SE123785C1 - - Google Patents

Description

KLASS 70 a:9/02 BESKRIVNING OFFENTLIGG3ORD AV KUNGL. PATENT- OCH REGISTREZINGSVERKET BEVIL3AT DEN 11 IsIOVEMBER 1948 PATENTTID FRAN DEN 3 DAN. 1947 PUBLICERAT DEN 11 3ANUARI 1949 Ans. den1947, nr 53/1947. Harti11 en ritning.

E. J. HAVI',TEN, OSLO, _NORGE.

Kombinerad blyertshallare, -skyddare och -formerare.

Prioritet begiird frdn den 13 februari och 29 adobe,. 1940 (Norge).

FOreliggande uppfinning avser en kombinerad blyertshallare resp. -skyddare och -forme- rare, vilken utom att den liar en form, som gor att den ãr bekvam bade att anvanda och att bara i fickan ger blyertspennan saker styrning under formerandet saint reglerar detta automatiskt.

Blyertshallaren enligt uppfinningen innefatter tva rar, som kunna skjutas eller skru-vas in i varandra, och av vilka det inre i sin ena ande ar forsett med en fasthallningsanordning for blyertsen oeh tjanar till styrning av denna under formerandet. Enligt uppfinningen aro roren gangade i varandra med mycket liten stigning pa gangorna -vilken stigning at avpassad sa, att blyertsen mains cram med en for formeringen lamplig hastighet. For att fOrhindra aft den formeras mer an som Or nodvandigt kunna gangorna i de tva rOren Tara avpassade sh i forhallande till vatandra, att de komma ur ingrepp med varandra, sa att matningen upphor automatiskt, nar blyertsen Or fardigformerad.

Sjalva formeringen kan, for att den skall fit minsta mojliga dimensioner, lampligen be-sin av en av stal framstalld kon, i vars vagg en spiratformig fortlopande slits, vars ena sidokant Or inbOjd och vassad, sa att den bitdar formerarens kniv. Att kniven gar spiralformigt, medfor att den slid'. Mitre On de for koniska formerna vanliga raka knivarna. Man kan emellertid ocksh anvanda en rak kniv, som Or inbojd pa det namnda sattet eller, sasom vanligen Or fallet vid koniska formerare, en stalkniv, som Or fastskruvad tangs kanten .av en slits i kon.en. Formeraren Or enligt uppfinningen lOstagbart fast vid det yttre rOret, i det att den t. ex. kan vara ingangad I raret med gangor, vilkas stigning Or motsatt stigningen av rarets gangor.

Utvandigt ph det yttre roret kan lampligen liistas en riled botten forsedd hylsa, som omfattar formeraren, sa att hole hallaren far en idealisk glatt cylindrisk form. Hylsan tjanar dessutorn till att under formerandet upptaga span, som kunna avlagsnas da och da.

:A bifogade ritning visas ett utforingsexem- pel pa en blyertshallare e:nligt uppfinningen.

A ritningen betecknar 1 det inre roret med fasthallningsanordning for blyertsen. Denna anordning bestar vid det visade exemplet av fliken eller haken 2, som bojes in sh att de fjadra och darigenom fasthalla blyertsen i rOret. Man kan emellertid anvanda fasthall- ningsanordningar av godtyckligt slag. I sin nedre del Or rOret I forsett med gangor 3.

Dot yttre rOret Or betecknat med 4. Detta har ph en del av sin langd hrvandiga gangor 5, med vilka gangorna 3 ph rOret 1 komma ingrepp, nar roren Rims in 1 varandra. I sin nedre ande har rOret 4 invandiga gangor 6, I vilka formeraren 7 inskruvas. Dessa gangor have stigning Ot motsatt hall mot gangorna 3 och 5. floret 4 har dessutom utvandiga gangor 8 for paskruvande av hylsan 9.

Formeraren 7 Or i sin koniska vagg forsedd med en spiralformigt lopande slits 10, vars ena sidokant Or bojd inat sa, att den bildar kniven.

Nar blyertsen skall spetsas, fores roret 1 in i rOret 2, tills gangorna 3 och 5 nastan komma i ingrepp med varandra. Blyertsen inskjutes darpa sa langt in i rOret 1, att dess spots kommer att ligga an mot formeraren. Darpa vridas roren i farhallande till varandra, och da blycrtsen fasthalles i roret 1 nedfores den automatiskt, sa att den formeras, i det den harunder far god styrning, genorn att rOret 1 styres inne i rOret 4. Frarnmatningen sker sa lange som gangorna 3 oar 5 sia i ingrepp med varandra, men upphor automatiskt, nar gangorna 3 Oro helt och hallet skruvade geHorn gangorna 5. Nar blyertsen skall anyandas, tages den ut ur rOret 1 och insattes med spetsen vand utat.

Det sift, pa vilket sjalva formeraren Or fast ph Oct yttre roret, mojliggor att formeraren kan utf ores i ungef Or tva likadana delar, som upptill hallas &Inman, darigenom att de omfattas av rOret, och nedtill sammanhallas de med hjalp av en ring eller mutter. En dylik uppdelning av formeraren Or synnerligen for- — — delaktig vid framstallning och senare slipning av dess skarande egg.

For att man mera bekvamt skall kunna om blyertshallaren kan derma vara utvandigt forsedd med rafflor, exempelvis pa den ovre koniska delen av roret 1 och pa en del av hylsan 9.

Claims (5)

Patentansprak:

1. Kombinerad blyertshallare, -skyddare och -formerare, som innefattar tva in i varandra fOrskjutbara ror, av vilka det ena i sin ena finde är forsett med en konisk forme-rare, medan del andra roret dr forsett med en fasthallningsanordning for blyertsen, kfinnetecknad dfirav, att roren aro gangade i varandra med mycket liten stigning av gangorna passande for frammatning av blyertsen under formerandet.

2. Kombinerad blyertshallare, enligt pa tentanspraet 1, kfinnetecknad darav, aft langden av de uppgangade delarna av riiren fir avpassad sa i forhallande till varandra, att gfingorna komma ur ingrepp och att frammat-- ningen upphor, nfir det lure roret ãr skruvat ett visst stycke in i det yttre roret.

3. Kombinerad blyertshallare enligt patent-- anspraket 1 eller 2, kfinnetecknad darav, att den koniska formeraren dr anbragt i det yttre rorets dude.

4. Kombinerad blyertshallare enligt patent-- anspraken 1-3, kannetecknad dfirav, att det yttre roret i den ande, dfir formeraren finnes, fir forsedd med utvandiga gfingor for paskruvning av en hylsa for skyddande av spetsen och upptagande av span.

5. Kombinerad blyertshallare enligt patent-- anspraken 1-4, kfinnetecknad ddrav, att formeraren ãr utford i tva ungefar lika halva delar, som upptill hallas samman genom att de omfattas av roret, och nedtill hallas sam-- man med tillhj alp av en ring eller mutter.