SE123773C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: C. A. Johansson.

Foreliggande uppfinning hfinfOr sig till raknemaskiner, kassaregister och dylikl for utfOrande av sayal additions- som suhtraktionsoperationer.

Uppfinningen har till andamal att vasentligt forenkla maskiner ay denna typ och samtidigt gra dem sakrare i drift. Speciellt skola enligt uppfinningen organen for gfingartomstallningen forenklas och farbilligas.

Uppfinningen hanfor sig salunda till en anordning yid raknemaskiner, kassaregister och dylikt med ett eller flera rakneyerk, manoyrerhara till tva eller flera gangarter (t. ex. addition, subtraktion, sub-total och totalsummatagning, non-addition etc.) under kontroll ay ett forskjutbart huyudskiftorgan, pa vilket ett antal av gangartstangenter installbara skiftarmar aro yridbart lagrade och forskjuthara tillsammans med huyudskiftorganet, som fir fOrskjutbart till tya. (eller flera) olika lagen under inyerkan ay en medbringare pa maskinens huvutdaxel eller en darav driyen axel. Uppfinningen kannetecknas 1 huyudsak ay att endast tva skiftarmar aro direkt paverkbara av tie gangartstangenter, under det att andra ay skiftarmarna aro anordnade att payerkas ay flagon eller nagra av de En' gfingartstangenterna direkt payerkbara skiftarmarna.

I denna beskrivning anvandes — d ej annat sarskilt anmarkes — uttrycken Atoger», :>>yanster», »uppat», »nedit'b, »franire, »bakre» sasom dessa riktningar te sig for en vid maskinens tangentbord sittande operator.

Ett utforingsexempel pa en anordning enligt uppfinningen visas a bifogade ritningar.

Fig. 1 visar en sidovy av maskinen, sedd fran hoger och med kapan delyis bortskuren.

Fig. 2 visar en langdsektion efter den brat- na linjeni fig. 4.

Fig. 3 visar en tvarsektion efter linjen III —III i fig. 2, Hied vissa delar bortbrutna.

Fig. 4 visar en planvy ay maskinen mat kapan avtagen.

Fig. 5 visar en detaljvy (partialsidovy) ay vissa delar och askadliggor sarskilt utgangslaget (vilolaget) for rakneverket samt den mellan rakneyerket och gangartstangenterna liggande skiftrnekanismen.

Fig. 6 är en planvy av de i fig. 5 yisade delarna och kan sagas vara en horisontalsektion otter linjen VIVI i fig. 5.

Fig. 7 Or en med fig. 5 analog partialsidovy och askadliggor sarskilt rakneverkshjulens och skiftmekanismens 'age vid addition.

Fig. 8 visar en detaljyy ay ett rakneyerkshjul med tillhorande delar ay tiooyerforingsanordningen i det lage, i vilket tiooverfOring forberetts pa grund av en tidigare skedd additions- (eller subtraktions-) operation, som resulterat i en tio5verfOring i den ifragayarande decimalpositionen.

Fig. 9 visar en med fig. 5 analog partialsidovy och askadliggor sarskilt delarnas lagen, sedan rakneverket aterfOrts till silt utgangslage och tiooverforingen fullbordats efter en utford addition, som resulterat i en tioOverforing.

Fig. 10 visor en detaljyy av mekanisrnen fOr sparrning av tiooyerforingskuggsektorerna jamte dartill horande utlosningsorgan.

Fig. 11 visor en med fig. 5 analog partialsidovy av vissa delar och askadliggor sarskilt primarinstallningen ay skiftl-avarmar och lankkopplingar omedelbart efter nedtryckning ay totaltangenten (innan maskingangen barj at) .

Fig. 12 visor en planvy av de i fig. 11 visade delarna.

Fig. 13 Or en partialsidovy (analog riled hogra delen ay fig. 5) och askadliggor sarskilt rakneverkshjulets lage, cla motsyarande typstang yid totalsummatagning nail silt oyersta 'age (= lage for tryckning av totalsumman).

Fig. 14 an en med fig. 13 analog partialsidovy och askadliggor sarskilt laget av rakne-verkshjul och skiftarmar, sedan dessa ome- 2— — delbart efter totalsummatagning aterforts till sina utgangslagen (vilolagen). (I fig. 14 aro salunda tioiiverfOringsutlosarna lasta i sitt vilolage, i motsats till fOrliallandet enligt fig. 5.) Fig. 15 visar en med den viinstra delen ax fig. 5 och 11 analog partialsidovy och itskadliggor sfirskilt skiftarmarnas installning, omedelbart efter det att subtotaltangenten blivit intryckt (men Malin maskingangen borjat).

Fig. 16 visar den hogra delen av fig. 15 med delarna i de lagen, de intaga under en senare del av subtotaloperationen.

Fig. 17 visar en med fig. 15 analog partialsidovy och askadliggor sarskilt skiltarmarnas lagen omedelbart efter nedtryckning av subtraktionstangenten (alltsa innan maskingangen biirjat).

Fig. 18 visar en planvy ax delarna i fig. 17.

Fig. 19 visar en detaljvy av kopplingen for installning av axeln for oinkoppling av tioOverfOringen mellan addition och subtraktion; figuren askadliggor neutrallaget laget) for kopplingen och omkopplingsaxeln for tiokiverforingen.

Fig. 20 visar en med fig. 13 och 14 analog partialsidovy och itskadliggor sarskilt laget av rakneverkshjul och skiftarmar 'rid subtraktion, sedan en tiooverforing blivit fOrberedd.

Fig. 21 visar en med fig. 19 analog detaIjv,- och askadliggor sarskilt subtraktionslaget av kopplingen for installning av omkopplingsaxeln for tiooverforingen.

Fig. 22 visar en med fig. 20 analog partialsidovy och askadliggor sarskilt lAget av rakneverkshjul och skiftarmar, sedan dessa 'rid subtraktion aterforts till sina utgangslagen och darefter tiooverforing blivit verkstalld i subtraktionsriktningen.

Fig. 23 visar en med fig. 5 analog partialsidovy och askadliggor sarskilt skiftarmarnas lige, sedan non-additionstangenten blivit nedtryckt.

Fig. 24 visar en planvy av de i fig. 23 visade delarna.

SIutligen visar fig. 25 en detaljvy av ut losningsmekanismen for sparrbygeln for lasning av tiooverforingsutlosarna vid totalsummatagning.

Fig. 26-37 visa en modifierad utforingsform av skiftmekanismen.

Fig. 26 visar en detatisidory av skiftmekanismen yid addition (alltsa nar ingen gangartstangent blivit nedtryckt); huvudaxeln befinner sig annu i slit vilolage och hela skiftmekanismen Or foljaktligen i slit normallage ('vilolage).

Fig. 27 Or en planvy av de i fig. 26 visade delarna.

Fig. 28 visar den hOgra delen av fig. 26, sedan huvudaxeln fullbordat sin motursrorelse (framatrorelse) och just skall borja sin atergangsrorelse (medurs).

Fig. 29 visar delarna i fig. 26, sedan huvudaxeln under sitt atergan:-ssslag medurs fullbordat forskjutningen av siliftarmsaggregatet hakiit i maskinen.

Fig. 30 visar den hogra delen av fig. 26 i ett sista skede av huvudaxelns svangningsrorelse medurs, alltsa under vevens atergangsslag.

Fig. 31 -Nasal- en med fig. 26 analog sidovy av skiftmekanismen, sedan totalsummatagningstangenten blivit intryckt (huvudaxeln i vilolage).

Fig. 32 visor den hogra delen av fig. 31 i ett senare skede av huvudaxelns sviingningsrbrelse (namligen nar huvudaxeln vander for att borja sitt atergangsslag medurs).

Fig. 33 visar en med fig. 26 analog sidovy av skiftmekanismen, sedan subtotaltangenten blivit nedtryckt, men innan maskingangen borjat.

Fig. 34 visar en med fig. 26 analog sidovy av skiftmekanismen, sedan subtraktionstangenten blivit nedtryckt, men innan maskingangen borjat.

Fig. 35 Or en planvy av de i fig. 34 visade delarna.

Fig. 36 askadliggor de i fig. 34 visade delarna (dock med vissa detaljer bortbrutna) under huvudaxelns atergangsrorelse medurs.

Slutligen visar fig. 37 en detaljsidovy av skirtmekanismen, sedan nonadditionstangenten blivit nedtryckt.

For tydlighets skull Oro i vissa av ritningsfigurerna endast de delar visade, som hefinna sig narmast askadaren (narmast ritningsplank), under det att langre bort liggande delar Oro utelamnade; av samma skal Oro i vissa av figurerna delar helt eller delvis bortskurna.

Den pa ritningen visade maskinen Or hand-driven, i det att for varje rakneoperation den pa huvudaxeln 10 anhragta spaken 11 (fig. 3 och4 manuellt bibringas en fram- och atergiiende svangningsrorelse. Maskinen kan dock givetvis Oven yam motordriven p0 UM satt.

Tangentbord.

Den pa ritningen visade maskinen Or utford sasom en tiotangentmaskin med tio sif- fertangenter, markta '09 (fig. 4). I tangent- bordet finnas dessutom ftiljande tangenter: Subtraktionstangent 12 markt SUBTRACT Sub-totaltangent eller transportsummatan,ient 13 markt SUBTOT Totaltangent eller slutsummatanuent 14 markt TOT Non-additionstangent 15 markt NON-ADD Backslagstangent 16 markt BACKSPACE Repetitionstangent 17 markt REPT Korrektionstangent 18 markt CORRECTION Installningsverk.

Pa siffertangenterna 0-9 Oro stift 20 (fig. 2) fasta, vilka verka direkt p0 vinkelhavstanger 21, som Oro vridbart lagrade kring de fas- — —:3 ta tapparna 22 i maskinstativet (namligen monteringsplatarna 26). Siffertangenten 0 verkar med sin nedre ande direkt pa den tillhorande vinkelhavstangen 21. Dessa vinkelhdystanger 21 aro medelst tappar 23 ledbart forkmdna med skjutstanger 24. Tangenterna aro genom tapp- och sparfOrband vid 25 styrda till ratlinig vertikalrorelse. Skjutstangerna aro belastade av dragfjadrar 27, som tjana till att aterfora respektive tangent, sedan operatOren slappt den med fingret, och am fOrskjutbara i slitsar i en stationar styrplat 28. Denn.a Sr medelst skruvarna 29 fast pa vinkelstycket 30 pa maskinens bottenplatta.

Nar flagon av siffertangenterna 0-8 nedtryckes, forskjutes alltsa motsvarande skint-slang 24 bakat (at hoger i fig. 2) och verkar darigenom direkt pa motsvarande stoppstift (stallstycke) 31 i en vagn 32 (fig. 1), varvid dock nedtryckningen av siffertangenten 9 har icke flagon inverkan pa stoppstiften 31, endr de mot siffertangenten 9 svarande stoppstiften aro utelamnade. Siffertangenten 9 motsvaras i stallet av ett langsgaende fast aiming 33 pa vagnen 32.

Denim vagn 32 med stoppstiften 31 samvertar pa i och for sig kant salt med 'typstanger 35 rasp. med till dessa typstanger kopplade kuggstanger 34, som hejclas av det eller de framtryckta stoppstiften 31 (rcsp. av det motsvarande fasta anslaget 33, nar siffertangenten 9 nedtryckts 1 motsvarande decimal-position). En detaljeracl beskrivning av denna kanda mekanism är overflodig; det fordo vara tillrackligt att namna, att de i vertikalled rorliga kuggstangerna 34 pinta de pit dem rorligt anbragta typstangerna 35 (for tryckning av beloppen) dragas uppat i lyftfjadrar (dragfjadrar) 36 for att hejdas av stoppstiften 31 eller anslaget 33. Varje typstang 35 dr vridbart lagrad pa motsvarande kuggstang 34 inedelst en tapp 37 °eh fastpinnen 38 for den nedre anden av fjadern 36 ligger p5 sidan om denna tapp. Detta medfor, att fjadern 36 stravar icke blott att lyfta typstangen 35 uppat utan Sven att -vrida den riktning bort Iran tryckvalsen 39.

Rakneverk, Tiooverforing.

De for ingrepp med kuggstangerna 81 avsedda rakneverkshjulen 40 aro lagrade pa en axel 411 sidogavlar 42 (fig. 3 och 6), som i sin tar aro svangbart lagrade kring en stational. axel 43 (fig. 2 och 3), som Sr fast i de for hela rakneverksgruppens sammanfogning avsedda, med varandra stelt forbundn,a sidogavlarna 44 (fig. 3 och 5). Rakneverkshjulen 40 arc forsedda med var sin tiooverfOringstand 45 (fig. 6 och 8) pa den ena (vanstra) sidan av hjulet; spetsen av tiooverforingstanden 45 befinner sig (sett i axelns 41 riktning) mitt emellan tvenne kuggar pa rakneverkshjulet 40.

Sidogavlarna 42 aro fast forbundna med varandra genom de mellan gavlarna anbragta slitsade styrplatarna 46, 47, 48, 49, 50 (se speciellt fig. 2). I slitsarna i styrplaten 46 aro tiooverforingsutlosarna 51 styrda pa sadant satt, att de komma mitt for rotationsplanet for motsvarande tiooverfOringstand 45; dessa utlosare aro vridbart lagrade kring den i gaylarna 44 fasta axeln 52 (fig. 2 och 8). Fjadrar 53 draga tiooverforingsutlosarna 51 moturs till anliggning mot bottnen av de ovre styrsparen i styrplaten 46, sa att spetsen eller tanden 54 pa utlosaren 51 normalt befinner sig pa liimpligt avstand fran rakneverkshjulens centrum. Nar en tiooverforingstand 45 under en riikneoperation passerar (roterar) forbi en tioOverforingsutltisares 51 tand 54 (se fig. 2, 7 och 8), vrider tanden 45 denna utlosare 51 at hager (medurs) sh lSngL att utlosarens nedre ombockade ande eller utsprang 55 gripes och fastlases av den kring axeln vridbart lagrade sparrarmen 56; denna Sr fOrsedd med ett hak 57 och belastad av en dragfjader 58, sO. alt vid den nyss namnda vridningen av utlosaren 51 medurs haket 57 snapper in pa sidan cm (bakom) utspranget 55. Sparrarmarna 56 aro i axiell led styrda slitsar i styrplatarna 49, 50. Nar en tiotalsutlOsare p5 detta salt vridits medurs och sparrats av sin sparrarm 56, Sr en tiooverforing forberedd vid den ifragavarande decimalpositionen.

En fOrberedd liaverfOring fullbordas forst, nar rakneverkshjulen 40 foras Over till ingrepp med kuggsektorerna 59 (fig. 7), som arc vridbart lagrade pa den stationara axeln 60, vilken är fast mellan gavlarna 44. liuggsektorn 59a for entalskugghjulet 40a (fig. 6) kan dock icke vrida sig kring axeln 60, eniir en ombockad del (flik) 61 pa denna kuggsektor 59a ingar i en urtagning i sidogaveln 44; kuggsektorn 59a hair darfor icke till uppgift att fullborda flagon tiooverforing, vilket ju icke !can she till entalshjulet 40a, utan endast att astadkomma lagesbestamning for detta hjul, d. v. s. att hada delta hjul i riktigt vinkellage fOr korrekt ingrepp med kuggarna motsvarande installningskuggstang 34.

I fig. 7 visas kuggsektorerna 59 i sina neutrallagen (vilolagen), van i de kvarhallas av var sin motsvarande kuggsektorsparr 62, som da med sin ovre ombockade del eller utsprang 63 ingriper i ett mittspar 64 i en i kuggsektorn 59 anordnad urtagning 65 under laverkan av dragfjadern 66. Varje sparr 62 Sr svangbar i samma plan som motsvarande hoOverforingsutlOsare 51. Nar darfor en utlosare 51 ph ovan angivet satt svanges medurs av tioOverforingstanden 45 for fOrberedande av en tiooverforing, kommer denna utlosare under den fortsatta maskingimgen, nar rakneverkshjulen 40 frikopplas fran kuggstangerna 34 och overforas till ingrepp med motsvarande kuggsektor 59, att sla an mot sparren 62, sit att aven denim svanges medurs (i fig. 5, 4- - 7 och 8) och harigenom dess utsprang 63 frikopplas fran mittsparet 64 i kuggsektorn 59.

Det kanske sarskilt bar papekas, att nar rakneverkshjulen 40 jamte tiooverforingsutlosarna frikopplas fran kuggstangerna 34 och foras over till ingrepp med kuggsektorerna 59, de ay tiooyerforingsutlosarna 51, som icke payerkas (svangts) av tioaverforingstanderna 45, icke ná fram till sparrarna 62 utan himna dessa sparrar opayerkade i deras laslage. I de decimalpositioner, diir flagon tioaverforing icke forbereas, slier salunda heller icke flagon tioaverforing (savida icke under sjalva tiooverforingens fullbordande till MIN ax en da utford tiooyerforing i en lagre decimalposition en ny tiooyerforing fiirberedes och fullbordas i en hogre dechnalposition).

Det fir att obseryera, att yisserligen -Hooverforingsutlosarna 51 am svangbara i samma plan som motsvarande sparrar 62, meii att den till en sadan utlosare 51 harande kuggsektorsparren 62 med sitt utsprang 63 ingriper i och samverkar med kuggsektorn 59 for narmast hagre decimalposition, alltsa med den nfirmast till yfinster (fig. 3) om kuggsektorsparren 62 befintliga kuggsektorn 59. Varje tiooverforingsutlosare 51 kommer, Mir den syanges ay tiooyerforingstanden 43 for en -kiss decimalposition salunda att frigbra kuggsektorn 59 for Mirmast hOgre decimalposition. Urtagningen 65 i vane kuggsektor 59 an sa star, att den genom anslag mot utspranget 63 pa sparrarmen 62 begransar tiooverforingsrorelsen (yridningsyinkeln) has kuggsektorn till en kuggdelning I additiv riktning respektiye en kuggdelning i subtraktiv riktning, raknat fran mittsparet 64.

De organ, som astadkomma den for tioaverforingen erforderliga -yridningen ay kuggsektorerna 59, urn visade t. ex. i fig. 5, 7 och 9.

I lagerbussningar 67 (fig. 3), som aro fast forbundna med sidogavlarna 44, fir en med rakneyerksaxeln 41 parallell omkopplingsaxel 68 lagrad (fig. 3, 5, 7, 9). Vid andarna ay denna axel iiro tvenne armor 69 stelt fiista, som uppbara en Indian dem fast anbragt string 70. Vid den hagra anden av omkopplingsaxeln 68 fir en skiva 71 (fig. 3 och 18) fast me-deist ett genom axeln gaende stift 72. Denna skiva uppbiir tvenne tappar 73, 74. I omkopplingsaxeln 68 aro periferiella spar 73 (fig. 7) uppfrasta, i yilka armor 78 (fig. 3, 5, 7, 9) aro paryis last inlagda; dessa armor am pa sina mot yarandra vettande f iiyre) sidokanter cirkulart utskurna, sâ all de passa mot omkopplingsaxeln 68. Mellon yarje par ay or-mar 76 dr en dragfjader 77 spand, som pressar de fria spetsarna 76 till anliggning mot de uppat uppskjutande utsprangen 78 pfl kuggsektorerna 59. Varje spar 75 ligger i samma, mot omkopplingsaxeln 68 vinkelrata plan som det tillhorande armparet 76 och motsvarande utsprang 78. Dragfjadrarna 77 tjana saledes dels till att kyarhalla armarna 76 i sparen dels till att hiilla dessa armor fran hada sidor mot utsprangen 78 pa kuggsektorerna 59, .sa att kuggsektorerna medbringas (vridas), nar armarna 76 yridas.

Denna yridning ay armarna 76, varvid aven kuggsektorerna 59 medbringas i yridningen, sker alltid under det sista skedet ay maskinglingen, alltsa under den sista delen ay bandvevens 11 atergangsslag. Vridningsriktningen has armarna 76 och kuggsektorerna 59 vid additionsoperationer framgar ay fig. 1, 2, 5 och 9 ()eh yid maskingangens slut kvarsta alltsa de kuggsektorer 59, som pa ovan beskriyet salt frigjorts och medbringats, i det som framgar ay fig. 9. De kuggsektorer 59, som ej pa oyan beskriyet satt frigjorts fran sparrarmarna 63, kyarhallas av dessa, varvid fjadrarna 77 spannas. Sa. snort som nagon ay dessa sparrar 63 -yid fullbordande ay en tio5verforing utloses ay en tio5Yerfaringsutlosare 51, som payerkats ay sin tioaverfaringstand 45 pa ovan beskrivna satt, bum motsvarande kuggsektor 59 i den narmast hagre decimalpositionen fri och yrides nu under inverkan ay fjadern 77 (via den yanstra armen 76 i fig. 7 och utspranget 78) en kuggdefiling i additiy riktning (medurs) till 'del ?age, som visas i fig. 9 for den narmast askadaren befintliga kuggsektorn 59.

Den nyss namnda vridningen ay mukopplingsaxeln 68 a.stadkommes ay den yertikala :Innen eller lanken 79 (fig. 1, 3, 17, 19, 21-i, som i sin byre ande Sr utformad med ett spar 79a, yari tappen 73 (eller 74) pa skivan 71 ingriper. Lanken 79 bibringas en upp- och nedgaende riirelse genom den pa huvudaxeln 10 fast anbragta kurvskivan 80, i Tars kurvspar 81 en tapp 82 ingriper, som fir fast pa vinkelhaystangen 83. Derma am yridbart lagrad kring den stationara tappen 84 och me-deist happen 85 ledbart forbunden med Milken 79. Tappen 84 fir fast pa vinLelplaten 86, som Sr fast pa maskinens hottenplatta 87. Kurysparet 81 Sr sa utformat, att nar huvudaxein 10 med kurvskiyan 80 in-lager slit i fig. 19 visade lage, befinner sig haystnngen 83 1 nedsyangt lage och lanken 79 Sr neddragen, vilket medfOr, att omkopplingstneln 68 via armarna 76 Medar de utsvang-da kuggsektorerna 59 efter avslutad tiooyerforing till deras nentrallagen (mittlagen), -rani de anyo lasas ay spiirrarna 63, som insnappa i mittsparen 64 och lasa kuggsektorerna 59, tills nasta tioaverfaring shall utfo"as.

Den oyan beskriyna tioiiverforingen fir den vid additionsoperationer utferda. Vid subtraktion bringas daremot rakneyerkshjulen 40 i ingrepp med kuggstangerna 34 redan under forsta delen ax vridningsrorelsen has huvudaxeln 10 och forbliva i ingrepp under kuggstangernas lyftningsrorelser. Emellertid pa, borjas Oxen under samma tidsmoment Ater- — — foringen av omkopplingsaxeln 68 till dess i fig. 7 visade neutrallage. For alt darvid kuggsektorerna 59 icke skola annullera (vrida tillbaka) de vid narmast foreghende rakneoperation utforda (additiva) tiooverforingarna iir det nodvandigt, aft dessa kuggsektorer till en borjan hallas lasta. For detta andamal ãr pa den i sidogavlarna 42 vridbart lagrade axeln 88 en bygel 89 fast. Bygeln stracker sig i axiell led tvars over samtliga kuggsektorer 59 och svangas till ingrepp med de pa kuggsektorernas baksidor (hogra sidor i fig. 2, 5, 7, 9, 10, 20, 22) forefintliga tapparna eller tanderna 90 av dragfjadern 91, sedan lasningen av bygeln upphavts. For detta andamal Or pa huvudaxeln 10 en (Oven for tryckningen avsedd) kamskiva 92 (fig. 3 och 25) fast nara utsidan av den vanstra gaveln 93. Pa denna kamskiva Or en tapp 92a fast, vilken verkar pa den ovanfor befintliga vinkelhavstangen 94, nar kamskivan roterar. Om huvudaxeln 10 jam-Le denna kamskiva vrides vinkeln a (fig. 25) Iran utgangslaget, lyftes vinkelhavstangen 94, som Or vridbart lagrad kring tap-pen 95 pa den ena anden av armen 96, vars -andra dude Or fast pa axeln 88. Den at vans-ter i fig. 25 (och 11) utskjutande andra armen av havstangen 94 anligger mot undersidan av en tapp 97. Lyftverkan av tappen 92a pa vinkelhavstangen 94 Ostadkommer shlunda en. vridning av axeln 88, och denna vridningsrorelse upphor i det Ogonblick, dO den mot tappen 92a anliggande armen pa yinkelhavstangen 94 sidoskjutits sa langt at hoger, aft ingreppet pa tappen 92a upph6r ph grund av den mothallande verkan, som tap-pen 97 utovar pa den andra armen av samma vinkelhavstang. Den pa den moisatta On-den av axeln 88 fasta armen 98 (fig. 10) paverkar harvid sparrarmen 99, som Or vridbart lagrad kring tappen 100; denna tapp Or stationart fast ph vinkelplaten 86 (fig. 3). Harigenom svanger sparrarmen 99 at vanster (moturs) i fig. 10 mot verkan av den mellan sparrarmen och en fast pinne 102 inspanda .dragfjadern 101. Finnan 102 Or fast pa den hOgra gaveln 93 (fig. 3). SO snart som spetsen 103a (fig. 10) av armen 103 till foljd, av den nyss namnda motursvridningen av sparrarmen 99 glider av ansatsen 99a ph denna sparrarm, drages bygeln 89, som genom ett nay Or stelt forbunden med armen 103, av sin fjader 91 till ingrepp med utsprangen 90 pa kuggsektorerna 59. Aterforing av armen 103 .och. bygeln 89 sker medelst vinkelhavstangen 104, som med ett utbockat utsprang 105 in-griper i ett spar i armen 103. Vinkelhavstangen 104 aterfores av tappen 200 (fig. 1 och 15) skiftarmen 111.

Den ovan namnda vridningsrorelsen hos axeln 88 utnyttjas Oven shsom aterforingsroraise for de tiooverforingsutlosare 51, som pa ovan beskrivet salt sparrats i forberett lage far tiooverfOring enligt fig. 8. For detta anda mai Or en bygel 106 (fig. 2 och 9) vridbart upphangd pa de pa axeln 88 fasta armarna 107. Den nedre, horisontala delen av denna by-gel stracker sig under samtliga sparrar 56. DO axeln 88 med armarna 107 svanges pa nyss angivet satt, lyfter alltsa bygeln 106 upp samtliga sparrar 56, sa aft tiooverforingsullosarna 51 frigoras och aterforas till sina vilolagen 53. Harvid fir bygeln 106 styrd i vertikalled av spar i ett stationart stod 108 (fig. 2 och 8). En fjader 109 (fig. 11 och 25) gerfor vinkelhavstangen 94 och armen 96 till deras i fig. 11 visade utgangslagen till anliggning mot den stationara (ph vanstra gaveln 93 i fig. 3 anbragta) stopptappen 110.

Skiftmekanism.

VIII de olika gangarterna (alltsa i det visa-de utforingsexemplet addition, subtraktion, subtotalsumma- och totalsummatagning, non-addition) skola ju rakneverkshjulen 40 bring-as i och ur ingrepp med installverkningsverkets kuggstanger 34 under olika moment i dessas rorelser upp och ned och Oven i och ur ingrepp med tiooverforingskuggsektorerna 59. Delta sker enligt uppfinningen medelst en speeiell skiftmekanism. I denna inga de av tangenterna 12-14 samt 15 paverkbara skiff- eller manoverorganen 111, 112, 113, 114 (fig. 1, 3, 5-7, 9, 11-18, 20, 22--24), vilka Oro installbara relativt den pa huvudaxeln 10 fasta medbringaren 115. In- och urkopplingen av rakneverken astadkommes av armen 116, som at- fast anbragt pa axeln 117. I den fria anden av armen 116 Or ett spar 118 upptaget, som omsluter en tapp 119 pa skiftmekanismens huvudskiftorgan 111. Axeln 117 Or vridbart lagrad i de hada gavlarna 93 och pa densamma aro Oven de hada vertikalstallda armarna 120, 121 (fig. 5, 6, 12) fasta, vilka med sina ovre, uppslitsade andar omfatta en axel 122. Denna axel Or i sin fur forskjuthart lagrad i slitsar eller spar 123, 124 i gavlarna 44. Ph. axeln 122 Oro intill armarna 120, 121 Oven lankarna 125, 126 vridbart lagrade i sin ena Linde, och i sin andra ande aro- dessa fankar vridbart lagrade pa tappar 127, 128 (fig. 6, 12), som aro fasta i sidogavlarna 42 f Or rakneverkshj ulen.

Huvudskiftorganet 111 och skiftarmarna 112, 113, 114 (fig. 5-7, 11-48) i skiftmekanismen Oro rorliga (vridbara) relativt varandra, men utgora likval en sanunanhangande enhet, som erhaller forskjutningsrorelse av den pa huvudaxeln 10 fasta medbringaren 115. Armarna 112, 113, 114 Oro vridbart lagrade pa den pa huvudarmen 111 fasta tap-pen 129. I sitt normallage, d. T. s. do ingen av gangartstangenterna 12-15 nedtryckts och maskinen alltsa Or installd for addition, ligger skiftarm-en 113 med sin bakre (hogra i fig. 5-7 och 11-18) spets mot den ph huvudarmen 111 fasta pinnen 130 under inverkan av dragfjadern 131, som Or spand mellan 6— — armarna 111 och 113. En Indian armarna 111 och 112 spand dragfjader 132 halter armen 112 i normallaget (for addition). Vidare ãr armen 114 hopkopplad med armen 112 genom den mellan dem spiinda dragfjadern 133, som drager armen 114 att med dess till en spats 114a utformade bakre (hogra i fig. 5) ande anligga mot det ph armen 112 nista stiftet 134. I armen 111 ir ett avlangt spar 135 upptaget, vilket omsluter den pa det stationara stativet 30 fasta tappen 136. I sin andra dude är armen 111 styrd pa axeln 10 till riitlinig r8relse. Vidare firo pa undersidan av armen 111 tva hak 137 upptagna, vilka samverka med den stationara fjadersparren 138, som alltsa tjanar till att losbart kvarhalla denna arm i dess hada ytterlagen.

Addition.

Maskinen utfor en additionsoperation, ndr ingen av gangartstangenterna 12-15 blivit nedtryckt och dfirfOr huvudskiftorganet 111 och skiftarmarna 112, 113, 114 intaga sina normallagen. For enkelhets skull ma antagas, att talet »9» redan hr inregistrerat i rakneverket (40) och att daretter siffertangenten 2 intryckts fOr att talet »2» skull inforas i rakneverket. Hdrvid kommer alltsa en tiooverforing att aga rum. For additionsoperationen f8r operatoren spaken 11 fram och Ater i den sedvanliga vaggningsrorelsen. Under framatrorelsen av denim spak sker pa vanligt satt lyftning av kuggstangerna 34 (medan rakneverkshjulen 40 aro frikopplade darifran). Ndr sedan spaken 11 anyo fOres bakat och harigenom huyudaxeln 10 yrides medurs, star den pa derma axel fasta medbringaren 115 riled sin ombockade spets 115a an mot haket 113b pa skiftarmen 113 (fig. 7), varigenom denna arm 113 och harigenom iiven huvudskiftorganet 111 medbringas ratlinigt bakat (at hoger i fig. 7) en stracka L, som hr lika med avstandet mellan de hada 'taken 137, innan ingreppet mellan niimnda delar 115a och 113h upphor, vilket sker i det moment, som ãr visat i fig. 7. Under denim ingreppstid %rider sig axeln 10 en yinkel 13' medurs (fig. 7). Den vid huvudskiftorganet 111 fasta tappen 119 forflyttas harvid strackan L och genom silt ingrepp i kurvsparet 118 vrider den salunda armen 116, som darvid OverfOr yridningsr5relsen till axeln 117 (fig. 5 och 12), armarna 120, 121, axeln 122, Iankarna 125, 126 och tapparna 127, 128 och harigenom till rakneverkets sidogavlar 42, vilka upphara de pa axeln 41 lagrade rakneverkshjulen 40. Dessa konnua salunda nu i ingrepp med kuggstangerna 34, innan dessa aterforas nedat yid maskingan gen.

Vid den fortsatta vridningsrorelsen hos huvudaxeln 10 fOrskjutes nu entalskuggstangen 34 nedat de tva steg, somn den blivit upplyft. Entalsrakneyerkshjulet 40a vrides alltsd en vinkel, motsvarande tva kuggdelningar, da ju enligt antagandet talet »2» skall adderas till det pa detta hjul redan registrerade talet »9». Ella" ju harvid en tioOyerforing skall ske, passerar tiooverforingstanden 45 forbi spetsen 54 pa tioOverforingsutlosaren 51, som darvid pa ovan angivet salt svanges ut och lases i silt i fig. 8 visade lage (forberedd tiooverforing). TiooverfOringen hr salunda nu registrerad i tiooverforingsutlosaren 51 for ental; overforingen av densamma till 'limeverkets tiotalshjul (alltsa rakneverkshjulet i Mirmast hogre decimalposition) sker under den fortsatta widningen av huvudaxeln 10. Harvid frikopplas namligen rakneverkshjulen 40 frau kuggstangerna 34 och aterforas till sitt utgangslage. Detta sker genom att den andra ombockade linden (utspranget) 115h pa medbringaren 115 stiller emot det utbockade utspranget 111a pit huvudskiftorganet 111, sa att delta at erfores (strackan L) framat (at vanster i fig. 7) och harigenom rdkneverkshjulen 40 aterforas till ingrepp med kuggsektorerna 59 via de nyss beskrivna kopplingsanordningarna (119, 118, 116, 117, 120-122, 125-128, 42). Tiooverforingen fullbordas, ndr tiooverforingsutlosaren 51 Hied sin bakre kant stater emot den dartill horande sparren 62 och pressar ut derma ur mittsparet 64, sa att pa ovan beskrivet slat den nu frigjorda kuggsektorn 59 -vrides i additiv riktning (medurs 1 fig. 7) ett steg under inverkan av fjaderns 77 tryck pa kuggsektorutspranget 78.

Sub-total- och totalsummatangenternas lasning.

Vid den beskrivna maskinen ar det noclvandigt att Ora ett sarskilt slag i tomgang med manOverspaken 11, innan subtotalsummatangenten 13 eller totalsummatangenten 14 kan nedtryckas. Nat- en additions-, subtraktionseller non-additionsoperation utforts, (d. v. s. efter det att nagon av siffertangenterna 0-9 blivit nedtryckt), forbliva alltsa tangenterna 13 och 14 lasta, tills lasningen upphaves genom tomgangsslaget. Rent principiellt ãr anordningen av detta slag i -tomgang icke nodvandigt, men bar liar likyal denna anordning vaIts for ernaende av en saker funktion. Mekanismen for lasning av dessa tangenter 13, 14 liar stallts i beroende av stoppstiftvagnens 32 lage, &Isom framgar av fig. 1: Pa den stationdra (vid bottenplattan 87 fasta) monteringsgaveln 139 for gangartstangenterna 12-14 är en sparrskena 140 forskjutbart lagrad under dessa tangenter och i samma plan som dessa. Skenan 140 tjanar till att lasa de hada summatangenterna 13, 14. De pa gaveln 139 fasta stiften 142 ingä i avlanga spar 141 i denna sparrskena, som harigenom styres till en ratlinig horisontalrorelse. Vid den bakre (hogra i fig. 1) anden av skenan 140 hr en tapp 143 fast, kring 'vii-ken lanken 144 or vridbart lagrad. Denim -- - lank -vrides av en dragfjader 145 till anliggfling (underifran) mot platen 146 pa stoppstilts- eller siffervagnen 32. En klack eller ett utsprang 147 ph lanken 144 ligger harvid an mot den ombockade kanten av platen 146 och skenan 140 Mlles salunda i sitt i fig. 1 visade vanstra andlage, i vilket summatannee terna 13 och 14 aro fria och kunna nedtryckas. Om nu flagon av siffertangenterna 0-9 nedtryckes och till f8ljd harav siffervagnen 32 sidoforskjutes (at va.nster i maskinen), drages skenan 140 ur ingrepp med klacken 147 och fjadern 145 drager nu skenan 140 bakat (at hoger i fig. 1), sã att de uppskjutande klackarna pa derma skena komma rakt under tangenterna 13, 14 och dessa foljaktligen icke kunna nedtryckas. Dessa tangenter kunna sedan frigoras endast genom ett extra tomgangsslag med spaken 11, sasom ovan namnts. Harvid vrides namligen den pa en stationar tapp 148 vridbart lagrade havarmen 149, i det att denna hay-arms ovre del pfiverkas av kanten av kamskivan 80 (fig. 21), ndr denna roterar. Ndr salunda havarmen 149 svanges medurs i fig. 1, forskjuter den nedre anden av derma arm lanken 144 framat (at vanster i fig. 1), tills klacken 147 anyo snapper in under platen 146 och sparrskenan 140 hdrigenom lases i sitt vanstra lage i fig. 1, sa att tangenterna 13, 14 ater bliva fria.

For laming .av gangartstangenterna 12, 13, 14, 15 i nedtryckt lage are lasskenor 150, 151 (fig. 1, 11, 23) anordnade i samma plan som respektive tangenter och forsedda med lastander 153 mitt for dessa tangenter (men daremot icke vid tangenterna 16, 17). Dessa lasskenor aro forsedda med avlanga spar, i -vilka de stationara tapparna 142, 154 inga, sa att dessa skenor aro forskjutbara i sin langdriktning (horisontalt). Skenorna 150, 151 aro hopkopplade till gemensam forskjutningsrarelse medelst tva armar 155, 156, som are ledbart forbundna med dessa skenor och stelt forbundna medelst en axel 157, vilken är vridbart lagrad I maskinstativet (mellan gaylarna 139 och 158, fig. 241. Armen 156 är paverkad av en dragfjader 159 (fig. 23). Gangartstangenterna 12, 13, 14, 15 aro forsedda med utsprang eller lastander 12a, 13a, 14a, 15a, for samverkan med lastanderna 153. Vid nedtryckning av en av dess tangenter snappar motsvarande lastand 153 pa simian 150 eller 151 in Over tangentens lastand under inverkan av fjadern 159, sa att tangenten lases i nedtryckt age. Om harvid tidigare an .annan gangartstangent varit nedtryckt, utloses den pa. kant ,satt och fares upp till slit vilolage igen under inverkan av sin tangentfja.der 160.

Totalsummatagning.

For denna operation nedtryckes totalsummatangenten 24 och lases pa nyss angivet satt i nedtryckt lage, sasom visas i fig. 11. Pa tangenten 14 ãr en tapp 161 fast, som vid tangentens nedtryckning medbringar shiftarmen 114 nedat. Mot slutet av nedtryckningsrorelsen slar tappen 161 an. mot skiftarmen 113, som dock vrider endast en liten vinkel. Harigenom fores spetsen 114a pa skiftarmen 114 nagot moturs och denna skiftarm medbringar nu i sin fur skiftarmen 112 moturs via fjadern 133. Fjadern 133 dr starkare (har langre hdyarm) an fjadern 132. Harigenom lyftes den bakre (i fig. 11 hogra) ändeu av armen 112, sa att utspranget 112a pa denna arm fores fran sitt normallage uppat till ingrepp med utspranget 115b pa medbringaren 115. Skiftarmen 112 sviinges harvid av fjadern 133 moturs, tills denna skiftarm med sin ovre kant star an mot utspranget 111a pa huvudskiftorganet 111.

Nar nu huvaclaxeln 10 vrides vinkeln 19 moturs i fig. 18, fo5rskjutes organet 111 strackan L i sin langdriktning (horisontalt bakat), enar utspranget 115b vid medbringarens 115 vridning slar an mot utspranget 112a pa skiftarmen 112, sá att hela skiftarmsgruppen f Orskjutes bakat (at hager i fig. 11) till den position, som framgar av fig. 13. Under den fortsatta vridningsrorelsen hos huvudaxeln 10 moturs stoter utspranget 115a pa medbringaren 115 mot spetsen 113a pa skiftarmen 113, sa att skiftarmsgruppen ffirskjutes strackan L tillbaka till sitt utgangslage, medan lut- Tudaxeln vrider sig vinkelnfig. 7 och 13.

Enar vid nedtryckning av totalsumnaatangenten endast en liten vridning av skiftarmen 113 astadkommits, befinner sig spetsen 113b av denna skiftarm utanfor rotationsbanan av utspranget 115a pa medbringaren 115. Nar medbringaren 115 svanges tillbaka medurs under returvridningsrorelsen (fig. 14) hos huvudaxeln 10, verkar dadar lake under vinkeln utspranget 115a pa skiftarmsgruppen. Ddremot befinner sig vid denna returvridningsrorelse (vinkeln fl fig. 13) spetsen 112a pa skiftarmen 112 i rotationsbanan for utspranget 115b, varfor skiftarmen 112 fjadrar undan for utspranget 115b, enar ju denna arm är fjddrande forbunden med den mot tappen 134 anliggande skiftarmen 114.

Under denna fram- och atergaende forskjutningsrorelse hos huvudskiftorganet 111 och skiftarmarna 112-114 forflyttas den pa huvudskiftorganet 111 fasta tappen 119 (fig. 5) i kurvsparet 118. Harigenom hringas rak- neverkshjulen 40 i resp. ur ingrepp med kuggstangerna 34 pa ovan beskrivet satt. (Se analog forflyttning under rubriken addition). Totalsummatagningstangenten 14 ar aven fOrsedd med ett ombockat utspring 162 (fig. 4, 11 och 12), som vid tangentens nedtryck- ning verkar pa armen 163, vilken dr fast pa den ena (hogra) anden av den i maskinstati- vet vridbart lagrade axeln 164. Pa denna .axels andra (vanstra) dude är en arm 165 fast, 'vil- 8— — ken Overt'Or den genom tangentens nedtryckning astadkomna vridningsrorelsen till en trearmad havstang 166. Denna bar i ytteranden av sin framre (i fig. 11 vanstra) arm ett op-pet spar, som omsluter en tapp 167 pa armen 165 och ãr vridbart lagrad pa den stationara tappen 168. Den bakre (i fig. 11 hOgra) armen 166a av denna havstang verkar med sin spets pa undersidan av den framat (at vans-ter i fig. 11 och 12) utskjutande delen av nollagesvaggan 169, som ãr vridbart lagrad pa en axel 170, yilken ãr fast i stoppstiftsvagnen 32. Denna vagga tjanar till att lhsa de kuggstanger 34 i deras nedersta lage (nolllage), for vilka wagon siffertangent icke blivit intryckt. Nar armen 166a vrides moturs i fig. 11, svanger den undan nollagesvaggan 169 fran dess kuggstangerna 34 sparrande lage. Den vertikalt uppskjutande armen 166b (fig. 11, 12) pa havstangen 166 är ledbart forbunden med lanken 171, sout är styrd i sidled av ett spar i den stationfira styrplaten 172 och drages nedat mot bottnen av detta spar. Nar totalsummatangenten 14 nedtryckes, fOrskjutes sitlunda lanken 171 framat (= at vanster i fig. 11, 12 och 25) frau det I fig. 25 visade laget till det hige, som är vi-sat i fig. 11. Den bakre delen (spetsen) 171a pa denna lank shipper sitt stodlage mot overkanten av haken 174 och drages nedat mot bottnen i sparet i styrplaten 172. Haken 174 ar vridbart lagrad ph den stationara (1 gavein 93 fasta) tappen 175 och är belastad av dragfjadern 176, som trycker haken till anliggning mot ett stationart stift 177. Fjadern 176 är spand mellan haken 174 och en arm 178, som är fast pa axeln 122 och vilar mot knaggen 171b pa oversidan av lanken 171, oeh denna fjader tjanar saledes iiven till att hahn lanken 171 trycht mot bottnen av sparet i styrningen 172. Nar pa detta salt liinken 171 forskjutes till foljd av nedtryckningen av totalsummatangenten 14, svanges alltsh armen 178 och damned aven axeln 122. Pa denna axel ar en bygel 179 fast (intill och mellan armarna 120, 121) och vid den nyssnamnda svangningen av axeln 122 vrides denna bygel (moturs i fig. 11) till ett sadant att bygelns med axeln 122 parallella del faller ned till ett lage nagot nedanfor de oversta spetsarna av tiooverforingsutlosarna 51.

Fig. 11 och 13 visa bygeht 179 i det lage, som densamma intager vid totalsummatagning, alltsa sedan tangenten 14 nedtryckts. Bygelns med axeln 122 parallella del ligger da lagre An och bakom tiooverforingsutlosarnas 51 owe spetsar och hindrar alltsa dessa frau att svangas baliat (medurs).

Yid totalsummatagning bringas alltsa re-don vid borjan av maskingangen rakneverkshjulen 40 i ingrepp med kuggstangerna 34, innan dessa borja lyftas. Lyftfjadern 36 lyfter nu respektive kuggstangs- och typstlingsaggregat 34, 35 uppat, tills tiooverforingstan den 45 hos det med kuggstimgen hopkoppIade rakneverkshjulet 40 sliir an mot och stop-pas av spetsen 54 pa motsvarande flayed& ringsutlosare 51, som ju lasts i sitt vilolage av bygeln 179, redan vid nedtryckning av tangenten 14. Typstangerna 35 komma alltsa att stoppas i det hojdlage, som motsvarar det i respektive ralmeverkshjul registrerade beloppet och totalsummabeloppet tryckes nu ph kant satt, kuggstangerna 34 frikopplas Iran de nu nollstallda rakneverkshjulen 40 och aterforas till sina vilolagen (nedersta lagen). I den sista delen av returvridningsrorelsen has huvudaxeln 10 erhaller axeln 157 pa kant salt en kortvarig vridningsrorelse (rnoturs i fig. 1 och 11), sa att armarna 150, 151 forskjutas framtit (= at vanster i fig. 1 och 11) och harigenom den nedtryckta gangartstangenten (t. ex. 14) utloses och upplyftes av sin fjader 160.

Efter slutford totalsummatagning livarstiir bygeln 179 i sitt nedre, tiooverforingsutlosarna 51 Ihsande lage och maste dad& f8re nasta additions- eller subtraktionsoperation Ater-Bras till sitt (upplyfta) Ifige, i vilket den lainnar tiooverfi5ringsutlosarna 51 trio (se t. ex. fig. 5). Detta sker vid nasta maskingang -enom Milken 171.

Sasom ovan beskrivits, erhaller under huvudaxelns 10 vridningsrorelse -vinkeln a yinkelhavstangen 94 en hojningsrorelse (lyftes av tappen 92a, fig. 25). Nar totalsummatangenten 14 utloses och atergar till sitt utgangslage, aterfores aven Milken 171 at hoger i fig. 11, sa att dess nedatriktade, ombockade hogra ande 171c kommer att befinna sig raht Over vinkelhaystiingens 94 ovre del 94a. Nar vinkelhavstangen 94 salunda lyftes, kommer den att medbringa den hogra (bakre) Auden av lanken 171 uppht, sa all sparrhaken 174 under inverkan av sin fjader 176 snapper in Over spetsen 171a pa denna lank, som alltsa lases i detta lage.

Transportsummatagning (subtotal).

Nar transportsumma- eller subtotaltangenten 13 nedtryckes, blir verkningssattet VAsenthigen detsamma, som ovan beskrivits under rubriken totalsummatagning. Emellertid verkar vid nedtryckningen av tangenten 13 den darpa anbragta tappen 180 pa en upphojd del eller ham 181 pa skiftarmen 113 (fig. 15), som harigenom vrides moturs kring tappen 129. Detta inedfOr, att spetsen 113a pa armen lyftes sA myeket, att den gar fri for utspranget 115a pit medbringaren 115, nar derma vrides, sasom visas i fig. 16. Nar sedan huvudaxeln 10 atergar till sitt vilolage, slier salunda aterforingen av skiftorgangruppen 111-114 under vinkeln g i fig. 16. Under den fram- och atergiende vridningsrorelsen hos huvudaxeln 10, komma salunda rakneverkshjulen i ingrepp med kuggstangerna 34 vid saval dessas hojningsrorelse som de- — --9 ras sankningsrorelse. Tryckning av transportsumman sker, nar kuggstangerna 34 stannat vid slutet av htijningsrorelsen, och under sankningsrorelsen aterforas rakneverkshjulen 40 till sina utgangslagen, sa att efter transportsummatagningen det registrerade be1oppet star kvar i rakneverket.

Subtraktion.

Vid nedtryckning av subtraktionstangenten 12 verkar den pa denna fasta tappen 182 (fig. 17 och 18) pa skiftarmarna 113, 114, sa att dessa relativt medbringaren 115 intaga samma lagen, som de fa efter intryckning av totalsummatangenten 14 (se ovan under rubriken totalsummatagning).

Vid subtraktion skall ju tiooverforingen ske negativ riktning, alltsa i motsatt riktning mot additionstiooverforingen. For att astadkomma detta är pa subtraktionstangenten 12 annu en tapp 183 (fig. 1 och 11) anbragt, som vid nedtryckningen av denna tangent vrider -vinkelhaystangen 184 moturs mot verkan av den pa derma arm arbetande dragfjadern 185. Vinkelhavstangen fir vridbart lagrad pa den stationara tappen 180 (som är fast pa. gavel. 139) och med vinkelhavstangen är den ena anden av en lankarm 187 ledbart fOrbunden. Den motsatta anden av denna lankarm är forsedd med ett avlangt spar, vari en tapp 188 pa lanken 79 ingar. Mellan donna tapp och en pinne 189 pa lankarmen 187 Or en dragfjader 190 spand, som normalt hailer tap-pen 188 i anliggning med den yanstra (framre) anden av sparet i lankarmen 187, sasom visas i fig. 1. Fjadern 185 hailer nor-malt, alltsa nar subtraktionstangenten 12 icke Or nedtryckt, lankarmen 187 i doss bakre (1 fig. 1 hOgra) lage, i vilket sparet 79a i den Ovre anden av lanken 79 musluter-tappen 73. Nar nu subtraktionstangenten nedtryckes och lases i ncdtryckt lage (genom att sparren 153 snapper in Over utsnranget 12a, fig. 1), komma delarna att intaga de lagen, som visas i fig. 17. (Delarna visas alltsa i fig. 17 i de ',igen, solid de intaga often nedtryckning av subtraktionstangenten men fore maskingangens borjan, alltsa innan vridningen av huvudaxeln 10 borjat). Nar harvid lankarmen 187 drages at va.nster i fig. 17 (framat i maskinen), spannes fjadern 190 ytterligare. SOsom tidigare beskrivits, erhaller Milken 79 under maskingangen en upp- och nedgaende fOrskjutningsrorelse frau kurvskivan 80 (fig. 19).

Den nedatgaende forskjutningsrorelsen paborjas, sedan huvudaxeln 10 vridit sig vinkeln och has fullbordats efter ungefar halva den framatgliende (moturs) vridningsr5- relsen hos derma huvudaxel alltsa efter vinkeln ô i fig. 19. I detta ogonblick hat. omkopplingsaxeln 68 ungefar natt sitt neutrallage (i vilket tapparna 73, 74 ha sina centrumlinjer i samma horisontalplan) och fjadern 190 kan darfor nu draga Milken 79 at vans-ter (moturs) i fig. 17, sa att tappen 74 kommar in i och tappen 73 lamnar sparet 79a. Den uppatgaende rorelsen has lanken 79 bOrjar sa gott som omedelbart efter det att bottenlaget uppnatts och pagar under vinkeln a'. Detta tidsmornent Or avsett for overforing av rakneverkshjulen 40 till deras hogra (bakre maskinen) lage i fig. 22, som visar delarnas Jägen efter fullbordad tioOverforing. I detta Nigro_ lage Oro ju rakneverkshjulen 40 i ingrepp med kuggsektorerna 59. Harvid utfores tiaverfOringen pa analogt satt som vid en additionsoperation (se ovan under rubriken addition), men i negativ (subtraktiv) riktfling, beroende p0 att omkopplingsaxeln 68 vrides i motsatt riktning (medurs) mot forlidllandet rid addition, enar tappen 74 och icke tappen 73 Or i ingrepp med sparet 79a i Milken 79 under dennas rorelse uppat. (Sedan gar axeln 10 vinkeln y', tills den nar vandningspunkten). Vid ittergangen passeras vinklarna y', (5', 6, 7 i ornvand ordning.

Av fig. 20 och 22 framgar Oven Ifigena hos den rakneverkets omkoppling styrande skiftmekanismen. Sedan returvridningsrorelsen has huvudaxeln 10 fullbordats och darmed subtraktionstangenten 12 utlbsts och ntergatt till sitt vilolOge, kvarsta lanken 79, lankarna 187 och vinkelhaystangen 184 i sina loge. for subtraktion trots dragningen Iran fjadern 185, enar ju lanken 79 fortfarande stoder mot tappen 73, sasom visas i fig. 21. Delarna 79, 187 och 184 aterforas darfor av fjadern 185 fors.t rid nasta maskingang, nar man anyo farsatter manoverspaken 11 i rorelse. Nar rid derma nastfoljande maskingang lanken 79 anyo nOtL sitt bottenlage och ornkopplingsaxeln 08 sitt nentrallage (tapparna 73 och 74 ha sina centrumlinjer i samma horisontalplan), kan tappen 73g0 in i sparet 79. och delarna 79, 187, 184 aterfOras.

Non-addition.

Nar non-additionstangerden 15 nedtryckes, skall det 1 tangentbordet inslagna beloppet (Wet) lake registreras I rakneverket. Rakneverksbjulen 40 forbliva dart& kopplade till kuggsektorerna 59, men dessa rakneverkshjul skola under huvudaxelns 1 fram- och atergaende vridningsrOrelse icke inkopplas till kuggstangerna 34 under dessas upplitoch nedatgaende rorelse. Detta astadkommes genom att rid nedtryckning av non-addtan. genten 15 denna trycker pa en arm 191 (fig 23, 24), som Or fast pa den ena anden av tvargiiende, I monteringsgavlarna 139, 158 yridbart lagrad axel 192. Med tangenten ett stilt 193 stelt fOrbundet, vilket Mika rid tangentens nedtryckning slar an mot airmen 191 och harigenom yrider denna medurs i fig. 23. P0 den andra anden av axeln 192 Or en arm 194 stelt fast, som rid den namnda vridningsrorelsen medbringar den under — — armen befintliga, vid skiftarmen 113 stelt fasta tappen 195. Harigenom bibringas denna skiftarm en motursvridning av sadan storlek, att spetsen 113a ay skiftarmen 113 kommer helt utanfor rotationsbanan for utspranget 115a och medbringaren 115. Vid nedtryckning av non-addtangenten payerkas icke skiftarmen 114 utan denna och skiftarmen 112 fOrbIiva i sina normallagen. Till foljd harav fOrblir hela skiftorgangruppen 111-114 och foljaktligen liven rakneverksaxeln 41 optiverkad yid maskingitngen for non-addition. RRneyerkshjulen komma darfOr att under hela maskingangen fOrbliya i ingrepp med kuggsektorerna 59. Det i tangentbordet inslagua beloppet kommer darfor att tryckas utan att rakneverkshjulen herOras daray. Rakneverkshjulen 40 payerkas ej av huggstangerna 34 under hela maskingangen. Nagon tiooverthring sker icke, enar ju rakneyerkshjulen 40 icke komma i ingrepp med kuggstangerna 34.

Ovriga tangenter. Backslagstangenten 16, repetitionstangenten 17 och korrektionstangenten 18 yerka pa I och for sig Mint salt, varfar en narmare beskrivning har ar Oyerflodig.

Den i fig. 26-37 visade modifikationen avser att astadkomma ett ur funktionssynpunkt fordelaktigare tidssehema for rakneyerkshjulens 40 in- och urkoppling till respektiye fran kuggstangerna 34 i installningsverket och kuggsektorernn 59 i tiooverforingsmekanismen. Vid utfOringsformen enligt fig. 1----25 alerforas yid totalsummatagning rakneverkshjulen 40 till ingrepp med nyssnamnda tioOverforingskuggsektorer Si) under den sista delen ay huyudaxelns 10 framfdrorelse (motursrOrelse i fig. 13), medan daremot yid utforingsformen enligt fig. 26-37 derma aterforing sker yid huyudaxelns atergangsrorelse. Enar kopplingarna friii skiftmekanismen till rakneyerkshjulen 40 tdforligt beskriyits ovan, fir del nu endast att beskriva de avyikande anordningarna av skiltarmarna for astadkommande den ratliniga forskjutningsrorelsen L., genom medbringarens 1115 payerkan pa huvudskiftorganet 1111 och skift- eller manoverarmarna 1110, 1112, 1113 och 1114 yid de olika gangarterna. Pa sit satt som ovan utforligt beskrivits frankopplas rakneverkshjulen 40 fran tiooverforingskuggsektorerna 59 och kopplas till kuggstangerna 34 i installningsverket, nfir skiftorganaggregatet 1110-1114 forskjutes strackan L bakat (at hoger i fig. 26-37), och vice versa, Mir detta aggregat aterftires strackan L, frantat (------- at vanster i fig. 26-37).

Modifierad skiftmekanism.

Tappen 119 är hopkopplad med rakneverkshjulen 40 och dessas harorgan p ovan beskriyet satt (se under rubriken skiftmekanism ovan). Denna tapp am fast pa skiftmekanismens huvudskiftorgan 1111. Skiftar- i manna 1112, 1113, 1114 och 1110 Oro vridhart lagrade pa den pa Im-yudskiftorganet 1111 fiista tappen 1129 och skiftarmarna aro salunda yridbara relativt varandra, men utOra dock en sammanhangande enhet, som erhaller forskjutningsrorelse av den pa maskinens huvudaxel 10 fasta medbringarert 1115. Skiftorganen aro forbundna med varandra medelst dragfjadrar pa faljande satt: En fjader 1131 ãr spand mellan 1111 och 1113.

En fjfider 1112.

En fjader 1114.

En fjader 1113.

Fjadern 1133 är pa grund av att den verkar pa en langre havarm starkare an fjadern 1132.

Addition.

Maskinen utfOr en additionsoperation, nar ingen av gangartstangenterna 12-15 blivit nedtryckt och darf Or huvudskiftorganet 1111 och skiftarmarna 1110, 1112, 1113 och 1114 intaga sina normallagen. For additionsoperationen for operatOren den pa huyudaxeln 10 anbragta spaken (11 i fig. 3) fram och ater i den sedyanliga vaggr5relsen, sa att axeln 10 \Tides forst moturs (i fig. 26) och sedan medurs. Fig. 26 visar alitsa utgangslaget, d. v. s. normal- eller yilolaget. Yid motursyridningen (framatrorelsen) ay huyudaxeln 10 Yrider sig den pa. denna axel fasta medbringaren 1115 forst till det i fig. 28 visade laget, i vilket huyudaxeln vander fran sin framatrorelse till atergangsrorelsen medurs. Under motursyridningen gar medbringaren 1115 i tomgang, men yid den i fig. 28 visade vandpunkten for huvudaxelns r8relse snapper spetsen eller utspreinget 1113a pa skiftarmen 1113 under inverkan av fjadern 1131 ned till ingrepp med utspranget 1115a pa medbringaren 1115, som alltsä under medursvridningen (a.tergangsslaget) medbringar skiftarmen 1113 och armed hela skiftaggregatet 11101114 strackan L,, bakid (at hoger i fig. 29) under yridningsyinkel(fig. 28 och 29).

Fig. 28 visor delarna vid borjan och fig. 29 delarna Yid slutet av denna forskjutningsrorelse. Harigenom kopplas rakneyerkshjulen 40 till ingrepp med installningsverkets kuggstanger 34, som nu aro i sina upplyfta lagen. I det visade utforingsexemplet Or huvudskiftorganet 1111 forsett med en ombockad del 11.11c med ett spar, vari den bakre spetsen av armen 1113 ingar; fjadern 1131 trycher denna sp:ets nedat till anliggning mot sparets batten.

Under huvudaxelns fortsatta atergangsrorelse medurs slar det ombockade utspranget 1132 fir spand mellan 1111 och 1133 ar spand mellan 1112 och 300 am spand mellan 1110 och — — 11 1115b pa medbringaren 1115 an mot kanten 1111d (fig. 30) pa organet 1111, sa att skiftaggregatet aterfores frandit (at vanster i fig. 30) strackan LA och harigenom rakneverkshjulen aterforas till ingrepp med tiooverforingskuggsektorerna 59. Denna aterforing av skiftaggregatet strackan L. sker under yinkeln A, hos huvudaxeln 10.

Totalsummatagning.

For derma operation nedtryckes totalsummatangenten 14 och lases pa ovan angiyet satt i nedtryckt lage, sasom visas i fig. 31. Tappan 161 pa denna tangent medbringar yid tangentens nedtryckning skiftarmarna 1113 och 1114 nedat. Den mellan armarna 1112 och 1114 spanda fjadern 1133 ãr starkare (har langre havarm) an den mellan organen 1111 och 1112 spanda fjadern 1132, -varfor Yid den av tangentens nedtryckning hstadkomna motursvridningen av ,armen 1114 armen 1112 medfoljer, i det att fjadern 1133 hailer armen 1112 till anliggning mot det Iran huvudskiftorganet 1111 utbockade utspranget 1111b. Armen 1110 drages av fjadern 300 alt med sitt ombockade utsprang 1110a anligga mot undersidan av armen 1113, och nar nu totalsummatangenten 14 svanger armen 1113 moturs i fig. 31, yrides foljaktligen Oxen armen 1110 moturs tills sistnamnda arm star an mot och hejdas av det utbockade utspranget 1111b pa. organet 1111. Omedelbart vid h&- j= av maskingangen slar nu det ombockade utspriinget 1115b an mot utspranget 1112a pa skiftarmen 1112, sä att skiftarmsaggrega- tet forskjutes strackan LA bakedhoger i fig. 31). Detta sker under vridningsvinkeln moturs hos huvudaxeln 10 under dennas framatslag. Under forsta delen av denim axels atergangsslag medurs aterfOras skiftarmarna any° strackan LA framat (at vanster i fig. 31 °eh 32) genom alt haken eller utspranget 1115c pa medbringaren 1115 slar an mot utspranget 1110b pfi. skiftarmen 1110, s0.som visas i fig. 32, och harigenom fOrskjuter skiftarmsaggregatet under vridningsvinkeln 4(1 hos huvudaxeln. 10.

Transportsummatagning (subtotal).

Nar man nedtrycker suhtotaltangenten 13, verkar dess tapp 180 (fig. 27 och 33) endast pa skiftarmen 1114, som alltsa svanges moturs i fig. 33. Pa det satt, som i foreghende stycke beskrivits for totalsummatagning medbringas harvid skiftarmen 1112, som svanges uppat (moturs) och alltsâ till anliggning mot det utbockade utspranget 1111h pa skiftorganet till (under inverkan av fjadern 1133). I borjan ay huvudaxelns framatslag moturs kommer under vinkeln pB utspranget 1115b pa medbringaren 1115 att genom anslag mot utspranget 1112a pa. skiftarmen 1112 fOrskjuta skiftarmsaggregatet strackan LA bakat, d. v. s. at hoger i fig. 33. Under sista delen av huvudaxelns 10 atergangsslag medurs (yinkeln i3B) aterfores skiftarmsaggregatet strackan LA framat (at vanster) genom att utspranget 1115b pa medbringaren 1115 slar an mot kanten 1111d pa organet 1111, pa liknande salt som ovan beskrivits under rubriken addition (fig. 30).

Subtraktion.

Subtraktionstangenten 12 nedtryckes och verkar med sin tapp 182 (fig. 34, 35) pa skiftarmen 1114, som alltsa vrides moturs. I denna roreise medfoljer armen 1112 under inverkan av fjadern 1133, sa att dess anslag 1112a kommer in i rorelsebanan for utspranget 1115b p0. medbringaren 1115. Yid bOrjan ay huvudaxelns framatslag moturs forskjutes alltsa aggregatet 1110-1114 hakat (at hoger) frail det i fig. 31 till det i fig. 36 visade laget, alltsa strackan LA. Vid denna forskjutning slar armen 1113 an mot tappen 182 pa subtraktionstangenten och svanges harigenom moturs. Under forsta delen av huvudaxelns titergangsslag medurs (fig. 36) aterfores aggregatet 1110-1114 anyo strackan LA framat (at vanster i fig. 36) genom att utspranget 1115b p0. medbringaren 1115 slar an mot utspranget 1110b ph skiftarmen 1110 och salunda forskjuter skiftaggregatet under vinkein /313.

Non-addition.

Sasom ovan angivits skall under denim gangart skiftaggregatet 1110-1114 icke forskjutas; delta innebar att rakneverkshjulen 40 under hela maskingangen forbliva i ingrepp med Hooverforingskuggsektorerna 59, men Oro ur ingrepp med installningsverkets kuggstanger 34 vid dessas uppatgaende och nedatgaende ri5relser.

Nar non-additionstangenten 15 nedtryckes,. paverkar den via armen 191, ax.eln 192, Ailtet 193 °eh armen 194, tappen 19(fig. 37) skiftarmen 1113, sa att denim arm vrides moturs. Utspran get 1113a pa armen 1113 kommer da halt utanfor rorelsehanan for utspranget 1115a pa. medbringaren 1115. Dâ vi-dare skiftarmen 1112 i&e paverkats vid nedtryckningen av non-additionstangenten utan star kvar i silt normallage, forblir hela skiftaggregatet 1110-1114 opayerkat vid maskingangen och kyarstar i silt normallage.

Claims (4)

Patentansprak:

1. Anordning Yid raknemaskiner, kassare-- gister och dylikt med ett eller flera rakneverk, manovrerbara till tva eller Hera gangarter (t. ex. addition, subtraktion, sub-total och totalsummatagning, non-addition etc.) under kontroll ay ett forskjutbart huvudskiftorgan (111, 1111), pa vilket ett antal av- 12- - gangartstangenter (12-15) installbara skirtarmar (112, 113, 114, 1110, 1112, 1113, 1114) aro vridbart lagrade och forskjutbara tillsammans med huvudskiftorganet (111, 1111), son) är forskjutbart till tva (eller flera) olika lager) under inverkan av en medbringare (115, 1115) pa maskinens huvudaxel (10) eller en darav driven axel, kannetecknad av att endast tva skiftarmar (113, 114, 1113, 1114) aro direkt paverkbara av tre gangartstangenter (12, 13, 14), under det att andra (112, 1110, 1112) av skiftarmarna aro anordnade att paverkas av nagon (114) eller nagra (1113, 1114) av de av gangartstangenterna direkt paverkbara skiftarmarna,

2. Anordning enligt patentanspraket 1, kannetecknad av aft huvudskiftorganet 1111, 1111) och en eller flera av de vridbara skillarmarna (112, 113, 1110, 1112, 1113) aro forsedda med utsprang, som permanent befinna sig i eller aro installbara i och ur r8relsebanan for ett eller flera utsprang, (115a, 11)1), 1115a, 1115b, 1115e) pa. medbringaren (115, 1115). 2. Anordning enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknad av att, nar skiftarmarna (112 -114, 1110, 1112-1114) befinna sig i sitt normallage (vilolage) och alltsâ icke dro verkade av nagon gangartstangent, maskinen är installd pa. addition.

3. Anordning enligt patentanspraken 1-3, kannetecknad av att dragfjadrar (131-133, 300, 1131-1133) aro spanda mellan skiftarmama (112-114, 1110, 1112-1114) resp. Indian dessa och huvudskiftorganet (111, 1111) for att svanga dem till anliggning mot skiftarmarna resp. huvudskiftorganet anbragta anslag.

4. Anordning enligt patentanspriiken 1-4, kannetecknad av att de av gangartstangenterna (12, 13, 14) paverkbara skiftarmarna (113, 114, 1113, 1114) aro svangbara medelst tappar, fasta pa -vissa av gangartstangenterna. Stoclibchn 1948. KungI. Bolan P. A. Norstedt & S6ner 480089 Pl. I.