortet 140 svarar exam-pelvis mot satsbreddsvardet 10 3/4 och ar anordnat att mottaga relativa breddvardesingangssignaler pa 4, 4 1/2, 5, 5 1/2, 6, 6 1/2, 7, 7 1/2, 8, 8 1/2, 9 och 18.

Var och en av de 24 ingangsledningarna overst i fig. 16 fir ansluten till fyra likriktare fOrbundna med var sin kontaktfjader i relaet SR, undantagandes ingangsledningarnas »17», »18», vilka var och en aro forsedda med 5 lik- — — riktare. F8r att forenkla ritningen ar endast likriktarna for ingangsledningen »18» visade. Ehuru for denna ingang endast en enda led-fling 150 har visats ansluten till kortet 138 finnas 4 ytterligare ledningar 152, vilka Aro forbundna med narliggande ingangsborstar. Ingangen »18» upptar salunda i sjalva verket 5 ingangsborstar representerade pa ritningen av borsten 154. Pa liknande shit representerar Tar och en av de ovriga pa ritningen visade ingangsborstarna 4 borstar, sd att totalt for varje kort erhalles 49 borstar.

Utgangsborstarna 148 (fig. 11) bava, raknat fran vanster till hoger, vardena »24», »6», »2», »4», »8», »16», »32», »64» och »128». Den borstkombination, som sattes under spanning, representerar produkten av de relativa ingangsbredderna och det satsbreddsvarde, som det valda kortet representerar. Exempelvis representeras ingangsvardet »4» medelst en impuls pa 4 borstar 156. For ett satsbreddsvarde pa »10 3/4» skulle den exakta produkten vara 13. Av ritningen framgar, att de binara utgangarna »32», »8», »4» sattas under spanning representerande en summa pa »44», vilket är det tal, som ãr narmast den exakta produkten, som kan representeras. I vissa fall sattas oven de icke-hinara utgangsborstarna D24» °eh »6» under spanning. Dessa am via likriktare anslutna till binara utgangar, sâsom visas i fig. 16. De binara utgangarna for de 4 satsbreddskorten aro anslutna till en habel 158, se fig. 1. Denna kabel är via kontakterna i OverfOringsrelfierna f Or satsbreddsfOrdubbling och satsbreddshalvering DS resp. HS anslutna till kabeln NC och raknaren CL.

Sasom torde framga av det foregaende, medfor nedtryckning av mellanrumsskenan SB utsandandet av en impuls pa ledningen 20 (fig. 1 och 16), som inkommer till det valda satsbreddskortet i form av ett relativt breddvarde om »4» och multipliceras med samma satsbreddsvarde, som den valda bokstaven. Vid en satsbredd pa »10 3/4» Or salunda den for ett ordmellanrum till registret inkommande breddsignalen »44».

I det foregaende bur forklarats, att var och en av de 45 tangenterna i tangentbordet kan anvandas for utsandandet av en signal till registret genom att satta en bestaind kombination av ledningarna B till G under spanning. Bokstaverna »F» och »f» kunna salunda representeras av kombinationen »EFs plus en kombination av de binara breddvardena fran »2» till »128» beroende exempelvis av bokstavens stil, satsbredd och om den Or en versa] eller gemen. Vidare skiljer sig en versal fran motsvarande gemena bokstav genom inforing av koden »A» i registret. Pa liknande salt framtrader ett ordmellanrum i form av kombinationen »S», »4» och en viss kombination av bredderna »2» till »128» i beroende av det valda satsbreddsvardet. Andra kodinforingar, som beskrivas langre fram, kunna goras i registret for att representera den Onskade stilsorten och storleken hos varje vald bokstav on speciella stilandringar, som kunna goras utan manovrering av spaken 40.

De bokstavernas stil och bredd representerande kodinforingarna ske fran kodade forbindelseplattor 160 och 162 (fig. 17). Dessa utgoras av stationara plattor utforda av isolationsmaterial och uppbarande ledande band representerade pa ritningen av skrafferade ytor. Plattan 162 är monterad intill hylsan 50 i stilvaxlingsmekanismen, sasom visas i fig. 7. Plattan 162 ar monterad pa liknande shtt i forhallande till den icke visade satsbreddsvaxlingsmekanismen. Atta pa hylsan 50 monterade borstar 164 aro anordnade att kunna forskjutas Over plattan till vilket som heist av sexton lagen 166, som de intaga, nar spaken 40 infores i de olika lagena 42 i styrplattan 44. Over kontakter I ett stilkodrela ST med fordrOjd franslagning forbindas de sex ovre ledande remsorna med de till registret gaende ledningarna C, D, E, F, G och S.

Sasom angives 1 det foljande, erhalla ledningarna S och C spanning varje gang en stilvaxling ager rum. Varje par av tva narliggande lagen for spaken 40 (ett at varje sida I styrplattan) framkallar patryckning av spanning pa en gemensam kombination av ledningar E, F och G, sasom antydes i fig. 17. I varje sadant par av lagen skiljer sig det hogra fran det vanstra genom att spanning patryckes ledningen D genom slutning av en kontakt 168 (fig. 7, 8 och 17), da. spaken omstalles at hOger. Nagon motsvarande kontakt finns icke i satsbreddsvaxlingsmekanismen. ovriga avseenden aro mekanismerna identiska. Slutningen av kontakten 168 sker medelst en pa spaken 40 fast arm 170, som samverkar med en havstang 172, som är anordnad att ingripa mot en kontaktmanoverknapp 174.

I anslutning till plattan 160 finnas aven overforingskontakter 176 och 178 (fig. 7 och 17) vilka uppbaras pa hylsan 50 och manovreras medelst en pa hylsan 50 svangbart lagrad havstang 180, som paverkas av ett a ena sidan av spaken 40 anbragt anslag 182. Detta anslag 182 paverkar kontakterna, dá spaken 40 är i sitt vertikala (neutrala) lage men paverkar darn icke, dá spaken star i ett valt lage i slitsarna at ena eller andra sidan i styrOppningen.

Kodinforingar betraffande stil goras icke i registret annat an nar stilsort skall andras. Vid ett sadant tillfalle registreras en stilvaxlingskod i det narmast efter den sista bokstaven av den gamin stilsorten foljande laget i registret pa foljande satt. Spaken 40 fares till sitt neutrallage, varvid den paverkar kontakterna 176 och 178 pa sadant satt, att horstlyftmagneterna 110 och 112 och stilsortskodningsrelaet ST med fordrojd franslagning anslutas till batteriet. Elektronmagneten 98 Mr frikoppling av sladen magnetiseras likasa ge- 6— — nom slutning av en kontakt tillhorande elektromagneten 110. Spaken fares sedan in i sitt nya lage, varvid kontakterna 176 och 178 Aterstallas till det visade laget, sa att elektromagneterna 110, 112 och 98 avmagnetiseras, kortsladen lases i silt nya lage och borstarna pa nytt anlaggas. Brytningen av batteristrommen till relaet ST fOrsorsakar icke omedelbart franslag, utan medger att forbindelsen fran batteriet till registret kvarstar ett kort intervall via ledningen 184, borstarna i konlaid med kodremsorna, vederborande kodremsor och kontakterna i read ST.

Pa liknande satt overfores en kod for bokstavsstorleken till registret varje gang en kagelandring eller en fOrstoring av de satta bokstaverna skall aga rum. Delta sker automatiskt genom paverkan av satsbreddsvaxlingsspaken 46. Som exempel beskrives i det följande aven en operation av detta slag. Spa-ken 46 installes i sitt neutrallage, varvid den paverkar kontakterna 186 och 188, sa att batteriet anslutes till borstlyftmagneterna 118 och 120 samt till ett satsbreddskodrela LE med fordrOjd franslagning. Elektromagneten 122 for frigoring av sladen magnetiseras likasa genom elektromagnetens 118 funktion. Spa-ken fares sedan till sitt nya lage, varvid kontakterna 186 och 188 ft-Leaf:51.as till det visade laget, sa att elektromagneterna 118, 120 och 122 avmagnetiseras. Genom reldets LE fordrojda franslagning forbindes batteriet kortvarigt med registret Over kontakten SCO far »enbart satsbreddsvaxling», varvid fOrbindelsen upprattas direkt till de gemensamma ledningarna »S» och »B» och indirekt via en remsa 192 till de fyra Ovre borstarna och den ratta kombinationen av kodremsor till en kombination av ledningarna D, E, F och G. Kodremsorna aro anordnade pa sadant satt, att varje tillganglig bokstavsstorlek, som kan representeras i registret, tilldelas ett eller flera av de satsbreddsvarden, som kunna valjas av sattaren. Koden for en speciell storlek registreras salunda automatiskt i registret f5r varje gang satsbredden andras pa del forut beskrivna sattet. Emellertid kan det forekomatt man onskar andra satsbredden utan att andra kageln. Delta astadkommes ph foljande satt. Forst appnas kontakten SCO och spaken 46 fores till det nya satsbreddslaget. Sedan den intaget detta lage och relaet LE fallit, slates kontakten SCO pa nytt. Som man inser, forhindras harigenom, att den kod fOr kagelandring, som normalt svarar mot det nya satsbreddsvardet, nar registret.

Snabb stilandring. Sasom namnts i det foregaende, Oro utgangsledningarna fran stilkorten (fig. 15) forbundna med satsbreddskorten Over kontakterna i ett speciellt stilvaxlingsrela SS och ett speciellt stiloverf8- ringsrela SL. Dessa relaet magnetiseras endast under vissa omstandigheter, da man onskar utfora en snabb stilvaxling, exempelvis fran antikva till kursiv, medelst en tangent pa ungefar samma satt som vid skiftning fran gemena till versaler och utan att man behaven pa.verka spaken 40.

Om man onskar utfora en andring av detta slag mellan tva bestamda stilar, maste dessa vara sadana, att de relativa breddvardena f8r varje bokstav i de hada stilsorterna fan mom omradet 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 18. Man inser, att om detta villkor uppfylles kan den ena stilen representeras av endast tva kort, sasom kortet 33 f8r versalerna och kortet 34 for de gemena. Inga anslutningar skola goras for denna stil i kortpositionerna 36 och 38, enar de relativa ingangsbredder, som normalt aro tilldelade dessa kort, icke anvandas.

I stallet for att anordna hort i positionerna 36 och 38 utan fOrbindelse med utgangsklammorna kan man anvanda ett par stilkort av samma slag som korten 33 och 34. Dessa aro utfOrda for ingangsvardena 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 18 och svara mot en annan stil. Overgang fran den av korten 33 och 34 representerade stilen till den av specialkorten i positionerna 36 och 38 representerade sker enkelt medelst en tangentkontakt SCK pa foljande salt: Vid pabOrjandet av en sattning med en av dessa hada stilar slutes tangentkontakten SSK. Harigenom magnetiseras relaet SS, vilket forblir tillslaget, anda tills sattningen dr avslutad, och eyed& utgangsvardena fran korten 36 och 38 till kontakterna i relaet SL, &Isom visas. Med tankenten SCK normalt i det visade laget forblir relaet SL I vila och endast utgangarna pa korten 33 och 34 svarande mot den ena av stilarna far forbindelse med satsbreddskorten. For att verkstalla stilandring paverkas tangenten SCK varigenom relaet SL magnetiseras och overfor utgangsvardena Iran korten 36 och 38 till satsbre ddskorten.

En speciell kod utsandes till registret, dd en sadan andring gores. Sasom visas i fig. 15, fastadkommer nedtryckning av tangenten patr3.-ckning av spanning ph ledningarna S, A och B och anslutning av batteriet till ett frogverkande rela SC, som bryter kretsen till registret. Relaet SG forblir magnetiserat, anda tills att man atergar till den tidigare stilen genom att aterfora tangenten SCK till del visade Idget. Batteriet inkopplas da i en temporar krets till ledningarna S, A, C, vilken krets brytes, da relaet SC faller.

Sasom torde inses av det foregaende, kan man harigenom fordubbla antalet stilar, som kunna valjas for ett visst lage av spaken 40 i styrplattan 42.

Det torde aven inses, att det nyss beskrivna foredragna utforingsexemplet av uppfinningen mojliggor registrering av vissa informationer, som aro erforderliga vid fotografisk salt- — —7 ning och som mojliggora en mycket stor flexibilitet i sattningen.

Ehuru uppfinningen har beskrivits med hanvisning till endast ett utforingsexempel, dr det uppenbart, att den icke är begransad till detta exempel utan kan varieras och modifieras utan att uppfinningens ram overskrides.

Claims (5)

Patentansprak:

1. Anordning vid fotosattmaskiner, for vilka mellan ett tangentbord och en fotograferingsanordning finnes inkopplat ett register for mottagning och OverfOring via elektriska stromkretsar av signaler representativa for typernas bredder, kannetecknad darav, att mellan tangentbordet (KB) och registret (REG) är i stronakretsarna anordnat ett efter onskad stil (typsnitt och/eller typsort) installbart (40, fig. 3 och 10) organ (66) innefattande for varje stil sã utformade multipelstromkretsar, dels for -versaler (33, 36), dels for gemena (34, 38), att en vid nedtryckning av en tecken tangent i tangentbordet avgiven signal omvandlas till en mot den relativa bredden hos motsvarande typ i den valda stilen svarande signal.

2. Anordning enligt patentanspraket 1, kanneteeknad darav, att mellan tangentbordet (KB) och registret (REG) ar i stromkretsarna anordn.at ytterligare ett efter onskad typstorlek (kagel) resp. satsbredd installbart (46, fig. 10) organ (66) innefattande for varje typstorlek resp. satsbredd sit utformade milltipelstromkretsar (138, 140, 142, 144), att den av den forsta multipelstromkretsen for varje typ avgivna signalen omvandlas till for lag-ring i registret avsedda kodsignaler, vilka minstone approximativt svara mot den typbredden i langdenheter representerande produkten av den relativa bredden och en av den valda typstorleken bestamd koefficient.

3. Anordning enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknad darav, att de installbara organen (66) innefatta lampligen utbytbara kort (fig. 11-14), som pa bada sidor bara med varandra enligt en forutbestamd kod ledande forbundna stromledare.

4. Anordning enligt patentanspraken 1-3, kannetecknad darav, att de installbara organen (66) innefattande de de forsta resp. andra multipelstromkretsarna bildande korten aro vardera anordnade i en rorlig slide (65, fig. 3) och anordnade att samverka med undanforbara stromkontakter (106, fig. 3) pa sadant satt, att ett kortval snabbt kan ske genom fOrskjutning av vederborande slade i f Orhallande till stromkontakterna.

5. Anordning enligt patentanspraet 3 eller 4, kannetecknad darav, att for snabb stilvaxling utan forskjutning av ifragavarande kort aro dubbla grupper stilkort (33, 34 resp. 36, 88) anordnade i det forstnamnda installbara organet (66) och dessutom aro omkopplingsorgan (SSK, SS, fig. 15) anordnade for forberedning av stromkretsarna for de ifragavarande stilkorten samt ytterligare omkopplingsorgan (SGK, SL fig. 15) fOr overgang fran en stilkortgrupp till en annan. Anforda publikationer: Patentskrif ter frein Tyskland 848 913.