SE1100757A1 - Tätningsammansättning för en roterande jordborrkrona - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG En jordborrkrona innefattar en skarningskon som bars av ett faste och en mellanrumstatningssammansattning vilken bildar en dynamisk tatning med en radiell mellanrumsfastyta pa fastet. Mellanrumstatningssammansattningen omfattar en stel tatningsring med forlangda och fOrkortade armdelar. Den forlangda armdelen stacker sig utat fran den forkortade armdelen och griper in med den radiella mellanrumsfastytan.

Description

AWAPATENT ABATLAS COPCO SECOROC LLC Kontor/HandlaggareAnsOkningsnrVar referens MalmO/Karin Hees/KHSPC-SE-21053809 1 TATNINGSAMMANSATTNING FOR EN ROTERANDE JORDBORRKRONA UPPFINNINGENS BAKGRUND Uppfinninqens omrade FOreliggande uppfinning hanfOr sig i allmanhet till en tatningssamman- sattning for astadkommande av en tatning mellan ett faste och en skarningskon hos en roterande jordborrkrona.

Beskrivning av relaterad teknik En jordborrkrona anvands vanligen feir aft borra hal in i en formation.

Sadana hal kan borras av manga olika anledningar, sasom borrning efter olja, mineraler och geotermisk anga. Det finns flera olika typer av jordborrkronor som anvands for aft borra hal. En typ är en roterande jordborrkrona och i en typisk struktur omfattar den tie skarningskoner vilka är roterbart monterade pa ett motsvarande faste. Fastena är sammanbundna for att bilda en jordborrkronekropp och allteftersom jordborrkronekroppen roterar i borrhalet roterar skarningskonerna som svar pa kontakt med formationen.

Vid normal anvandning star jordborrkronan i kontakt med bergformationer samtidigt som den utsatts for extrema fOrhallanden sasom hOga tempe- raturer och tryck. Som resultat tenderar jordborrkronan aft slitas ut. Ett axel- segment pa fastet är sarskilt utsatt for slitage pa grund av friktionen mellan axelsegmentet och motsvarande skarningskon. Typiskt halls smorjmedel kvar I en jordborrkrona, mellan fastet och skarningskonen, for att minska friktionen mellan fastet och skarningskonen. Jordborrkronetatningen begransar aven flOdet av spillror till omradet mellan %stet och skarningskonen, vilket minskar friktionen emellan dessa. Kvarhallande av smorjmedel mellan %stet och skarningskonen, saval som fOrhindrande av spillror mellan fastet och skarningskonen akar jordborrkronans livslangd.

Jordborrkronetatningen star vanligen i roterande kontakt med fastet och/eller skarningskonen. Ytdelen av jordborrkronetatningen i roterande kontakt med fastet eller skarningskonen är kand som en dynamisk tatningsyta. Jordborrkronetatningen och skarningskonen bildar en dynamisk tatning nar jordborrkronetatningen och skarningskonen star i roterande kontakt med var- 2 andra. Vidare bildar jordborrkronetatningen och fastet en dynamisk tatning nar jordborrkronetatningen och %stet star i roterande kontakt med varandra. Ytdelen av jordborrkronetatningen i icke-roterande kontakt med jordborrkronefaste eller skarningskon ar kand som en statisk tatningsyta. Jordborrkrone- tatningen och skarningskonen bildar en statisk tatning nar jordborrkronetat- ningen och skarningskonen star i icke-roterande kontakt med varandra. Vida-re bildar jordborrkronetatningen och fastet en statisk tatning nar jordborrkronetatningen och %stet star i icke-roterande kontakt med varandra.

Exempel pa olika typer av jordborrkronetatningar beskrivs i patentan10 stikningar med nummer US 7 347 290, 7 188 691, 7 392 862, 7 000 712, 6 837 317, 6 69079, 6 679 342, 6 431 293, 6 196 339, 6 033 117, 6 513 607, 6 30483, 6 254 275, 6 176 331, 6 123 337, 586 611, 570 750, 009 519, 4 762 189, 00989, 4 753 303, 4 516 641 saval som I US patentansOkan nr 20080041634.

En typ av jordborrkronetatning omfattar en elastomerisk tatningsring, sá som en o-ringstatning. Den elastomeriska tatningsringen erfar typiskt de ovan beskrivna extrema fbrhallandena, vilket kan fororsaka att den genomdranks med spillror, i synnerhet cm den elastomeriska tatningsringen bildar en del av den dynamiska tatningen. En elastomerisk tatningsring som är ge- nomdrankt med spillror slits mer sannolikt sbrider och fOrlorar elastomeriskt material, vilket hindrar dess fOrmaga all bilda en tatning. Vidare, fungerar en elastomerisk ring som är genomdrankt med spillror som en avslipande ring vilken olinskat kan ta bort material fran %stet eller skarningskonen som den ar dynamiskt tatad med. En fOrdjupning i fastet eller skarningskonen ar ofta bildad, som svar pa materialet som tas bort fran %stet eller skarningskonen, medelst en elastomerisk tatningsring som är genomdrankt med spillror. Det ar svarare fOr den elastomeriska tatningsringen att astadkomma en tatning melIan fastet eller skarningskonen om en fordjupning oonskat bildas i fastet eller skarningskonen.

En annan typ av jordborrkronetatning omfattar en metallsidetatning som griper in med en elastomerisk tatningsring. I en typisk struktur griper metallsidetatningen dynamiskt in med en yta pa antingen fastet eller skarningskonen, eller en annan metallsidetatning. Vidare bildas typiskt en statisk tatning mellan metallsidetatningen och den elastomeriska tatningsringen. Me- tallsidetatningen skyddar den elastomeriska tatningsringen fran all bli ge- nomdrankt av spillror. Saledes reducerar metallsidetatningen mangden elastomeriskt material som tas bort fran den elastomeriska tatningsringen. Metall- 3 sidetatningen blir inte genomdrankt med spillror lika latt som tatningar vilka omfattar elastomeriska material. Saledes är det mindre sannolikt aft metallsidetatningen fungerar som en avslipande ring och tar bort material fran den skarningskon eller det faste som den är dynamiskt tatad med.

Det är kant aft skarningskonen erfar en viss mangd vridmoment som svar pa ingripande med formationen. Det av skarningskonen erfarna vridmomentet som svar pa ingripande med formationen fororsakar konens topp all rotera neat och utat i forhallande till fastet. Den av skarningskonen erfarna mangden vridmoment som svar pa ingripande med formationen akar som svar pa placering av skarningskonen langre bort fran en bakre del av fastet. Vidare minskar den av skarningskonen erfarna mangden vridmoment som svar pa ingripande med formationen som svar pa placering av skarningskonen narmare den bakre delen av fastet. Skarningskonen kan placeras narmre den bakre delen av fastet genom aft minska mangden axiellt utrymme som upptas av jordborrkronetatningen. Det är saledes Onskvart aft astadkomma en tatningssammansattning som upptar en mindre mangd axiellt utrymme.

KORT SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Fbreliggande uppfinning ar i allmanhet riktad mot en tatningssamman- sattning kir en jordborrkrona. Ritningarna och den foljande beskrivningen tillhandahaller en mojliggorande beskrivning och de bifogade patentkraven pekar sarskilt ut och Or precisa ansprak pa det beskrivna innehallet och ekvivalenter av detta.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig la är en perspektivvy av en roterande jordborrkrona, Fig lb är en genomskuren sidovy av den roterande jordborrkronan i fig la tagen langs en skarlinje lb-lb i fig la, Fig 2a är en narbildsvy av ett tatningsomrade i fig lb, varvid tatningsomrade omfattar ett mellan rum, Fig 2b är en narbildsvy av tatningsomradet i fig lb som visar en mellanrumstatningssammansattning som är placerad i mellanrummet i fig 2a, Fig 3a är en perspektivvy av mellanrumstatningssammansattningen i fig 2b, 4 Fig 3b är en genomskuren perspektivvy av mellanrumstatningssammansattningen i fig 2b langs en skarlinje 3b-3b i fig 3a, Fig 4a ar en perspektivvy av en stel tatningsring som ingar i mellanrumstatningssammansattningen i fig 2b, Fig 4b är en genomskuren perspektivvy av den stela tatningsringen i fig 2b tagen langs en skarlinje 4h-4h i fig 4a, Fig 5a ãr en perspektivvy av en elastomerisk ring som ingar i mellanrumstatningssammansattningen i fig 2b, Fig 5b är en genomskuren perspektivvy av den elastomeriska tatnings- ringen i fig 2b tagen langs en skarlinje 5b-5b i fig 5a, Figurema 6a, 6b, och 6c är narbildsandvyer av den stela tatningsringen i fig 4b vilka visar de forlangda och forkortade armdelarna mer detaljerat, Fig 6d är en genomskuren andvy av mellanrumstatningssammansattningen i fig 3b som visar den elastomeriska tatningsringen ingripen med de forlangda och forkortade armdelarna, Fig 6e är en genomskuren andvy av mellanrumstatningssammansattningen i fig 3b som visar den elastomeriska tatningsringen ing ripen med den forlangda armdelen och inte den forkortade armdelen, Fig 7a är en genomskuren vy av en roterande jordborrkrona med enkel tatning tagen langs skarlinje 1b-1b i fig la, varvid den roterande jordborrkro- nan med enkel tatning omfattar mellanrummet i figurerna 2a och 2b, Fig 7b är en genomskuren vy av den roterande jordborrkronan med enkel tatning i fig 7a, varvid den roterande jordborrkronan med enkel tatning omfattar mellanrumstatningssammansattningen som är placerad i mellan- rummet, vilket visas i fig 2b, Fig 7c är en narbildsvy av den roterande jordborrkronan med enkel tatning i figurerna 7a och 7b som visar den stela tatningsringen och den elastomeriska tatningsringen av mellanrumstatningssammansattningen i mer detalj, Fig 7d ar en genomskuren vy av den roterande jordborrkronan med enkel tatning i figurerna 7a och 7b som visar placeringen av den stela tatningsringen och den elastomeriska tatningsringen i forhallande till en rotationsaxel pa skarningskonen, Fig 8a är en genomskuren vy av en roterande jordborrkrona med dub- bel tatning tagen langs skarlinje 2a-2a i fig 2a, och en fastfOrdjupning, Fig 8b ar en genomskuren vy av den roterande jordborrkronan med dubbel tatning i fig 8a, varvid den roterande jordborrkronan med dubbel tat- fling omfattar mellanrumstatningssammansattningen i fig 2b placerad inuti mellanrummet i fig 2a och en fordjupningstatningssammansattning som ar placerad i fastfardjupningen, Fig 8c ar en narbildsvy av den roterande jordborrkronan med dubbel tatning i figurerna 8a och 8b som visar mellanrumstatningssammansattningen och fOrdjupningstatningssammansattningen i mer detalj, Fig 8d ar en genomskuren vy av den roterande jordborrkronan med dubbel tatning i figurerna 8a och 8b som visar placeringen av den stela tatningsringen, elastomeriska tatningsringen och fOrdjupningstatningssamman- sattningen i fOrhallande till en rotationsaxel pa skarningskonen, Fig 8e ar en genomskuren vy av en roterande jordborrkrona med dubbel tatning som har en mellanrumstatningssammansattning i ett mellanrum och en elastomerisk tatningsring, Fig 8f ar en genomskuren vy av en roterande jordborrkrona med dub-15 bel tatning med en mellanrumstatningssammansattning i ett mellanrum och en elastomerisk tatningsring i en konfOrdjupning, Fig 9a ar en perspektiwy av en elastomerisk tatningsring som innefattas i fOrdjupningstatningssammansattningen i fig 8b, Fig 9b ar en genomskuren perspektivvy av den elastomeriska tatnings- ringen i fig 9a tagen langs en skarlinje 9b-9b i fig 9a, Figurerna 10a och 10b ar flodesdiagram av forfaranden for astadkorn- mande av en tatning for en jordborrkrona, Figurerna 11 och llb ar flOdesdiagram fOr fOrfaranden fOr tillverkning av en jordborrkrona.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN En tatningssammansattning anvands tillsammans med en borrkrona, sasom en roterande jordborrkrona. Den roterande jordborrkronan omfattar en skarningskon som ar roterbart monterad pa ett faste. En smeirjmedelskammare som omfattar ett inre omrade av jordborrkronan stracker sig mellan skarningskonen och fastet. Smorjmedelskammaren bildas som svar pa montering av skarningskonen pa fastet. I synnerhet bildas smbrjmedelskammaren som svar pa montering av skarningskonen pa ett axelsegment hos fastet. Tat- ningssammansattningen ar placerad kw att begransa flOdet av smOrjmedel fran smOrjmedelskammaren och for att begransa fledet av spillror till smerjmedelskammaren. 6 Tatningssammansattningen omfattar en mellanrumstatningssammansattning med en stel tatningsring och en elastomerisk tatningsring, varvid den stela tatningsringen omfattar forlangda och forkortade armdelar. Som diskuteras mer detaljerat nedan ar den forlangda armdelen langre an den forkortade armdelen. Vidare stracker sig den forlangda armdelen bort fran den farkortade armdelen sá aft den stela tatningsringen har en L-formad tvarsnittsform.

Mellanrumstatningssammansattningen ar placerad i ett mellanrum pa fastet och skarningskonen. Mellanrummet bildas som svar pa montering av skarningskonen med fastet. I synnerhet bildas mellanrummet som svar pa montering av skarningskonen med axelsegmentet pa fastet. Mellanrummet avgransas av axiella och radiella mellanrumsfastytor pa fastet, saval som axiella och radiella mellanrumskonytor pa skarningskonen. Pa detta salt befinner sig mellanrummet mellan fastet och skarningskonen. Det bar noteras aft en del av mellanrummet typiskt ar avgransad av en del av axelsegmentet. Till exempel kan de axiella och/eller radiella fastytorna vara ytor pa axelsegmentet. Vidare bor det noteras att mellanrummet ar ett ringformigt mellanrum som stracker sig kring axelsegmentet och befinner sig mellan axelsegmentet och skarningskonen.

Som diskuteras mer i detalj nedan ar den radiella mellanrumsfastytan en yta pa fastet vilken stracker sig i en radiell riktning av axelsegmentet och bildar en del av mellanrummet pa fastet och skarningskonen. Den radiella mellanrumsfastytan ar en yta pa %stet vilken inte bildar en del av ett faste pa en fardjupning i fastet eller skarningskonen. Mer information avseende mellanrum och fardjupningar finns i US Patent Ni. 6 003 117, vars innehall ingar har som referens.

Den axiella mellanrumsfastytan ar en yta pa fastet som stracker sig i en axiell riktning pa axelsegmentet och bildar en del av mellanrummet pa fastet och skarningskonen. Den axiella mellanrumsfastytan är en yta pa fastet vilken inte bildar en del av en fordjupning pa fastet eller skarningskonen.

Den radiella mellanrumskonytan ar en yta pa skarningskonen vilken stracker sig i en radiell riktning pa skarningskonen och bildar en del av mellanrummet pa fastet och skarningskonen. Den radiella mellanrumskonytan ar en yta pa skarningskonen vilken inte bildar en del av en fardjupning pa fastet eller skarningskonen. Det bar noteras aft de radiella mellanrumsytorna pa fastet och skarningskonen ar motsatta varandra nar skarningskonen monteras med fastet. Vidare vetter de radiella mellanrumsytorna pa fastet och skarningskonen mot varandra nar skarningskonen monteras med fastet. 7 Den axiella mellanrumskonytan ar en yta pa skarningskonen vilken stracker sig i en axiall riktning och bildar en del av mellanrummet pa fastet och skarningskonen. Den axiella mellanrumskonytan ar en yta pa skarningskonen vilken inte bildar en del av en fOrdjupning pa fastet eller skarningsko- nen. Det bOr noteras aft de axiella mellanrumsytorna pa fastet och skarningskonen är motsatta varandra nar skarningskonen monteras med fastet. Vidare vetter de axiella mellanrumsytorna pa fastet och skarningskonen mot varandra nar skarningskonen monteras med fastet.

Det bOr aven noteras aft de radiella riktningarna pa axelsegmentet och skarningskonen typiskt är parallella med varandra nar skarningskonen monteras med axelsegmentet. Vidare är de axiella riktningarna pa axelsegmentet och skarningskonen typiskt parallella med varandra nar skarningskonen monteras med axelsegmentet.

I en del utforingsformer omfattar tatningssammansattningen en fOr- djupningstatningssammansattning med en elastomerisk tatningsring som är placerad i en fastfOrdjupning pa fastet. FastfOrdjupningen ãr en fOrdjupning pa fastet eftersom den stracker sig genom fastet. FastfOrdjupningen stracker sig inte genom skarningskonen. I synnerhet är fastfordjupningen en fOrdjupning av fastet eftersom den stracker sig genom axelsegmentet pa fastet. I andra utfOringsformer omfattar tatningssammansattningen en fordjupningstatningssammansattning med en elastomerisk tatningsring som är placerad i en konfOrdjupning pa skarningskonen. Konfordjupningen är en fOrdjupning av skarningskonen eftersom den stacker sig genom skarningskonen. KonfOrdjupningen stracker sig inte genom fastet. Det bor noteras aft i en del utfOrings- former sã omfattar jordborrkronan fOrdjupnings- och kontatningssammansattningar vilka stracker sig genom fastet respektive konfOrdjupningarna.

Mellanrumstatningssammansattningen ar placerad i mellanrummet sá aft den fOrlangda armdelen pa den stela tatningsringen stracker sig langs den radiella mellanrumsfastytan. Mellanrumstatningssammansattningen är place- rad i mellanrummet sa aft den fOrlangda armdelen vetter mitt emot den radial-la mellanrumsfastytan. Den fOrlangda armdelen stracker sig langs och vetter emot den radiella mellanrumsfastytan sa aft en dynamisk tatning kan bildas mellan dem.

Den dynamiska tatningen bildas som svar pa montering av mellan- rumstatningssammansattningen med fastet. Den dynamiska tatningen bildas i synnerhet som svar pa montering av den stela tatningsringen med axelsegmentet pa fastet sa aft den forlangda armdelen ingriper med den radiella mel- 8 lanrumsfastytan. Mellanrumsfastytan kan monteras med fastet pa manga olika salt 1 nagra utfOringsformer monteras mellanrumstatningssammansattningen med fastet genom aft stracka axelsegmentet genom en central oppning pa mellanrumstatningssammansattningen. 1 denna utfOringsform ar skarningskonen monterad med fastet sa aft den ingriper med mellanrumstatningssammansattningen. 1 andra utfOringsformer är de elastomeriska och stela tatningsringarna ingripna med varandra och placerade sa aft de bars av skarningskonen. I denna utforingsform stracker sig axelsegmentet genom en central Oppning av mellanrumstatningssammansattningen och skarningsko- nen.

Mellanrumstatningssammansattningen ar placerad i mellanrummet sa att den fOrkortade armdelen av den stela tatningsringen stacker sig langs den axiella mellanrumsfastytan. I nagra utfOringsformer ar mellanrumstatningssammansattningen placerad i mellanrummet sa aft den fOrkortade arm- delen vetter mot den axiella mellanrumsfastytan. Den forkortade armdelen stracker sig langs och vetter mot den axiella mellanrumsfastytan sa att en dynamisk tatning kan bildas mellan dem. 1 nagra utfOringsformer ingriper den fOrkortade armdelen med den axiella mellanrumsfastytan och i andra utforingsformer ligger den fOrkortade armdelen pa avstand fran den axiella mel- lanrumsfastytan. I nagra utforingsformer ar den fOrkortade armdelen placerad mot den axiella mellanrumsfastytan och i andra utforingsformer ar den fOrkortade armdelen placerad bort fran den radiella mellanrumsfastytan. Vidare stracker sig den fOrkortade armdelen bort fran den radiella mellanrumsfastytan. Den fOrkortade armdelen stracker sig bort fran den radiella mellanrums- fastytan eftersom, vilket namnts ovan, den stela tatningsringen har en Lformad tvarsnittsform och den forlangda armdelen stracker sig utat fran den fOrkortade armdelen.

Mellanrumstatningssammansattningen ar placerad i mellanrummet sa att den forlangda armdelen stracker sig hangs den radiella mellanrumsfastytan 30 och den fOrkortade armdelen stracker sig parallellt med den axiella mellanrumsfastytan. Nar tatningssammansattningen monteras pa axelsegmentet stracker sig den fOrlangda armdelen radiellt ifran axelsegmentet och den forkortade armdelen stracker sig axiellt langs axelsegmentet. 1 nagra utfOringsformer, vilket diskuteras mer i detalj nedan, ar den fOrkortade armdelen place-35 rad nara axelsegmentet och i andra utforingsformer ar den farkortade armdelen placerad langt ifran axelsegmentet. Ide utforingsformer dar den fOrkortade armdelen ar placerad langt ifran axelsegmentet, ar den fOrkortade armde- 9 len placerad med ett avstand motsvarande den fOrlangda armdelen fran axelsegmentet.

Som namnts ovan är det onskvart aft satta skarningskonen narmare den bakre delen av fastet for aft reducera mangden vridmoment som erfars av skarningskonen som svar pa ingripande med en formation. Skarningskonen kan sattas narmare den bakre delen av fastet eftersom den fOrkortade armdelen stracker sig axiellt langs axelsegmentet och den fOrlangda armdelen stracker sig radiellt fran axelsegmentet. Den fOrkortade armdelen är kortare an den fOrlangda armdelen sa aft tatningssammansattningen upptar mind- re axiellt utrymmer och skarningskonen ar placerad narmre den bakre delen av fastet. Skarningskonen erfar mindre vridmoment som svar pa ingripande med formationen eftersom tatningssammansattningen upptar mindre axiellt utrymme och toppen pa konen är narmre den bakre delen av fastet. Pa detta sail minskar tatningssammansattningen den av skarningskonen erfarna mangden vridmoment som svar pa ingripande med formationen.

Mellanrumstatningssammansattningen omfattar aven en elastomerisk tatningsring som ingriper med den stela tatningsringen. Den elastomeriska tatningsringen är placerad sa aft den stela tatningsringen ligger mellan den elastomeriska tatningsringen och fastet. Sarskilt ar den elastomeriska tat- ningsringen placerad sa aft den fOrlangda armdelen ligger mellan den elastomeriska tatningsringen och den radiella mellanrumsfastytan och den fOrkortade armdelen ligger mellan den elastomeriska tatningsringen och den axiella mellanrumsfastytan. I en del utforingsformer ar den elastomeriska tatningsringen ocksa placerad mellan den fOrkortade armdelen och den axiella mel- lanrumskonytan. I andra utforingsformer är den fOrkortade armdelen placerad mellan den fOrkortade armdelen och den axiella mellanrumsfastytan. Vidare är den elastomeriska tatningsringen placerad mellan den forlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. Pa detta sail avgransas den elastomeriska tatningsringen av den fOrlangda armdelen, den fOrkortade armdelen, den radiella mellanrumskonytan och den axiella mellanrumskonytan.

Den elastomeriska tatningsringen aktiverar den stela tatningsringen mot fastet. I synnerhet aktiverar den elastomeriska tatningsringen den fOrlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan. Den fOrlangda armdelen ar placerad mellan den elastomeriska tatningsringen och den radiella mel- lanrumsfastytan. Vidare ar den elastomeriska tatningsringen placerad mellan den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. Den elastomeriska tatningsringen ar placerad mellan den fOrlangda armdelen och den radi- ella mellanrumskonytan sá att den elastomeriska tatningsringen ingriper med den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. Den elastomeriska tatningsringen aktiverar den fOrlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan som svar pa att den elastomeriska tatningsringen ingriper med den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. Pa detta satt aktiverar den elastomeriska tatningsringen den stela tatningsringen mot fastet.

Den elastomeriska tatningsringen flyttar fran ett okomprimerat tillstand till ett komprimerat tillstand som svar pa placering av den elastomeriska tat- ningsringen mellan den forlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. I synnerhet flyttar den elastomeriska tatningsringen fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet som svar pa ingripande med den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan.

Den elastomeriska tatningsringen skjuter den forlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan som svar pa montering av skarningskonen med fastet. I synnerhet skjuter den elastomeriska tatningsringen den %Hangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan som svar pa montering av skarningskonen med %stet genom att stracka axelsegmentet genom den centrala oppningen hos de stela och elastomeriska tatningsringarna. Den elas- tomeriska tatningsringen komprimeras typiskt som svar pa montering av skarningskonen med axelsegmentet pa %stet. Saledes aktiverar den elastomeriska tatningsringen den stela tatningsringen mot fastet nar den är i det komprimerade tillstandet.

Det finns ett tryck mellan den forlangda armdelen och den radiella mel- lanrumsfastytan eftersom den elastomeriskt tatningsringen aktiverar den farlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan. Trycket mellan den forlangda armdelen och den radiella mellanrumsfastytan kan styras pa manga olika satt. Till exempel kan trycket Okas och minskas genom minskning respektive Okning av langden av den forlangda armdelen. Vidare kan trycket okas och minskas genom minskning respektive Okning av hardheten pa materialet i den elastomeriska tatningsringen. Flardheten pa materialet i den elastomeriska tatningsringen kan Andras genom andring av det anvanda materialets durometer.

Som diskuteras mer i detalj nedan är det vanligen Onskvart fOr den elastomeriska tatningsringen att bilda en statisk tatning med den stela tat- ningsringen och skarningskonen. Det är sarskilt Onskvart for den elastomeriska tatningsringen att bilda en statisk tatning med den fOrlangda armdelen och 11 den radiella mellanrumskonytan. Det ar onskvart for den elastomeriska tatningsringen aft bilda en statisk tatning med den stela tatningsringen och skarningskonen sa aft den elastomeriska tatningsringen och den stela tatningsringen inte roterar i fOrhallande till skarningskonen. Vidare ar det onskvart for den elastomeriska tatningsringen aft bilda en statisk tatning med den stela tatningsringen och skarningskonen sa aft den elastomeriska tatningsringen och den stela tatningsringen roterar i forhallande till fastet som svar pa rotation av skarningskonen. Den stela tatningsringen roterar i fOrhallande till fastet sa aft en dynamisk tatning bildas daremellan. Salades star mellanrumstat- ningssammansattningen i icke-roterande kontakt med skarningskonen och i roterande kontakt med fastet. Pa detta satt bildar mellanrumstatningssammansattningen statiska och dynamiska tatningar med skarningskonen respektive fastet.

Som namnts ovan bildas mellanrummet som svar pa montering av skarningskonen med fastet. I synnerhet bildas mellanrummet som svar pa montering av skarningskonen med axelsegmentet pa fastet. I en del situationer monteras skarningskonen med axelsegmentet after aft axelsegmentet har tagit emot mellanrumstatningssammansattningen. I andra situationer bars mellanrumtatningssammansattningen av skarningskonen och axelsegmentet stracks genom mellanrumstatningssammansattningen for att monteras till skarningskonen. SAlades bildas mellanrummet som svar pa placering av den elastomeriska tatningsringen mellan den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. Vidare bildas mellanrummet som svar pa ingripande av den elastomeriska tatningsringen med den fOrlangda armdelen och den radi- ella mellanrumskonytan. Mellanrummet bildas som svar pa flyttning av den elastomeriska tatningsringen mellan de okomprimerade och de komprimerade tillstanden. Sarskilt flyttar den elastomeriska tatningsringen fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet som svar pa bildande av mellanrummet.

Som namnts ovan ar det Onskvart kir den elastomeriska tatningsringen aft bilda statiska tatningar med den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan, De statiska tatningarna bildas som svar pa placering av den elastomeriska tatningsringen mellan den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. Vidare bildas de statiska tatningarna som svar pa ingri- pande av den elastomeriska tatningsringen med den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. De statiska tatningarna bildas som svar pa flyttning av den elastomeriska tatningsringen mellan de okomprimerade och 12 de komprimerade tillstanden. I synnerhet flyttar den elastomeriska tatningsringen fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet som svar pa bildande av de statiska tatningarna.

Som namnts ovan sá bildas smorjmedelskammaren som svar pa mon- tering av skarningskonen med axelsegmentet pa fastet. I en del situationer monteras skarningskonen med axelsegmentet efter aft axelsegmentet har tagit emot mellanrumstatningssammansattningen. Saledes bildas i dessa situationer smorjmedelskammaren after aft axelsegmentet har tagit emot mellanrumstatningssammansattningen. I andra situationer bars mellanrumstat- ningssammansattningen av skarningskonen och axelsegmentet stracker sig genom mellanrumstatningssammansattningen for aft montera skarningskonen. I dessa situationer bildas saledes smOrjmedelskammaren efter att mellanrumstatningssammansattningen bars av skarningskonen. I endera av dessa situationer bildas smOrjmedelskammaren som svar pa placering av den elastomeriska tatningsringen mellan den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. Vidare bildas smOrjmedelskammaren som svar pa ingripande av den elastomeriska tatningsringen med den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. SmOrjmedelskammaren bildas som svar pa flyttning av den elastomeriska tatningsringen mellan de okomprimerade och de komprimerade tillstanden. I synnerhet flyttar den elastomeriska tatnings- ringen fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet som svar pa bildande av smOrjmedelskammaren.

Fig 1a ar en perspektivvy av en roterande jordborrkrona 100 och fig lb ar en genomskuren sidovy av den roterande jordborrkronan 100 tagen langs en skarlinje lb-1 b i fig la. I denna utfOringsform är den roterande jordborrkro- nan 100 en roterande jordborrkrona av trekonstyp och omfattar tre fasten 101. Emellertid visas endast tva fasten i perspektivvyn i fig la.

Som visas i figurerna la och lb är en skarningskon 102 med skarningskonstander 103 roterbart monterad pa ett axelsegment 101a (fig 1 b) pa vane faste 101. Pa detta satt omfattar den roterande jordborrkronan 100 en skarningskon som bars av ett faste. Skarningskonen 102 och axelsegmentet 101a avgransar ett inre omrade 108 som är placerat mellan dessa och fungerar som en smorjmedelskammare. Den roterande jordborrkronan 100 kan omfatta ett eller flera rullager 107a och/eller kullager 107b vilka star i flOdande fOrbindelse med det inre omradet 108. Rullagren 107a och kullagren 107b underlattar skarningskonens 102 rotation i forhallande till fastet 101. I synnerhet underlattar rullagren 107a och kullagren 107b skarningskonens 102 rota- 13 tion i fOrhallande till axelsegmentet 101a kring en rotationsaxel 112 (fig 1b). I denna utfOringsform stacker sig rotationsaxeln 112 genom ett centrum av skarningskonen 102 och skarningskonen 102 roterar kring rotationsaxeln 112. I en del utforingsformer ar %stet 101 och skarningskonen 102 sammanbund- na med ett axellager sa'som axellagret som visas i US patentansokningar nr 6 691 804 och 7 182 154, vilkas innehAll ingar har som referens.

En mellanrumstatningssammansattning (visas ej) av tatningssammansattningen är typiskt placerad i ett tatningsomrade som har en del som visas som tatningsomrklen 104a och 104b (fig 1b), Mr att begransa flodet av smOrjmedel fran det inre omradet 108 till ett yttre omrade 109 genom en Oppning 111 (figurerna la och lb). Det bor noteras att det yttre omradet 109 ligger utanfor den roterande jordborrkronan och att Oppningen 111 är en ringformig oppning som stracker sig omkring axelsegmentet 101a och ligger mellan axelsegmentet 101a och skarningskonen 102. Oppningen 111 bildas som svar pa monterande av skarningskonen 102 med axelsegmentet 101a. SmOrjmedlet smOrjer rullagren 107a och kullagren 107b for att minska mangden friktion mellan dem och fastet 101 och skarningskonen 102. Tatningssammansattningen begransar aven flOdet av spillror frAn det yttre omrklet 109 till det inre omradet 108 genom Oppningen 111. Pa detta satt begransar tatningssammansattningen flOdet av material mellan det inre omradet 108 och det yttre omrklet 109.

Typiskt är det Onskvart fOr mellanrumstatningssammansattningen att rotera i fOrhallande till %stet 101 som svar pa skarningskonens 102 rotation. Nar mellanrumstatningssammansattningen roterar i fOrhallande till %stet 101 är det Onskvart for mellanrumstatningssammansattningen att bilda en dynamisk tatning med %stet 101 och en statisk tatning med skarningskonen 102.

Det bOr aven noteras att det är Onskvart fiir mellanrumstatningssammansattningen att Astadkomma en tatning mellan %stet 101 och skarningskonen 102 som svar pa att skarningskonen 102 flyttas i en axiell riktning 10 och en radiell riktning 1061 forhallande till %stet 101. Skarningskonen 102 kan flyttas i den axiella riktningen 105 och den radiella riktningen 106 av m8nga olika anledningar. Skarningskonen 102 kan till exempel flyttas i den axiella riktningen 105 och den radiella riktningen 106 som svar pa att vara oonskat ickelinjerad med %stet 101. Vidare kan skarningskonen 102 flyttas i den axiella riktningen 105 och den radiella riktningen 106 som svar pa ingri- pande med formationen. 14 Det bar aven noteras att den axiella riktningen 105 motsvarar de axiella riktningarna hos axelsegmentet 101a och skarningskonen 102 nar skarningskonen 102 monteras med axelsegmentet 101a. Vidare motsvarar den radiella riktningen 106 de radiella riktningarna hos axelsegmentet 101a och skarningskonen 102 nar skarningskonen 102 monteras med axelsegmentet 101a. Rotationsriktningen 112 är parallell med den axiella riktningen 105 och vinkelrat mot den radiella riktningen 106.

Det är onskvart att satta skarningskonen 102 narmare en bakre del 101b pa fastet 101 far att minska mangden vridmoment som erfars av skar- ningskonen 102 som svar pa ingripande med en formation. Det av skarningskonen 102 erfarna vridmomentet är typiskt svaret pa en kraft F som anbringas pa skarningskonen 101 vilken fororsakar skarningskonen 102 att rotera neat och utat i en riktning 144, vilket visas i fig lb. Det bar noteras att kraften F i fig lb är riktad uppat. Det bar aven noteras att den del av skarningskonen 102 som är nara omradet 104b kopplar ur axelsegmentet 101a som svar pa kraften F. Vidare ingriper den del av skarningskonen 102, som är nara omradet 104a, med axelsegmentet 101a som svar pa kraften F.

Den del av skarningskonen 102 som är nara omradet 104a vilken in-griper med axelsegment 101a som svar pa kraften F kan farorsaka axelseg- mentet 101a att oanskat brytas i narheten av omradet 104a. Nar axelsegment 101a bryts är det mera sannolikt att smarjmedel lacker fran smarjmedelskammaren 108. Vidare, nar axelsegment 101a bryts är det mer troligt att spillror fladar fran det yttre omradet 109 till smorjmedelskammaren 108. Dessutom nar axelsegment 101a bryts kommer skarningskonen 102 inte att kunna rotera kring axelsegment 101a lika effektivt. Till exempel är det mer sannolikt att skarningskonen 102 "vacklar till" som svar pa rotation kring ett avbrutet axelsegment 101a.

Tatningssammansattningen som beskrivs har medger att skarningskonen 102 satts narmare den bakre delen 101b pa fastet101 eftersom den for- kortade armdelen strAcker sig axiellt langs axelsegmentet och den farlangda armdelen stracker sig radiellt fran axelsegmentet. Den farkortade armdelen är kortare an den forlangda armdelen sa att tatningssammansattningen upptar mindre axiellt utrymme och skarningskonen 102 är placerad nArmare den bakre delen 101b pa fastet 101. Skarningskonen 102 erfar mindre vridmo- ment som svar pa kraften F som appliceras pa denna eftersom tatningssammansattningen upptar mindre axiellt utrymme och en tipp 102a (fig lb) pa konen 103 ligger narmare den bakre delen 101b av %stet 101. Pa detta sãft minskar tatningssammansattningen mangde vridmoment som erfars av skarningskonen 102 som svar pa ingripande med formationen. Skarningskonen 102 erfar mindre vridmoment sa att axelsegment 101a är mindre sannolikt att brytas.

Mellanrumstatningssammansattningen kan ha manga olika konfigura- tioner. Emellertid omfattar den en elastomerisk tatningsring och en stel tatningsring som är placerade i ett mellanrum pa fastet och skarningskonen. Den elastomeriska tatningsringen och den stela tatningsringen i mellanrumstatningssammansattningen kan vara av manga olika typer, vilket inom kort kommer att diskuteras mer i detalj.

Fig 2a är en genomskuren vy av en roterande jordborrkrona 100a, tagen tangs en skarlinje lb-lb i fig la och visar tatningsomradet 104a i fig lb. 1 denna utforingsform är den roterande jordborrkronan 100a samma som jordborrkronan 100 och omfattar ett mellanrum 120 som är belaget i tatningsom- Cadet 104a, varvid mellanrummet 120 är placerat mellan Oppningen 111 och det inre omradet 108. Det kw noteras att mellanrummet 120 ar ett ringformigt mellanrum som stracker sig kring axelsegmentet 101a och ligger mellan axelsegmentet 101a och skarningskonen 102. Idenna utfOringsform omfattar mellanrummet 120 den radiella mellanrumskonytan 121 och den axiella mellan- rumskonytan 122 av skarningskonen 102. Vidare omfattar mellanrummet 120 den radiella mellanrumsfastytan 123 och den axiella mellanrumsfastytan 124 pa fastet 101. Det bOr noteras att den radiella mellanrumsfastytan 123 och den axiella mellanrumsfastytan 124 typiskt Or ytor pa axelsegmentet 101a.

Som visas i fig 2a avgransas mellanrummet 120 av den radiella mel- lanrumskonytan 121, den axiella mellanrumskonytan 122, den radiella mel- lanrumsfastytan 123 och den axiella mellanrumsfastytan 124. De radiella mellanrumsytorna 121 och 123 är motsatta varandra och de axiella mellanrumsytorna 122 och 124 är motsatta varandra. Vidare star de radiella mellanrumsytorna 121 och 123 mitt emot varandra och de axiella mellanrumsytorna 122 och 124 star mitt emot varandra. Den radiella mellanrumskonytan 121 och den axiella mellanrumskonytan 122 skar varandra vid ett horn 125 och den radiella mellanrumsfastytan 123 och den axiella mellanrumsfastytan 124 skar varandra vid ett horn 126, varvid hOrnen 125 och 126 är motsatta varandra. HOrnet 125 är ett hOrn pa skarningskonen 102 och hOrnet 126 är ett hewn pa fastet 101. Hornet 125 stracker sig ringformigt kring rotationsaxeln 112 och hornet 126 strAcker sig ringformigt kring axelsegmentet 101a. 16 Det bor noteras all ytorna 121 och 123 ar radiella ytor eftersom de stracker sig i den radiella riktningen 106. Vidare ar ytorna 122 och 124 axiella ytor eftersom de stacker sig i den axiella riktningen 105. Det bOr ocksa noteras att ytorna 121 och 122 är konytor eftersom de är ytor pa skarningskonen 102. Vidare är ytorna 123 och 124 fastytor eftersom de är ytor pa fastet 101.

Ytorna 121 och 122 är ringformiga ytor eftersom de stracker sig ringformigt kring skarningskonens 102 rotationsaxel 112. Vidare ar ytorna 123 och 124 ringformiga ytor eftersom de stacker sig ringformigt kring axelsegment 101a.

Mellanrummet 120 är bildat som svar pa montering av skarningskonen 102 med fastet 101. I synnerhet ar mellanrummet 120 bildat som svar pa montering av skarningskonen 102 med axelsegmentet 101a. Mellanrummet 120 är bildat som svar pa placering av den radiella mellanrumskonytan 121 sa den ar motsatt den radiella mellanrumsfastytan 123. Vidare ar mellanrummet 120 bildat som svar pa placering av den axiella mellanrumskonytan 122 sá den ar motsatt den axiella mellanrumsfastytan 124. Mellanrummet 120 är bildat som svar pa placering av den radiella mellanrumskonytan 121 sá aft den star mitt emot den radiella mellanrumsfastytan 123. Vidare ar mellanrummet 120 bildat som svar pa placering av den axiella mellanrumskonytan 122 sa aft den star mitt emot den axiella mellanrumsfastytan 124. Pa detta satt bildas mellanrummet 120 som svar pa montering av skarningskonen 102 med fastet 101.

Fig 2b ar en genomskuren vy av den roterande jordborrkronan 100a, tagen langs skarlinje 1b-1b i fig 1a, som visar en mellanrumstatningssammansattning 117 som ar placerad i mellanrummet 120 (fig 2a). Fig 3a ar en perspektivvy av en uffiiringsform av mellanrumstatningssammansattningen 117 och fig 3b är en genomskuren perspektivvy av mellanrumstatningssammansattningen 117 i fig 3a tagen tangs en skarlinje 3b-3b i fig 3a. Vyn av mellanrumstatningssammansattningen 117 i fig 2b är i en riktning 118 i fig 3b.

Mellanrumsfastytan 117 omfattar en stel tatningsring 130 och en elas- tomerisk tatningsring 140. Fig 4a är en perspektivvy av en ufforingsform av den stela tatningsringen 130 och fig 4b är en genomskuren perspektivvy av en ufforingsform av den stela tatningsringen 130 i fig 4a tagen langs en skarlinje 4h-4h i fig 4a. Vyn av den stela tatningsringen 130 i fig 2b ar tagen i riktningen 118 i fig 4b. Som diskuteras mer i detalj nedan omfattar den stela tat- ningsringen 130 en fiirlangd armdel 131 och en forkortad armdel 132. Den stela tatningsringen 130 omfattar ett stelt material, sasom metall, sa aft den ar mindre sannolik all genomdrankas med spillror. 17 Fig 5a är en perspektivvy av en utfOringsform av den elastomeriska tatningsringen 140 och fig 5b är en genomskuren perspektivvy av den elastomeriska tatningsringen 140 i fig 5a tagen langs en skarlinje 5b-5b i fig 5a. Vyn av den elastomeriska tatningsringen 140 i fig 2b är tagen i riktningen 118 i fig 5b.

Den elastomeriska tatningsringen 140 omfattar elastomeriskt material sa att den repeterbart kan flyttas mellan komprimerade och okomprimerade tillstand. I denna utfOringsform har den elastomeriska tatningsringen 140 en cirkular tvarsnittsform nar den är i det okomprimerade tillstandet. Emellertid, vilket visas av en indikationspil 160 i fig 5b, har den elastomeriska tatnings- ringen 140 en icke-cirkular tvarsnittsform nar den är i ett komprimerat till-stand. I synnerhet har den elastomeriska tatningsringen 140 en avlang tvarsnittsform nar den är i det komprimerade tillstandet. Det bor noteras att den elastomeriska tatningsringen 140 kan ha icke-cirkulara tvarsnittsformer i det okomprimerade tillstandet, ifall detta Onskas. Till exempel kan den elastome- riska tatningsringen 140 ha avlanga rektangulara och kvadratiska tvarsnittsformer i det okomprimerade tillstandet. Exempel pa elastomeriska tatningsringar med icke-cirkulara tvarsnittsformer i det okomprimerade tillstandet visas i den ovan refererade US patentansokan nr 6 033 117.

For utfOringsformen i vilken den elastomeriska tatningsringen 140 har en cirkular tvarsnittsform i det okomprimerade tillstandet, drivs dimensionerna hos den elastomeriska tatningsringen 140 i den axiella riktningen 105 och den radiella riktningen 106 att vara lika i det okomprimerade tillstandet. I dessa utforingsformer, i det komprimerade tillstandet, drivs dimensionerna av den elastomeriska tatningsringen 140 i den axiella riktningen 105 och den radiella riktningen 106 att vara olika. I synnerhet reduceras den elastomeriska tatningsringens 140 dimension i den axiella riktningen 105 i fiirhallande till motsvarande dimension i de okomprimerade tillstandet. Vidare okas den elastomeriska tatningsringens 140 dimension i den radiella riktningen 106 i fijrhal- lande till motsvarande dimension i det okomprimerade tillstandet. Det bOr ocksa noteras att den elastomeriska tatningsringen 140 är i det komprimerade tillstandet i fig 2b. Exempel pa den elastomeriska tatningsringen 140 i det okomprimerade tillstandet kommer att diskuteras mer i detalj nedan.

Som diskuteras mer i detalj nedan, flyttas den elastomeriska tatnings35 ringen 140 mellan de komprimerade och de okomprimerade tillstanden som svar pa att den radiella mellanrumskonytan 121 flyttas i fOrhallande till den radiella mellanrumsfastytan 123. Ett satt pa vilket den radiella mellanrums- 18 konytan 121 kan flyttas i forhallande till den radiella mellanrumsfastytan 123 är aft flytta skarningskonen 102 i den axiella riktningen 105. Den elastomeriska tatningsringen 140 flyttas mellan de komprimerade och de okomprimerade tillstanden som svar pa flyttning av den radiella mellanrumskonytan 121 i for- hallande till den radiella mellanrumsfastytan 123. Den elastomeriska tatnings- ringen 140 flyttas mellan de komprimerade och de okomprimerade tillstanden som svar pa att vara ingripen med den radiella mellanrumskonytan 121 och den stela tatningsringen 130. I synnerhet flyttas den elastomeriska tatningsringen 140 mellan de komprimerade och de okomprimerade tillstanden som svar pa aft den elastomeriska tatningsringen 140 ar ingripen med den radiella mellanrumskonytan 121 och den forlangda armdelen 131. Det bor noteras aft flyttningen av skarningskonen 102 begransas till aft vara mindre an eller lika med mangden av kompression som erFars av den elastomeriska tatningsringen 140.

Som kan ses i figurerna 3a, 3b, 4a, 4b, 5a och 5b ar mellanrumstat- ningssammansattningen 117, den stela tatningsringen 130 och den elastomeriska tatningsringen 140 ringformiga och har vardera en central Oppning. Den stela tatningsringens 130 centrala Oppning, som har en inre radie pa R1 (fig 4a) ar dimensionerad och formad fOr aft ta emot axelsegmentet 101a, vilket visas i figurerna 7b och 8b nedan. Vidare ar den elastomeriska tatningsringens 140 centrala Oppning, som har en inre radie pa R2 (fig 5a) dimensionerad och formad for aft ta emot den forkortade armdelen 132, vilket visas i figurerna 3b, 7b och 8b. Radien R2 ar stOrre an radien R1, eftersom den elastomeriska tatningsringens 140 centrala Oppning ar dimensionerad och formad for aft ta emot den forkortade armdelen 132. Det bOr noteras aft den stela tatningsringens 130 och den elastomeriska tatningsringens 140 inre radier kan bestammas pa manga olika satt. I denna utfOringsform bestams den stela tatningsringens 130 och den elastomeriska tatningsringens 140 inre radier frail en centrumpunkt 113, vilken visas i fig 3a, 4a och 5a. Det bor aven note- ras att rotationsaxeln 112 (fig 1b) vanligen stracker sig genom centrumpunk- ten 113 sa att skarningskonen 102 och tatningssammansattningen 117 roterar kring rotationsaxeln 112.

Figurerna 6a, 6b och 6c ar narbildsandvyer av den stela tatningsringen 130 sedd i riktningen 118 i fig 4b, vilka visar den forlangda armdelen 131 och 35 den forkortade armdelen 132 i mer detalj. Den fOrlangda armdelen 131 är langre an den fOrkortade armdelen 132 och den fbrlangda armdelen 131 19 stacker sig utat fra'n den fOrkortade armdelen 132 s6 aft den stela tatningsringen 130 har en L-formad tvarsnittsform.

Den forlangda armdelen 131 och den fOrkortade armdelen 132 ar forbundna med varandra vid en skarning 134. Det bOr noteras att i denna utfel- ringsform ar skarningen 134 placerad i narheten av hornet 126 (figurerna 2a och 2b) och ifran hOrnet 125 (figurerna 2a och 2b) nar den stela tatningsringen 130 tas emot av axelsegmentet 101a. Den fOrlangda armdelen 131 och den fOrkortade armdelen 132 ar i fOrhallande till varandra sammanbundna med en vinkel som inte är noll. I denna utfOringsform ar vinkeln som inte är noll ungefar nittio grader sa att den fOrlangda armdelen 131 och den fOrkorta- de armdelen 132 ar vinkelrata mot varandra och den stela tatningsringen 130 har en L-formad tvarsnittsform. Vanligen valjs den stela tatningsringens 130 tvarsnittsform sa att den stela tatningsringen 130 stracker sig langs den radiella mellanrumsfastytan 123 och den axiella mellanrumsfastytan 124 nar den stela tatningsringen 130 tas emot av axelsegmentet 101a. Som kommer att diskuteras i mer detalj nedan sa är det Onskvart for den stela tatningsringen 130 aft stracka sig langs den radiella mellanrumsfastytan 123 sa att en dynamisk tatning formas mellan dem. I synnerhet ar det onskvart for den fOrlangda armdelen 131 aft stracka sig langs den radiella mellanrumsfastytan 123 sa att en dynamisk tatning 135 (fig 2b) bildas daremellan. Den dynamiska tatningen 135 kommer att diskuteras i mer detalj nedan.

Som visas i figurerna 6b och 6c omfattar den stela tatningsringen 130 en dynamisk yta 151 for den forlangda armdelen och en statisk yta 150 for den fOrlangda armdelen, vilka ytor ar ytor hos den forlangda armdelen 131.

Den dynamiska ytan 151 for den forlangda armdelen ar motsatt den statiska ytan 150 fOr den fOrlangda armdelen. Vidare vetter den statiska ytan 150 fOr den fOrlangda armdelen bort fran den dynamiska ytan 151 Mr den fOrlangda armdelen.

Den stela tatningsringen 130 omfattar en dynamisk yta 152 fOr den fOrkortade armdelen och en statisk yta 153 for den fOrkortade armdelen, vilka ar ytor hos den fOrkortade armdelen 132. Den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen är motsatt den statiska ytan 153 Mr den fOrkortade armdelen. Vidare vetter den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen bort fran den statiska ytan 153 for den fOrkortade armdelen.

Den stela tatningsringen 130 omfattar en andyta 137 for den forlangda armdelen, vilken yta ar en yta fOr den forlangda armdelen 131 som stracker sig mellan den statiska ytan 150 Mr den fOrlangda armdelen och den dyna- miska ytan 151 fOr den fOrlangda armdelen. Andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen vetter bort fran den dynamiska ytan 152 for den forkortade armdelen. Den stela tatningsringen 130 omfattar en andyta 138 for den fOrkortade armdelen, vilken yta är en yta fOr den fOrkortade armdelen 132 som stracker sig mellan den dynamiska ytan 152 fOr den fOrkortade armdelen och den statiska ytan 153 fOr den fOrkortade armdelen. Andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen vetter bort fran den dynamiska ytan 151 Rr den fOrlangda armdelen.

Fig 6c visar att den fOrlangda armdelen 131 5r langre an den fOrkorta- de armdelen 132 och att den fOrkortade armdelen 132 är kortare an den fOrlangda armdelen 131. Den fOrlangda armdelen 131 är langre an den fOrkortade armdelen 132 sa att andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen ligger langre bort fran skarningen 134 an andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen. Vidare ar den fOrlangda armdelen 131 langre an den fOrkortade armdelen 132 sa att andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen ligger narmare skarningen 134 an andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen. Den fOrkortade armdelen 132 är kortare an den fOrlangda armdelen 131 sa att andytan 138 for den fOrkortade armdelen ligger narmare skarningen 134 an andytan 137 for den fOrlangda armdelen. Vidare är den fOrkortade armdelen 132 kortare an den fOrlangda armdelen 131 sa att andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen ligger langre bort fran skarningen 134 an andytan 138 for den fOrkortade armdelen.

Den fOrlangda armdelen 131 5r langre an den fOrkortade armdelen 132 sa att andytan 137 for den fOrlangda armdelen ligger langre bort fran hornet 126 (figurerna 2a och 2b) an andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen. Vidare är den fOrlangda armdelen 131 langre an den fOrkortade armdelen 132 sa att andytan 138 for den fOrkortade armdelen ligger narmare hornet 126 an andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen. Den fOrkortade armdelen 132 är kortare an den fOrlangda armdelen 131 sa att andytan 138 for den fOrkortade armdelen ligger nal-mare hOrnet 126 an andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen.

Vidare ar den fOrkortade armdelen 132 kortare an den fOrlangda armdelen 131 sa att andytan 137 for den fOrlangda armdelen ligger langre bort fran hornet 126 an andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen.

I fig 6c betecknas avstandet mellan andytan 137 for den fOrlangda armdelen och den dynamiska ytan 152 fOr den fOrkortade armdelen som av- standet L1 och avstandet mellan Andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen och den dynamiska ytan 151 fOr den fOrlangda armdelen betecknas som avstandet L2. I denna utforingsform motsvarar avstandet mellan andytan 137 fOr 21 den farlangda armdelen och skarningen 134 avstandet L1 och avstAndet melIan andytan 138 for den farkortade armdelen och skarningen 134 motsvarar avstandet L2- Den forlangda armdelen 131 ar langre an den farkortade armdelen 132 sA all avstAndet L1, mellan andytan 137 far den farlangda armdelen och den dynamiska ytan 152 far den farkortade armdelen ar starre an avstandet L21 mellan andytan 138 far den farkortade armdelen och den dynamiska ytan 151 far den farlangda armdelen. PA detta satt blir avstAndet L1 storre an avstAndet L2 och den forlangda armdelen 131 ar langre an den farkortade armdelen 132. Den farkortade armdelen 132 ar kortare an den farlangda armdelen 131 sa att avstAndet L2 mellan andytan 138 far den farkortade armdelen och den dynamiska ytan 151 far den farlangda armdelen ar kortade an avstandet L1 mellan andytan 137 far den farlangda armdelen och den dynamiska ytan 152 for den forkortade armdelen. Pa delta satt blir avstAndet L2 mindre an avstan- det L1 och den forkortade armdelen 132 blir kortare an den farlangda armdelen 131.

Den stela tatningsringen 130 omfattar en skara 133, vilket visas i figurerna 6a, 6b, 6c, 6d och 6e. Det bar noteras att figurerna 6d och 6e ar genomskurna andvyer av mellanrumstatningssammansattningen 117 sett i riktningen 118 i fig 3b. Nar den stela tatningsringen 130 tas emot av axel- segmentet 101a, vetter skaran 133 mot harnet 125 (figurerna 2a och 2b), vilket ar skarningen mellan de axiella och de radiella mellanrumskonytorna 121 och 122 pa skarningskonen 102. Vidare vetter skaran 133 bort frAn harnet 126, vilket ar skarningen mellan de axiella och de radiella mellanrumsfast- ytorna 123 och 124.

Skaran 133 stracker sig mellan den forlangda armdelen 131 och den farkortade armdelen 132. Vidare vetter den statiska ytan 150 far den farlangda armdelen och den statiska ytan 153 far den forkortade armdelen mot skAran 133. PA detta satt avgransas skaran 133 av den radiella mellanrumskon- ytan 121, den axiella mellanrumskonytan 122, den statiska ytan 150 for den farlangda armdelen och den statiska ytan 153 far den forkortade armdelen nar den stela tatningsringen 130 placeras i mellanrummet 120, vilket visas i fig 2b.

Som visas i figurerna 6d och 6e ar skAran 133 dimensionerad och for-35 mad for att ta emot den elastomeriska tatningsringen 140. Pa detta satt avgransas den elastomeriska tatningsringen 140 av den radiella mellanrumskonytan 121, den axiella mellanrumskonytan 122, den statiska ytan 150 for 22 den fOrlangda armdelen och den statiska ytan 153 for den fOrkortade armdelen nar den stela tatningsringen 130 och den elastomeriska tatningsringen 140 ãr placerade i mellanrummet 120, vilket visas i fig 2b.

Vanligen ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 med den for- langda armdelen 1313 och/eller den fOrkortade armdelen 132. I fig 6d ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 med bade den fOrlangda armdelen 131 och den fOrkortade armdelen 132. I utfOringsformen i fig 6d ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 med den fOrlangda armdelen 131 sa att en statisk tatning 142 bildas mellan dem. Sarskilt ingriper den elastomeriska tat- ningsringen 140 med den statiska ytan 150 for den fOrlangda armdelen sa att den statiska tatningen 142 bildas daremellan. I dessa utfOringsformer ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 ocksa med den forkortade armdelen 132 sa att en statisk tatning 143 bildas mellan dem. Sdrskilt ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 med den statiska ytan 153 fOr den fOrkortade armdelen sa att den statiska tatningen 143 bildas daremellan.

Det bOr noteras att i en del uffOringsformer sa ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 med den statiska ytan 150 for den fbrlangda armdelen och, i det okomprimerade tillstandet sa ingriper inte den elastomeriska tatningsringen 140 med den statiska ytan 153 fOr den fOrkortade armdelen. I dessa utfOringsformer kan emellertid den elastomeriska tatningsringen 1 ingripa med den statiska ytan 150 for den fOrlangda armdelen och den statiska ytan 153 for den fOrkortade armdelen som svar pa flyttning fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet. Pa detta satt bildas den statiska tatningen 143 som svar pa att den elastomeriska tatningsringen 1 flyttas fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet.

I ufforingsformen i fig 6e ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 med den fOrlangda armdelen 141 och ingriper inte med den fOrkortade armdelen 132 nal- den elastomeriska tatningsringens 140 och den stela tatningsringens 130 centra ligger i samma linje. I dessa utfOringsformer ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 med den fOrlangda armdelen 131 sa att den statiska tatningen 142 bildas emellan dem. I synnerhet ingriper den elastomeriska tatningsringen 140 med den statiska ytan 150 fOr den fOrlangda armdelen sa att den statiska tatningen 142 bildas daremellan.

Det bor noteras att i uffOringsformen i fig 6e sa kan en del av den elas35 tomeriska tatningsringen 140 ingripa med den fOrkortade armdelen 132, medan en annan del av den elastomeriska tatningsringen 140 inte ingriper med den fOrkortade armdelen 132. I synnerhet kan en del av den elastomeriska 23 tatningsringen 140 ingripa med den dynamiska ytan 153 fOr den fOrkortade armdelen. Emellertid ingriper inte en annan del av den elastomeriska tatningsringen 140 med den fOrkortade armdelen 132. I synnerhet ingriper en annan del av den elastomeriska tatningsringen 140 inte med den dynamiska ytan 153 fOr den fOrkortade armdelen. Delen av den elastomeriska tatningsringen 140 kan ingripa med den fOrkortade armdelen 132 medan en annan del av den elastomeriska tatningsringen inte ingriper med den forkortade armdelen, om den elastomeriska tatningsringens 140 och den stela tatningsringens 130 centra inte är i linje med varandra. I nagra utfOringsformer ingri- per den elastomeriska tatningsringen 140 inte med den fOrkortade armdelen 132. I dessa utfOringsformer bildar den elastomeriska tatningsringen 140 en tatning med den forlangda armdelen 131 och den elastomeriska tatningsringen 140 bildar inte en tatning med den forkortade armdelen 132.

I nagra situationer bildas de statiska tatningarna 142 och/eller 143 efter att den stela tatningsringen 130 tas emot av axelsegmentet 101a. I dessa situationer tas den stela tatningsringen 130 emot av axelsegmentet 101a och sedan tas den elastomeriska tatningsringen 140 emot av axelsegmentet 101a och monteras med den stela tatningsringen 130 sA att de statiska tatningarna 142 och/eller 143 bildas. I andra situationer bildas de statiska tatningarna 142 och/eller 143 innan den stela tatningsringen 130 tas emot av axelsegmentet 101a. I dessa situationer monteras den elastomeriska tatningsringen 140 med den stela tatningsringen sA att de statiska tatningarna 142 och/eller 143 bildas och sedan monteras mellanrumstatningsringen 117 med axelsegmentet 101a eller skarningskonen 102, som beskrivits ovan.

Det bör noteras att den elastomeriska tatningsringen 140 bildar en sta- tisk tatning 139 med skarningskonen 102, vilket visas i fig 2b. I synnerhet bildar den elastomeriska tatningsringen 104 en statisk tatning 139 med den axiella mellansrumskonytan 121. Som narnnts ovan, är det Onskvart fOr den elastomeriska tatningsringen 140 att bilda den statiska tatningen 142 med den stela tatningsringen 130, vilket visas i figurerna 6d och 6e. I synnerhet ar det Onskvart fOr den elastomeriska tatningsringen 140 att bilda den statiska tatningen 142 med den forlangda armdelen 131 hos den stela tatningsringen 130. Det bOr noteras att den statiska tatningen 139 ar motsatt den statiska tatningen 142. (figurerna 6d och 6e).

I en del situationer bildas den statiska tatningen 139 efter att mellan- rumstatningsringen 117 tagits emot av axelsegmentet 101a. I dessa situationer tas mellanrumstatningsringen 117 emot av axelsegmentet 101a och se- 24 dan monteras skarningskonen 102 med axelsegmentet 101a. I andra situationer bildas den statiska tatningen 139 innan mellanrumstatningsringen 117 tas emot av axelsegmentet 101a. I dessa situationer bars mellanrumstatningsringen 117 av skarningskonen 102 sa att den statiska tatningen 139 bil- das och sedan monteras mellanrumstatningsringen 117 och skarningskonen 102 med axelsegmentet 101a, som beskrivits ovan.

Saledes ar det vanligen onskvart aft den elastomeriska tatningsringen 140 bildar den statiska tatningen 142 med den stela tatningsringen 130 och den statiska tatningen 139 med skarningskonen 102. I synnerhet ar det Onsk- vart ftir den elastomeriska tatningsringen 140 att bilda den statiska tatningen 142 med den fOrlangda armdelen 131 och den statiska tatningen 139 med den radiella mellanrumskonytan 121. Det ar onskvart kir den elastomeriska tatningsringen 140 att bilda de statiska tatningarna 142 och 139 sa att den elastomeriska tatningsringen 140 och den stela tatningsringen 130 inte rote- rar i forhallande till skarningskonen 102. Vidare ar det Onskvart for den elas- tomeriska tatningsringen 140 aft bilda den statiska tatningen 142 med den stela tatningsringen 130 och den statiska tatningen 139 med skarningskonen 102 sa all den elastomeriska tatningsringen 140 och den stela tatningsringen 130 roterar i forhallande till fastet 101 som svar pa skarningskonens 102 rota- tion. Den stela tatningsringen 130 roterar i forhallande till fastet 101 sa att den dynamiska tatningen 135 bildas daremellan. Pa detta satt bildar mellanrumstatningssammansattningen 117 statiska och dynamiska tatningar med skarningskonen 102 respektive fastet 101. Det bor noteras aft den dynamiska tatningen 135 ar en radiell dynamisk tatning eftersom den stracker sig i den ra- diella riktningen 106.

Den stela tatningsringen 130 ar placerad i mellanrummet 120 sá aft den fOrlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123, vilket visas i fig 2b. Vidare ingriper den fOrlangda armdelen 131 pa den stela tatningsringen 130 med den radiella mellanrumsfastytan 123 sá aft den dynamiska tatningen 135 bildas emellan dem. I synnerhet placeras den stela tatningsringen 130 sa all den dynamiska ytan 151 for den fOrlangda armdelen ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123. Den dynamiska ytan 151 for den forlangda armdelen ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123 sa aft den dynamiska tatningen 135 bildas mellan den dynamiska ytan 151 kir den fOrlangda armdelen och den radiella mellanrumsfastytan 123. Det bOr noteras all den dynamiska ytan 151 for den fOrlangda armdelen vetter mot den radiella mellanrumsfastytan 123.

Saledes bildas den dynamiska tatningen som svar pa montering av mellanrumstatningssammansattningen 117 med fastet 101. I synnerhet bildas den dynamiska tatningen 135 som svar pa montering av den stela tatningsringen 130 med axelsegmentet 101a sa att den farlangda armdelen 131 ingri- per med den radiella mellanrumsfastytan 123. Vidare bildas den dynamiska tatningen 135 som svar pa montering av den stela tatningsringen 130 med axelsegmentet 101a sa att den dynamiska ytan 151 far den farlangda armdelen ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123. Det bar noteras att i en del utforingsformer sa bildas den dynamiska tatningen 135 innan skarnings- konen 102 monteras med axelsegmentet 101a. I andra utfaringsformer bars mellanrumstatningssammansattningen 117 av skarningskonen 102 och de monteras sedan med axelsegmentet 101a s5 att den dynamiska tatningen 135 bildas som svar. Pa detta satt bildas den dynamiska tatningen 135 som svar pa montering av skarningskonen 102 med fastet 101.

Den stela tatningsringen 130 är placerad sa att den stela tatningsring- ens 130 forlangda armdel 131 stracker sig langs den radiella mellanrumsfastytan 123, som visas i fig 2b. Vidare stracker sig den stela tatningsringens 130 farlangda armdel 131 langs den radiella mellanrumsfastytan 123 sá att den dynamiska tatningen 135 bildas daremellan. I synnerhet är den stela tatnings- ringen 130 placerad sa att den dynamiska ytan 151 for den forlangda armdelen stracker sig langs den radiella mellanrumsfastytan 123. Den dynamiska ytan 151 far den forlangda armdelen stracker sig langs den radiella mellanrumsfastytan 123 sa att den dynamiska tatningen 135 bildas mellan den dynamiska ytan 151 far den farlangda armdelen och den radiella mellanrums- fastytan 123.

Som namnts ovan bildas den dynamiska tatningen 135 som svar pa montering av mellanrumstatningssammansattningen 117 med fastet 101. I synnerhet bildas den dynamiska tatningen 135 som svar pa montering av den stela tatningsringen 130 med axelsegmentet 101a pa fastet 101 sa att den farlangda armdelen 131 stracker sig langs den radiella mellanrumsfastytan 123. Vidare bildas den dynamiska tatningen 135 som svar pa montering av den stela tatningsringen 130 med axelsegmentet 101a p5 fastet 101 sa att den dynamiska ytan 151 far den farlangda armdelen stracker sig langs den radiella mellanrumsfastytan 123.

Den stela tatningsringen 130 är placerad i mellanrummet 120 s5 att den forlangda armdelen 131 stracker sig bort fran den axiella mellanrumsfastytan 124, vilket visas i fig 2b. I synnerhet är den stela tatningsringen 1 26 placerad i mellanrummet 120 sa aft den statiska ytan 150 for den forlangda armdelen och den dynamiska ytan 151 for den forlangda armdelen stacker sig bort fran den axiella mellanrumsfastytan 124. Den fOrlangda armdelen 131 stracker sig boil fran den axiella mellanrumsfastytan 124 eftersom, vilket namnts ovan, den forlangda armdelen 131 stracker sig utat fran den fOrkortade armdelen 132.

Den stela tatningsringen 130 är placerad i mellanrummet 120 sa aft den fOrlangda armdelen 131 stracker sig mot oppningen 111. I synnerhet är den stela tatningsringen 130 placerad i mellanrummet 120 sa aft den statiska ytan 150 Mr den forlangda armdelen och den statiska ytan 151 for den forlangda armdelen stracker sig mot Oppningen 111, vilket visas i fig 2b.

Den stela tatningsringen 130 är placerad i mellanrummet 120 sa aft andytan 137 for den forlangda armdelen ar placerad i narheten av Oppningen 111 och boil fran den axiella mellanrumsfastytan 124. Den stela tatningsring- en 130 är placerad i mellanrummet 102 sa aft andytan 137 for den forlangda armdelen vetter mot den axiella mellanrumskonytan 122. Pa detta satt flodar det material som flOdar genom Oppningen 111 mellan andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen och den axiella mellanrumskonytan 122.

Den stela tatningsringen 130 ar placerad i mellanrummet 120 sa aft den fOrkortade armdelen 132 stracker sig langs den axiella mellanrumsfastytan 124, vilket visas i fig 2b. I synnerhet är den stela tatningsringen 130 placerad sa aft den dynamiska ytan 152 Mr den fOrkortade armdelen stracker sig langs den axiella mellanrumsfastytan 124. Den stela tatningsringen 130 är placerad i mellanrummet 120 sa all den dynamiska ytan 152 Mr den forkorta- de armdelen vetter mot den axiella mellanrumsfastytan 124.

I nagra utfOringsformer är den stela tatningsringen 130 placerad i mellanrummet 120 sa aft den fOrkortade armdelen 131 ingriper med den axiella mellanrumsfastytan 124 sa att en dynamisk tatning 110 (fig 6d) bildas där- emellan. I synnerhet är den stela tatningsringen 130 placerad sa aft den dy- namiska ytan 152 fOr den fOrkortade armdelen ingriper med den axiella mellanrumsfastytan 124. Den dynamiska ytan 152 fOr den fOrkortade armdelen ingriper med den axiella mellanrumsfastytan 124 sa all den dynamiska tatningen 110 bildas mellan den dynamiska ytan 152 fOr den fOrkortade armdelen och den axiella mellanrumsfastytan 124. Det bOr noteras aft den dynamis- ka tatningen 110 är en axiell dynamisk tatning eftersom den stracker sig i den axiella riktningen 105. 27 I andra utfOringsformer ligger den fOrkortade armdelen 132 pa avstand fr5n den axiella mellanrumsfastytan 124 s5 aft ett utrymme 129 bildas emelIan dem, vilket visas i fig 2b. Utrymmet 129 stacker sig mellan den fOrkortade armdelen 132 och den axiella mellanrumsfastytan 124. I synnerhet stacker sig utrymmet 129 mellan den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen och den axiella mellanrumsfastytan 124. Pa detta satt bildas inte en dynamisk tatning mellan den fOrkortade armdelen 132 och den axiella mellanrumsfastytan 124.

Den stela tatningsringen 130 är placerad i mellanrummet 120 s5 aft den fOrkortade armdelen 132 stacker sig boil fran den radiella mellanrumsfastytan 123, vilket visas i fig 2b. I synnerhet är den stela tatningsringen 130 placerad i mellanrummet 120 sá aft den dynamiska ytan 152 fOr den fOrkortade armdelen och den statiska ytan 153 fOr den fOrkortade armdelen stacker sig boil fr5n den radiella mellanrumsfastytan 123.

Den stela tatningsringen 130 är placerad i mellanrummet 120 sá aft den fOrkortade armdelen 132 stracker sig mot det inre omradet 108, som visas i fig 2b. I synnerhet är den stela tatningsringen 130 placerad i mellanrummet 120 s5 aft den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen och den statiska ytan 153 for den fOrkortade armdelen stracker sig mot det inre omradet 108.

Den stela tatningsringen 130 är placerad i mellanrummet 120 s5 aft andytan 138 kw den fOrkortade armdelen ar placerad i narheten av det inre omradet 108 och boil fran den radiella mellanrumsfastytan 123. Den stela tatningsringen 130 är placerad i mellanrummet 120 sa aft andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen vetter mot det inre omradet 108. Den stela tatningsringen 130 är ocksa placerad i mellanrummet 120 sa all andytan 138 Mr den fOrkortade armdelen vetter mot den radiella mellanrumskonytan 121. Pa detta satt flodar det material som floclar mellan det inre omr5det 108 och den elastomeriska tatningsringen 140 mellan andytan 138 Mr den fOrkortade armdelen och den radiella mellanrumskonytan 121.

Som namnts ovan aktiverar den elastomeriska tatningsringen 140 den stela tatningsringen 130 mot %stet 101, vilket visas i fig 2b. I synnerhet är den elastomeriska tatningsringen 140 placerad for aft aktivera den stela tatningsringen 130 mot den radiella mellanrumsfastytan 123. Vidare är den elastome- riska tatningsringen 140 placerad fOr aft aktivera den fOrlangda armdelen 131 mot den radiella mellanrumsfastytan 123. Den elastomeriska tatningsringen 140 är placerad for aft aktivera den dynamiska ytan 151 fOr den fOrlangda 28 armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan 123. Som diskuteras mer i detalj nedan beror styrkan hos den dynamiska tatningen mellan mellanrumstatningsringen 117 och fastet 101 pa styrkan med vilken den elastomeriska tatningsringen 140 aktiverar den stela tatningsringen 130 mot fastet 101.

Den elastomeriska tatningsringen 140 kan aktivera den stela tatnings- ringen 130 mot fastet 101 pa manga olika satt. I denna utfaringsform är den stela tatningsringens 130 forlangda armdel 131 placerad mellan den elastomeriska tatningsringen 140 och den radiella mellanrumsfastytan 123. Vidare är den elastomeriska tatningsringen 140 placerad mellan den fOrlangda arm- delen 131 och den radiella mellanrumskonytan 121. Den elastomeriska tatningsringen 140 är ingripen med den fOrlangda armdelen 131 och den radiella mellanrumskonytan 121. I nagra situationer är den elastomeriska tatningsringen 140 ingripen med den forlangda armdelen 131 och den radiella mellanrumskonytan 121 som svar pa montering av skarningskonen 102 med axel- segmentet 101a. I dessa situationer flyttar den elastomeriska tatningsringen 140 fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet som svar pa montering av skarningskonen 102 med axelsegmentet 101a. Den elastomeriska tatningsringen 140 visas i de komprimerade och okomprimerade tillstanden i fig 5b. Den elastomeriska tatningsringen 140 skjuter den for- langda armdelen 131 mot den radiella mellanrumsfastytan 123 som svar pa flyttning frail det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet. I synnerhet skjuter den elastomeriska tatningsringen 140 den dynamiska ytan 151 for den fOrlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan 123 som svar pa flyttning fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade till- standet sa aft den dynamiska tatningen 135 bildas. Pa detta sail aktiverar den elastomeriska tatningsringen 140 den stela tatningsringen 130 mot fastet 101.

Kraften med vilken den fOrlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123 Okar ju mer den elastomeriska tatningsringen 140 aktiverar den fOrlangda armdelen 131 mot den radiella mellanrumsfast- ytan 123. Vidare minskar kraften med vilken den forlangda armdelen 131 in-griper med den radiella mellanrumsfastytan 123 ju mindre den elastomeriska tatningsringen 140 aktiverar den forlangda armdelen 131 mot den radiella mellanrumsfastytan 123.

Kraften med vilken den fOrlangda armdelen 131 ingriper med den radi- ella mellanrumsfastytan 123 kan justeras pa manga olika satt. Till exempel kan stelheten hos materialet som ingar i den elastomeriska tatningsringen 140 justeras fOr aft justera kraften med vilken den fOrlangda armdelen 131 29 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123. Eftersom stelheten hos materialet som ingar i den elastomeriska tatningsringen 140 Okar och minskar sá akar respektive minskar vanligen kraften med vilken den forlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123.

Den elastomeriska tatningsringens 140 tvarsnittsradie kan justeras for att justera kraften med vilken den forlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123. Eftersom den elastomeriska tatningsringens 140 tvarsnittsradie Okar och minskar sa Okar respektive minskar vanligen kraften med vilken den fOrlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mel- lanrumsfastytan 123.

Langden L2 hos den fOrkortade armdelen 132 kan justeras fOr aft justera kraften med vilken den fOrlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123. Eftersom langden L2 hos den fOrkortade armdelen 132 Okar och minskar sa akar respektive minskar vanligen kraften med vilken den fOrlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123. Den elastomeriska tatningsringen 140 kan komprimeras ytterligare som svar pa minskning av langden L2 hos den fOrkortade armdelen 132. Vidare kan den elastomeriska tatningsringen 140 komprimeras mindre som svar pa 6kning av langden L2 hos den fOrkortade armdelen 132.

Andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen kan justeras for aft justera trycket med vilket den forlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123. Eftersom den axiella dimensionen hos andytan 137 fOr den forlangda armdelen Okar och minskar sa Okar respektive minskar vanligen trycket med vilket den fOrlangda armdelen 131 ingriper med den radiella mellanrumsfastytan 123. Den elastomeriska tatningsringen 140 kan komprimeras mer som svar pa okning av den axiella dimensionen hos andytan 137 fOr den forlangda armdelen. Vidare kan den elastomeriska tatningsringen 140 komprimeras mindre som svar pa minskning av den axiella dimensionen hos andytan 137 for den fOrlangda armdelen. Den axiella dimensionen hos and- ytan 137 fOr den forlangda armdelen kan Okas och minskas pa manga olika sail. Den axiella dimensionen hos andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen kan Okas och minskas genom aft bilda den stela tatningsringen 130 sa aft avstandet mellan den statiska ytan 150 for den fOrlangda armdelen och den dynamiska ytan 151 fOr den fOrlangda armdelen Okas respektive minskas.

Som namnts ovan bildas mellanrummet 120 som svar pa montering av skarningskonen 102 med fastet 101. I synnerhet bildas mellanrummet 120 som svar pa montering av skarningskonen 102 med axelsegmentet 101a. I nagra situationer monteras skarningskonen 102 med axelsegmentet 101a efter att mellanrumstatningssammansattningen 117 tagits emot av axelsegmentet 101a. Saledes bildas mellanrummet 120 som svar pa placering av den elastomeriska tatningsringen 140 mellan den fOrlangda armdelen 131 och den radiella mellanrumskonytan 121. Vidare bildas mellanrummet 120 som svar pa ingripande av den elastomeriska tatningsringen 140 med den fOrlangda armdelen 131 och den radiella mellanrumskonytan 121. MeIlanrummet 120 bildas som svar pa flyttning av den elastomeriska tatningsringen 140 mellan de okomprimerade och komprimerade tillstanden. I synnerhet flyt- tar den elastomeriska tatningsringen 140 fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet som svar pa bildande av mellanrummet 120.

Som namnts ovan är det Onskvart fOr den elastomeriska tatningsringen 140 aft bilda statiska tatningar 142 och 139 med den fOrlangda armdelen 131 respektive den radiella mellanrumskonytan 121. De statiska tatningarna 142 och 139 bildas som svar pa placering av den elastomeriska tatningsringen 140 mellan den fOrlangda armdelen 131 och den radiella mellanrumskonytan 121. Vidare bildas de statiska tatningarna 142 och 139 som svar pa ingripande av den elastomeriska tatningsringen 140 med den forlangda armdelen respektive den radiella mellanrumskonytan 121. De statiska tatningarna 142 och 139 bildas som svar pa flyttning av den elastomeriska tatningsringen 140 mellan de okomprimerade och komprimerade tillstanden. I synnerhet flyttar den elastomeriska tatningsringen 140 fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet som svar pa bildande av de statiska tatningarna 142 och 139.

Som namnts ovan bildas smOrjmedelskammaren (dvs det inre omradet 108) som svar pa montering av skarningskonen 102 med axelsegmentet 101a. Saledes bildas smOrjmedelskammaren som svar pa placering av den elastomeriska tatningsringen 140 mellan den fOrlangda armdelen 131 och den radiella mellanrumskonytan 121. Vidare bildas smOrjmedelskammaren som svar pa ingripande av den elastomeriska tatningsringen 140 med den fOrlangda armdelen 131 och den radiella mellanrumskonytan 121. Smorjmedelskammaren bildas ocksa som svar pa flyttning av den elastomeriska tatningsringen 140 fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet. I synnerhet flyttar den elastomeriska tatningsringen 140 fran det okomprimerade tillstandet till det komprimerade tillstandet som svar pa bil- dande av smOrjmedelskammaren. 31 Det bOr noteras att den roterande jordborrkronan 100 vanligen omfattar en eller flera tatningar. I utforingsformer i vilka den roterande jordborrkronan 100 omfattar en tatning (dvs en enkel tatning), ar namnda enkla tatning placerad inuti ett mellanrum mellan fastet och skarningskonen. I utforingsformer i vilka den roterande jordborrkronan omfattar tva tatningar (dvs en dubbel tatning), ar en tatning placerad inuti ett mellanrum mellan fastet och skarningskonen. Den andra tatningen kan vara placerad inuti en fordjupning som stracker sig genom fastet eller en fordjupning som stacker sig genom skarningskonen. En utforingsform for en jordborrkrona med enkel tatning kommer att diskuteras mer i detalj i samband med figurerna 6a, 6b, 6c och 6d och en utfOringsform fOr en jordborrkrona med dubbel tatning kommer att diskuteras mer i detalj i samband med figurerna 7a, 7b, 7c och 7d.

Figurerna 7a och 7b ar genomskurna vyer av en jordborrkrona 100b med enkel tatning tagna langs skarningslinje 1b-1b i fig la. Det bor noteras att jordborrkronan 100b med enkel tatning liknar jordborrkronorna 100 och 100a och omfattar mellanrummet 120 i tatningsomradena 104a och 104b. Mer information avseende mellanrummet 120 diskuteras ovan i samband med fig 2a. Den roterande jordborrkronan 100b med enkel tatning omfattar mellanrumstatningssammansattningen 117 som ar placerad i mellanrummet 120, vilket visas i fig 7b. Det [DOr noteras att den elastomeriska tatningsringen 140 ar i det okomprimerade tillstandet i fig 7b. Mer information avseende placeringen av mellanrumstatningssammansattningen 117 med mellanrummet 120 diskuteras i mer detalj ovan i samband med fig 2b.

Fig 7c ar en narbildsvy av den roterande jordborrkronan 100b med en- kel tatning, dar mellanrumstatningssammansattningen 117 stracker sig ge- nom mellanrummet 120, vilket visas med en indikationspil 161. I denna utfOringsform ar den stela tatningsringen 130 placerad sa att andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen vetter mot en gransyta 128 och andytan 137 fOr den fOrlangda armdelen vetter mot Oppningen 111. Gransytan 128 ar en gransyta mellan den axiella mellanrumsfastytan 124, det inre 108 och den radiella mel- lanrumskonytan 121. Andytan 138 fOr den farkortade armdelen vetter mot gransytan 128 fOr att begransa flOdet av smOrjmedel frail det inre omradet 108 till den elastomeriska tatningsringen 140. Gransytan 134 (figurerna 6a-6e) hos den stela tatningsringen 130 vetter mot hornet 126 (figurerna 2a och 2b) sa att mangden material som kan floda mellan det inre omradet 108 och det yttre omradet 109 begransas mer. Mangden material begransas mer eftersom det ar svarare tor materialet att floda omkring hOrnet 126. Pa detta 32 satt tillhandahaller mellanrumstatningssammansattningen 117 en battre tat-fling for jordborrkronan 100b.

Den dynamiska tatningens 135 styrka beror pa manga olika faktorer. Nar den dynamiska tatningens 135 styrka okar sa är det sannolikt att mindre 5 material flOdar mellan det inre omradet 108 och det yttre omradet 109. Dessutom, nar den dynamiska tatningens 135 styrka minskar sa är det sannolikt att mera material flOdar mellan det inre omradet 108 och det yttre omradet 109. Vanligen akar den dynamiska tatningens 135 styrka som svar pa okning av den fOrlangda armdelens 131 dimension. I synnerhet okar den dynamiska 10 tatningens 135 styrka som svar pa Okning av omradet av den dynamiska ytan 151 for den forlangda armdelen. Vidare Okar den dynamiska tatningens 135 styrka som svar pa okning av avstandet L1 (fig 6c).

Den dynamiska tatningens 110 (fig 7b) styrka beror pa manga olika faktorer. Nar den dynamiska tatningens 110 styrka okar sa ar det sannolikt att mindre material flOdar mellan det inre omradet 108 och det yttre omradet 109. Vidare, nar den dynamiska tatningens 110 styrka minskar sa är det sannolikt att mer material flOdar mellan det inre omradet 108 och det Ore omradet 109. Vanligen okar den dynamiska tatningens 110 styrka som svar pa okning av den forkortade armdelens 132 dimension. I synnerhet Okar den dynamiska tatningens 110 styrka som svar pa okning av omradet av den dynamiska ytan 152 far den forkortade armdelen. Vidare okar den dynamiska tatningens 135 styrka som svar pa okning av avstandet L2 (fig 6c). Det bor noteras att i utforingsformen som anges med indikationspilen 161 i fig 7c sa stracker sig utrymmet 29 mellan den forkortade armdelen 132 och den axiella mellanrums- fastytan 124 sa att den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen inte ingriper med den axiella mellanrumsfastytan 124 och den dynamiska tatningen 110 bildas inte. Emellertid, i utfOringsformen i fig 7b, ingriper den forkortade armdelen 132 och den axiella mellanrumsfastytan 124 med varandra sá all utrymmet 129 inte bildas. Pa detta satt är styrkan hos den dynamiska tat- ningen mellan den stela tatningsringen 130 och fastet 101 justerbar som svar pa justering av en dimension hos den stela tatningsringen 130.

Fig 7d är en genomskuren vy av jordborrkronan 100b med enkel tatning som visar placeringen av den stela tatningsringen 130 och den elastomeriska tatningsringen 140 i fOrhallande till rotationsaxeln 112 nar tatnings- sammansattningen 117 placeras i mellanrummet 120. I denna utforingsform är den stela tatningsringen 130 placerad med ett avstand D1 fran rotationsaxeln 112. Avstandet D1 kan bestammas pa manga olika satt. I denna utforings- 33 form stacker sig avstandet D1 mellan centret 113 och den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen och motsvarar den stela tatningsringens 130 inre radie Ri, vilket visas i fig 4a.

I denna utfOringsform är den elastomeriska tatningsringen 140 place- rad pa ett avstand D2fran rotationsaxeln 112. Avstandet D2 kan bestammas pa manga olika sat I denna ufforingsform motsvarar avstandet D2den elastomeriska tatningsringens 140 inre radie R2, vilket visas i fig 5a. Det bOr noteras att avstandet D2 ar justerbart som svar pa justering av kompressionen av den elastomeriska tatningsringen 140. Avstandet D2 minskar som svar pa minskning av kompressionen av den elastomeriska tatningsringen 140. Vida-re Okas avstandet D2 som svar pa minskning av kompressionen hos den elastomeriska tatningsringen 140.

Avstandet D1 ar mindre an avstandet D2, eftersom, vilket diskuteras mer i detalj ovan, avstandet R1 ar mindre an avstandet R2. Saledes ar den elastomeriska tatningsringen 140 placerad langre bort fran rotationsaxeln 112 an den fOrkortade armdelen 132. I synnerhet ar den elastomeriska tatningsringen 140 placerad langre bait fran rotationsaxeln 112 an den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen, den dynamiska ytan 153 for den fOrkortade armdelen och andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen, vilka visas i fig 7c. Vidare ar den elastomeriska tatningsringen 140 placerad langre bort fran rotationsaxeln 112 an den axiella mellanrumsfastytan 124 (fig 7c).

Fig 8a och 8b ar genomskurna vyer av en jordborrkrona 100c med dubbel tatning tagna langs skarlinje 1b-1b i fig la. Det bOr noteras att den roterande jordborrkronan 100c med dubbel tatning liknar de roterande jord- borrkronorna 100, 100a och 100c och omfattar mellanrumme 120 i tatningsomradena 104a och 104b (figurerna 1a och 1b). Den roterande jordborrkronan 100c med dubbel tatning omfattar mellanrumstatningssammansattningen 117 placerad i mellanrummet 120, vilket visas i fig 8b. Det btu- noteras aft den elastomeriska tatningsringen 140 ar i det komprimerade tillstandet i fig 8b.

Mer information avseende placeringen av mellanrumstatningssammansattningen 117 med mellanrummet 120 diskuteras ovan i samband med fig 2b.

Det bor ocksa noteras aft diskussionen avseende mellanrumstatningssammansattningen 117 hos jordborrkronan 100b med enkel tatning ar tilllampbar avseende jordborrkronan 100c med dubbel tatning. Till exempel kan jordborrkronan 100c med dubbel tatning omfatta dynamiska tatningar 135 och/eller 110, och styrkan hos de dynamiska tatningarna 135 och 110 kan justeras som diskuterats ovan i samband med figurerna 7a-td. Saledes ar 34 styrkan hos den dynamiska tatningen mellan den stela tatningsringen 130 och faste 101 pa jordborrkronan 100c justerbar som svar pa justering av en dimension av den stela tatningsringen 130, som beskrivits ovan.

Den roterande jordborrkronan 100c med dubbel tatning omfattar aven en fastfordjupning 127 far mottagande av en fardjupningstatningssammansAttning 116. Fastfardjupningen 127 är en fastfardjupning eftersom den stacker sig genom %stet 101. I synnerhet stacker sig fastfardjupningen 127 genom axelsegmentet 101a. FOrdjupningstatningssammansattningen 116 begransar flodet av smarjmedel mellan det inre omradet 108 och mellanrums- tatningssammansattningen 117. Det bar noteras att fardjupningstAtningssammansattningen 116 och mellanrumstatningssammansAttningen 117 ofta hanvisas till som primar tatning respektive sekundar tatning. Det bar aven noteras att i nagra utfaringsformer stacker sig fordjupningen pa jordborrkronan 100c med dubbel tatning genom skarningskonen 102 sa att den utgor en konfOrdjupning. I andra utforingsformer omfattar jordborrkronan 100c med dubbel tatning bade ett faste och en konfordjupning far mottagning av en fasttatningssammansattning respektive en kontAtningssammansattning.

I denna utforingsform omfattar fordjupningstatningssammansattningen 116 en elastomerisk tatningsring 141. Fig 9a är en perspektivvy av en utfo- ringsform av den elastomeriska tatningsringen 141 och fig 9b Ar en genomskuren perspektivvy av den elastomeriska tatningsringen 141 i fig 9a tagen langs en skarlinje 9b-9b i fig 9a. Vyn av den elastomeriska tatningsringen 141 i figurerna 8b, 8c och 8d ar tagen i riktningen 118 i fig 9b. Det bar noteras att kontatningssammansattningen kan vara samma eller liknande far- djupningstatningssammansattningen 116.

Den elastomeriska tatningsringen 141 At- ringformig och omfattar en central oppning, vilken har en inre radie R3 (fig 9a). Den elastomeriska tatningsringens 141 centrala Oppning är dimensionerad och formad far att tas emot av fastfardjupningen 127, vilket visas i figurerna 8b, 8c och 8d. Radien R3 är mindre An radierna R1 och R2 eftersom den elastomeriska tatningsringens 141 centrala oppning är mindre An de centrala Oppningarna hos den elastomeriska tatningsringen 140 och den stela tatningsringen 130. Det bar noteras att den inre radien hos den elastomeriska tatningsringen 141 kan bestammas pa manga olika salt. I denna utfaringsform bestams den inre radien hos den elastomeriska tatningsringen 141 flan centrumpunkten 113, vilken visas i fig 9a. Det bar aven noteras att fordjupningstatningssammansattningen 116 vanligen bildar en statisk tatning med skarningskonen 102 nar den är placerad i en fastfordjupning, som i figurerna 8b, 8c och 8d. Emellertid bildar fOrdjupningstatningssammansattningen 116 vanligen en statisk tatning med fastet 101 (dvs axelsegmentet 101a) nar den är placerad i en konfOrdjupning.

Fig 8c är en narbildsvy av den roterande jordborrkronan 100c med 5 dubbel tatning, dar mellanrumstatningssammansattningen 117 stacker sig genom mellanrummet 120 och dar fOrdjupningstatningssammansattningen 116 stracker sig genom fOrdjupningen 127. I denna utfOringsform är den stela tatningsringen 130 placerad sa all den fOrkortade armdelen 132 stracker sig mellan fOrdjupningstatningssammansattningen 116 och den fOrlangda armde- len 131. I denna utfOringsform är den stela tatningsringen 130 placerad sa all andytan 138 fOr den fOrkortade armdelen vetter mot gransytan 128 och andytan 137 for den forlangda armdelen vetter mot Oppningen 111. Andytan 138 Mr den fOrkortade armdelen yeller mot gransytan 128 fOr aft begransa floc:let av smOrjmedel fran fordjupningstatningssammansattningen 116 till den elas- tomeriska tatningsringen 140.

Fig 8d är en genomskuren vy av den roterande jordborrkronan 100c med dubbel tatning som visar placeringen av den stela tatningsringen 130 och den elastomeriska tatningsringen 140 i fOrhallande till rotationsaxeln 112 nar mellanrumstatningssammansattningen 117 är placerad i mellanrummet 120. I denna utfOringsform är den stela tatningsringen 130 placerad med av- standet D1 fran rotationsaxeln 112. Som namnts ovan kan avstandet D1 bestammas pa manga olika satt. I denna utfOringsform stacker sig avstandet D1 mellan centret 113 och den dynamiska ytan 152 fOr den fOrkortade armdelen och motsvarar den stela tatningsringens 130 inre radie R1, vilket visas i fig 4a.

I denna ufforingsform ar den elastomeriska tatningsringen 140 place- rad med avstandet D2 fran rotationsaxeln 112. Som namnts ovan kan avstandet D2 bestammas pa manga olika sail. I denna utfOringsform motsvarar avstandet D2 den inre radien R2 hos den elastomeriska tatningsringen 140, vilket visas i fig 5a.

I denna utfOringsform är den elastomeriska tatningsringen 141 place- rad med avstandet D3 fran rotationsaxeln 112. Avstandet D3 kan bestammas pa manga olika satt. I denna ufforingsform motsvarar avstandet D3 den inre radien R3 hos den elastomeriska tatningsringen 141, vilket visas i fig 9a. Det bOr noteras all avstandet D1 ar mindre an avstandet 02 eftersom, 35 vilket diskuteras i mer detalj ovan, avstandet R1 är mindre an avstandet R2. Saledes ar den elastomeriska tatningsringen 140 placerad langre bort fran rotationsaxeln 112 an den fOrkortade armdelen 132. I synnerhet är den elas- 36 tomeriska tatningsringen 140 placerad langre bort fran rotationsaxeln 112 an den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen, den dynamiska ytan 153 for den fOrkortade armdelen och andytan 138 Mr den fOrkortade armdelen. Vidare ar den elastomeriska tatningsringen 140 placerad langre bort fran rotationsaxeln 112 an den axiella mellanrumsfastytan 124.

Det bor noteras aft avstandet D3 ar mindre an avstandet D1 eftersom, vilket diskuteras mer i detalj ovan, avstandet R3 ar mindre an avstandet R1. Saledes ar den fOrkortade armdelen 132 placerad langre bort fran rotationsaxeln 112 an den elastomeriska tatningsringen 141. I synnerhet är den dy- namiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen, den dynamiska ytan 153 for den forkortade armdelen och andytan 138 for den fOrkortade armdelen placerade langre bort fran rotationsaxeln 112 an den elastomeriska tatningsringen 141. Vidare ar den axiella mellanrumsfastytan 124 placerad langre bort frail rotationsaxeln 112 an den elastomeriska tatningsringen 141.

Fig 8e är en genomskuren vy av den roterande jordborrkronan 100c med dubbel tatning som visar placeringen av en stel tatningsring 130a och den elastomeriska tatningsringen 141 i forhallande till rotationsaxeln 112 nar mellanrumstatningssammansattningen 117 ar placerad i mellanrummet 120 och den elastomeriska tatningsringen 141 ar placerad i fastfordjupningen 127.

Den stela tatningsringen 130 omfattar den forlangda armdelen 131 och den fOrkortade armdelen 132, varvid den fOrlangda armdelen 131 och den fOrkortade armdelen 132 stracker sig i de axiella respektive radiella riktningarna 105 och 106. I denna utfOringsform ligger emellertid den fOrkortade armdelen 132 pa ett avstand som motsvarar den fOrlangda armdelen 131 fran axelseg- mentet 101a. Dessutom ar i denna uffijringsform den elastomeriska tatningsringen 140 placerad mellan axelsegmentet 101a och den fOrkortade armdelen 132.

Fig 8f är en genomskuren vy av den roterande jordborrkronan 100d med dubbel tatning som visar placeringen av den stela tatningsringen 1 och den elastomeriska tatningsringen 1401 fOrhallande till rotationsaxeln 112 nar mellanrumstatningssammansattningen 117 ar placerad i mellanrummet 120 och den elastomeriska tatningsringen 141 är placerad i en konfOrdjupning 143. I denna utforingsform ar den stela tatningsringen 130 placerad med avstandet D1 far rotationsaxeln 112. I denna utfOringsform stracker sig avstan- det D1 mellan centret 113 och den dynamiska ytan 152 for den fOrkortade armdelen och motsvarar den inre radien R1 hos den stela tatningsringen 130, vilket visas i fig 4a. 37 I denna utforingsform är den elastomeriska tatningsringen 140 placerad pa avstandet D2 fran rotationsaxeln 112. I denna utfOringsform motsvarar avstandet D2 den inre radien R2 hos den elastomeriska tatningsringen 140, vilket visas i fig 5a.

I denna utforingsform är den elastomeriska tatningsringen 141 place- rad pa avstandet D3 flan rotationsaxeln. Som namnts ovan kan avstandet D3 bestammas pa manga olika satt. I denna utfOringsform motsvarar avstandet D3 den inre radien R3 hos den elastomeriska tatningsringen 141, som visas i fig 9a. I denna utforingsform är avstandet D3 ungefar lika med avstandet D1. I en del utfOringsformer är emellertid avstandet D3 mindre an avstandet D1. I nagra utfOringsformer är till exempel avstandet 03 mellan omkring 0,001 turn och 0,050 turn mindre an avstandet D1.

Fig 10a är ett flOdesdiagram av ett forfarande 200 for astadkommande av en tatning for en jordborrkrona. I denna utforingsform omfattar fOrfarandet 200 ett steg 201 for astadkommande av ett faste och ett steg 202 fOr astadkommande av en tatningssammansattning. Forfarandet 200 omfattar ett steg 203 fOr placering av tatningssammansattningen sa att den bildar en dynamisk tatning med en radiell mellanrumsfastyta pa fastet. Tatningssammansattningen omfattar en stel tatningsring med forlangda och fOrkortade armdelar, var- vid den fOrlangda armdelen ing riper med den radiella mellanrumsfastytan.

Det bor noteras att forfarandet 200 kan omfatta manga andra steg. I en del utfOringsformer omfattar fOrfarandet 200 till exempel placering av den stela tatningsringen sa att den fOrkortade armdelen stracker sig langs en axiell mellanrumsfastyta pa fastet. I nagra utforingsformer omfattar fOrfarandet 200 placering av den stela tatningsringen sa att den fOrlangda armdelen stracker sig utat fran den fOrkortade armdelen. I nagra utfOringsformer omfattar fOrfarandet 200 placering av en elastomerisk tatningsring sá att den fOrlangda armdelen ligger mellan den elastomeriska tatningsringen och den radiella mellanrumsfastytan. I en del utfOringsformer omfattar fOrfarandet 200 monte- ring av en skarningskon med fastet sa att den stela tatningsringen och den elastomeriska tatningsringen stracker sig genom ett mellanrum. I nagra utfOringsformer omfattar fOrfarandet 200 aktivering av den fOrlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan som svar pa montering av en skarningskon med fastet. I en del utfOringsformer omfattar fOrfarandet 200 flyttning av den elastomeriska tatningsringen fran ett okomprimerat tillstand till ett kom- primerat tillstand som svar pa montering av en skarningskon med %stet. I nagra utfOringsformer omfattar fOrfarandet 200 placering av en fOrdjupnings- 38 tatningssammansattning sa aft den stracker sig genom en fardjupning pa fastet.

Fig 10b är ett fladesdiagram av ett farfarande 210 for astadkommande av en tatning far en jordborrkrona. I denna utforingsform omfattar farfarandet 210 ett steg 211 for astadkommande av ett faste. Forfarandet 210 omfattar ett steg 212 for placering av en stel tatningsring sa aft den bildar en dynamisk tatningsyta med en radiell mellanrumsfastyta pa fastet. Den stela tatningsringen har farlangda och farkortade armdelar. Forfarandet 210 omfattar ett steg 213 for placering av en elastomerisk tatningsring sa att den ingriper med den stela tatningsringen. Den elastomeriska tatningsringen aktiverar den for- langda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan. Den elastomeriska tatningsringen aktiverar den farlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan som svar pa montering av en skarningskon med fastet.

I nagra utfaringsformer stacker sig den forkortade armdelen mellan den elastomeriska tatningsringen och en axiell mellanrumsfastyta pa %stet. Den farlangda armdelen stracker sig utat fran den farkortade armdelen. Vida-re, i nagra utforingsformer, ingriper den elastomeriska tatningsringen med den forlangda armdelen och en radiell mellanrumskonyta pa skarningskonen. I nagra utfaringsformer flyttar den elastomeriska tatningsringen fran ett okom- primerat tillstand till ett komprimerat tillstand som svar pa ingripande med den farlangda armdelen och den radiella mellanrumskonytan. I en del utfaringsformer stracker sig mellanrumstatningssammansattningen genom ett mellanrum som avgransas av den radiella mellanrumsfastytan och den radiella mellanrumskonytan. I nagra utfaringsformer omfattar den stela tatningsringen en skara som vetter mot en skarning mellan de axiella och radiella mellanrumskonytorna pa skarningskonen.

Det bar noteras aft farfarandet 210 kan omfatta manga andra steg. I en del utfaringsformer kan till exempel farfarandet 210 omfatta ett steg for placering av en fardjupningstatningssammansattning sa aft den stracker sig ge- nom en fardjupning pa fastet. I dessa utfaringsformer stracker sig den farkortade armdelen bort fran den radiella mellanrumsfastytan och mot fardjupningstatningssammansattningen. I nagra utforingsformer omfattar farfarandet placering av en fardjupningstatningssammansattning sa aft den stracker sig genom en fardjupning pa skarningskonen.

Fig lla är ett flodesdiagram av ett forfarande 220 far tillverkning av en jordborrkrona. I denna utforingsform omfattar farfarandet 220 ett steg 221 for astadkommande av ett faste. FOrfarandet 220 omfattar ett steg 222 far astad- 39 kommande av en mellanrumstatningssammansattning som omfattar en stel tatningsring och en elastomerisk tatningsring. Den stela tatningsringen omfattar forlangda och fOrkortade armdelar, varvid den fOrlangda armdelen stacker sig utat fran den fbrkortade armdelen. Vidare har den stela tatningsringen ett L-format tvarsnittsomrade och den forlangda armdelen är langre an den fOrkortade armdelen. Det bOr noteras att mellanrumstatningssammansattningen vanligen kan tillverkas av slutanvandaren eller tillhandahallas till slutanvandare redan tillverkad. FOrfarandet 220 omfattar ett steg 223 for placering av mellanrumstatningssammansattningen sá att den fOrlangda armdelen bildar en dynamisk tatning med en radiell mellanrumsfastyta pa fastet.

FOrfarandet 220 kan omfatta mange andra steg. Till exempel, i en del utfOringsformer omfattar fOrfarandet 220 ett steg for placering av den elastomeriska tatningsringen sá att den fOrlangda armdelen är placerad mellan den elastomeriska tatningsringen och den radiella mellanrumsfastytan. I dessa utfaringsformer kan forfarandet 220 omfatta ett steg for montering av en skarningskon med fastet. Steget fOr montering av skarningskonen med fastet kan omfatta ingripande av den elastomeriska tatningsringen med skarningskonen sa att den elastomeriska tatningsringen aktiverar den fOrlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan. Steget for montering av skarningskonen med fastet kan omfatta ingripande av den elastomeriska tatningsringen med skarningskonen sa att den elastomeriska tatningsringen flyttar fran ett okomprimerat tillstand till ett komprimerat tillstand. Det bOr noteras att skarningskonen vanligen kan tillverkas av slutanvandaren, eller tillhandahallas slutanvandaren redan tillverkad. I nagra utforingsformer omfattar forfarandet 220 pla- cering av en fOrdjupningstatningssammansattning sa att den stracker sig genom en fordjupning pa %stet.

Vidare kan steget for montering av skarningskonen med fastet omfatta ingripande av den elastomeriska tatningsringen med en radiell mellanrumskonyta pa skarningskonen se' att den elastomeriska tatningsringen aktiverar den fOrlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan. Steget for montering av skarningskonen med fastet kan omfatta ingripande av den elastomeriska tatningsringen med en radiell mellanrumskonyta pa skarningskonen sa att den elastomeriska tatningsringen flyttar fran ett okomprimerat tillstand till ett komprimerat tillstand.

Det bOr noteras att steget for montering av skarningskonen med fastet omfattar bildande av ett mellanrum och att mellanrumstatningssammansattningen stacker sig genom mellanrummet. I synnerhet stracker sig den stela tatningsringen och den elastomeriska tatningsringen genom mellanrummet. Mellanrummet avgransas av den radiella mellanrumsfastytan och den radiella mellanrumskonytan, saval som en axiell mellanrumsfastyta och en axiell mellanrumskonyta. Vidare avgransas den elastomeriska tatningsringen av de fOrlangda och fOrkortade armdelarna hos den stela tatningsringen, saval som den radiella mellanrumskonytan och den axiella mellanrumskonytan.

Fig llb är ett flOdesdiagram av ett forfarande 230 for tillverkning av en jordborrkrona. I denna utforingsform omfattar fOrfarandet 230 ett steg 231 fOr astadkommande av ett faste och ett steg 232 Mr bildande av en fastfordjup- fling genom fastet. I synnerhet bildas fastfordjupningen genom ett axelsegment pa fastet. Det bor noteras all i nagra utfOringsformer sa tillhandahalls fastet till slutanvandaren med den redan bildade fastfOrdjupningen. FOrfarandet 230 omfattar ett steg 233 fOr placering av en fOrdjupningstatningssammansattning sa att den stracker sig genom en fastfOrdjupning.

FOrfarandet 230 omfattar ett steg 234 Mr astadkommande av en mel- lanrumstatningssammansattning som omfattar en stel tatningsring och en elastomerisk tatningsring. Den stela tatningsringen omfattar fOrlangda och fOrkortade armdelar, varvid den forlangda armdelen stracker sig utat fran den fOrkortade armdelen. Vidare har den stela tatningsringen ett L-format tvar- snittsomrade och den fOrlangda armdelen är langre an den fOrkortade armdelen. FOrfarandet 230 omfattar ett steg 235 Mr placering av mellanrumstatningssammansattningen sa att den fOrlangda armdelen bildar en dynamisk tatning med en radiell mellanrumsfastyta pa fastet.

FOrfarandet 230 kan omfatta manga andra steg. Till exempel, i en del utfOringsformer omfattar fOrfarandet 230 placering av en fardjupningstat- ningssammansattning sa att den stacker sig genom en fordjupning pa fastet. I nagra utfOringsformer omfattar fOrfarandet 230 ett steg fOr placering av den elastomeriska tatningsringen sa all den fOrlangda armdelen ãr placerad mellan den elastomeriska tatningsringen och den radiella mellanrumsfastytan. I dessa utfOringsformer kan fOrfarandet 230 omfatta ett steg for montering av en skarningskon med %stet. Steget for montering av skarningskonen med fastet kan omfatta ingripande av den elastomeriska tatningsringen med skarningskonen sa att den elastomeriska tatningsringen aktiverar den forlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan. Steget fOr montering av skar- ningskonen med fastet kan omfatta ingripande av den elastomeriska tatningsringen med skarningskonen sa all den elastomeriska tatningsringen flyttar fran ett okomprimerat tillstand till ett komprimerat tillstand. 41 Dessutom kan steget for montering av skarningskonen med fastet omfatta ingripande av den elastomeriska tatningsringen med en radiell mellanrumskonyta pa skarningskonen sa att den elastomeriska tatningsringen aktiverar den farlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan. Steget for montering av skarningskonen med fastet kan omfatta ingripande av den elastomeriska tatningsringen med en radiell mellanrumskonyta pa skarningskonen sa aft den elastomeriska tatningsringen flyttar fran ett okomprimerat till-stand till ett komprimerat tillstand.

Det bar noteras aft steget for montering av skarningskonen med fastet omfattar bildande av ett mellanrum. Mellanrumstatningssammansattningen stracker sig genom mellanrummet. I synnerhet stracker sig den stela tatningsringen och den elastomeriska tatningsringen genom mellanrummet. MeIlanrummet är avgransat av den radiella mellanrumsfastytan och den radiella mellanrumskonytan, saval som en axiell mellanrumsfastyta och en axiell mel- lanrumskonyta. Vidare är den elastomeriska tatningsringen avgransad av de farlangda och farkortade armdelarna hos den stela tatningsringen, saval som den radiella mellanrumskonytan och den axiella mellanrumskonytan.

Det bor noteras aft stegen i farlarandena 200, 210, 220 och 230 kan utfaras i manga olika ordningar. Vidare kan stegen i forfarandena 200, 210, 220 och 230 kombineras med varandra pa manga olika satt. Det bar ocksa noteras aft i utfaringsformerna som diskuteras hat., kan fastet tillverkas av slutanvandaren eller tillhandahallas slutanvandaren redan tillverkat. Dessutom, i utfaringsformerna som diskuteras har, sa kan tatningssammansattningen tillverkas och/eller sattas samman av slutanvandaren, eller tillhandahallas slutanvandaren redan tillverkad och/eller sammansatt.

Fareliggande uppfinnings hari beskrivna utfaringsformer ar exemplifierande och man kan latt farestalla sig manga modifikationer, variationer och omarbetningar for aft uppna vasentligen likvardiga resultat, av vilka alla avses vara innefattade inom innebarden och omfanget for fareliggande uppfinning.

Claims (24)

42 PATENTKRAV

1. Jordborrkrona, innefattande: eft faste, en skarningskon som bars av fastet och en tatningssammansattning som bildar en dynamisk tatning med en radiell mellanrumsfastyta pa fastet, varvid tatningssammansattningen omfattar en stel tatningsring med fOrlangda och fOrkortade armdelar, varvid den 10 fOrlangda armdelen ing riper med den radiella mellanrumsfastytan.

2. Borrkrona enligt krav 1, varvid tatningssammansattningen innefattar en elastomerisk tatningsring som aktiverar den fOrlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan.

3.

4. Borrkrona enligt krav 2, varvid den elastomeriska tatningsringen är pla- cerad mellan den forlangda armdelen och en radiell mellanrumskonyta pa skarningskonen. 20 4.Borrkrona enligt krav 2, varvid den fOrkortade armdelen ar placerad mellan den elastomeriska tatningsringen och en axiell mellanrumsfastyta pa fastet.

5. Borrkrona enligt krav 1, varvid den fOrkortade armdelen är placerad mot en axiell mellanrumsfastyta pa fastet och den forlangda armdelen stracker sig utat fran den fOrkortade armdelen.

6. Borrkrona enligt krav 5, varvid en skarning av de forlangda och fOrkor- tade armdelarna vetter mot en skarning av de radiella och axiella mellanrums30 fastytorna.

7. Borrkrona enligt krav 1, vidare innefattande en flirdjupningstatnings- sammansattning som stacker sig genom en fOrdjupning pa fastet.

8. Borrkrona enligt krav 1, vidare innefattande en fordjupningstatnings- sammansattning som stracker sig genom en fordjupning pa skarningskonen. 43

9. Jordborrkrona, innefattande: ett faste, en skarningskon som bars av fastet och en mellanrumstatningssammansattning vilken bildar en dynamisk tatning med en radiell mellanrumsfast- yta pa fastet, varvid mellanrumstatningssammansattningen omfattar en stel tatningsring med fOrlangda och fOrkortade armdelar och en elastomerisk tatningsring, varvid den elastomeriska tatningsringen aktiverar den forlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan.

10. Borrkrona enligt krav 9, varvid den forkortade armdelen stracker sig mellan den elastomeriska tatningsringen och en axiell mellanrumsfastyta pa fastet.

11. Borrkrona enligt krav 9, varvid den stela tatningsringen innefattar en 15 skara som vetter mot en skarning mellan de axiella och de radiella mellanrumskonytorna pa skarningskonen.

12. Borrkrona enligt krav 9, varvid den elastomeriska tatningsringen ingriper med den forlangda armdelen och en radiell mellanrumskonyta pa skar20 ningskonen.

13. Borrkrona enligt krav 12, varvid den elastomeriska tatningsringen fOrflyttas fran ett okomprimerat tillstand till ett komprimerat tillstand som svar pa att vara ingripen med den fOrlangda armdelen och radiella mellanrumskon25 ytan.

14. Borrkrona enligt krav 12, varvid den mellanrumstatningssammansattningen stacker sig genom ett mellanrum som är avgransat av de radiella mellanrumsfast- och konytorna.

15. Borrkrona enligt krav 9, vidare innefattande en fOrdjupningstatningssammansattning som stracker sig genom en fordjupning i fastet.

16. Borrkrona enligt krav 15, varvid den fOrkortade armdelen stacker sig 35 bort fran den radiella mellanrumsfastytan och mot fOrdjupningstatningssammansattningen. 44

17. Forfarande for astadkommande av en tatning Mr en jordborrkrona, innefattande att: astadkomma ett faste, placera en tatningssammansattning sa att den bildar en dynamisk tat- fling med en radiell mellanrumsfastyta pa fastet, varvid tatningssammansatt- ningen omfattar en stel tatningsring med fOrlangda och fOrkortade armdelar, varvid den forlangda armdelen ingriper med den radiella mellanrumsfastytan.

18. Forfarande enligt krav 17, vidare innefattande att placera den stela tat- ningsringen sa att den forkortade armdelen stracker sig langs en axiell mel- lanrumsfastyta pa fastet.

19. Forfarande enligt krav 17, vidare innefattande aft placera en elastomerisk tatningsring sa att den forlangda armdelen ligger mellan den elastomeris- ka tatningsringen och den radiella mellanrumsfastytan.

20. FOrfarande enligt krav 19, vidare innefattande all med fastet montera en skarningskon sa att den stela tatningsringen och den elastomeriska tatningsringen stracker sig genom ett mellanrum.

21. Borrkrona enligt krav 19, vidare innefattande att aktivera den forlangda armdelen mot den radiella mellanrumsfastytan som svar pa montering av en skarningskon med fastet.

22. Borrkrona enligt krav 19, vidare innefattande att flytta den elastomeris- ka tatningsringen fran ett okomprimerat tillstand till ett komprimerat tillstand som svar pa montering av en skarningskon med fastet.

23. Borrkrona enligt krav 17, vidare innefattande att placera en fordjup30 ningstatningssammansattning sa att den stracker sig genom en fOrdjupning pa fastet.

24. Borrkrona enligt krav 17, vidare innefattande att placera en fordjupningstatningssammansattning sa att den stracker sig genom en fOrdjupning 35 pa skarningskonen. 1/19 FIG. la 100 St ciT .OH 601 3/19