SE185640C1 - - Google Patents

Description

KLASS INTERNATI ON ELLSVENSK C 03 b32 a:37104 PATENT- OCH REGISTRERI NGSVERKET Ans. 4820/1956 den 19/5 1956Härtlll tvd ritningar 0-WENS-CORNING-FIBERGLAS CORP., TOLEDO, OHIO, USA Sat och anordning for framstallning av fibrer av i varme segflytande oorganiska material TJppfinnare: H J Snow Prioritet begard fran den 25 maj 1955 (USA) Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett salt och en anordning for framstallning av fibrer av i varme segflytande, oorganiska material, sasom glas, slagg eller smaltbar sten, varvid malerialet i form av en strom bringas att flyta .fran ett forrad in i en ihalig, roterande kropp, avlankas inuti den roterande kroppen mot dennas vagg samt under inverRan av den roterande kroppens centrifugalkraft slungas utfit genom ,13.51 i vaggen for bildning av langstrackta enheter av jamn typ av materialet.

Andamalei med uppfinningen .ar att astadkomma en bfittre fordelning av materialet i samband med dettas avlankning, varigenom fibrer, tradar eller langstrackta enheter av jamn typ bildas av materialet.

Del far sittet enligt uppfinningen vasentligen utmarkande dr, att avlankningen av materialstrommen mot kroppens vagg astadkommes genom att strommen utsfittes for inverkan av inuti den roterande kroppen, oberoende av dennas rotation anordnade avlankningsmedel bestaende av en mot mate, rialstrammen riktad gasblaster och/eller en avlankningsyta i materialstr8mmens rarelsebana.

Uppfinningen avser aven en anordning for genomfOrande av ovanstaende salt, omfattande en ihalig, omkring sin centrala axel roterbar kropp, in i vilken en strain av fiberbildande material är anordnad att avgivas, vilken kropp i sin sidovagg fir utbildad med hid, genom vilka det fiberbildande materialet ar avsett att slungas ut i form av langstrackta enheter, vilken apparat kannetecknas darav, att tillforselorgan for en mot materialstrOmmen riktad gasblaster och/eller ett anslagsorgan med en avlankningsyta i materialstrommens rarelsebana dro anordnade inuti den ihaliga kroppen oberoende av dennas rotation for avlankning av materialstrommen mot den med hal forsedda vaggen.

Uppfinningen kommer i det foljande att beskrivas narmare med hanvisning till bifogade ritningar. Fig. 1 ar ett schematiskt vertikalsnitt, vilket visar en typ av en ny anordRing for genomforande av sattet enligt uppfinningen. Fig. 2 är ett vertikalsnitt i stiirre skein av en del av anordningen enligt fig. 1. Fig. 3 ar ett partiellt tvarsnitt i huvudsak efter linjen 3-3 i fig. 2. Fig. 4 är en sidovy air ett munstycke for bildning av en matorialet fordelande blaster. Fig. 5 är en. sidovy, som visar en annan typ av munstycke. Fig. 6 är en sidovy, som visar en annan typ av munstycke. Fig. 7 ir en. sidovy av ytterligare en annan typ av munstycke. Fig. 8 ar ett vertikalsnitt, som visar en modifierad utforingsform av en ny anordning for fordelning av fiberbildande material. Fig. 9 fir ett vertikalsnitt visande en annan typ av en materialet fordelande och primarfibrer bildande anordning. Fig. 10 Si ett partiellt vertikalsnitt, som visar ett modifierat utforande av en rotor. Fig. 11 ar ett vertikalsnitt genoin apparaten och visar ett satt och medel for anbringande av belaggningsmaterial pa de utdragna fibrerna. Fig. 12 ar ett horisontalsnitt i huvudsak ofter linjen 12-12 i fig. 11. Fig. 13 Si en fig. 11 liknande vy och visar medel .for andring eller modifiering av de utdragna fibrernas rOrelseriktning. Fig. 14 fix ett vertikalsnitt, som visar ett salt att •fordela det fiberbildande materialet frail flera strommar av detsamma. Fig. 15 ar ett tvarsnitt i huvudsak of ter Iinjen 15-15 i fig. 14. Fig. 16 ãr ett vertikalsnitt, som visar en annan utforingsform av den materialet fordelande anordningen enligt uppfinningen. Fig. 2— — 17 visar ett modifierat utforande av den materialet fordelande anordningen. Fig. 18 är ett snitt, som visar en annan utforingsform . av unordningen for fordelning av materialet. Fig. 19 är ett snitt liknande fig. 18 och visar en ntforingsform av en anordning for fordelning av flera strommar av fiberbildande material. Fig. 20 är ett snitt, som visar en .annan utforingsform av en materialet fordelande anordning. Fig. 21 är en fig. 13 liknande vy och visar en anordning for att hringa ytterligare, utdragande krafter att verka p5. det fiberbildande materialet. Fig. 22 är ett partiellt tvarsnitt, som visar en annan utforingsform av en anordning for fordelning av det fiberbildande materialet.

Sattet och anordningen enligt uppfinningen lampar sig sarskilt for framstallning av fibrer av i varme uppmjukbara material,, sasom glas, smaltbar sten eller slagg, dar primarfibrer eller langstrackta kroppar av materialet Midas genom ,centrifugalkrafter och gripas och dragas ut till relativt fina fibrer av en gasblaster med hog hastighet. Ehuru sattet och ,anordninden enligt uppfinningen lampar sig sarskilt for framstallning av fibrer av i varnae segflytande, oorganiska material, kunna de aven anvandas for andra andamal.

Fig. 1-4 visa en forhard 12 forbunden med en icke visad smaltugn, i vilken glasinassa eller annat fiberhildande, oorganiskt material overfores till flytande tillstand, Mldar ett forrad av small material 14 i for-harden 12, sasom visas i fig,. 1. En bussning eller mataranordning 16 Ar anordnad under och fastad i forhardens botten samt tar emot smalt glas 14 eller liknande frail forharden 12 genom en kanal 17. Mataranordningen 16 är forsedd med ett munstycke eller ett utlopp 18, genom vilket en striim 20 av glas matas ut eller avges.

Intill och under forharden 12 är anordnad en ram 24, som or forsedd med en ihalig tapp 26, i vilken lampliga, icke visade lager aro monterade. I dessa lager ar lagrad en axel 30, som är roterbar omkring en i huvudsak vertikal rotationsaxel. Axelns 30 nedre ande är giingad vid 32 for paskruvning av navdelen 34 till en roterbar kropp, rotor eller spinnanordning 35. Rotorn Or anordnad att roiera med axeln 30 pa grund av den gangade forbindelsen mellan axeln och navet 34 eller andra medel for att forbinda ,axeln med rotorn.

Axeln 30 är forsedd med remskivor 31, vilka drivas av remmar 33 frau en motor 35 monterad i ramen 24, sa att rotorn 35 drives med. relativt Mgt varvtal.

Rotorn Or forsedd med en batten 37 och en iivre,, konisk vagg 38. Bottnen 37 och vaggen 38 aro godsfast forenade med en cylindrisk vagg eller ett periferiskt band 40, sasom visas I fig. 1 och 2. Rotorns botten 37 Or lampligen utformad med en central Oppning 42 far att underlatta gasernas passage ut ur rotorn och for att i huvudsak utjamna eller balansera spanningarna i bottnen 37 och den owe vaggen 38 pa. grund av rotationen med Mgt varytal vid hog temperatur, s5. att deformeringen av rotorn harigenom minskas.

Det periferiska bandet eller den cylindriska vaggen 40 Or utformad med rader av sma oppningar eller hal 44, genom vilka smlilt, fiberbildande material ledes utat eller slungas i form av langstrackta kroppar, eller primarfibrer 45 av material, som avges inuti rotorn, genom centrifugalkrafter, som astadkommas pa grund av rotorns rotation. Den perforerade vaggen 40 bildar en .cirkular zon, frau vilken de primara tradarna eller langstrackta kropparna bildas.

En brannare 50 ar anordnad mull och omger rotorn 35. Denna brannare Ar av invandig forbranningstyp for alstring av gashlaster for dragning eller strackning av kropparna eller primarbibrerna till !fina fibrer. Brannaren är lampligen ringformig och forsedd med ett metallhus 53, som pa insidan är fodrat med hogelclfast material 55. Det eldfasta fodrets insida begransar en ringformig zon eller forbranningskammare 58.

Ror eller ledningar 60 fordelade runt om brannaren Oro anordnade att leda eller avge en blandning av bransle och luft till forbranningskaramaren 58, i vilken blandningen forbrannes i huvudsak fullstandigt. Den blandning, som tillfores genom vart och ett av roren eller ledningarna 60, passerar genom flera relativt smá kanaler eller hal 62 i brannarens vagg. Den perforerade vaggdelen bildar en eldskarm, som 'fOrhindrar alltfbr tidig tandning av blandningen i tillforselroret 60.

Blandningen av bransle och luft infores i kammaren 58 under di relativt Mgt tryck av cirka 0,2-0,7 kp/em2. De brinnande gaserna i forbranningskammaren 58 expandera starkt, upphetta det eldfasta fodret till glodning och paskynda forbranningen samt fortplantningen av ,flamman i kammaren.

Bottenvaggen i det eldfasta foder, som omger forbranningskammaren, Or forsedd med ett fOrtrangt munstycke eller en kanal 64, genom vilken de mycket heta forbranningsgaserna fra:n brannkammaren 58 ledas ut i form av en gasblaster med hog hastighet. Munstycket 64 Or lampligen ringformigt och Or anordnat i huvudsak koncentriskt med rotorns periferiska band 40. Blasterns temperatur kan vara 1050° C eller hogre, dvs. en temperatur langt Over glasets mjukningspunkt.

Primarfibrerna eller kropparna 45 av fiberbildande material ledas utat och i andled in I blastern intill m.nnstycket 64, varvid materialet i desamma utdrages till fina fibrer 66 genom inverkan av den starka blastern. Dessa fibrer rora sig nedat i form av en i start sett cylindrisk kropp, vilken i det 101- jande benamnes fiberknippe 68. — —3 Man kan anvanda varje lampligt gasformigt bransle, sasom butan, metan eller propan, som bransle i den blandning, som forbrannes i kammaren 58. Sasom visas i fig. 3 rora sig de langstrackta kroppar eller fihrer, som slungas ut Fran rotorn, i en bana, som beror pa de verksamma centrifugalkrafterna pa grund av rotorns rotation och den retarderande inver- kan av den omgivande luften eller atmosfaren. Dessa krafter bringa kropparna 45 att rora sig i krokta banor, sasom visas i fig. 3.

Anordningen omfattar ett medel eller ett salt att leda en strom av glas eller annat fiberbildande material till kontakt med insidan av vaggen eller det periferiska bandet 40 i rotorn. For astadkommande av tillfredsstallande bildning av langstrackta kroppar eller primarfibrer maste materialet avges till kontakt med rotorns periferiska band pa sa kart lid som mOjligt och pa sadant salt, att starkare avkylning av strommarna under deras rorelse till rotorns insida forhindras.

Vid den konstruktion, som visas i fig. 1-4, ledes eller fordelas materialet fran strOmmen 20 till rotorns periferiska vagg medelst en strom av fluidum eller gas. Sasom sarskilt visas i fig. 2 stracker sig en gasledning 70 genom rotorns 35 nay. Roret 70 ãr i sin nedre ande forsett med ett munstycke 72 med en oppning 74, genom vilken tryckgas biases ut.

Roret 70 ar forbundet med ett transversellt ror 78, som star i forbindelse med ett 'fOrrad av tryckluft eller annan tryckgas, sa att rOren leda tryckluft eller tryckgas till munstycket 72. En kylmantel 21 kan vara anordnad att taga emot ett cirkulerande kylmedel, sasom vatten, vilket ledes in i manteln genom ett inloppsror 23 och avledes genom ett utloppsror 25.

Munstycket 72 är anordnat sa i forhallande till glasstrommen 20, att stralen eller bias-tern av luft eller annat materialet fordelande medium traffar glasstrommens andzon och drar med sig, leder eller for glaset radiellt i forhallande till rotorns rotationsaxel, sa att glaset slungas mot insidan av rotorns 40 periferiska vagg. Den genom munstycket 72 utblasta luften eller annan gas forstoftar eller uppdelar glaset pa sma kroppar, vilka f8rdelas Over vaggens 40 hole bredd, sa att glaset tacker oppningarna 44 i rotorvaggen 40. Det glas eller liknande, som avges mot rotorns vagg, bildar en film eller ett skikt 80, som under inverkan av centrifugalkrafterna sprides Over hela bandet 40 och over oppningarna 44 i vaggen 40. Genom denna metod upprattHiles ett skikt av smalt eller flytande glas eller annat fiberbildande material inuti rotorn vid dennas periferiska zon, sa att primarfibrer eller langstrackta kroppar 44 av likformig typ kunna bildas kontinuerligt Iran alla oppningarna 44 under rotorns rotation och frammatning av den fordelade luften eller gasen genom Oppningen 74.

Det munstycke, frail vilket luft- eller gasstralen uttra.der„ dr stillastaende i den i fig. 1. oar 2 visade anordningen, sa att glaset le- des i en i stort sett rak bana till den cirkulara zonen av bandet eller vaggen 40. Genom an- vandning av den i fig. 1-3 visade konstruk- tionen .fores det smalta glaset eller liknande Iran strommen radiellt utat av gasblastern el- ler gasstrommen till rotorns periferi och ror sig med hog hastighet under inverkan av gasstrOmmens hoga hastighet. Harigenom fores glaset i den kortaste banan till kontakt med rotorn pa sa kort lid som mojligt och minsta mojliga forlust av varme till den omgivande luften.

Rotarn 35 drives med ett varvtal med 3000 rim. eller hogre och de centrifugalkrafter, som verka pa filmen eller skiktet av glas eller liknande pa. insidan av rotorns band 40, sprida glaset Over det periferiska bandet, sa att skiktet far i huvudsak jamn tjocklek, aven om glaset fran strOmmen 20 slungas i en rak bana mot rotorns periferiska vagg.

Det liar visat sig, att tryckluft utgor ett billigt °cli effektivt rnedel for fordelning av glaset. Man kan emellertid ,aven utnyttj a andra gaser eller krafter for detta andamal. De heta foribranningsgaserna kunna salunda blasas frail roret 70 genom oppningen 74 for fordelning av glaset.. Under vissa driftsforhallanden kan det vara fordelaktigt att utnyttj a en mycket hastig strom av intensivt heta gaser, som riktas mot glasstrommen 20, sa att glaset Mlles vid (hOg temperatnr. Vattenanga kan Aven anvandas som ett medel for fordelning av materialet. De :forbrukade gaserna kunna avledas till atmosfaren genom Oppningen 42 i rotorns 35 batten.

Brannarens 50 brannkammare 58 kan Tara uppdelad genom radiellt anordnade, icke visade skiljevaggar, varjamte alien munstycket 64 kan vara uppdelat, sO. att det bildas flera bagformiga, cirkulart anord.nade slitsar eller passages. Ehurn det vid bildning av fine fibrer av primarfibrerna 45 a" fordelaktigt att anvanda en mycket hastigt stronunande strale av intensivt heta gaser, kan en ringformad, utdragande blaster aven bildas av andra gaser, sasoin vattenanga eller tryckluft.

De utdragna ,fibrerna rora sig nedat i form av ett ihaligt knippe eller en cylindrisk sloja 68 och uppsamlas pa nagot lampligt salt. Sa:- som visas i fig. 1 kan fiberknippet 68 riktas mot en uppsamlingsyta genom ett We eller en skarm 85. Vid utforingsformen enligt fig. 1 ar ett perforerat, andlost band 90 lagt runt rullar 92,, av vilka en visas i fig. 1, sa. att transportorens ovre part 94 bildar den yta, pa vilken !fibrerna frau knippet uppsamlas.

Under transportorens byre part 94 och mitt for fiberknippet finnes en platlada 96, som bildar en kanamare 97. Denna är medelst en ledning 98 forbunden riled en sugflakt eller flagon annan kalla for undertryck. Vid denna 1— — utforingsform medverkar undertrycket i kammaren 97 till uppsamlingen av fibrerna ytan 91 och genom detsamma bortledas aven forbrukade gaser fran utdragningsblastern fran brannaren 50.

De uppsamlade fibrerna bilda en matta M, som kan impregneras med ett bindemedel, om man onskar att mattan skall bli sammanh5.ngande. Fibermattan kan pressas eller filtas samman genom att den ledes mellan valsar 99. Om mattan behandlas med ett bindemedel, kan detta hardas genom att mattan ledes genom en upphettningsugn eller hardningsugn, vilken icke visas.

Glaset eller liknande .forlorar nagot varme under rorelsen fran mataranordningen 16 till den cirkulara zonen intill rotorvaggen 40 och under bildningen av primarfibrerna eller de langstrdekta kropparna 45. Dessa dro dad& hogviskosa, da de intr5.da i utdragningsblastern fran. munstycket 64. Varmet fran blastern av de intensivt heta gaserna fran brannarkammaren 58 uppmjukar de rorliga kropparna och genom blasterns hastighet dragas de uppmjukade kropparna .ut till fina fibrer. Om andra gaser med ldgre temperatur, sasom tryckluft eller -vattenanga, anvandas som utdragnings- eller fiberbildningsmedel, h5r temperaturen p glasmassan i forharden 8kas, si att det smalta glas, som ledes till rotorns 35 periferiska zon, bar 1d.g viskositet. Tradarna eller kropparna med lag viskositet kunna dragas ut till fibrer med en glasblaster av vattenanga eller tryckluft, som liar lagre temperatur an glaset.

Olika typer av munstycken kunna anvan d as for att rikta en gasstrom eller luftblaster mot glasstrOmmen 20 for att leda denna till rotorns 35 periferi. Fig. 5 visar ett munstycke liknande det i fig. 4 visade, dar den rektangulara munstycksoppningen 101 är kortare an oppningen 74 enligt fig. 4.

Munstycksoppningen 101 kan vara upptagen i en propp,, som ar fastsvetsad I rorets 103 del 102, som strdeker sig i stort sett vinkelratt mot roret 103. Med en. relativt trang slits eller 8ppning 101 sprides luften eller gasstrommen icke .ut sh mycket som en luftstrom ,fran ett munstycke med storre bredd, sasom visas i fig. 4. En gasblaster, som biases ut genom oppningen 101, kommer salunda icke att sprida glaset eller det (fiberbildande materialet, som paverkas av bldstern, till rotorns inre periferi.

Fig. 6 visar ett modifierat utforande av munstycket. Vid denna atforingsform dr r8- rots 103' del 102 fOrsedd med en bagformig Owning .eller gaspassage 105, genom vilken biases ut en gasblaster med motsvarande tvarsnittsform. Blasterns konkava zon är anordnad att delvis omge det smalta glaset eller fiberbildande materialet samt begransar och understodjer glaset, medan blaster. leder detsamma till rotorns inre periferi.

Fig. 7 visar en annan utforingsform av ett munstycke, som kan anvandas vid bildning av en materialet ledande gasstrom. eller blaster. Enligt denna utforingsform Or rorets 103" del 102' forsedd med en V-formig oppning 107. Denna är anordnad att bilda en blaster med V-formigt tvarsnitt, vilken under styrning av det smalta glaset eller annat fiberbildande material begransar och understodjer glaset samma salt som den blaster, som bildas av den i fig. 6 visade munstycksoppningen 105.

Fig. 8 visar en annan utforingsform av medlet for fordelning av det genom upphettning uppmjukade .fiberbildande materialet, sasom smalt glas, i en rotor till kontakt med en periferisk zon i rotorn, Iran vilken primdrfibrer eller langstra.ckta kroppar bildas under inverkan av centrifugalkraften. Anordningen omfattar en rotor 35a, som Or monterad pa en axel 32a och ,anordnad att drivas av en rotor pa det i fig. 1 visade sattet. Koncentriskt mot rotorn 35a är anordnad en brannare 50a av den i fig. 1 och 2 visade typen.

Brannaren 50a är forsedd med en trang 8ppning 64a, genom vilken en mycket het och med hog hastighet strommande blaster av for-brand. gaser eller forbranningsprodukter fran hrannarens forbranningszon eller =kammare 58a biases ut. Den ringformiga blistern fran brannaren paverkar primarfibrer eller langstrackta kroppar 45. av glas eller annat genom uppvarnming uppmjukat material, vilka rora sig u.tat under inverkan av centrifugalkrafterna genom oppningar 44a utformade i rotorns periferiska band eller vagg 40a.

Utforingsformen enligt fig. 8 är forsedd med ett organ 110, som traffas av strommen 20a av glas eller liknande och samverkar med en gasstrom eller gasblaster. Glaset frau organet 110 ritas mot rotorns vagg 40a. Med.let for att rikta glaset eller liknande till kontakt med rotorn kan drivas oberoende av rotorn 35a.

Sasom visas i fig. 8 Si organet 110 anordnat i ett horisontalt Idge eller ett laze yinkelratt mot glasstrOmmen 20a och dr utformat med en ovre, plan yta i glasstrOmmens 20a vag. Organet 110 Or utformat med ett nay 112, som är monterat instdllbart i vertikalled pa en axel 114 driven av en motor 115. En skruv 113 eller nagot annat lasmedel kan anvandas for att lasa navet 112 i det installda Idget pa axeln 114.

Motorn 115 uppbares fran en ram. 117 med hjalp av en arm eller strava 118. Denna är lampligen mycket tunn i vertikalled, sa att den erbjuder minsta mojliga hinder for de fibrer 66, som lamna blaster. frail brannaren 58a i utdraget tillstand. Den elektriskt drivna motorn 115 Si forbunden med en lamplig manoverapparat 120 for reglering eller bestamning av axelns 114 och organets 1.10 rotationsriktning och varvtal. — 185 6 Intill organet 110 och glasstrommen 20a fin-ties en en munstyeksnippel 123 med en Oppning, genom vilken en tryckluft- eller gas-blaster riktas. Nippeln 123. är ansluten till anden pa ett fast Dar 125, som är anslutet till en kalla f8r tryckluft, vattenanga eller annan gas under tryck. Nippeln ar lampligen in-stand snett, sasom visas i fig. 8, 'for att rikta strommen eller blastern av tuft eller annan gas mot glasstrommen 20a ungeffir vid kontakten med organet 110.

Strommen eller blastern av tryckluft har tillrackligt hog hastighet for att draga med sig och driva det smalta glaset i sidled eller radiellt i .forhallande till rotorns rotationsaxel mot den 'cirkulara zon, som begransas av vaggen 40a.

Da motorn 115 dr igang, driver den organet 110, varvid 'blastern fran nippeln 123 tillsammans med inverkan av centrifugalkrafterna pa grand av organets 110 rotation medfor, att glaset snabbt slungas mot insidan av vagvan 40a.

Plattan eller organet 110 kan eventuellt fa sta stilla, after avaktivering av motorn 115, varvid bldstern Iran munstycket 123 utnyttjas som det enda drivorganet for drivning av glaset mot insidan av rotorvaggen 40a. Med hialp av manoverapparaten 120 kan plattan 1,bringas aLt rotera i endera riktningen och med onskat varvtal for uppnaende av e•ffektivaste avgivning eller fordelning av glaset mot vaggen 40a.

Organet 110 at monterat installbart i hOjdled i forhfillande till rotorn 35a for underlattande av lamplig fOrdelning av glaset pa sidan niva„, att man far ett skikt av glas in-till de olika raderna av oppningar 44a i den periferiska vaggen 40a, sa att det finnes tillrackligt med glas for att bilda primarfibrerna eller kropparna 45a fran alla oppningarna. Nippelns 123 lage kan installas genom hojning eller sankning av roret 125.

Fig. 9 visar ett modifierat utforande av rotorn for Okning av det antal primarfibrer eller langstrackta kroppar av gins eller liknande, som avges i en utdragande blaster. Rotorn 130 ar forsedd med ett gangat nay 132, som 'ar moaterat pa den gangade anden av den rotorn uppbarande, rOrformiga axeln 32b.

Rotorn fir utformad med en. periferisk vaggdel 134, som är avsevart bredare an den periferiska vaggen ph rotorn 35 enligt fig. 2, och har tva vertikalt ovanfor varandra an ordnade, perforerade zoner 136 och 137. Rotorn Or forsedd med en horisontell skiljevagg 140, som Or forbunden med rotorns periferiska vagg 134 vid ett stalle mellan zonerna 136 och 137 pa den periferiska vaggen samt bildar en ovre kammare 142 och en undre kammare 144 i rotorn.

Skiljevaggen 140 'ar ringformig och bildar en Oppning 147 for underlattande av inforan de av en &from av fiberbildande material i den nedre kammaren 144. De periferiska vaggzonerna 136 och 137 aro utformade med rader av munstyeken eller oppningar 148 och 149, genom vilka glas .eller liknande slingas ut pa grund av de centrifugalkrafter, vilka uppkomma pa grund av rotorns rotation, under bildning av primarfibrer eller langstrackta kroppar 150 och 154.

Vid utforingsformen enligt fig. 9 avges en glasstrOm 20h till kammaren 142, och glaset eller liknande i strommen slungas tvars igenoin rotorn av en glasblaster, som biases at Iran ett .munstycke 143 Iforbundet med den nedre anden av ett ror 145. Gasblastern frau. munstycket 143 kan utgeras av tryckluft, vattenanga eller annan tryckgas. fran en lamplig kalla, vilken gas infores i oppningen genom roret 145.

Glaset eller liknande samlas i en film 146 pa insidan av rotorns vagg 136.

En andra str8m. 20c av glas eller liknande avges genom den ihaliga axeln 32b genom kammaren 142 och i den undre kammaren 144 i rotorn. I kammaren 144 är nedskjutet ett ror 155, som leder en gas,, exam-pelvis tryckluft eller vattenanga, till ett munstycke 156, fran vilket gasen biases i form av en blaster, som verkar mot anden pa glasstrommen 20e och riktar eller slungar glaset transversellt till kontakt med insidan av rotorns periferiska vagg,del 137, Glaset eller liknande ansamlas sour en film 157, varvid skikten 146 och 167 hallas mot vfiggarna 136 och 1.37 genom inverkan av centrifugalkrafter. - Blastrarna Iran oppningarna 143 och. 156 rikta, driva eller slunga det snriilta, fiberbildan:de materialet till kontakt med rotorns periferiska zoner under minsta mojliga avkylning av det fiberbildande materialet. Det material, som traffar insidan av de cirkulara zoner, SOTEL bildas av rotorns vaggar 136 och 137, har salunda lag viskositet och befinner sig i lattrorligt tillstand, sa att centrifugalkrafterna bringa materialet att flyta runt vaggarnas 136 och 137 insida f8r att bilda en i huvudsak jamntjock belaggning av material intill oppningarna 148 och 149, genom vilka materialet drives av centrifugalkrafterna fOr att bilda langstrackta kroppar eller primarfibrer 150 och 154.

Primarfibrerna eller kropparna 150 och 154 slungas i 'andled in i banan for en ringformig gasblaster av gaser, 'scan blasas ut genom en trang oppning 158 genom en 'forbranningskammare 160 i en ringformig brannare 162, som.ar anordnad i huvudsak koncentriskt med rotorn.

En brannbar blandning lades in i brannarens 162 forbranningskammare 160 pa samma salt som enligt fig. 2 och denna bland-fling forbrannes i huvadsak fullstandigt in uti kammaren 160, varvid .de intensivt heta forbra.nningsgaserna bilda utdragningsblas7 6— — tern. Oppningarna 148 och 149 kunna ha olika diameter, sa att det bildas primartradar 150 och 154 med olika grovlek.

Pa grund av detta satt att bilda primãrfirbrer med olika grovlek for utslungning i utdragningsbldstern, komma de utdragna fibrer, som bildas av de olika groin kropparna, att ha olika diameter.

Den fibermassa, scan erhalles vid anvandning av anordningen enligt fig. 9, kan salunda besta air utdragna fibrer med olika grovlek bildade av primarfibrer med olika grov- Den i fig. 9 visade anordningen kan drivas med Wig kapacitet och fibrernas grovlek kan I stor utstrackning regleras genom andring av storleken pa. 8ppningarna 148 och 149 i rotorns periferiska va.gg. Om man salunda onskar dragna fibrer med i huvudsak samma diameter, kunna Oppningarnas 148 och 149 vidd anpassas for detta andamM.

En annan 'faktor, som inverkargrov- leken ay de dragna fibrer, som bildas vid anvandning av anordningen enligt fig. 9, är skillnaden mellan primarfibrernas 154 och primarfibrernas 150 avstand fran oppningen 158.

De primarfibrer, som befinna sig narmast oppningen, utdragas vanligen Over ett langre stycke air blastern oth bilda dad& fibrer, som aro langa och tunna. Genom mojligheten att andra storleken pa. oppningarna 148 °eh 149 for forutbestdmning av primarfibrernas eller kropparnas 150 °eh 154 groylek blir det mojligt att reglera de av dessa kroppar eller tradar utdragna fibrernas grovlek, sa att man far fibermattor med olika densitet och elastieitet.

Fig. 10 visar eft modifierat utforande av rotorn. Rotorn 170 Or afford med en periferisk vagg 172 med racier air oppningar 174, genom vilka glas eller liknande fran en strom 20b ledes under inverkan av centrifugalkrafter pa grund av rotorns rotation till bildning ay primarfibrer eller langstrackta kroppar. Materialet i strommen 2.0b kan slungas eller ledas mot den inv5.ndiga, cirkulara zon, som begransas av vaggen 172,, med en gas-blaster, exempelvis en luftblaster, som utgar fran en_ oppning 176, eller med. nagot annat medel, som visas i de andra ,figurerna.

Vaggens 172 insida fir .forsedd med cirkulira, fOrhojda asar eller skiljeva.ggar 180, som aro anordnade mellan angransande rader av oppningar 174. Asarna 180 bilda periferiska kanaler 181. Det finnes en kanal for varje rad ay oppningar. Denna kanal bildar ett me-del att -uppsamla fiberbildande material, sa. att det bildas ett skikt av sadant material med avsevard tjoeld.ek intill varje rad ay oppningar, sa att det finnes tillrackligt med smalt material eller glas .for varje rad av oppningar.

De centrifugalkrafter, scan utvecklas pa grund av rotorns rotation, halla materialet i de kanaler, som bildas ay asarna 180. Glaset eller liknande slungas utat under inverkan av centrifugalkrafterna genom oppningarna 174 under bildning air primarfibrer eller rangstrackta kroppar, vilka slungas i andled genom en gasformig utdragningsblaster pa det I fig. 1 och 2 visade sattet. Den askonstruktion, som visas pa yaggen 172 i rotorn 170 enligt fig. 10, kan liven tillampas mid de andra typer av rotorer, soni ha beskrivits bar.

Fig. 11 och 12 visa en anordning av den i fig. 1 och 2 angivna typen .forsedd med me-del for anbringande av ett belaggningsmedel eller bindemedel pa de i anordningen bildade fibrerna. Sasom visas i fig. 11 och. 12 är en rotor 35e fastad pa en rorformig axel 30e, som cir lagrad roterbar pci det i fig. 1 visade sattet.

En strom 20e av glas eller liknande avges inuti rotorn och drives eller ledes radiellt ay en gasblaster„ exempelvis tryekluft, vilken biases fran en oppning 72e anordnad mid. an- den av ett lufttillforselror 70e. Vaggdelen 40e ar forsedd med Oppningar 44e, genom vilka glaset eller liknande slungas ay centrifugalkrafterna under bildning av primarfibrer, som avges i andled i en ringformig gasblaster frail en brannare 50e. Fibrerna 66e rora sig nedat i ett i stort sett cylindriskt knippe.

Rotorns botten 37e är forsedd med en Opp- fling 42e, genom vilken stracker sig ett rot. 185. Pa rorets 185 ena ande Or fastad ett don 186 uppbarande ett munstycke 188. Denna cir lampligen fOrsedd med flera periferiskt fordelade oppningar eller utlopp 190, som aro anordnade att spruta ut ett belaggningsmaterial eller ett bindemedel pa. det cylindriska fiberknippet 68e. Genom paforing av bindemedel eller 'belaggningsmedel pa ,fibrerna from en zon, som Or koncentrisk med rotorns rotationsaxel uppnas en i huvudsak jamn fordelfling av bindemedlet pa fibrerna. Denna konstruktion gOr det vidare mojligt att tillfora bindemedlet genom roret 185, som är anordnat inuti axeln 30e, varigenom man undviker ett hinder fOr fibrernas rorelse bort fran utdragningszonen.

Fig. 13 visar en utforingsform vilken lik- nar den enligt fig. H. Den Or dock modifierad till att omfatta en anordning for andring ay fiberknippets form eller rorelseriktning. Rotorns 351 eirkulAra vagg 40f Or forsedd med oppningar 441, genom vilka glas eller liknande !frail en strom 201 ror sig utat under inverkan av de pa grund av rotorn bildade centrifugalkrafterna ,for att bilda primarfibrer eller langstraekta kroppar 45f. Dessa primdrfibrer dragas ut till jamf Orelsevis fina fibrer av en blaster, som uttrader genom en trang oppning utformad i vaggen till en bra.nnare 50f.

Materialet i strommen 201 riktas eller drives radiellt under inverkan ay luft eller nagon annan gas fran en oppning 721 anordnad i — —7 anden av roret 70f. Materialet i strOmmen 201 ledes salunda till en periferisk eller cirkulir zon pa insidan av rotorns vagg 40f. Det smalta materialet ,flyter eller sprides over vaggens 401 insida !for att matas ut genom oppningarna 44f under inverkan av centrifugalkrafterna.

Ett ror 195 liknande roret 185 hr i sin nedre ande fOrsett med ett mans Lycke 197, i vilket Or fastat ett organ 199 med flera radiellt anordnade utlopp 201. Dessa Oro anordnade att rikta gasblastrar, sasom strhlar av tryckluft eller vattenanga, sh. att de traffa fiberknippet 68f och oppna eller expandera detsamma. DO fibrerna i knippet 68f nppsamlas ph det salt, som exempelvis visas i fig. 1, bilda de en elastisk och luftig massa eller matta av fibrer med hog isoleringsformaga och effektiv ljuddampningsformaga. Ehuru separata tillforselror 701 och 195 for tillforsel av tryckluft visas i fig. 13, kunna roren 70f och 195, om samma fluidum anvandes for att f6ra eller driva glaset radiellt i rotorn 35f och for att paverka fiberknippet 681,, slhs samman och forbindas med en enda kalla for tryckluft eller flagon annan tryckgas.

Fig.. 14 och 15 visa en utforingsform, dar flera separata strOmmar av genom upphettning uppmjukat, ,fiberbildande material avges inuti en ihhlig rotor och dar blastrar eller strommar av tryckluft eller annan tryckgas anvandas for att driva, fOrdela eller leda materialet till en cirkular zon eller perforerad vOgg, fran vilken primarfibrer eller rangstrackta kroppar bildas genom de ph grund av rotorns rotation alstrade centrifugalkrafterna. Rotorn 205 Or monterad for rotation pa en ihalig axel 207, vilken har storre diameter an axeln 30 och tillracklig tvarsnittsarea fOr mottagande av flera strommar 210 av small glas eller liknande.

Strommarna 210 av small glas kunna avges frOn flera mataranordningar liknande mataranordningen 16, och .forbundna med en lamplig forhOrd eller ett lampligt forrad av small material. Strommarna 210 Oro lampligen anordnade periferiskt sasom visas i fig. 15 omkring rotorns 205 rotationsaxel. Inuti rotor. 205 Or anordnat ett organ 212 med i stort sett cirkular form, vilket Or forsett med en periferisk vagg 214. Denna dr forsedd med en serie trfrdformiga Oppningar eller utlopp 216, genom vilka stralar eller strommar av tryckluft eller annan gas matas ut.

Organet 212 Or anslutet till ett tryckluftror 218, vilket Or utplattat vid 220 intill fiberknippet. Den utplattade delen bildar minsta molliga hinder i banan for fiberknippets rorelse nedht. Varje rOnnformig blaster, som bildas ph grund av tvarsnittsformen ph Oppningarna eller utloppen 216 i organet 212, Or anordnad att taga emot en av strommarna 210 av glas. Genom blastrarna av tryckluft eller tryckgas drives det smalta glaset radiellt I fOrhallande till rotorn, sO att glaset frail de olika strommarna avges i separata kvantiteter till en tirkular zon, som begransas eller wages av rotorns 205 periferiska vagg 222.

Det smalta glaset eller liknande sanalas ett skikt 224 p0 insidan av vaggen 222 pa det i fig. 14 och 15 visade sattet. Under inverkan av centrifugalkrafterna ph grund av rotorns 205 rotation fordelas materialet ge7 norn oppningarna 226 for att bilda primarfibrer eller langstrackta kroppar. Tryckluft kan ledas till munstyckskonstruktionen genom ett rOr 218', som visas med brutna linjer i fig. 14 och stracker sig nedbt genom den rotorn uppbarande axeln 207.

Genom konstruktionen enligt fig. 14 oak 15 underlattas snabb tillforsel av relativt stora kvantiteter glas till vaggens 224 insida med minsta mojliga virmeforlust ph grand av den hastiga framdrivning, som hstadkommes genom tryckluftstrhlarna eller gasblOstrarna. Var och en av oppningarna 216 kan ha nhgon annan form, exempelvis bagformigt tvarsuitt eller nagon annan form, som lampar sig fOr hstadkommande av en tryckluft- eller tryekgasblaster for att effektivt overf8ra glaset frau strommarna 210 till den cirkulara zon, som begransas av vaggen 222.

Fig. 16 visar en annan typ av anordning for fOrdelning av en strom av small, fiberbildande material Over en periferisk zon i en rotor. Rotor. 35g uppbares av en ihhlig axel 30g, som Or monterad i lampliga lager och drives av en icke visad motor pa det i fig. 1 visade sattet.

StrOmmen 20g av glas eller liknande &Of-far ett organ eller en platta 230, som Or suedstOIld forhallande till strommens 20g stromningsriktning, sa att glaset avlankas eller omriktas radiellt i forhallande till rotorn mot den perforerade, eirkulara vaggen 40g. Plattan eller organet 230 Or utformat med ett nay 232, som Or fastat i ovre Auden av en ihalig axel 234, vilken drives av en motor 235 eller liknande.

Motorn 235 kan vara monterad pa en ram eller hallare 237, som Or utomordentligt tunn eller smal i tvarled, sh att den sh litet som mojligt hindrar de fibrer, som ha bildats genom utdragning av primarfibrerna eller Fangstrackta kroppar, som r8ra sig genom perfo- reringarna i vaggen 40g p0 det liar i saraband med andra utforingsformer beskrivna sattet. Med plattan eller organet 230 Or forbunden ett rorformigt munstycke 240 med ett utlopp 242, som Or anordnat att rikta en strain av luft eller annan gas under tryck langs Oversidan av organet eller plattan 230. Luft- eller gasblastern frail utloppet 242 medverkar till att driva eller bildar en effektiv kraft for att driva eller leda glaset eller liknande i strom- men 20g till kontakt med vOggens 40g insida. Munstyckets 240 lure star Oven i forbindelse med den ihaliga axeln 234, vans andra On& 8— — genom ett ror 244 är fOrbunden med en liana for tryckluft eller annan tryckgas. En lamplig latning Sr anordnad vid 246 mellan rorets 244 ande och den ihaliga axeln 234 for att underAlla tryckluftens strOmning genon axeln och ,ut pa plattan eller organet 230 utan att luften lacker ut mellan den roterbara axeln och det fasta roret 244.

Motorn 235 kan aktiveras och regleras med dcke visade organ ,for att drive axeln 244, nmnstycket 240 och plattan 230 i endera rotationsriktningen och med onskat varvtal. Vid denna konstruktion riktar avlankningsplattan. 230 och tryckluft eller tryckgasen frau oppningen 242 materialet radiellt mot rotorn. Plattans 230 och munstyckets 240 rotation astadkommer en. forflyttning av materialet i cirkular riktning, varvid de kombinerade krafterna bringa materialet att fordelas huvudsak jamnt Mom zanen for vaggen 40g. _ Avlankningsplattan 230 kan om sa onskas bringas att sta stilla helt enkelt genom avaktivering eller stoppande av motorn 235. Roret 244 kan vara forsett med en utplattad del 248, vars minsta dimension är anordnad i ett vertikalplan, sã att r5ret s. litet som mojligt hindrar fibrernas passage RedSt fran utdragningszonen.

Fig. 17 visar en anordning for fordelning av materialet omfattande en ihalig axel 255, vilken kan drivas av en motor pa samma satt som vid anordningen enligt fig. 16. Ett rannformigt organ 257 Sr anordnat att taga emot anddelen av glasstrommen. Ett munstycke 259 vid Ovre anden av den ihaliga axeln 255 Sr forsett med en trang oppning 260, genom vilken en strale eller strom av tryckluft eller annan tryckgas kan blasas tangs rannans 257 batten 261.

Luftstralen driver det smalta, fiberbildande materialet la.ngs rannan, fran vilken materialet avges mot insidan av en rotor. Rannans 257 sidovaggar medverka till att begransa luft- eller gasstrommen samt den strain av glas eller liknande, som fordelas mot insidan av rotorns periferiska vagg. Axeln 255 kan bringas att rotera genom aktivering av en med densamma forbunden motor. Fordelarorganets rotationsriktning och varvtal kan bestammas genom reglering av motorns rotationsriktning och varvtal.

Fig. 18 visar en modifikation av den i fig. 16 visade anordningen. En motors 235' motoraxel 234' stracker sig uppat in i en rotor 35h. Axelns 234' Ovre ande Sr forsedd med eller utformad med ett rorkrokliknande organ eller krokt rot. 265, vars Ovre ande 266 är anordnad att taga atria en strom 20h av glas eller liknande, som matas ut frail rorkrokens 265 nedre ande 267.

Axeln 234' Or i 8vre anden utformad med en del 269, vilken bildar en kanal eller passage 270 och star i 'forbindelse med det inre av roret 265 genom en slits eller trang Opp- fling 272. Dermas begransningsvaggar aro avfasade eller lute nedat mot det inre av rorkroken 265. Den ihaliga axeln 234', kan vara forbunden med en Ulla f8r tryckluft eller annan tryekgas. Tryekluften strommar genom axeln och passagen 270 samt biases med hog hastighet genom den tranga oppningen 272 ut nedat in i roret 265. TryckluftstrOmmen paverkar glaser eller liknande fran. strommen 20h och driver glaset frau rOrets 265 ande 267 till kontakt med insidan av rotorns vagg 40h.

Rotorn 235' kan aktiveras for att driva axeln 234' och rorkroken 265 i endera riktningen med onskat varvtal for att astadkomma effektiv overforing eller fordelning av det fiberbildande materialet Over den zon, som begransas av rotorns va.gg 40b. I denna konstruktion av det materialet fordelande organet drives materialet under inverkan av centrifugalkrafter pa grund av rotationen av roret 265 och under inverkan av den gasstrom, som utgar frail oppningen 272 samt pa grund av trOgheten i den nedat flytande strommen 20h.

Fig. 19 visar en fordelningsanordning for materialet, vilken Sr speciellt utformad att fordela flera strOmmar .av fiberbildande material pa olika nivaer inuti en rotor. En axel 275 stracker sig uppat I rotorn 35j och Or anordnad att drives av en icke visad, elekfrisk motor eller liknande. I axeln 275 Or fastat ett materialet fordelande organ 277, som Sr anordnat inuti rotor. 35j och utfornaat med en konkav, konformig del 279. En zon pa den konkava delen slutar i en del 280,, medan en annan zon slutar i en del 281, som ligger ph lagre niva. On delen 280.

Rotorn 35j Sr fastad pa och anordnad att drives med en uppbArande, ihedig axel 30j. Fiera strommar 283 och 284 av glas eller annat fiberbildande material inforas Fran en. lamplig, lake visad mataranordning i det inre av axeln 30j. Strommarna 283 och 284 Oro anordnade pa avstand ,fran organets 277 rotationsaxel, sasom visas i fig. 19. De konkava ytzonerna pa. organet 279, vilka sluta pa tva olika nivaer 280 och 281, inverka pa. glaset i strommarna 283 och 284, sa. att det fordelas utat eller radiellt pa olika nivaer i rotorn 35j. Med denna typ av materialfOrdelningsorgan fordelas glaset eller liknande direkt Over en stone yta ph den periferiska zonen 40j i rotorn, sa att jamn fordelning av materialet intill rotor. 40j underlattas och Oven en. storre mangd glas eller liknande avges till Oppningarna 44j, ,fran vilka primarfibrer eller langstrackta kroppar av fiberbildande material bildas genom inverkan av centrifugalkrafterna pA det salt, som liar forklarats i samband med utforingsformen enligt fig. 1-3.

Fig,. 20 visar en annan typ av anordning for fordelning av genom upphettning uppmjukat, fiberbildande material. Den i fig. 20 visade rotorn 35k liar samma konstruktion som den — 185 611 i fig. 1 och 2 visade. Rotom liar en periferisk vagg 40k, som fir perforerad och .fOrsedd. med rader av 5ppningar 44k, genom vilka det fiberbildande materialet strOmmar ut under inverkan av centrifugalkrafterna for att bilda primarfibrer eller langstrackta kroppar. Rotorn fir fastad pa en rorformig axel 30k, som drives av en motor pa det i fig. 1 visade sat-let.

Inuti rotorn 35k Ifinnes ett organ 290 med en trattformig del 292, som är anordnad att taga emot en strOm 20.k av glas eller liknande. I diametralt motsatta riktningar Iran organets 290 centrala del straeka sig rorformiga delar eller matertalfordelningsorgan 294, vilka i fig. 20 visas vara tyá till antalet.

Organet 290 ar forsett med ett ihclligt nay 296, som är monterat pa anden av en axel 298, vilken drives av en elektrisk motor 300 oberoende av rotorn 35k. Konstruktionen ar afford sa, att organet 290 kan drivas I endera rotationsriktningen i beroende ay motorns 300 rotationsriktning. Nayet 296 ãr fastat pa motoraxeln 298 medelst en lasskruv 297 eller pa annat att.

Vid anvandning •av anordningen enligt fig. 20 aktiveras motorn 300 for att driva axeln. 298 och organet 290 med tillrackligt varvtal for att driva materialet frail strOmmen 20k atilt genom rfiren 294 under inverkan av centrifugalkrafterna. Ungefar hcliften av glaset eller liknande Iran strommen 20k ledes utat genom vartdera roret 294. Det glas eller liknande, som fordelas genom organet 290, ansamlas salunda pcl insidan av vaggen 40k i ett i huvudsak jamntjoekt skikt. Vid den utforingsform som visas i fig. 20 utnyttjas de eentrifugalkrafter, som utvecklas pa grand av organets 290 rotation, fOr att driva eller leda materialet fran organet 290 till vaggen 40k.

Organet 290 kan stallas in langs med axeln 298 for hojning eller sankning av zonen for fordelning av material, som ror sig bort fran rorens 294 andar, sa att materialet mottages pa insidan av vaggen 40k och lamplig mangd fiberbildande material fordelas intill oppningarna 44k Mr bildning av primarfibrerna eller de langstrackta kropparna. Vid den i fig. 20 visade anordningen kan en relativt kraftig glasstram inledas i den. trattformiga delen 292, eftersom materialet sedan avges eller drives utat genom tva eller flera ror. Ehuru endast tya rorformiga delar eller organ 294 visas i fig. 20, kan man anvanda ett stone antal rorformiga materialfordelare, som aro fordelade med jamna vinkelavstand, sã att det roterbara organet 290 blir balanserat.

Fig. 21 visar en fiberbildande anordning forsedd med medal fOr astadkommande av ytterligare, fibrerna utdragande krafter, vilka medverka till eller Oka utdragningen av ma-tarlatan till fibrer genom den primara utdragningsblastern. Rotorn 35m ar av den typ, som visas vid 35 i fig. 1 och är forsedd med - en pertferisk vagg 40m med oppningar, ge nom vilka primarfibrer eller krappar 45m dragas eller bildas under inverkan av centrifugalkraften, som utvecklas pa grund av rotorns rotation. En strom, 20m av glas eller annat material drives eller ledes till zonen for vaggen 40m genom en blaster av luft eller annan gas .fra.n en oppning 42m.

Rotorn. 35m drives ,av en motor pa det i fig. 1 visade sattet. Rotorn omges av en ringformig brannare 50rn med en kammare 58m, I vilken en brannbar blandning forbrannes i huvudsak fullstandigt, varvid forbranningsprodukterna avges genom en trang oppning 64m till kontakt med primarfibrerna eller kropparna 45m. Genom inverkan av blaster. av .fOrbranningsprodukter utdragas primarfibrerna eller kropparna till fibrer 66m. De av blaster. utdragna fibrerna 66m rora sig bort frail utdragningszonen i form av ett i stort sett cylindriskt knippe 68m av fibrer.

Under vissa forhallanden, sasom da langre fibrer onskas, kan man utnyttja ytterligare utdragningskrafter far att understodja verkan av huvudblastern frail brannaren 50m. For detta andamal anordnas en brannare 305 eller liknande 'far alstring av en gasblaster med hog hastighet, vilken blister verkar mot fibrerna 66m. Denna brannare anordnas under och intill rotorn 35m. Brannaren 35 kan vara av typen med invandig forbranning och anordnad att taga emot en brannbar blandning genom ett tillfOrselror 307. Blandningen f Orbrannes i en ,brannkammare inuti brannaren.

Brannaren 305 är forsedd med en botten 309 med slitsar eller oppningar 310, vilka lampligen aro anordnade i en. eirkular zon koneentriskt med rotorns rotationsaxel och genom yilka de mycket heta fOrbranningsgaserna matas ut som blastrar med hog hastig-, het. De vaggar, som omge oppningarna eller slitsarna 310, aro anordnade att rikta blastergaserna till kontakt med fibrerna 66m och i dessas huvudsakliga rorelseriktning.

De pa fibrerna verkande blastrarna fran oppningarna 310 utfiva en utdragande kraft pa fibrerna, vilken kraft medverkar till utdragning av de fibrer 66m, som ha bildats I primarblasterns utdragningszon. De blastrar, som alstras av brannaren 305, kunna ha 'Agra hastighet an blastrarna ifran brannaren 50m, sa att materialet drages ut Over ett langre styeke eller med hOgre hastighet, varigenom man kan a langa, fina fibrer.

Fig. 22 visar en annan ,anordning for /Aidning av en hilt- eller gas.blaster for fordelning av smalt, fiberbildande material i en rotor. Ett rOr 320 straeker sig in i en rotor 35n och uppbar ett munstycke eller blasteranordfling 312 inuti rotorn. Munstycket 312 omfattar ett ringformigt hus 314, som bildar en horisontellt anordnad passage 316. Denna av koniska vaggar 318 och 319. Vaggen 318 ar anordnad pa avstand frail och over- — t85640 — lappar -vaggen 319 vid dess ena ande, s. att det bildas en ringformig oppning 320, som star i forbindelse med den ringformiga kammaren 322 inuti huset 314.

En strom 20n av glas eller annat dande material 'frail en mataranordning flyter i kuvudsak parallellt med roret 320' och intill passagen 316. Tryckluft eller annan tryckgas ledes till kammaren 322 genom roret 320' och avges sont en ringformig blaster med hog hastighet genom passagen 316 i riktningen for de ringformiga vaggarnas 318 och 319 konvergens mot rotorns 35n periferiska, perforerade vagg 4Gn.

Glaset frau strommen 20n drages at eller riktas in i passagen 316 av den. sugning, som alstras av tryckluftblastern fran det ringformiga munstycket 320, varvid glaset av blastern drives mot insidan ,av rotors vagg 40n. De fOrbrukade gaserna avledas genom den cirkuFara oppningen 42n i rotorns botten. Materialet vid -vaggen 40n slungas av centrifugalkrafterna genom oppningarna 41n for att bilda langstrackta kroppar eller primarfibrer.

Claims (5)

Patentansprdk:

1. Satt vid framstallning av fibrer av i varme segflytande oorganiska material, varvid materialet i form av en strOra bringas att flyta fran ett forrad in i en. ihalig, roterande kropp, .avlankas inuti den roterande kroppen mot dennas vagg samt -nder inverkan av den roterande kroppens centrifugalkraft slungas -eat genom hal i vaggen for bildning av langstrackta enheter av materialet, kannetecknat darav, att avlankningen av materialstrommen mot kroppens vagg astadkommes genom att strommen utsattes for inverkan av inuti den roterande kroppen oberoende av dennas rotation. anordnade avlankningsmedel bestaende av en mot materialstrommen riktad gas- blaster och/eller en avlankningsyta i materialstrommens rorelsebana.

2. Salt enligt patentanspraket 1, kannetecknat any, att materialstrommen bringas :att traffa en avlankningsyta inuti den ihaliga kroppen och att en gasblaster intill denna avlankningsyta riktas mot strommen for att ,driva materialet fran avlankningsytan mot den ihaliga kroppens vagg.

3. Satt ,enligt patentansprak.et 2 kannetecknat claray, att :avlankningsytan bringas att rotera.

4. Anordning for genomforande av sattet enligt nagot av patentanspraken 1-3, omfattande en ihalig, omkring sin centrala axel roterbar kropp, in i vilken en 'sham av fiberbildande material Or anordnad att avgivas, vilken kropp i sin sidovagg är utbildad med had, genom vilka det fiberbildande materialet är avsett att slungas ut i form av langstrackta enheter, kannetecknad darav, att tillforselorgan for en mot materialstrommen riktad gasblaster (70, 72; 123; 70f; 72f; 195, 199; 240, 242) och/eller ett anslagsorgan med avlankningsyta (110; 230; 277, 279) i materialstrommens rorelsebana aro anordnade inuti den ihaliga kroppen oberoende av denims rotation for avlankning av materialstrommen mot den med hal forsedda vaggen.

5. Anordning enligt patentanspraket 4, omfattande ett ,anslagsorgan med avlankningsyta fOr materialstrommen, kannetecknad darav, att anslagsorganet ãr roterbart. AnfOrda publikationer: Patentskrifter Iran Tyskland 571 807, 713 919, 812 15 2.