SE175955C1 - - Google Patents

Description

KLASS 80 d:8 INT. KLASS B 65 f PATENTTID FRAN DEN 24 OKTOBER 1956 BEVIDAT DEN 4 MA] 1961 PUBLICERAT DEN 4 3ULI 1961 Ans. 9625/1956 den 24/10 1956Miran en ritning A STIHL, NEUSTADT B. WAIBLINGEN, FORBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND For barbara, motordrivna kedjesigar avsedd stensagningskedja Prioritet begtird frail den 24 oktober och 31 december 1955 samt den 21 juni 1956 (Forbnndsrepubliken Tuskland) Vid stationara stensagningsmaskiner är del kant ,att anvanda sagkedjor forsedda med slipelement, 'som are inlagda i V-formiga spar I lankaina samt konvext krokta Orval i lank-arms langdriktning .som tvaniktning. Stensagkedjor av delta slag .a.ro emellertid ej anvandbara for instickningssagning, eftersom lankarnas sidoytor da tamligen snart skulle nedslitas av stenen.

Uppfinningen liar till andamal att Ostadkomma en for barbara, motordrivna kedjes& gar anvandbar stensagkedja, som -ar lamplig for sa-val skarning som instickningssagning i hard sten. En 'sadan kedja Or lagd over en styrskena och .minst .ett kedjehjul och Or sammans:att .av lankar, vilka omvaidande uppbara slipelement .och 'dessas ingreppsdjup begransande element, varvid slipelementens arbetsytor bestâ av hard karbid, diamantsplitter eller hardmetall. Del for denna kedja kammtecknande Or, att ,slipelementen :aro pasatta pa 'sina respektive kedjelankar och att deras arbetsytor utskjuta utanfor lankarnas mot kedjehjuleris axlar vinkelrata sidoytor samt ph i och for .sig kant silt Oro konvext avrundade i saval lankarnas langdriktning som tvarriktning. Lampligen kunna A.tminstone en del av de ,djupbegransande -elementen pa 'samma sat som 'slipelementens arbetsytor vara konvext avrundade ,saval i lankarnas langdriktning som tvarriktning.

Slipelementen ha sadan form, att de vid skiirning av- en plan skara komma till anliggming utefter en star del av sin langd, medan de vid en krokt skara ej endast haka i med ena kanten utan Oven dar tangera den krokta skaran langs ett visst avsnitt. Sagkedj an konstrueras fullstandigt symmetriskt, sa att den lid efter an:nan kan upplaggas p0 styrskenan i omvand riktning. Harigenom erhalles den fordelen, att de efter en viss tid snedslitna slipytorna ater automatiskt skarpas.

Enligt uppfinningen anordnas vidare sa, alt utryrnme for avsattning av stenmj51 erMlles ej endast mellan kedjelankarna utan Oven i sjalva slipytorna. Stenmjolet kvarstannar emellertid ej i dessa utrymmen utan bortslungas pa grund av kedjans stora lophastighet samt p5. grund av centrifugalkraften vid kedjans gang runt det med relativt ii-ten diameter fiirsedcla kedjedrivhjulet. Genom kedjelankarnas rorlighet I fOrhMlande till varandra uppnas, att vid vane vary f Or kedjan alltid nya slipkorn komma till ingrepp ph sail-ma stalle i skaran. Skarans riktning blir darfor aldrig exakt likformig, i det att slipkedj an. verkar som en fil, yid vilken man efter varje slag avsiktligt andrar filningsriktningen nagot for att uppna battre ingrepp. Just genom derma Ella forskjutning av de olika kedjeankarna i forhallande till varandra skar sagkedjan skaran nagot bredare On sin egen bredd och fOrhindrar darigenom fastklamning.

Enligt en utforingsform av -uppfinningen besta. slipelementen av parlformade slipkroppar, vilka Oro roterbart monterade ph. som ha-rare tjanande kedjelankar. Vid kedjans drift komma alltsa dessa slipkroppar att hela ti-den vrida sig langsamt, sh. att stancligt nya slipkorn komma till inverkan, varvid slipkroppens hela yta avnotes likformigt. Vidare uppnas, att slipkropparna med sina runda ytor anligga i skaran i stenen utan att intranga i sprickor eller hal. De parlformade slipkropparnas montering och demontering Or mycket enkel, cla man for detta andamal endast behover insatta eller urta.ga bultar.

Enligt uppfinningen kunna de parlformade kropparna uppbyggas av en jarnkarna med 2— — en bela.ggning av mjukare bararmassa, I vii-ken. ett mycket finkornigt hart material ar inbaddat. Soni barannassa kan lampligen hardmetall anvandas, men man kan aven anvanda en annan, mjukare metall eller ett an-flat material, exempelvis plast, eftersom det egentliga slipningsarbetet ej utfOres av bararmassan utan av de i denna inbaddade kornen. Slipkornen besta av hard karbid, diarnantsplitter eller hardmetall. Sarskilt lamplig är diamant pa. grund av dess hoga hardhet. En slipkropp med en belaggning av en massa innehallande fina diamantkorn har salunda en betydantle hallbarhet, och sagkedjan kan da tillatas att arbeta med mycket hog rotationshastighet, exempelvis 20-40 m/sek.

Genom alla dessa atgarder blir den bar-barn, motordrivna kedjesagen ett verktyg, med vilket man kan saga aven den hardaste sten, och detta galler ej endast natursten utan aven konststen, betong och jarnbetong. Exempelvis kan kedjesagen med fordel snabbt insattas i katastroffall och vid pionjarsarbete.

Stensagkedjan enligt uppfinningen beskrives narmare i det foljande under honvisning till bifogade ritning, som visar olika utforingsformer. Fig. 1 visar darvid en sidovy av en med en medbringarnock forsedd kedjelank. Fig. 2 visar en skarning langs linjen A—Al 1 fig. 1. Fig. 3 visar ett utforande av en barbult for en pariformad slipkropp. Fig. 4 visar en kedjelank utan medbringarnock. Fig. 5 visar en skarning langs linj en B-131 i fig. 4. Fig. visar den monterade kedjelankens lage pa styrskenan i tvarsektion. Fig. 7 visar en sidovy av en. kedjelank med tvO. parlformade slipkroppar. Fig. 8 och 9 visa sidovyer av vardera en utforingsform av en kedjelank med fyra parlformade slipkroppar. Fig. 10 visar en sidovy av en kedjelank, som ãr utformad for att begransa ingreppsdjupet. Fig. 11 visar en skarning langs linjen C—C' i fig. 10. Fig. 12 ocb. 13 visa i ungefar n.aturlig skala sidovyer av vardera en kedjedel med lankar utformade enligt uppfinningen. Fig. 14 visar sagkedjan vid skarning i en skara i en sten. Fig. 15 visar i starre skala ett tvarsnitt genom ett slipelement med slappningsvinkel. Fig. 16 visar ett tvarsnitt genom ett slipelement utan slappningsvinkel men med utvidgad diamantmassebelaggning. Fig. 17 visar en sidovy av ett slipelement for instickningssagning. Fig. 18 visar ett slipelement far instickningssagning och samtidigt vanligt sagningsarbete. Fig. 19 visar schematiskt en. sidovy av en komplett kedjesag enligt uppfinningen, och fig. 20 visar en bild ovanifran av kedjesagen enligt fig. 19.

Vid upprymningstanden enligt fig. 1 bestar sjalva lanken 1 av plat saint är pa kant satt forsedd med hal 3 for nitar och en medbringarnock 2 vid undre kanten. Vid den ovre kanten är platen forsedd med flikar 4, som aro vikta omkring- en bult 5, pa vilken en parl formad slipkropp 6 Or vridbart monterad. Den parlformade slipkroppen är sakrad mot farskjutning i langdriktningen med hjalp av brick.or eller ringar 7. Den parlformade slipkroppen 6 bestar enligt detta exempel pa kant satt av t. ex. mjukt gotstal, och pa. dess klotformade yta aro hardmetallkorn p0. kant salt fasta genom svetsning, pressning e. d. Sasom framgar av fig. 3, bestar bulten S av ett skaft 8 med ett huvud 9 vid ena anden. Vid den andra Auden finnes en rilla 10 for mottagande av en lasring. Bulten kan emellertid Oven. yarn utformad pa annat satt, exempelvis som en glatt nitbult, vars bada andar efter monteringen uppstukas till hu-vuden. Bulten 5 befinner sig vagratt, dvs. paralIellt med skarningsriktningen, sasom framgar av fig. 1, da. styrskenan uppbar en hrytrulle for instickningssagning. Sa lange den parlformade slipkroppen 6 laper Over styrskenan, kommer den knappast aft vrida sig, eftersom den glidande och ratlinigt ingriper mot stenen. DA den daremot kommer upp pa. brytrullen, vrider den sig nagot, eftersom stentrycket har verkar snett mot bultens axel, och slipkroppen alltsa ingriper mot stenen ej endast upptill utan Oxen med sin ena 'sida. Om instickningssagning ej ager rum, halles bulten lutande en vinkel a mot horisontalplanet. Slipkroppen kommer da att vrida sig nagot Oven vid glidningen Over styrskenan, om den ingriper mot skaran i stenen endast pa ena sidan, dvs. om den har en liten excentricitet e, sasom visas i fig. 5. Denna excentricitet Ar Oven onskvard far att skaran skall bliva bredare an slipkroppens diameter, dvs. for att mojliggora friskarning. Lanken 11 i fig. 4 och 5 ãr ej farsedd med nagon medbringarnock 2.

Kedjelankarna monteras som en vanlig trippellankkedj a for trasagar. I ett spar i styrskenan 12 glider upprymningselementets 13 nock, medan kedjelankarna 14 och 15 styras pa skenan, och alla tre Oro sammanhallna av nitar 16.

For att Oka antalet slipkroppar per kedja kan varje kedjelank vara forsedd med tva parlformade slipkroppar, sasom framgar av fig. 7. Kedjelanken Or da Oven forsedd med en mittre omvikningsflik 17. Om flera, t. ex. fyra, parlformade slipkroppar skola anbringas pa. en kedjelank, är det nodvandigt att Oka delningen, sfisom visas i fig. 8. For att alla fyra slipkropparna skola komma till ingrepp, da de befinna sig Over brytrullen, maste i detta fall de bada mellersta slipkropparna 18 oeh 19 ha stOrre diametrar an de bada yttre 20 och 21. Detta Or emellertid ogynnsamt i de fiesta fall, och sasom visas i fig. 9 anvander man for detta andamal hellre en pa. lanken 22 monterad, krokt eller av flera delar bestaende bult 23. Vid instickningen tagas harvid alla fyra slipkropparna samtidigt i ansprak, me-dart endast de bada mellersta komma till inverkan vid glidningen Over styrskenan.

— — For att undvika en far kraftig in.pressning stenskaran kan man enligt fig. 10 och 11 mellan tva arbetande kedjelankar infoga en lank, som begransar ingreppsdjupet. Derma djupbegransande lank 24 Sr upptill forsedd med en takformigt krokt yta 25, som exempelvis är 0,2 mm lagre an slipkropparna. Darigenom forhindras„ att slipkropparna for varje gang intranga djupare an 0,2 mm i stenen, varigenom overbelastning undvikes.

Shgkedjan enligt uppfinningen kan exempelvis vara anordnad sá, som visas i fig. 12. Sedd fran vanster i fig. 12 best Sr sh.gkedjan av en lank 26 med en slipkropp, 'som Sr placerad till hoger om sagkedjans vinkelratt mot kedjehjulens axlar giende mittplan, en lank 27 med ett djupbegransande element, en lank 28 med en slipkropp placerad till vanster om namnda mittplan, en lank 27 med djupbegransande element, en Iank 26 med 'slipicropp belagen i namnda plan, och slutligen en lank 27 med djupbegransande element, varph samma ordningsfoljd upprepas. Det bar observeras, aft de lankar, som uppbara excentriskt anbragta slipkroppar, aro insatta parallella med blindlankar 29.

En annan konstruktion visas i fig. 13. Sedd frau vanster i figuren Sr sagkedj an har gammansatt av en lank 30 med tva parlformade slipkroppar, som aro placerade excentriskt pa ena sidan om sagkedjans vinkelratt mot kedjehjulens axlar gh.ende mittplan, en s. k. upprymningstand 31 med parlformad slipkropp belagen i namnda plan, en lank 33 med tva parlformade slipkroppar anordnade excentriskt ph andra sidan cm namnda mittplan samt en upprymningstand 31 med parlformad slipkropp belagen i mittplanet, varph. ordningsfoljden upprepas. De lankar, som uppbara slipkropparna, aro Sven har hopparade med blindlankar 32.

I stallet for de djupbegransande elementen 27 kan man aven anvanda lankar med avnatta parlformade slipkroppar eller lankar med parlformade kroppar utan hardmetallbelaggning. Manga andra kombinationer kunna Sven astadkommas med hj alp av de beskrivna kedjelankarna. Givetvis kunna kedjor med dylika kedjelankar anvandas far skarning i hada riktningarna. For hopnitningen kan man anvanda saval solida nitar som haLnitar. De vanliga styrskenorna behova ej andras varken nar det gdller dubbellankskedjor eller trippellankskedjor, och ej heller behova nagra and-ringer vidtagas betraffande den motordrivna kedjesacfbens kedjedrivhjul eller &riga delar. I stalletfor trippellankskedjor kunna ph liknan.de satt aven dubbellankskedjor forses med dylika parlformade 'slipkroppar.

I fig. 14 visas som utforingsexempel en kedj a med lankar barande slipelement. Slipytorna bildas darvid av en. fast, med diamant- eller karbidkorn genomgaende blandad slipmassa, som Sr formad sa, att den utan skarpa kanter med stor yta effektivt anligger mot skarslarans botten. Styrskenan 43, som har for en- kelhetens skull Sr -visad som ett bagformigt: element utan brytrulle, Sr tangs omkretsen ut-- bildad med ett rannformigt spar 45 ph samma satt som vanligen Sr fillet vid trippellankkedjor. I motsats till de Janda styrskenorna ar den forsedd med kanaler 44 far tillforsel av spolvatten eller kylvatten. Sj diva kedjan be-star i sitt enklaste utforande av endast tva slags lankar, namligen slipelement barande lankar 35 och dessa farenande lankar 48. Lankarna sammanhallas av i och for sig kanda, mycket latt utbytbara halnitar 34. Lankarnas utforande ar det i saraband med halnitar vanliga, dvs. de aro utbildade med inat vanda koppformiga urtagningar for upptagande av dragkraften. Varje 'slipelement Sr nedtill for-sett med medbringarnock 46 (fig. 1'5-18) och Over denna ett liv 11 med Mit Utbytbara ringer 42 'samt overst en flansdel 36. En. med dia.- rnantkorn blandad mas'sa 37, som p5 vanligt satt kan hesta av hardmetall, stSl, brons, Oast eller nagon specialmetall, Sr genom svetsning, 18dning eller pa annat slit fast vid derma flans 36.

Om sliptanden 35 gives det i fig. 15 visade tvarsnittet, skar den sig sjalv fri p5 grund av slipvinkeln a', -silken dock kan vara tamligen liten.

Vid utforandet enligt fig. 16 utskjuter den med diamant belagda slipmassan 37 pa hada sidor om flansen 36, varigenom en annu battre friskarning erhalles.

Sasom visas i fig. 14, kunna slipta.nderna 35 framstallas med genomghen:de 'slipytor. Vid starre kedjor avbrytas dock slipytorna genom spalter 40, som aro avsedda att tillfalligt mottaga det avrivna stenmjalet. Sliptanden enligt fig. 17 lampar sig i synnerhet for instickningsskarning med stor radie pa brytrullen eller det bagformiga elementet och anligger dli samtidigt med hela sin overyta mot skarans -batten. Om man samtidigt skill utfora saval raka skaror som instickningsskarning, anvandes t. ex. sliptanden enligt fig. 18. I skarans raka del, alltsa vid .styrskerrans framsida, komma slipytorna 39 da att helt anligga mot skaran. Over brytrullen 'eller det bagformiga elementet komma emellertid dessutom Sven de ph bada sidor om slipytorna 39 anbragta avrundade ytorna 38 till anliggning mot stenen. Under ett vary for kedjan bliva pa sa salt samtliga slipytor satta i arbete.

Om den med diamant blandade slipmassan 37 av hardmetall gores tillrSckligt tjock, kommer slip elementet enligt fig. 17 att genom avnotning sS smaningom averga till den i fig. 1,8 visade formen. Pilen R i fig. 14 visar frammatningsriktningen vid instickning och pilen R' riktningen vid skaming uppat under samtidig friskarning tangs hogra flanken. Det sistnamnda tillvagagangssattet Sr det mast vanliga vid sagning av sten i da:gbrott. Genom av- 1— 1759S5 — rivningen av stenmjal 'Vitas visserligen de slipmassor (37) pa sina flansformade delar billiga lankarna 48, ringarna 42 och Oven nil-(as). tarna 34, men dessa ,delar aro snabbt utbyt-1. Stensagkedj a enligt patentanspraket 1, bara, eftersom halniten 34 latt kan utstotas kanneteeknad darav, att parlformade slip-At ena sidan med hjalp air en. dom.. De dyrare kroppar (6) aro Indian briekor (7) roterbart sliptanderna 35 aro daremot hallbara en Ling monterade pa i tvarsektion runda bultar (5), lid.som ar riktade i sagkedjans slipriktning och Genom de stora mot skarans batten anlig- lianas fast inspanda medelst omvikta, frail gande slipytorna uteslutes risken for alltfor tillhorande lankkropp (12, 11, 22) utskjutande start specifikt anpressningstryek, vilket in for flikar (4, 17). avrigt maste undvikas vid alla slag av dia-5. Stensagkedja enligt patentarispraket 4, mantverktyg.kannetecknad darav, att flera parlformade Sasom ovan na.mnts, kan skarhastigheten. slipkroppar (6) arc anordnade pa vane som hallas vasentligt hagre an vid vanliga trasagarslipverktyg tjanande kedjelank (fig. 7, 8, 9). och kan exempelvis betydligt averstiga m/sa. Stensagkedja enligt patentanspraket 1, eller exempelvis uppga. till 30-40 m/s. Den kannetecknad darav, att bultarna (5) are anbeskrivna sagkedjan utgor saledes ett synner- ordnade lutande i forhallande till sagkedjans ligen lampligt slipverktyg och mojliggor an- slipriktning (fig. 4). vandning av motordrivna kedjesagar Even. far7. Stensagkedj a enligt nagot av patentan- bearbetning av det hardaste stenmaterial.spraken 4-6, karmetecknad darav, att R- I fig. 19 och 20 visas sehematiskt en kon- minstone en del air de parlformade slipkrop- struktion av en motordriven kedjesag. Mo- parna (6) aro placerade excentriskt i forhaltorn, som kan vara elektrisk eller bensindri- lande till sagkedjans vinkelratt mot kedjehju- ven, driver ett drivhjul 52, over vilket kedj anlens axlar gaende mittplan (fig. 5). enligt uppfinningen an lagd. Drivhjulet 52 fir placerat vid utsidan air en -vaxella.da 53. Styr-8. Stensagkedj a enligt patentanspraket 4 el- skenan for sagkedjan or beteeknad med 43. ler 5, kannetecknad darav, att flera bultar En slang 54 for tillfarsel av kylvalska eller(23), som uppbara slipkroppar, aro montera- slipvatska an kopplad till styrskenan. Yid den de pa samma kedjelank langs en efter kedjei fig. 19, 20 Asada kedjesagen an en brytrulle hjulens krokningsradie anpassad baglinje i 55 anordnad vid sagens ytterande i stallet for huvudsak i lankens langdriktning det i fig. 14 visade bagformiga elementet. En9. Stensagkedja enligt patentanspraket 7, omkopplare 56 for tillslagning air motorn 49 kannetecknad darav, att den bestar av ett an- är lampligen anbragt pa handtaget 50.tal lankserier av foljande sammansattning: en lank (30) med tva parlformade slipkroppar, som aro placerade excentriskt p& ena si- P atentansprak:dan om namnda mittplan, en s. k. uppryin- ningstand (31) med en parlformad slipkropp For barbara, motordrivna kedjesagar av- belagen i namnda plan, en Ifink (33) med tva sedd stensagkedja, som Sr lagd Over en styr- parlformade slipkroppar, som aro placerade ar skena och minst ett kedjehjul och son].excentriskt pa andra sidan om namnda mitt- sammansatt av lankar, vilka omvaxlande upp- plan, saint en upprymningstand (31) med bara slipelement och dessas ingreppsdjup be- parlformad slipkropp belagen i mittplanet gran.sande element, varvid slipelementens an- (fig. 13). betsytor besta. av hard karbid, diamantsplitter10. Stensagkedja enligt patentanspraket 7, eller hardmetall, kannetecknad darav, att slip- kannetecknad 'a:ray, att den bestar av ett anelementen Oro pasatta pa sina respektive lied- tal lankserier air foljande sammansfittning: jelankar och att deras arbetsytor utskjuta en lank med parlformad slipkropp placerad utanfor lankarnas mot kedjehjulens axlar excentriskt pa. ena sidan om namnda mittplan, vinkelrata sidoytor samt pa i och far sig kant en lank med parlformad slipkropp pIacerad satt aro konvert avrundade i saval lankarnas excentriskt pa andra sidan om namnda mittlangdriktning som tvfirriktning, varigenom plan och en lank med parlformad slipkropp stensagkedjan blir lamplig far saval skarning placerad i namnda mittplan, varvid ett element .som instickningssagning i hard sten.(27) for begransning av slipkropparnas in- Stensagkedja enligt patentanspra.ket 1, greppsdjup är inkopplat mellan -vardera av kanneteeknad darav, att atminstone en del av dessa lankar eller mellan vane sadan grupo de djupbegransande elernenten (22) pa samma (fig. 12). salt som slipelementens arbetsytor aro kon-11. Stensagkedja enligt patentanspraket 1 vext avrundade saval i lankarnas langdrikt- eller 3, liannetecknad darav, att varj e som ning som tvarriktning.slipverktyg utbildad lank uppbar ett flertal Stensagkedj a enligt patentansprfiket 1 el- slipmassor (37), som are placerade med meller 2, lianneteeknad darav, att de som slip- lanrum. (40) i lankens langdriktning for att verktyg utbildade lankarna (35) ha T-forma- majliggiira avIagsnande av bildat stenmjol. .de tvarsnittsprofiler saint darvid uppbara.12. Stensagkedja enligt patentanspraket 3,