SE1450377A1 - Förfarande och system för att vid ett transportmedel diagnostisera en beskaffenhet hos ett tillsatsmedel för tillförseltill en avgasström - Google Patents

Abstract

32 Sammandrag FOreliggande uppfinning hanfor sig till ett farfarande for att yid ett transportmedel diagnostisera en beskaffenhet has ett fOrsta tillsatsmedel fOr behandling av en frAn fOrbranning i en forbranningsmotor (101) resulterande avgasstrom, varvid namnda forsta tillsatsmedel tillfOrs namnda avgasstrOm, och varvid namnda forsta tillsatsmedel utnyttjas far reduktion av Atminstone en forsta i namnda avgasstram farekommande substans (NO,), varvid atminstone en beskaffenhet has namnda tillsatsmedel diagnostiseras genom utnyttjande av en farsta sensor (302;312). Forfarandet innefattar att, nar signaler avgivna tram namnda farsta sensor (302;312) indikerar en avvikelse med avseende pa namnda Atminstone en beskaffenhet has namnda tillsatsmedel vid en farsta diagnostisering: faststalla huruvida namnda frAn namnda farsta sensor (302;312) avgivna signaler pAverkas av en gasfarekomst, och om namnda tram namnda farsta sensor avgivna signaler pAverkas av en gasforekomst, utfora en andra diagnostisering av namnda Atminstone en beskaffenhet nar inverkan fran namnda gasforekomst har minskat.

Description

1 FoRFARANDE OCH SYSTEM FOR ATT VID ETT TRANSPORTMEDEL DIAGNOSTISERA EN BESKAFFENHET HOS ETT TILLSATSMEDEL FOR TILLFoRSEL TILL EN AVGASSTRoM Uppfinningens omrade Fareliggande uppfinning hanfor sig till avgasreningssystem, och i synnerhet till ett forfarande for att vid ett transportmedel diagnostisera en beskaffenhet far ett tillsatsmedel for tillforsel till en avgasstram enligt ingressen till patentkrav 1. Uppfinningen avser aven ett system, ett transportmedel och ett fordon, liksom aven ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka implementerar fOrfarandet enligt uppfinningen.

Uppfinningens bakgrund Pa grund av t.ex. Okade myndighetsintressen avseende faroreningar och luftkvalitet i t.ex. stadsomraden har utslappsstandarder och regler framtagits i manga jurisdiktioner.

Dylika utslappsstandarder utgOr ofta kravuppsattningar vilka definierar acceptabla granser fOr avgasutslapp vid fordon utrustade med forbranningsmotorer. Exempelvis regleras ofta nivaer for utslapp av kvaveoxider (NO), kolvaten (HC), kolmonoxid (CO) och partiklar for de flesta typer av fordon i dessa standarder.

Oanskade utslapp av substanser sasom t.ex. kemiska fOreningar kan t.ex. reduceras genom att reducera branslefOrbrukning och/eller genom efterbehandling (rening) av de avgaser som orsakas av forbranningsmotorns forbranning.

Avgaser fran en farbranningsmotor kan t.ex. efterbehandlas genom utnyttjande av en s.k. katalytisk reningsprocess. Det finns olika typer av katalysatorer, dar olika typer kan 2 erfordras for olika branslen och/eller fOr rening av olika typer av foreningar forekommande i avgasstrommen, och betraffande atminstone kvaveoxider NO (sasom t.ex. kvaveoxid NO respektive kvavedioxid NO2) innefattar tunga fordon ofta ett fOrfarande dar ett tillsatsmedel tillfOrs den fran forbranningsmotorns forbranning resulterande avgasstrOmmen for att, vanligtvis genom utnyttjande av en katalysator, reducera farekosten av kvaveoxider NO till mindre skadliga fareningar (i huvudsak kvavgas och vattenanga).

En vanligt forekommande typ av katalysator for anvandning vid NOx-reduktion, dar tillsatsmedel tillfOrs, utgOrs av SCR (Selective Catalyst Reduktion)- katalysatorer. SCRkatalysatorer anvander ammoniak (NH3), eller en sammansattning ur vilken ammoniak kan genereras/bildas, som tillsatsmedel for reduktion av farekomsten av kvaveoxider NO i avgasstrOmmen.

Tillsatsmedlet insprutas i den fran forbranningsmotorn resulterande avgasstrOmmen uppstrams am katalysatorn, varvid det till katalysatorn tillforda tillsatsmedlet absorberas (upplagras) i katalysatorn, och varvid kvaveoxider NOx avgaserna sedan reagerar med den i katalysatorn upplagrade ammoniaken for att clamed bilda andra foreningar (sasom vattenanga, kvavgas enligt ovan).

Vid tillfarsel av tillsatsmedel ar det viktigt att mangden tillfOrt tillsatsmedel inte blir alltfOr star eller alltfor liten. Det är suedes anskvart att den tillforda mangden tillsatsmedel motsvarar en forvantad mangd tillsatsmedel. Vidare är det for reduktionen viktigt att tillfOrt tillsatsmedel ocksa utgors av ett tillsatsmedel av forvantad typ. 3 Sammanfattning av uppfinningen Det är ett syfte med fareliggande uppfinning att tillhandahalla ett forfarande for att vid ett transportmedel diagnostisera en beskaffenhet has ett tillsatsmedel far tillforsel till en avgasstrom. Detta syfte uppnas med ett farfarande enligt patentkrav 1.

Fareliggande uppfinning hdnfor sig till ett farfarande for att vid ett transportmedel diagnostisera en beskaffenhet has ett farsta tillsatsmedel far behandling av en fran farbrdnning i en forbranningsmotor resulterande avgasstram, varvid ndmnda farsta tillsatsmedel tillfars ndmnda avgasstram, och varvid ndmnda forsta tillsatsmedel utnyttjas for reduktion av atminstone en forsta i ndmnda avgasstram farekommande substans, varvid atminstone en beskaffenhet hos namnda tillsatsmedel diagnostiseras genom utnyttjande av en farsta sensor. Farfarandet innefattar att, ndr signaler avgivna fran ndmnda forsta sensor indikerar en avvikelse med avseende pa ndmnda atminstone en beskaffenhet has ndmnda tillsatsmedel vid en farsta diagnostisering: - faststalla huruvida ndmnda fran ndmnda farsta sensor avgivna signaler paverkas av en gasfarekomst, och - am ndmnda fran ndmnda farsta sensor avgivna signaler paverkas av en gasforekomst, utfara en andra diagnostisering av namnda atminstone en beskaffenhet ndr inverkan fran ndmnda gasforekomst har minskat. Transportmedlet kan t.ex. utgoras av ett fordon.

Sasom har ndmnts ovan kan forekomst av atminstone vissa substanser i en fran farbramning resulterande avgasstram reduceras genom tillfarsel av tillsatsmedel till avgasstrommen, varvid tillsatsmedlet reagerar med en eller flera i avgasstrommen forekommande substanser for att clamed bilda mindre farliga substanser. 4 T.ex. kan tillforsel av tillsatsmedel utnyttjas far att reducera koncentrationen av kvaveoxider NO i avgaserna tram farbranningsmotorn. Det är dock viktigt att tillsatsmedlet tillfors i ratt proportion i forhallande till den/de substanser som ska reduceras for att Onskad effekt ska uppsta.

Likasa är det viktigt att tillsatsmedel av ratt typ tillfors avgasstrammen. Om fel typ, eller en alltfar liten mangd tillsatsmedel, tillfors i forhallande till forekomsten av den substans som ska reduceras är det stor risk far att ett oanskat overskott av substansen fortfarande kommer att rada efter reduktionen, och darmed att slappas ut i transportmedlets omgivning med risk far att tillatna gransvarden overskrids.

Omvant, om det tillfors en alltfor stor mangd tillsatsmedel kan Overskott av andra icke-onskade substanser istallet rada.

T.ex. kan med avseende pa NO-reduktion ett overskott av ammoniak komma att slappas ut i fordonets omgivning. Aven ammoniak utgor ett skadligt amne som ofta är reglerat i lag med avseende pa utslapp, varfar ammoniakoverskott inte heller Or onskvart.

Betraffande tillsatsmedlet kan den erfordrade mangden far att reduktion ska erhallas i Onskad utstrackning vara farhallandevis stor, med faljd att kostnaden far tillsatsmedlet vid framfarande av t.ex. ett kommersiellt fordon kan fa en signifikant inverkan pa fordonsekonomin.

Detta kan leda till att tillsatsmedel av mindre lamplig typ anvands, med farsamrad reduktion av oanskade substanser som foljd.

I syfte att sakerstalla att tillsatsmedel av Onskad kvalitet och mangd tillfors avgasstrommen, och Oven i syfte att undvika situationer dar onskat tillsatsmedel ersatts med andra mindre lampliga, men ekonomiskt mer fardelaktiga, tillsatsmedel med samre funktion, stalls det ocksa alit hardare krav pa att t.ex. fordon genom utnyttjande av egendiagnos, s.k. OBD (Onboard diagnostics) skall kunna detektera felaktigheter med avseende pa tillsatsmedlet och dess tillfarsel.

Bland annat stalls, eller kommer att stallas, krav pa fordons farmaga att diagnostisera en beskaffenhet hos tillsatsmedlet direkt, t.ex. med avseende pa kvalitet eller forbrukning. Detta kan astadkommas genom utnyttjande av en tillamplig i tillsatsmedeltanken anordnad sensor, sasom en kvalitetssensor, dar en beskaffenhet, sasom t.ex. kemisk sammansattning eller forbrukning, hos tillsatsmedlet kan bedomas genom utnyttjande av dylik kvalitetssensor.

Vidare kommer, i de fall felaktigheter detekteras, fordonets styrsystem att mom en viss tid vidta begransningsatgarder med avseende pa t.ex. prestanda, varfar, i syfte att undvika dylika begransningsatgarder med riskerat fordonsstillestand som faljd, fordonet vid detekterade felaktigheter kommer att tvingas till verkstad i syfte att undvika oOnskade stillestand. Om detta utfOrs nar fel detekteras, men utan att nagot faktiskt fel foreligger kan detta resultera i onadiga verkstadskostnader, och oanskade kostnader for fordonsstillestand. Fareliggande uppfinning tillhandahaller ett farfarande for att reducera risken for onadiga verkstadsbesok genom att faststalla huruvida det ar sannolikt att ett detekterat fel verkligen utgor ett fel. Om sa inte Or fallet utfars ny diagnos nar farutsattningarna är goda for att en korrekt diagnos ska kunna stallas.

Detta astadkoms genom att, nar signaler avgivna fran namnda farsta sensor indikerar en avvikelse med avseende pa namnda atminstone en beskaffenhet hos namnda tillsatsmedel, 6 faststalla huruvida namnda frAn namnda farsta sensor avgivna signaler paverkas av en gasforekomst. Detta kan t.ex. utforas genom att analysera de avgivna sensorsignalerna, dar det t.ex. kan faststallas huruvida sensorsignalerna borjar ga mot extremvarden, eller overstiger ett ovre gransvarde eller understiger ett undre gransvarde, dar gransvardena kan vara satta sA att varden overstigande det Ovre gransvardet respektive understigande det undre gransvardet normalt inte farekommer under drift.

Forekomsten av gas kan aven t.ex. faststallas genom att utfora en verifieringsmatning medelst en annan typ av sensor. Om verifieringsmatningen indikerar korrekt funktion, sdsom t.ex. att en genom utnyttjande av tillsatsmedlet forvantad omvandling (reduktion) av namnda forsta substans faktiskt sker, tyder detta p1 att en gasinblandning i tillsatsmedlet tillsatsmedeltanken foreligger och orsakar felaktiga signaler. Enligt en utfaringsform erfordras bide att sensorsignalerna indikerar gasforekomst samt att en verifieringsmatning indikerar normal funktion.

Enligt en utfOringsform erfordras att sensorsignaler bade pAvisar felaktig substans och felaktig tanknivA far att en gasinblandning ska anses fOreligga.

Om namnda frAn namnda forsta sensor avgivna signaler pAverkas av en gasfarekomst utfOrs en ny diagnostisering av namnda Atminstone en beskaffenhet nar inverkan frAn namnda gasforekomst har minskat. Gasfarekomsten kan t.ex. antas ha minskat nar fordonet/transportmedlet varit stationart under en viss tid, eller nar farhAllandena nar fordonet/transportmedlet ar i rarelse dr sAdana att gasfOrekomsten minskar, sasom vid fard langs en horisontell vag med vasentligen konstant fart under nagon tillamplig tid. Om den nya diagnostiseringen sedan 7 inte langre indikerar nagon avvikelse kan suedes systemet antas fungera korrekt, varvid onodigt verkstadsbesok kan ha undvikits.

Ytterligare kannetecken for foreliggande uppfinning och fardelar darav kommer att framga ur faljande detaljerade beskrivning av exempelutforingsformer och de bifogade ritningarna.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. 1A visar en drivlina i ett fordon vid vilket fOreliggande uppfinning med fardel kan anvandas.

Fig. 1B visar en styrenhet i ett fordonsstyrsystem.

Fig. 2visar ett exempel pa ett efterbehandlingssystem med tillfOrsel av tillsatsmedel vid vilket fOreliggande uppfinning med fardel kan anvandas.

Fig. 3A-B visar exempel pa tillampliga sensorer f5r anvandning med fOreliggande uppfinning.

Fig. 4visar schematiskt ett exempelf5rfarande enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning.

Fig. 5A-B visar schematiskt tolkningar av sensorsignaler avgivna av en i en tillsatsmedeltank anordnad sensor.

Detaljerad beskrivning av foredragna utforingsformer Fareliggande uppfinning kommer i det faljande att exemplifieras for ett fordon. Uppfinningen är dock tillamplig aven vid andra typer av transportmedel, sasom vid luftfarkoster respektive vattenfarkoster, sa lange som ett tillsatsmedel tillfors en fran forbranning resulterande avgasstrom.

Vidare tillampas i fOreliggande beskrivning och bifogade patentkrav uttrycket "substans", vilket atminstone i 8 fOreliggande beskrivning och bifogade patentkrav inbegriper kemiska foreningar saval som blandningar.

Fig. 1A visar schematiskt en drivlina i ett fordon 100 enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. Det i fig. 1A schematiskt visade fordonet 100 innefattar en drivlina med en forbranningsmotor 101, vilken pa ett sedvanligt satt, via en pa forbranningsmotorn 101 utgaende axel, vanligtvis via ett svanghjul 102, är forbunden med en vaxellada 103 via en koppling 106. Forbranningsmotorn 101 styrs av fordonets 100 styrsystem via en motorstyrenhet 115. Likasa styrs, fareliggande exempel, koppling 106 respektive vaxellada av en styrenhet 116.

Vidare driver en fran vaxelladan 103 utgaende axel 107 drivhjul 113, 114 via en slutvaxel 108, sasom t.ex. en sedvanlig differential, samt drivaxlar 104, 105 farbundna med namnda slutvaxel 108. Fig. 1A visar saledes en drivlina av en viss typ, men uppfinningen är tillamplig vid samtliga typer av drivlinor, och aven vid t.ex. hybridfordon. Det visade fordonet innefattar aven ett efterbehandlingssystem 130 for efterbehandling (rening) av de vid forbranning i farbranningsmotorn 101 resulterande avgaserna. Efterbehandlingssystemets 130 funktioner styrs av en styrenhet 131.

Efterbehandlingssystemet 130 kan vara av olika typ, och enligt den visade utfaringsformen utfars tillfOrsel av tillsatsmedel till en katalytisk avgasreningsprocess. Ett exempel pa ett efterbehandlingssystem 130 vid vilket fOreliggande uppfinning kan tillampas visas mer i detalj i fig. 2, och i den visade exempelutfaringsformen inkluderar efterbehandlingssystemet en SCR (Selective Catalytic Reduction) -katalysator 201.

Efterbehandlingssystemet kan aven innefatta ytterligare icke- 9 visade komponenter, sasom t.ex. ytterligare katalysatorer och/eller partikelfilter, vilka kan vara anordnade uppoch/eller nedstroms am SCR-katalysatorn 201.

Tillfarsel av tillsatsmedel kan enligt ovan t.ex. anvandas vid reduktion av koncentrationen av kvaveoxider NO i avgaserna frAn farbranningsmotorn genom utnyttjande av en SCRkatalysator.

Detta tillsatsmedel kan, sasom enligt den visade utforingsformen t.ex. vara ureabaserat, och t.ex. bestA av AdBlue, vilket utgor ett ofta anvant tillsatsmedel, och vilket bestAr av en blandning med cirka 32,5% urea utblandat i vatten. Urea bildar ammoniak vid uppvarmning som sedan reagerar med kvaveoxider i avgasstrOmmen. FOreliggande uppfinning är tillamplig vid anvandning av AdBlue, liksom vid anvdndning av andra ureabaserade tillsatsmedel, och liksom vid andra typer av tillsatsmedel, dar dessa andra tillsatsmedel kan vara anordnade for reduktion av kvaveoxider NO eller andra i avgasstrommen forekommande substanser.

I fig. 2 visas, forutom namnda katalysator 201, saledes ett ureadoseringssystem (UDS), vilket innefattar en ureatank 202, vilken är forbunden med ett insprutningsmunstycke 205 genom utnyttjande av vilket tillsatsmedel insprutas i den av forbranningen i forbranningsmotorn 101 cylindrar resulterande avgasstrommen 119 uppstroms am katalysatorn 201.

Ureadoseringen styrs av en UDS-styrenhet 204, vilken genererar styrsignaler far styrning av tillfarsel av tillsatsmedel sd att onskad mngd insprutas i avgasstrommen 119 frAn tanken 202 med hjalp av insprutningsmunstycket 205. Vidare finns i tanken 202 anordnad en armatur, dar tva exempelarmaturer 300;3 exemplifieras nedan i anknytning till fig. 3A-3B, vilka hada innefattar en respektive sensor for att diagnostisera tillfOrsel av tillsatsmedlet.

Allmant finns doseringssystem for dosering av tillsatsmedel val beskrivna i den kanda tekniken, och exakt hur insprutning av tillsatsmedel doseras/utfors beskrivs darfOr inte narmare har, utan foreliggande uppfinning avser ett forfarande for att diagnostisera en beskaffenhet med avseende pi tillsatsmedlet, dar diagnosen t.ex. kan utforas med avseende pa tillsatsmedlets kemiska sammansattning, tankniva eller farbrukning.

I synnerhet tillhandahaller fareliggande uppfinning ett forfarande som, nar sensorsignaler mottagna fran en eller flera i tillsatsmedeltanken anordnade sensorer 302:312 (se fig. 3A respektive 3B) indikerar en avvikelse med avseende pa en beskaffenhet has tillsatsmedlet, fasts-taller huruvida en detekterad avvikelse faktiskt utgor ett fel, eller am felet beror pa att sensorn utfor en icke-representativ matning pa grund av inverkan av en gasforekomst.

Sasom har namnts ovan stalls det, i syfte att sakerstalla att fordonet uppfyller uppsatta utslappsbestammelser, alit hardare krav pa att fordonet genom utnyttjande av egendiagnos, OBD skall kunna detektera nar fel uppstar med avseende pa tillfarseln av tillsatsmedel under drift. Detta kan t.ex. astadkommas genom att, exemplifierat for kvaveoxider NOR, estimera en omvandlingsgrad, sasom genom att jamfOra en fOrekomst av NO uppstrams tillfOrseln av tillsatsmedel med farekomsten av NO nedstrams katalysatorn 201. Harigenom kan det faststallas huruvida onskad omvandling, dvs. reduktion, sker, och darmed huruvida tillfOrsel av tillsatsmedel kan antas utforas pa onskat satt. Forekomsten av NO uppstroms tillfarseln av tillsatsmedel respektive nedstrams katalysatorn 201 kan t.ex. faststallas genom utnyttjande av NOx-sensorer 207, 208. 11 Atminstone i vissa jurisdiktioner kommer det dock aven att stallas krav pa fordonets formaga att bedoma tillforseln av tillsatsmedel genom en direkt bedOmning av tillsatsmedlet och inte indirekt genom utnyttjande av t.ex. en omvandlingsgrad.

Detta kan Astadkommas genom utnyttjande av en sensor anordnad i tillsatsmedeltanken, dar t.ex. tillsatsmedlets kemiska sammansattning, rAdande fyllnadsgrad i tanken och/eller farbrukning kan bedomas genom utnyttjande av dylik kvalitetssensor.

Ett exempelforfarande 400 enligt foreliggande uppfinning visas i fig. 4 och beskrivs nedan, dar farfarandet enligt uppfinningen kan vara anordnat att utforas av nagon tillamplig styrenhet, sasom t.ex. UDS-styrenheten 204. Allmant bestir styrsystem i fordon av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet 100 anordnade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan suedes innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret for en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en styrenhet.

Far enkelhetens skull visas, farutom den i fig. 2 visade styrenheten 204, i fig. 1A endast tre ytterligare elektroniska styrenheter 115, 116, 131. Forfarandet enligt fOreliggande uppfinning kan alltsa vara anordnat att utfOras av nagon tillamplig i fordonets 100 styrsystem fOrekommande styrenhet, sasom t.ex. UDS-styrenheten 204 eller styrenheten 131 som allmant ansvarar far efterbehandlingssystemets 130 funktion, alternativt vara uppdelad pa flera vid fordonet 100 farekommande styrenheter. Foreliggande uppfinning kan alltsa implementeras i godtycklig styrenhet i fordonets styrsystem.

Styrenheter av den visade typen är normalt anordnade att ta emot sensorsignaler fran olika delar av fordonet, t.ex. fran 12 vaxellada, motor, koppling och/eller andra styrenheter eller komponenter pa fordonet. De styrenhetgenererade styrsignalerna ar normalt beroende bade av signaler fran andra styrenheter och signaler fran komponenter. T.ex. kommer styrenhetens 204 styrning av tillfarsel av tillsatsmedel till avgasstrammen 119 att t.ex. bero av information som t.ex. mottas fran en eller flera ytterligare styrenheter. T.ex. kan styrningen vara atminstone delvis baserad pa information fran den styrenhet 115 som ansvarar for farbranningsmotorns 101 funktion. Likasa kommer UDS-styrenheten 204 enligt fOreliggande uppfinning att ta emot signaler fran en eller flera i tillsatsmedeltanken 202 anordnade sensorer.

Styrenheterna kan vidare vara anordnade att avge styrsignaler till olika delar och komponenter av fordonet, sasom t.ex. organ for styrning av insprutningsmunstycket 205.

Vidare styrs styrenheternas styrning av olika funktioner ofta av programmerade instruktioner. Dessa programmerade instruktioner utgors typiskt av ett datorprogram, vilket nar det exekveras i styrenheten astadkommer att styrenheten utfar onskad styrning, sasom for styrning av de olika i fordonet farekommande funktionerna, och aven far att utfara forfarandesteg enligt foreliggande uppfinning.

Datorprogrammet utgor vanligtvis del av en datorprogramprodukt, dar datorprogramprodukten innefattar ett tillampligt lagringsmedium 121 (se fig. 1E) med datorprogrammet lagrat pa namnda lagringsmedium 121. Datorprogrammet kan vara icke-flyktigt lagrat pa namnda lagringsmedium. Namnda digitala lagringsmedium 121 kan t.ex. utgoras av nagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash- minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc., och vara anordnat i eller i forbindelse med styrenheten, 13 varvid datorprogrammet exekveras av styrenheten. Genom att andra datorprogrammets instruktioner kan saledes fordonets upptradande i en specifik situation anpassas.

En exempelstyrenhet (UDS-styrenheten 204) visas schematiskt fig. 1B, varvid styrenheten i sin tur kan innefatta en berakningsenhet 120, vilken kan utgoras av t.ex. nagon lamplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets fOr digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en farutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC). Berakningsenheten 120 är farbunden med en minnesenhet 121, vilken tillhandahaller berakningsenheten 120 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data berakningsenheten 120 behaver for att kunna utfora berakningar, t.ex. for att faststalla huruvida en felkod ska aktiveras. Berakningsenheten 120 är aven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berakningar i minnesenheten 121.

Vidare är styrenheten forsedd med anordningar 122, 123, 124, 125 far mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 122, 125 far mottagande av insignaler kan detekteras som information for behandling av berakningsenheten 120. Anordningarna 123, 124 fOr sandande av utsignaler Or anordnade att omvandla berakningsresultat fran berakningsenheten 120 till utsignaler for overforing till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter for vilka signalerna är avsedda. Var och en av anslutningarna till anordningarna fOr mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgOras av en eller flera av: en kabel; en databuss, sasom en CAN-bus (Controller Area Network bus), en MOST-bus (Media Oriented Systems 14 Transport), eller nagon annan busskonfiguration; eller en tradlos anslutning.

Ater till fig. 4 visas ants& ett exempelfarfarande 400 enligt foreliggande uppfinning. Forfarandet borjar i steg 401, dar det faststdlls huruvida en avvikelse avseende en beskaffenhet hos tillsatsmedlet har detekterats. Denna avvikelse kan avse nagon tilldmplig parameter med avseende pa tillsatsmedlet, sasom t.ex. med avseende pa tankniva, forbrukning eller kemisk sammansdttning. Aven andra typer av beskaffenheter kan vara anordnade att kontrolleras enligt foreliggande uppfinning.

Betraffande tillsatsmedel innehallande urea kan t.ex. en ureakvalitetssensor nyttjas i detta avseende. Det finns olika typer av ureakvalitetssensorer, och ett mycket schematiskt exempel pa en ureakvalitetssensor visas i fig. 3A.

I fig. 3A visas tillsatsmedeltanken 202. Vidare är en armatur 300 anordnad i tanken 202, vilken innefattar en flottar 301 far att pa ett sedvanligt sdtt indikera fyllnadsgraden (tillsatsmedelnivan) 304 i tanken 202. Vidare visas i fig. 3A en ureakvalitetssensor 302, vilken är anordnad i armaturen 300, men vilken alternativt kan vara anordnad separat fran armaturen 300. Den visade sensorn 302 utgars av en ultraljudsensor, vilken genom att skicka signaler mot en reflekterande yta 303, vilken befinner sig pa ett kant avstand Li fran sensorn 302, kan faststalla ljudhastigheten i vatskan genom utnyttjande av strdckan L1 och tiden det tar for en utsand signal att ater na sensorn 302 efter att ha reflekterats mot ytan 303.

Allmant galler att ljudhastigheten i vatska farandras med vdtskans sammansattning, och genom att faststalla ljudhastigheten kan aven t.ex. halten urea i vatskan faststdllas, da olika ureahalter kommer att uppvisa olika ljudhastighet i vatskan. Styrsystemet kan t.ex. innefatta lagrade varden for olika vatskor, och olika halter av aktiva substanser, sasom t.ex. urea. Saledes kan det genom utnyttjande av ureasensorn 302 t.ex. faststallas huruvida tillsatsmedlet innehaller Onskad ureaniva genom att faststalla huruvida faktisk ljudhastighet i vatskan motsvarar forvantad ljudhastighet, eller huruvida tillsatsmedeltanken sannolikt innehaller felaktig vatska, sasom t.ex. vatten eller annan vatska. Om innehallet anses utgora felaktig vatska kan en felsignal genereras. Saledes kan tillsatsmedlets kemiska sammansattning analyseras genom utnyttjande av ultraljudsdiagnos enligt ovan.

Vidare visas i fig. 3B visas ett annat exempel pa en ureakvalitetssensor 312, vilken ocksa utgors av en i en armatur 310 anordnad ultraljudssensor. Istallet far att sasom i fig. 3A faststalla fyllnadsgraden/tillsatsmedelnivan i tanken 202 genom utnyttjande av en flottor anvands ureakvalitetssensorn 312 aven i detta avseende. Detta astadkoms genom att dels utfora matningar far en kand stracka L2, varvid ljudhastigheten for en okand vatska kan faststallas enligt ovan, och varvid darmed vatskan kan analyseras. Genom att sedan aven mata tiden for reflektioner mot vatskeytan 313 kan avstandet LX till vatskeytan faststallas efter det att ljudhastigheten i vatskan har faststallts, varvid saledes vatskenivan i tanken 202, och darmed kvarvarande volym kan faststallas. Genom att faststalla tanknivans forandring med tiden kan saledes forbrukningen analyseras genom utnyttjande av ureakvalitetssensorn 312.

Sasom inses utgor de i fig. 3A-B visade sensorerna enbart exempel, och det finns aven andra typer av sensorer, sasom andra typer av ureakvalitetssensorer, dar fareliggande uppfinning är tillamplig. T.ex. behover inte sensorn utgoras 16 av en ultraljudssensor. Genom utnyttjande av sensorer av t.ex. de i fig. 3A-B visade typerna kan suedes tillsatsmedlet analyseras, t.ex. med avseende pa en koncentration av aktiv substans. Suedes gar det ocksa att faststalla huruvida det är sannolikt att det i fordonet tankade tillsatsmedlet faktiskt utgors av forvantat tillsatsmedel. Baserat pa utfallet av dylik analys kan sedan vid behov Atgarder vidtagas, t.ex. cm det faststalls att tillsatsmedlet inte utgars av farvantat tillsatsmedel.

I atminstone vissa jurisdiktioner finns eller forvantas dessutom bestammelser som innebar att fordonets styrsystem ska vara anordnat att vid behov vidtaga atgarder cm tillforseln av tillsatsmedel fungerar felaktigt. T.ex. kan dylika bestammelser medfora att fordonet automatiskt reducerar det maximalt tillgangliga vridmomentet fran farbranningsmotorn med t.ex. 20% eller annan faststalld niva nar en forsta tid har farflutit efter det att avvikelsen har detekterats, sasom efter ett forsta antal timmar. Om sedan ytterligare tid farflyter, sasom ytterligare ett antal timmar, utan att felet atgardas kan fordonet vara anordnat att automatiskt hastighetsbegransas till t.ex. 20 km/h. Dylik hastighetsbegransning innebar ofta i praktiken att fordonet tvingas stanna for att bargas till verkstad. Normalt ar tidsbegransningarna satta sa att fordonet sakert skall kunna k6ras till en verkstad for vidtagande av tillampliga Atgarder.

Fordon blir saledes i alit hogre utstrackning forsedda med funktioner for automatisk begransning av fordonets prestanda baserat pa egendiagnos, OBD.

I de fall dylik analys pavisar fel med verkstadsbes5k som foljd, men dar det visar sig att inget fel foreligger, t.ex. pa grund av felaktiga sensorsignaler, resulterar detta i kostsamma driftsavbrott. Foreliggande uppfinning 17 tillhandahaller ddrfor ett forfarande for att faststdlla huruvida sensorsignaler kan vara paverkade av en gasfOrekomst ndr avvikelser indikeras i syfte att undvika verkstadsbesok i onodan.

Om det saledes i steg 401 faststdlls att en avvikelse betraffande en beskaffenhet has tillsatsmedlet foreligger fortsdtter forfarandet till steg 402. I steg 402 faststdlls huruvida det kan misstankas att avvikelsen beror pa att mdtvardet är paverkat av att gas har inblandats i tillsatsmedlet och/eller pa annat satt paverkar sensorn. Detta kan t.ex. vara anordnat att misstdnkas am den av sensorn avgivna signalen gar mot ett maximum- eller minimumvarde. Ett exempel pa detta askadliggars i fig. 5A, ddr en graf visas over estimerad forbrukning med tiden t. Fram till tiden TA pavisar de avgivna sensorsignalerna en forbrukning enligt en gradient 501. Vid/efter tiden TA avger dock sensorn plotsligt signaler som pavisar vdrden som overstiger alternativt understiger ett gransvarde LIMmAx respektive LIM -r och t.ex. utgors av maximumvdrden 502 eller minimumvdrden 503.

Uppfinnarna av foreliggande uppfinning har insett att sensorsignaler som gar mot t.ex. extremvdrden sasom maximum/minimumvarden kan bero pa att gas inblandats i tillsatsmedlet och ddrmed paverkar mdtsignalen. Huruvida sensorsignalerna gar mot maximumvarden eller minimumvarden kan vara styrt av sensorns utformning. Om kvalitetssensorn saledes pl5tsligt avger ovantade signaler, eller am signalerna borjar rora sig mot extremvdrden kan det misstdnkas att signalerna paverkas av en gasforekomst. Betraffande de ovantade signalerna kan det t.ex. erfordras att dessa avges under en viss tid, sasom under tidsintervallet TA-TB i fig. 5A for att fel overhuvudtaget ska anses foreligga. Om det saledes misstdnks att avvikelsen kan bero pa gasforekomst i tillsatsmedlet fortsatter forfarandet 18 fran steg 402 till steg 403. Om det ddremot inte misstdnks att mdtvdrdet är paverkat av en gasforekomst, vilket t.ex. kan vara fallet om mdtvdrdet indikerar en ldgre farekomst av t.ex. urea i tillsatsmedlet, ddr mojlig vattentankning kan utgora orsaken, fortsdtter fOrfarandet till ett steg 410 ddr sedvanliga atgdrder vidtas med t.ex. aktivering av tilldmpliga felkoder. overgang till steg 410 kan t.ex. ske am avvikelsen dr sadan att de avgivna sensorsignalerna ligger mom intervallet understigande LIMNAR och Overstigande LIMIN, varvid i detta fall felet kan anses bero pa annan orsak an gasfOrekomst.

Sasom har ndmnts ovan visar fig. 5A ett exempel vid tankvolymbestdmning. I fig. 5B visas ett motsvarande exempel over kemisk sammansdttning, ddr i fig. 5B y-axeln representerar ureahalt, och ddr vid tiden TA halten plOtsligt avviker mot extremvdrden 505 alternativt 506 pa motsvarande sdtt som ovan. Aven vid dylika fall kan farfarandet sAledes vara anordnat att fortsdtta till steg 403.

Enligt en utfaringsform erfordras att bade signaler avseende kemisk sammansdttning och signaler avseende tankens fyllnadsgrad, sdsom kan vara fallet, men inte nOdvdndigtvis är fallet, vid utnyttjande av en sensor av den i fig. 3B visade typen, avviker frAn farvdntat vdrde.

I steg 403 utfOrs enligt den visade utforingsformen en verifieringsmdtning far att bedOma en sannolikhet fOr att ett fel faktiskt har intrdffat. Detta kan t.ex. astadkommas genom att pa ett sedvanligt sdtt faststdlla en omvandlingsgrad far den reduktion tillsatsmedlet är anordnat att utfOra, sasom reduktion av kvdveoxider NOR. Detta kan t.ex. utfaras genom utnyttjade av den uppstroms tillfOrseln av tillsatsmedlet anordnade sensorn 207 respektive den nedstrOms tillforseln av 19 tillsatsmedel anordnade sensorn 208, varvid en omvandlingsgrad kan beraknas och jamforas med forvantad omvandlingsgrad baserat pa t.ex. antagen tillfarsel av tillsatsmedel. Forekomsten uppstroms tillforseln av tillsatsmedel kan aven t.ex. berdknas baserat pa nagon tilldmplig modell av forbranningsmotorn och t.ex. den mangd bransle som tillfors farbrdnningsmotorn. Enligt denna utfaringsform erfordras saledes inte den i fig. 2 visade NOx-sensorn 207.

Om den berdknade omvandlingsgraden i flagon tilldmplig utstrackning motsvarar forvantad omvandlingsgrad utgor detta en indikation pa att systemet trots alit fungerar korrekt, och att den av kvalitetssensorn avgivna signalerna kan vara paverkade av en gasforekomst. I detta fall fortsdtter forfarandet till steg 405 enligt nedan. Omvant, om den estimerade omvandlingsgraden ger ytterligare en indikation pa att tillsatsmedeltillforseln är felaktig fortsatter farfarandet istdllet fran steg 404 till steg 410 far vidtagande av sedvanliga atgarder. Verifieringsmatning sasom t.ex. enligt ovan kan alternativt anvdndas som kriterium far overgang fran steg 402 till steg 405, varvid stegen 403-404 utgar.

Om suedes verifieringsmatningen tyder pa att fel inte fareligger aktiveras i steg 405 den eller de felkoder som är associerade med den detekterade avvikelsen, varvid ocksa en eller flera tider kan borja rdknas fran denna aktivering far vidtagande av lagstadgade atgarder nar tidsfrister loper ut, sasom momentreducering/hastighetsreducering enligt ovan, savida inte felkoden/felkoderna avaktiveras enligt nedan.

Farfarandet fortsdtter sedan till steg 406 for att faststdlla huruvida ett eller flera villkor far ny diagnostisering av ndmnda beskaffenhet hos ndmnda tillsatsmedel dr uppfyllda. sa ldnge som sa inte är fallet kvarstar farfarandet i steg 406 medan det annars fortsatter till steg 407. Under den tid farfarandet befinner sig i steg 406 och diagnostisering saledes inte utfors kan den "vanliga" diagnostisering av tillsatsmedel som utfars vara anordnad att stangas av belt och hallet, t.ex. vid de fall sensorerna avger varden vid gasinblandning som gar mot minimumvdrde. Detsamma kan vara anordnat att utforas med sensorer som avger haga varden vid gasinblandning, alternativt kan t.ex. Ovre larmgranser kan vara anordnade att stangas av nar fOrfarandet befinner sig i steg 406 i syfte att undvika ytterligare felrapportering.

Vidare kan forfarandet vara anordnat att befinna sig i steg 406 under en viss tid, sasom t.ex. ett antal timmar far att, am ett visst antal timmar har forflutit, fortsatta till steg 410 far att ddrmed uppmdrksamma fararen pa behov av service sa att tillampliga atgarder hinner vidtas innan t.ex. hastighetsreducering sker och fordonet clamed riskerar att bli staende vid sidan av vagen. Enligt foreliggande uppfinning utfors, ndr det misstdnks att utfarda kvalitetsbestdmningar är paverkade av gasforekomst i tillsatsmedlet, en ny diagnos nar farhallandena är sadana att inverkan av gasfarekomsten helt har forsvunnit eller har reducerats i nagon tillamplig utstrdckning. Diagnostiseringsvillkoren i steg 406 kan utgaras av ett eller flera tillampliga villkor, och kan t.ex. utgoras av nagot av nedanstaende exempel. overgang till steg 407 kan t.ex. ske nar fordonet 100 har varit stationdrt under nagon tilldmplig tid, sasom t.ex. ndr fordonet 100 har varit stillastaende for rast eller dygnsvila under nagon tillamplig tid, sasom ett tilldmpligt antal timmar eller minuter. Nar fordonet 100 är stillastaende kommer den gas som inblandats i tillsatsmedlet, t.ex. pa grund av skvalp orsakad av lag tankvolym i kombination med ojamn vag, att 21 separeras frAn vatskan, varvid vatskan suedes Ater blir alltmer homogen allteftersom tid forflyter vid stillastaende. Enligt en utfOringsform faststalls darfor steg 406 huruvida fordonet har varit stillastAende under tillamplig tid, varvid, om sA är fallet, fOrfarandet fortsatter till steg 407 fOr ny diagnos enligt nedan.

Den i steg 406 erfordrade stillestAndstiden kan t.ex. vara satt till ett fast varde, alternativt t.ex. vara satt till ett varde som beror av rAdande tankvolym och/eller fyllnadsgrad, dar langre tid kan erfordras vid lagre fyllnadsgrader med ett farvantat storre gasinnehAll pA grund av hagre forekomst av skvalp. Lamplig tid kan t.ex. aven vara satt baserat pa empiriska matningar. Tiden kan aven vara anordnad att bero av t.ex. tillsatsmedlets temperatur, di tillsatsmedlets gaslOslighet vanligtvis är beroende av temperaturen. LikasA kan frigorelsen av gas fran vatskan ske med olika hastighet vid olika temperaturer. overgang till steg 407 kan aven vara anordnad att ske baserat pA givarsignalens andringstakt, t.ex. efter det att fordonet har stannat. T.ex. kan kvalitetsgivarsignalen vara anordnad att Overvakas kontinuerligt aven efter det att fordonet har stannat, varvid fOrandring i avgiven givarsignal som uppstar med tiden till star del kan antas bero pi fOrandring i vatskans gasinnehall, och nar givarsignalens fOrandringstakt belt har avklingat eller nar farandringstakten understiger nagot tillampligt borvarde kan ny diagnos enligt steg 407 vara anordnad att utforas. overgang till steg 407 kan aven vara anordnad att ske nar fordonet dr i rorelse, men dar t.ex. vissa kriterier kan vara anordnade att behOva vara uppfyllda fOr att diagnostisering skall utfaras. T.ex. kan det erfordras att fordonet 100 22 framfOrs vid vasentligen konstant hastighet langs ett vasentligen plant underlag under nagon tillamplig tid for att gasinnehallet i tillsatsmedlet darmed skall anses ha reducerats i tillamplig utstrackning och diagnos kunna utfOras. Vidare kan det t.ex. erfordras att fordonets lutning under nagon tillamplig tid befinner sig mom tillampliga granser. FordonsrOrelserna kan t.ex. faststallas genom utnyttjande av ett gyro och/eller en accelerometer.

Diagnosen kan aven vara anordnad att utfOras kontinuerligt, men dar borvarden for t.ex. sensorsignaler kan vara anordnade att bero pa farvantad gasinblandning, och suedes vara forhallandevis skiljda fran de borvarden som normalt anvands. Dessa borvarden kan i sin tur vara anordnade att t.ex. bero pa fordonets tid i stationart tillstand, tillsatsmedeltankens och sensorns konfiguration, sasom med avseende pa tankgeometri, sensortyp etc., radande tillsatsmedelniva i tillsatsmedeltanken, tillsatsmedlets temperatur, tillsatsmedlets temperaturandring. Dylika borvarden och barvardesfarandringar kan tillampas vis samtliga av de exemplifierade diagnostiseringskriterierna ovan.

Nar det saledes faststalls att tillämpliga villkor for utforande av ny diagnos är uppfyllda i steg 406 fortsatter farfarandet alltsa till steg 407, dar ny diagnos med avseende pa en beskaffenhet hos tillsatsmedlet kan utfOras, och dar diagnosen nu kan utfOras vid farhallanden som med stor sannolikhet innebar att inverkan av inblandad gas är liten. Om det vid diagnosen i steg 407 faststalls att avvikelser fortfarande foreligger, steg 408, fortsatter forfarandet till steg 410 far sedvanliga atgarder enligt ovan. Om, daremot, den utforda diagnosen faststaller att avvikelse inte langre fareligger, varvid avvikelsen saledes med stor sannolikhet berodde pa gasinblandning, fortsatter forfarandet till steg 23 409, varvid aktiverade felkoder avaktiveras och tidrakning for begransning av fordonsprestanda ocksa stangs ay. Forfarandet kan sedan Aterga t.ex. till steg 401 fOr att pa nytt faststalla huruvida nya avvikelser foreligger.

Fareliggande uppfinning tillhandahaller saledes ett f5rfarande som kan undvika kostsamma verkstadsbesok vid situationer nar i praktiken inget tel fareligger, utan dar orsaken till att fel foreligger har orsakats av att gas har inblandats i tillsatsmedlet. Genom utnyttjande av fareliggande uppfinning kan onodiga verkstadsbesok manga ganger undvikas. Det visade farfarandet kan t.ex. tillampas vid diagnostisering av tillsatsmedlets kemiska sammansattning eller farbrukning/tillsatsmedelniva i tillsatsmedeltanken. Diagnostiseringen kan aven, vid t.ex. utnyttjande av en sensor av den i fig. 3B visade typen, utfaras vid samtidig diagnostisering av vatskans sammansattning respektive tankvolym/forbrukning. Vidare kan uppfinningen vara anordnad att vara aktiv endast vid t.ex. situationer nar tillsatsmedelnivan i tillsatsmedeltanken understiger flagon tillamplig niva sasom nagon tillamplig andel av full tank da lagre tanknivaer vanligtvis resulterar i storre vatsker5relser i tanken och darmed inblandning av gas.

Vidare har uppfinningen fardelen att eftersom de tidsintervall som allmant tillampas innan atgarder sasom momentbegransning/hastighetsbegransning vidtas är forhallandevis langa (ett forhallandevis start antal timmar), kan fareliggande uppfinning tillatas ta ett fOrhallandevis start antal timmar i ansprak for att sakerstalla att tel i praktiken inte foreligger vid situationer nar sa indikeras av avgivna sensorsignaler. 24 Enligt den ovan visade utfaringsformen har fel detekterats med den i tillsatsmedeltanken anordnade sensorn, medan det faststdlls huruvida signaler avgivna fran den i tillsatsmedeltanken avgivna sensorn paverkas av en gasfarekomst genom utnyttjande av en sensor far att faststdlla en omvandlingsgrad for omvandling utford medelst namnda tillsatsmedel.

Enligt en utforingsform utfors diagnostiseringen i omvand ordning. Enligt denna utfaringsform faststdlls huruvida signaler avseende omvandlingsgraden, sasom t.ex. signaler fran sensorn 208, indikerar en avvikelse, t.ex. genom att omvandlingsgraden är oonskat lag eller den av sensorn 208 uppmatta halten dr oonskat hog. Det kan sedan faststdllas huruvida dessa sensorsignaler paverkas av en gasfarekomst, dar denna bestdmning utfors genom att analysera sensorsignaler avgivna fran den i tillsatsmedeltanken anordnade sensorn, dar denna analys kan utforas precis som ovan.

Fareliggande uppfinning har ovan exemplifierats i anknytning till fordon. Uppfinningen är dock dven tilldmplig vid godtyckliga transportmedel sasom loft- eller vattenfarkoster.

Ytterligare utforingsformer av forfarandet och systemet enligt uppfinningen aterfinns i de bilagda patentkraven. Det skall ocksa noteras att systemet kan modifieras enligt olika utfOringsformer av forfarandet enligt uppfinningen (och vice versa) och att foreliggande uppfinning alltsa inte pi nagot vis ar begransad till ovan beskrivna utfaringsformer av farfarandet enligt uppfinningen, utan avser och innefattar alla utforingsformer mom de bifogade sjalvstandiga kravens skyddsomfang.

T.ex. dr fareliggande uppfinning tilldmplig vid diagnostisering av samtliga no kdnda och Oxen framtida tillsatsmedel som tillfors avgasstrommen for reduktidn av flagon i avgasstrommen forekommande substans. Likasa är uppfinningen enligt ovan lika tillOrnplig oavsett vilken substans i avgasstrommen som reduceras. Uppfinningen Or saledes inte pa nagot satt begransad till reduktion av kvaveoxider, eller tillsatsmedel ur vilka ammoniak bildas. 26

Claims (31)

Patentkrav 1. Forfarande for att vid ett transportmedel diagnostisera en beskaffenhet has ett farsta tillsatsmedel f5r behandling av en fran forbranning i en fOrbranningsmotor (101) resulterande avgasstrom, varvid namnda f5rsta tillsatsmedel tillfors namnda avgasstrom, och varvid namnda farsta tillsatsmedel utnyttjas for reduktion av Atminstone en forsta i namnda avgasstrom forekommande substans (NO.), varvid Atminstone en beskaffenhet hos namnda tillsatsmedel diagnostiseras genom utnyttjande av en farsta sensor (302;312), lannetecknat av att forfarandet innefattar att, nar signaler avgivna fran namnda farsta sensor (302;312) indikerar en avvikelse med avseende pa namnda atminstone en beskaffenhet has namnda tillsatsmedel vid en forsta diagnostisering:

1. faststalla huruvida namnda fran namnda fOrsta sensor (302;312) avgivna signaler pAverkas av en gasf5rekomst, och 2. am namnda fran namnda farsta sensor avgivna signaler paverkas av en gasforekomst, utfora en andra diagnostisering av namnda Atminstone en beskaffenhet nar inverkan frAn namnda gasforekomst har minskat.

2. Forfarande enligt krav 1, varvid namnda beskaffenhet has namnda tillsatsmedel utgars av en kemisk sammansattning av namnda tillsatsmedel eller en forbrukning av namnda tillsatsmedel.

3. Forfarande enligt krav 1 eller 2, varvid namnda fOrsta sensor ar anordnad i en tillsatsmedeltank.

4. Forfarande enligt krav 3, varvid namnda beskaffenhet hos namnda tillsatsmedel utgars av en tillsatsmedelnivA i namnda tillsatsmedeltank. 27

5. FOrfarande enligt nagot av kraven 1-4, vidare innefattande att faststalla huruvida namnda fran namnda fOrsta sensor (302;312) avgivna signaler paverkas av en gasforekomst genom analys av sensorsignaler avgivna fran namnda fOrsta sensor (302;312).

6. Forfarande enligt krav 5, vidare innefattande att faststalla att namnda fran namnda forsta sensor (302;312) avgivna signaler paverkas av en gasfarekomst nar namnda sensorsignaler overstiger ett byre gransvarde eller understiger ett undre gransvarde.

7. Forfarande enligt krav 5, vidare innefattande att faststalla att namnda fran namnda forsta sensor (302;312) avgivna signaler paverkas av en gasfarekomst nar namnda sensorsignaler representerar ett extremvarde for namnda farsta sensor (302;312).

8. Forfarande enligt nagot av kraven 1-7, vidare innefattande faststalla huruvida namnda fran namnda farsta sensor (302;312) avgivna signaler paverkas av en gasforekomst genom utnyttjande av atminstone en andra sensor (207, 208).

9. Forfarande enligt krav 8, vidare innefattande att: - medelst namnda andra sensor (207, 208) faststalla en omvandlingsgrad far reduktionen av namnda forsta substans i namnda avgasstrOm (119), och - faststalla huruvida namnda fran namnda fOrsta sensor (302;312) avgivna signaler paverkas av en gasforekomst baserat pa namnda omvandlingsgrad.

10. Forfarande enligt nagot av faregaende krav, vidare innefattande att, oar det har faststallts att namnda fran namnda farsta sensor (302;312) avgivna signaler paverkas av en gasforekomst: - utfara namnda andra diagnostisering nar atminstone ett 28 farsta villkor for utforande av namnda andra diagnostisering är uppfyllt.

11. Forfarande enligt krav 10, vidare innefattande att avbryta namnda farfarande am namnda farsta villkor inte har uppfyllts mom en andra tid.

12. Forfarande enligt krav 10 eller 11, varvid namnda farsta villkor utgors av en eller flera ur gruppen: 1. transportmedlet har varit stationart under en forsta tid, sasom ett farsta antal timmar och/eller minuter; - avgivna signaler fran namnda forsta sensor har slutat att farandras, sasom efter det att namnda transportmedel har stannat; 2. forandringstakten far signaler avgivna fran namnda forsta sensor understiger ett forsta varde; - namnda transportmedel framfars vid vasentligen konstant hastighet langs ett vasentligen plant underlag under en tredje tid; 3. transportmedlets lutning i sidled och/eller langsled understiger en farsta lutning.

13. Forfarande enligt krav 12, varvid namnda forsta tid utgors av en eller flera ur gruppen: 1. en av tillsatsmedeltankvolym och/eller radande fyllnadsgrad i namnda tillsatsmedeltank beroende tid; 2. en empiriskt faststalld tid; - en av tillsatsmedlets temperatur beroende tid.

14. Forfarande enligt krav 8, varvid medelst namnda forsta sensor faststalls en omvandlingsgrad for reduktionen av namnda forsta substans i namnda avgasstram (119), vidare innefattande att: - faststalla huruvida namnda fran namnda forsta sensor avgivna signaler paverkas av en gasfarekomst genom analys 29 av sensorsignaler avgivna fran en andra i en tillsatsmedeltank anordnad sensor.

15. Forfarande enligt krav 14, vidare innefattande att faststdlla att ndmnda fran ndmnda forsta sensor avgivna signaler pdverkas av en gasforekomst nar namnda sensorsignaler fran ndmnda andra sensor averstiger ett byre gransvarde eller understiger ett undre gransvarde.

16. Forfarande enligt krav 14, vidare innefattande att faststdlla att ndmnda fran ndmnda forsta sensor avgivna signaler pdverkas av en gasforekomst nar namnda sensorsignaler fran ndmnd andra sensor representerar ett extremvarde for namnda andra sensor.

17. Forfarande enligt nagot av foregdende krav, vidare innefattande att utfara ndmnda andra diagnostisering ndr namnda transportmedel (101) har varit stationart under en farsta tid.

18. Forfarande enligt krav 17, varvid ndmnda forsta tid är anordnad att bero av en tillsatsmedelniva i en tillsatsmedeltank.

19. Forfarande enligt krav 17 eller 18, varvid ndmnda farsta tid är anordnad att bero av en temperatur fOr namnda tillsatsmedel.

20. Forfarande enligt nagot av faregaende krav, vidare innefattande att faststalla att namnda fran namnda forsta sensor (302;312) avgivna signaler pdverkas av en gasfOrekomst nar namnda avgivna signaler bide pavisar felaktig substans och en felaktig tillsatsmedelniva i en tillsatsmedeltank.

21. FOrfarande enligt nagot av fOregaende krav, vidare innefattande att: - aktivera atminstone en felkod nar signaler avgivna fran ndmnda fOrsta sensor (302;312) indikerar en avvikelse, och 1. avaktivera ndmnda Atminstone en felkod om ndmnda andra diagnostisering indikerar att avvikelse inte ldngre fOreligger.

22. Forfarande enligt ndgot av faregdende krav, vidare innefattande att: 1. faststdlla en fardndringshastighet fOr ndmnda av ndmnda fOrsta sensor (302;312) avgivna signaler, och - utfOra ndmnda andra diagnostisering ndr ndmnda fordndringshastighet understiger en fOrsta fOrdndringshastighet.

23. Forfarande enligt ndgot av faregdende krav, vidare innefattande att faststdlla huruvida ndmnda frdn ndmnda fOrsta sensor (302;312) avgivna signaler pdverkas av en gasforekomst ndr tillsatsmedelnivdn i en tillsatsmedeltank understiger en fOrsta nivd.

24. Forfarande enligt ndgot av faregdende krav, varvid ndmnda gasforekomst utgor en gasforekomst i en tillsatsmedeltank.

25. Farfarande enligt ndgot av foregdende krav, varvid ndmnda fOrsta tillsatsmedel är anordnat att tillfOras ndmnda avgasstrom uppstrams en fOrsta katalysator (201).

26. Forfarande enligt krav 25, varvid ndmnda fOrsta katalysator utgors av en SCR-katalysator (201).

27. Datorprogram innefattande programkod, vilket ndr ndmnda programkod exekveras i en dator dstadkommer att ndmnda dator utfOr fOrfarandet enligt nagot av patentkrav 1-26.

28. Datorprogramprodukt innefattande ett datorldsbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 27, varvid ndmnda datorprogram är innefattat i ndmnda datorldsbara medium. 31

29. System for att vid ett transportmedel diagnostisera en beskaffenhet has ett forsta tillsatsmedel for behandling av en Iran fOrbrdnning i en fOrbrdnningsmotor (101) resulterande avgasstrom, varvid namnda fOrsta tillsatsmedel tillfors ndmnda avgasstrom (119), och varvid namnda fOrsta tillsatsmedel utnyttjas for reduktion av Atminstone en fOrsta i ndmnda avgasstrOm farekommande substans (NO.), varvid Atminstone en beskaffenhet has ndmnda tillsatsmedel diagnostiseras genom utnyttjande av en fOrsta sensor (302;312), kannetecknat av att systemet innefattar organ anpassade att, ndr signaler avgivna fran ndmnda fOrsta sensor (302;312) indikerar en avvikelse med avseende pA ndmnda Atminstone en beskaffenhet has ndmnda tillsatsmedel vid en fOrsta diagnostisering: 1. faststdlla huruvida ndmnda frAn ndmnda fOrsta sensor (302;312) avgivna signaler pAverkas av en gasfOrekomst, och 2. am ndmnda frAn ndmnda fOrsta sensor avgivna signaler pAverkas av en gasforekomst, utfara en andra diagnostisering av ndmnda Atminstone en beskaffenhet ndr inverkan frAn ndmnda gasfarekomst har minskat.

30. Transportmedel (100), kannetecknat av att det innefattar ett system enligt krav 29.

31. Fordon (100), kdrinetecknat av att det innefattar ett system enligt krav 29. FIG. 'IA 13 116 )103 \ ? j1 ------104 ------108 ? 106 j131107 ? 101 1 ,------ f----1 14 2/6