SE190853C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: W J Eggington och E G Tattersall Prioritet begtird frau den 11 mars 1960 (Storbritcrnnten) Foreliggande uppfinning avser fordon av det slag som i drift atminstone delvis uppbarns Over en yta som fordonet gar fram Over eller svavar Over genom en av under tryck sta.ende gaskudde, vilken bildas och upprattWiles under fordonet medelst atminstone en mediumrida, som bildas genom fran atminstone en pa fordonets undersida befintlig avgivningsoppning, och fordonet pa undersidan är forsett med atminstone en f8r mottagande av fran en avgivningsoppning utstrommat medium avsedd atervinningslippning.

Vid sadana fordon utstrommar det fluidum, som bildar ridan eller ridderna, normalt genom en port eller en serie av portar, tillforselportar, som utformats pa fordonets undersida.

Vid drift pa ringa hojder, exempelvis nar atervinningsporten befinner sig ph en blijd frail ytan motsvarande tillfifaselportens vidd, dvs. avstandet mellan tillforselportens inre och yttre kanter, eller under denna hOjd, viiket kan bliva fallet vid start och landning eller da det lokala spelrummet är litet vid passerandet Over ett hinder, far ridan istallet for att bilda en kudde av fluidum under tryck och medelst denna kudde avb8jas f Or att instromma jamnt i atervinningsporten en ten-dens att stota mot atervinningsportens insida. Harvid bliver fluidumatervinningen dalig och fluidumkudden far endast tamligen lagt tryck.

Det for den foreliggande uppfinningen särskilt kannetecknande utgares darav, alt Atervinningsoppningarna aro anordnade pa sadant satt, t. ex. hogre, i forhallande till avgivningsoppningen och/eller att organ, t. ex. i form av skarmar eller liknande, aro anordnade for att hindra att fran en avgivningsoppning utstrontmande medium far direkt tilltrade till en atervinningsoppning, i andamal att vid ringa avstand mellan fordonsbottnen och ytan atmins- tone en del av det medium som bildar ridan skall stromma mot gaskudden och avb8jas av denna mot en atervinningsoppning i en i huvudsak horisontell riktning.

Fluidumstrommen forbi atervinningsporten kan underlattas genom att atervinningsporten utformas sasom en grupp askilda, separata portar. Enligt ett kannetecken f8r uppfinningen am fordonet sa utformat, att det atervunna fluidet atervinnes genom en grupp av sarskilda portar, vilka aro anordnade pa nagot avstand frau varandra i ringform, varvid atminstone en del av det ridan bildande fluidet kan s trauma Mat mellan de enskilda portarna i riktning mot gaskudden, styras runt och utat medelst gaskudden och sedan stromma till de enskilda atervinningsportarna i en huvudsakligen horisontell riktning.

Alternativt till anordnandet av en grupp enskilda portar, eller dessutom, kan fluidumflodet forbi atervinningsportarna underlattas genom att atminstone den inre kanten av Atervinningsporten eller -portarna gores hogre an tillforselportens kanter, varvid alltsa atervinningsporten eller -portarna far en viss lutning mot kudden. Enligt ytterligare ett kannetecken for uppfinningen ãr saledes den inre kanten av vane atervinningsport upphojd i forhallande till tillforselportens kanter.

Fluidumflodet kan underlattas ytterligare om tillforselportens yttre kant sankes i forhallande till dess inre kant, varvid saledes tillforselporten lutas mot kudden, varjamte varje atervinningsport befinner sig pa samma niva. som tillforselportens inre kant eller atminstone atervinningsportens inre kant befinner sig hogre an tillfarselportens hire Rant.

Normalt utgores det fluidum, som bildar ridan, av en gas, vanligen luft eller en blandning av luft och avgaser. I det foljande kommer ridart att beskrivas sasom bestaende av 2— — luft, fiven om andra gaser eller fluida, sisom vatten, kunna anvfindas. For det fall att ridan Midas av en gas bestar kudden likaledes av samma gas och for enkelhetens skull kommer det i det foljande att antagas, att kudden bestar av luft.

Uppfinningen kommer i det foljande att beskrivas narmare med hfinvisning till bifogade ritningar, pa vilka ett flertal olika utforingsf ormer visas.

Fig. 1 visar schematiskt luftflodesmonstret vid ett pa ringa hojd arbetande fordon, varvid uppfinningen icke tillfimpas; fig. 2 visar i planvy undersidan av ett for-don enligt uppfinningen; fig. 3 visar ett vertikalsnitt genom fordonet enligt fig. 2; fig. 4 visar i storre skala en del av fordonet enligt fig. 2, varvid luftflodesmonstret askadliggores schematiskt; fig. 5 visar ett snitt utmed linj en A—A. i fig. 4, varvid luftflodesmonstret visas schematiskt; fig. 6 Kr ett fig. 5 liknande delsnitt, varvid emellertid en modifikation visas; fig. 7 liknar fig. 5 och 6, men visar ytterligare en modifikation; fig. 8 visar liksom fig. 4 en del av fordonets undersida i planvy, men askadliggor en modifikation av portarrangemanget; fig. 9 visar ett tvarsnitt lings linjen B—B i fig. 8; fig. 10 är ett delsnitt, som visar ytterligare ett portarrangemang; fig. 11 visar ett tvarsnitt, liknande fig. 10, men askadliggorande en modifikation av portarrangemanget enligt denna figur.

Vid fordon av det ovan omtalade slaget resulterar luftkuddens tryck i att luftridan avbojes utat och kudden uppratthalles medelst denna rida. Vid konstant massflode och konstant hojd fix kuddens tryck beroende av ridans krokningsradie, dvs. andringen av luftridans moment, varvid trycket bliver dess hog-re ju mindre krokningsradien är. Krokningsradien bestammes normalt av den hojd, pa vilken fordonet skall arbeta, och variationer av radien kunna dfirfor normalt joke utnyttjas fOr variation av kuddens tryck. Vid ringa driftshojder, speciellt vid hojder understigantle tillfiirselportens horisontella vidd, stores emellertid det normala flodesmonstret, varvid ett resultat ungefar air det i fig. 1 visade slaget erhalles. Den frail tillforselporten 1 utstrommande luften maste stromma genom en fillstrypt bana Indian fordonets undersida och ytan och detta resulterar i ett node Hied hog hastighet och lagt statiskt tryck. Vidare tenderar luftstrommen att st8ta mot kanalens insida omedelbart innanfor atervinningsporten 2, istfillet for att styras runt. Luften avbojes saledes endast till en del av sin normala avbojning och far s tor krokningsradie, varvid en luftkudde av Mgt tryck eriAlles. I de fall, dá den genom atervinningsporten 2 atervunna luften normalt fares till en flat for att fa ett energitillskott fir det sannolikt att forhfillandena forvarras, eftersom sugkraften fran flfikten till foljd av det ringa luftflodet frail tillforselporten 1 till atervinningsporten 2 kan fororsaka uppkomsten av undertryck vid atervinningsporten 2, varvid luftkuddens tryck givetvis minskas ytterligare. Vid extremt laga htiojder och allvarlig tillstrypning av luftflodet fran tillforselporten till atervinningsporten kunna till och med negativt verkande krafter uppkomma.

Sasom omtalats ovan är luftkuddens tryck bland annat beroende av luftridans krokningsradie. Om luftridan vid ringa hojder kan avbajas utmed en mindre radie kan en tryckolining erhallas, vilken motverkar av andra anledningar uppkommande tryckf all.

Fig. 2, 3, 4 och 5 visa ett fordon enligt uppfinningen och askadliggora ett salt att paverka den ridabildande luften och pa detta satt uppratthfilla luftkuddens tryck. Pa fordonets undersida, intill dess yttre kant, fir utformad en runt om gaende tillforselport 5. Likaledes fordonets undersida och omedelbart innanf Or tillforselporten 5 är utformad en grupp separata atervinningsportar 6. Varje atervinningsport 6 fir skild &fin angransande port medelst ett parti 7, som utgor en del av fordonets undersida. Samtliga htervinningsportar stâ i forbindelse med en gemensam Overforingskanal 8, vars andra ande star i forbindelse med tillforselporten 5. I overforingskanalen finnas organ for att giva den filervunna luften ett energitillskott, vilka organ i foreliggande fall schematiskt askadliggjorts sasom flaktar 9, vilka drivas av motorer 10.

Ett luftinlopp 12 fir anordnat vid fordonets framre uncle och luft, som inkommer genom inloppet, passerar till en kompressor eller flat 13, vilken drives medelst en motor 14. Luften frail kompressorn strommar till en tillforselkanal 15, vilken fir belagen innanf Or overforingskanalen 15. Ett flertal klaffar 16 tillata forbindelse mellan tillforselkanalen 15 och Overforingskanalen 8. En drivkanal 17 star likaledes i forbindelse med tillforselkanalen 15 och slutar med ett drivmunstycke 18 vid fordonets bakre ande. Drivmunstyckets utloppsarea kan varieras medelst forskjutbara spjall 19, som aven kunna tillsluta munstycket fullstfindigt. Fordonet kan avert forses med andra, med reglerklaffar utrustade utloppskanaler for fistadkommande av ett sidotryck och/eller ett vridmoment.

Till en borjan, nar fordonet sates igang, oppnas klaffarna 16 och luften strommar fran tillfOrselkanalen 15 till overforingskanalen 8. Luften passerar flaktarna 9 och erhaller av tiessa ett energitillskott, varefter den utstrommar fran tillforselporten 5 i riktning nedat och mat i form av en rid& En kudde av tryckluft bildas under fordonet och fordonet upp- — —a bares ovanfor ytan. Vid normala hojder avbojes luftridan runt och uppat till atervin- ningsportarna. Den storsta delen av den ridin bildande luften atervinnes och klaffarna 16 slutas narmelsevis helt, varvid endast tillrack- ligt med luft tillates passera fran tillforselkanalen till overforingskanalen for att ersatta den fran systemet forlorade luftmangden for ridan.

Vid lagre hOjder, sasom vid start, strommar emellertid luften mat under fordonets under- sida i en riktning, som ãr avsevart mycket narmare den horisontella riktningen an dâ fordonet gar pa den normala hifdden. En del av luften fran tillforselporten strOmmar Mat over partierna 7 och avbojes sedan runt och utAt i ett horisontellt plan, tillbaka i riktning mot atervinningsportarna 6. Den avbojda luften strOmmar in i atervinningsportarna och stravar att forhindra att den ovriga delen av den fran tillf5rselporten utstrommande luf- ten stoter mot atervinningsportens inre vagg, och atervinningen av den ridan bildande luften bliver dad& effektivare. Den ridan bildande luftens str5mning Mat Over partierna 7 och dess avbiijning utd.t medelst luftkudden sakerstaller bildandet och uppratthallandet av en luftkudde med ett tryck, som ãr tillrackligt for fordonets uppbarande. Aven om icke hela mangden av den Han bildande luften avboj es direkt av luftkudden tvingas dock den avbojda delen att avb8jas med sa mycket mindre krokningsradie an da fordonet arbetar pa normal h5jd, att denna mindre luftmangd Or tillracklig for uppratthallandet av normalt try& pa luftkudden.

Verkningsgraden pa luftfl5det for ridan till och in i atervinningsporten eller -portarna kan okas ytterligare, eller kan den foreliggande verkningsgraden uppratthallas vid minskad hajd, om den inre kanten pa atervinningsporten eller -portarna hojes i fOrhallande till tillforselporten. Detta visas i fig. 6, som utgor ett mot fig. 5 svarande tvarsnitt. Fordonets botten 25 liar hojts i forhallande till UM-setporten 5 och partierna 7 samt atervinningsportarna 6 aro saledes anordnade med en viss lutningsvinkel mot horisontalplanet, mat mot kudden. 'Atervinningsportarnas 6 inre kanter 26 Oro saledes belagna hogre On bade tillfOrselportens 5 kanter och atervinningsportens yttre kant. Av fig. 6 framgar, att fordonet kan narma sig ytan ytterligare medan tillracklig avbojning av ridafluidet fortfarande erhalles och flEidet till atervinningsporten fortfarande Or jamfOrelsevis effektivt. Den erforderliga avbojningen av ridaluften och den tamligen godtagbara atervinningsverkningsgraden kunna bibehallas till och med vid annu lagre hojder om Oven tillfOrselportens inre kant Ups i forhallande till tillforselporten, varigenom denna saledes kommer att luta i forhallande till vertikalplanet, mat mot kudden. Det enk-laste sattet att uppna detta Or att sanka till- f5rselportens yttre kant. Fig. 7 visar en konstruktion, varvid tillforselportens inre kant 27 befinner sig hogre On dess yttre kant 28 och varvid atervinningsportens inre kant 26 hojts ytterligare, sâ att den befinner sig hifigre On atervinningsportens yttre kant. Ett fordon med portarna utformade pa detta salt kan arbeta pa mycket ringa hojder och till och med ned till en hOjd varvid tillfOrselportens yttre kant 28 kr& den yta, Over vilken fordonet uppbares.

Fig. 8 och 9 visa schematiskt ett annat portarrangemang, varvid ridaluften utkommer fran en grupp separata tillforselportar och atervinnes genom en grupp separata Mervinningsportar. I detta fall Oro tillfOrsel- och atervinningsportarna anordnade alternerande med varandra, sida vid sida, och Oven anordnade med lutning mot horisontalplanet, i riktning mot luftkudden. Ridaluften utkommer fran de separata tillforselportarna 30 och atervinnes genom de separata atervinningsportarna 31. Tillforsel- och atervinningsportarna Oro anordnade alternerande med varandra i ringform och Oro anordnade i vinkel mot fordonets bottenyta, sasom visas i fig. 9. Riddluften tillfores genom overforingskanalen 8, som vid vardera anden utformats med separata ror 32, vilkas undre andar Oro forbundna med tillforselportarna 30 och atervinningsportarna 31. Luften strOmmar inat fran tillforselportarna i riktning mot kudden och avbojes sedan eller styres runt, intill dess att den strOmmar utat. Luften instriimmar sedan i atervinningsportarna, varefter den strOmmar uppat genom roren 32 och inkommer i Overforingskanalen 8.

Ytterligare ett portarrangemang visas schematiskt i fig. 10, varvid bade tillfarselporten och atervinningsporten Oro ringformade och varvid atervinningsporten befinner sig ovanf Or tillfOrselporten och Or vand inat. Ridaluften ledes genom overforingskanalen 8 till den ringformade tillforselporten 35, vilken Or anordnad att avgiva ridaluften indt i riktning mot luftkudden. Ridaluften avb8j es medelst luftkudden och strOmmar utal till den ringformade atervinningsporten 36, vilken Or be- lagen innanfor och ovanfor tillforselporten 35 och sasom redan omtalats Or vand inat. Fran atervinningsporten 36 strOmmar luften till overforingskanalen 8. Atervinningsporten 36 avgransas upptill av fordonets botten 37 och undertill av en forlangning 38, som utskjuter frail tillforselportens 35 ovre kant. For att forbattra stromningen pa den ena eller bada sidorna om forlangningen 38 kan denna ut- formas p0 olika satt, och ett ypiskt exempel harpa visas i fig. 11.

Vid utnyttjande av de ovan omtalade konstruktionerna far ridaluften lattare att bilda och uppratthalla luftkudden vid sma arhetshojder och luftkudden kan i sin tur lattare astadkomma- ridAluftens aybojning. Den del 4— av den ridabildande luften, som skall atervinnas, atervinnes effektivare och fordonet kommer att arbeta stabilt aven pa mycket sma hoj der.

Den. atervunna luften kan utnyttjas pa ett flertal salt utom att cirkuleras tillbaka till samma rida, och kan saledes utnyttjas for att bilda en annan rida eller anvandas for framdrivningen.

Da flera ridasystem an ett utnyttjas, exempelvis da tva eller flera i huvudsak parallella ridasystem utnyttjas utmed atminstone en del av fordonsbottnens periferi, är det normalt endast nodvandigt att portarna for det ena ridasystemet, na.'mligen antingen det inre eller yttre systemet, anordnas pa det angivna sattet. Bada ridasystemen kunna emellertid om sa onskas ha portarna, anordnade pa det angivna sattet, och portarna i det ena systemet kunna vara anordnade pa annat satt an portarna i det andra systemet.

Det inses, att nar fordonets hojd okar kommer ridans luftstrom att variera intill dess att dâ fordonet befinner sig vid eller nara den. normala arbetshojden ridaluften forst strommar neat och mat mot ytan och sedan bojes inal mot luftkudden, som ytterligare avhojer luften uppat och utat mot den ifragakommande atervinningsporten pa det normala sattet.

Claims (6)

Patentansprak:

1. Fordon av det slag som i drift atminstone delvis uppbares Over en yta sora fordonet gar fram over eller svavar over genom en av under tryck staende gaskudde, vilken Midas och uppratthalles under fordonet me-deist alminstone en mediumrida, som bildas genom fran atminstone en. pa fordonets undersida befintlig avgivningsoppning, och fordonet pa undersidan är forsett med atminstone en. for mottagande av fran en avgivningsoppning utstrommat medium avsedd atervinningsoppning, kannetecknat darav, att atervinningsappningarna (6, 31, 36) aro anordnade pa sadant salt, t. ex. hogre, i forhallande till avgivningsoppningen (5, 30, 35) och/eller att organ (7, 38), t. ex. i form av skarmar eller liknande, aro anordnade for att hindra att frail en avgivningsoppning utstrommande medium far direkt tilltrade till en atervinningsoppning, i andamal att vid ringa avstand mellan fordonsbottnen och ytan atminstone en del av det medium som hildar ridan skall stromma mot gaskudden och avbajas av denna mot en atervinningsoppning i en i huvudsak horisontell riktning.

2. Fordon enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att for avgivande av medium for bildande av ridan forefinns en ringformig avgivningsoppning (5) och att for alervinningen forefinnas ett antal separata atervinningstippningar (6), vilka aro belagna omedelbart innanfor avgivningsoppningen och pS nagot avstand frin varandra i form av en ring.

3. Fordon enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att for avgivande av medium for bildande av ridan forefinnas en grupp separata avgivningsoppningar (30), vilka aro anordnade alternerande med en grupp separata atervinningsoppningar (31) pa sadant satt att avgivningsoppningarna tillsammans med atervinningsoppningarna bilda en runt fordonets undersida gaende ring.

4. Fordon enligt patentansprik et 3, kannetecknat darav, att avgivningsoppningarna (30) och atervinningsoppningarna (31) aro utbildade vid andarna av vid sidan av varandra liggande ror (32).

5. Fordon enligt patentanspraket 2 eller 4, kannetecknat darav, att avgivningsoppningarna (5, 30, 35) och/eller atervinningsoppningarna (6, 31, 36) aro anordnade i vinkel mot horisontalplanet och riktade inat mot det av gaskudden upptagna utrymmet.

6. Fordon enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att atervinningsoppningarna (6, 36) aro riktade horisontellt inat mot det av gaskudden upptagna utrymmet. Anforda publikationer: