SE1051352A1 - Monteringsverktyg för kabelklamrar - Google Patents

Abstract

11 SAMÄÅÅNÜRÅQ Mønteringsverkâyfg (16, 33) fär kabæškšamrar (1 ä všikat verkiyg šnnefaâtar enEàngstršàckt :iørn (11) fërsedci mad en siagände (Lä) får appišceršng av sšag šängsen tänkt såagaxeš (25) och en møtsaït siagänden G2) uíšørmad kšammerkcænïaktärvde (13) vêšken .är ancmrånad att aniigga møï en mefii en spik (Sïvššörsecšá kabæbkiammer (15) vid monterëngstëššíàišet, varvid :ämnena (11) kšammerkøntaktänëe M3)är utíømfiad nïæd aït kiammersäte (22) všiket ânnafattar ef: spikstödsdeš (23) maden spškstësífle (51) ßršentærad paraššeii med nämnda sšagaxai (25) ash en kiam- mama (ëä) atformaä att aniigga mot kšammern G5). (Fšg. ß)

Description

15 30 Sernrnenfennšng ev nnnfinnšngen âenem föreíâggencie upefšnnång så eern denna framgår š det ešäåveíänášge peïentkreveí, ueefyšie even angivna syften vervšd närnnrše neekdešer ner eäšnïšne reâe. Lämpliga utferšngeferrner ev unníšnnšngen anges š de esjäšveâändšge netent- kraven.

Unpfšnnšngen avser en nytt menteršngeverktyg för enšknšng ev kâernrner vid nrenteršng av uteneåššggende kebeš.

Unpfinnšngen eveer mer bestämt en nrenïeršrrgeverktyg för keneškšanrrer värker verktyg innefattar en Eångerräckt dern försedd med en ešegànde för eenišce» ring av sång šànge en ïänkr eäegexeâ nen en morsan ešegäneen utfermen kâemrner~ kentektäneer Senna senare ände är enerdned en enššgga mer en med en spik för- eeed keeeikšamrner vie menteršngetišåšäïšeï. Üernen är unerrned så en rieee kšern» merkeniektände bššrier en kšemrnersëre vššket ânnefener en eniketëdseeí med en epšketödyïe. Sešš-rsïëdeyïen är erâenteree parešêeišt med nämnde eiegexeš, Kšem- rnereätere šnnefenar deeeuiem en kiernnrerytïe uirerrneå en enšägge mer en š kienr- merefaïtet niecerecš kåemrner. Kâernrnereätet i eernen innenär en den ä sätet piece» rede kiernrnern kan håššes rest nneer nrenterëngen får ett på så sån ernåiåe en säk- rare een preešeere rnenteršng. Kšemnfrersäíei syftar âäšš ett E högre gren än âšeâgere eiödjïe šršemrnern vid menïeršngetšššfäššeï så ett inte kíernrnern vrids eiier âšnner år någon nšš. ßene nšerer rtššå en ernåšše en exakt rnenâeršng ev kåernmern vie varje menïerângetšišfâifle. i en etfëršngeferrn ev eenfinnšngen är dernen urfernfiee så att eentrern av eernene siegänee šígger på en tänkt eiegexeš een: sträcker sig genern riernene kiernnrerkentekiände nen centralt eenern centrum ev een i såret nšeeereee kâerrn rnerns snšk. rlšenem detta utförande eššrnineree tšiš ere: de! det rinnande mementet nå kåemrnern vån rnenteršngen. i en utfëršngsferm ev upnfännšngen är kšernmereätet nå meteen sine š för» nåišencíe ïšåš seäkeiëdedešen försett men ett utetäekenne rnernåâë eern nàišer feet Erienrnrrerne írarnkeni een nå neie kšemrnern š kšernrnereäteï. Deíte meïnàši bidrar eekeå ïšši en nåšie feet kšernrnern vid rnenteringetšišfäišet een på så een ernåiâe en exakt rnenïeršng. i en nâfëringeferm ev unpfšnnšngerï :är nernene metnåšâ försedd men en yü» re všnkšed eàššeyte sann en änden ev epškeïäršedeåen är utformad men en vinkšed Ei) 3G 3 nedre eiödyre varvid vinirein rneiien dessa eiëdyinr är 9G”. Benen eiërïyinr är ut» inrrnerie för en kunne enišgge mer yinr i vers inre iršrn irniïrein eireši mnnieree.

Sïöeyierna är annnïinaee med en vise vinkei iiràrnàiianrie iiii nörneie yrnr får en verinygeis eiagexei ekeši kunne vera nivšniriee från nërneis yinr får en därvirš un- nenäiie nrenieršngen ev irienrnrern. i en uiiëringeinrrrr av uppfinningen är všnirein nreiien ešegexešn een den neere etëriyren nån-niin, företrädesvis ïšï Berra vånireiinïerveií hederns vara det eniinreie 'för en ernåiie en bekväm eiegvšnicei. i en ntföringeinrnr av upnfšnnšngen är eniirsiöeedeien är försedd men en nregnei för en nåiie iriernmern š inge får montering. Senna rnegneà underiäner den: rnenieršngen och nânrining och neie iennning av ny kiemmer išii veririygei. i en nriöršngeierrn av uppfinningen är eernen försedd med en rikinyiee ws- ferrnerí men en inne i 'ršiirei ciernen kan vrideäireri inne iänge ein eâegaxei. üenne rišrtnyise nnneriärier rnenieršngen i uiryrnnren :ned gen åiireniei och innebär en varje Eriamnrer kommer en iïaii exekr iika mnniered. i en nišöršngeiernr ev unprinningen är riirtnyieene inne är färsen med en brnrns fär en nnršvške en dnrnen giiner ur riirïnyisen. Sàieciee bidrar nrnrnsen išii en riornen inte ienpae. i en uiiëringeferm ev uppfinningen är rii-rinyiean utfnrrned men en företa enššggnšngeyie viiiren är nereiieiš med eernene rnniiråiie yttre všniriene sišdyrie. Åter igen nâdrer dessa yier iiiš inriktningen av eernen vid nrnnieringen för en ernàiie en epršnnei rnnniering. i en ntiöršngefnrm av unpšinningen år rikinyieen niierrrreri men en andra enišggningeyie viiiren är peraiieii men dnrnens spširetedsdeie viniiiene nerire stön yta. i :ie faiš montering av en tunn kabei ekeii gëras irernnrer denna eiënyia air en~ iígga mer en av rnenieringeyfrnrne nen en staešgere menieringsiäge ev iriernrnern kan åeieeknnrrnee. i en uiföršngeiernr ev unpiinningen är rškinyšeen fërsedrïi med en irnbeigri- penne nrieg i nrnràrier för dernene kiernnrereäte. Serie urieg innebär en irebein kan nranövreree in š i-:nrreiri inge för rnnnieršng av kiernrrrern.

Riirriryieen stöder rnei väggen vid rrrnniering een i gynneemmesie feii även mer gniver. Rširrnyisen een dnrnen styr riktningen på ifliernrnern så att nrnniegei biir iike från irienirner iii? kiernrner. i riiriiryisen iinne sem närnnie en nrerne earn nàiier dnrnen i rån iàge vie iedcining av en kiemmer nen bromsar dernen från en ieiie ur 15 25 riktnyisan.

Läsningen man an branta i rtktnviaan rnadgar ett byta av ctnrn tiii an dnrn av att annat ttttöranne 'för spinning av annan nirnanainn av kiantrnar. Vin iësningar rnad tinigara kända rnakaniaka stnnn är inta rtatta rnëjtigt, Brnntaen är uttnrrnad t riktnytaan nam nn frtktinrtnnrnrns vitkan är tnrrnan i rnatariatat utan extra ctatar.

Rtktnviaan kan vara ttitvarkart i niaat nan vara sprutan tatt stycke. årarnaan kan även uttnrntas matt rnagnatar intagna i riktnviaan vttka ntagnatar nåiinr cinrnan i rätt nnsitinn vid trantartng nen även rnedgnr byta av rtnrn. ünrnan kan tiiivarkan i nërnat ståt i axv, två nttka utföranden där dat ana nt~ têirannat passar titt srnå ktarnrar nan när dat annra ntttàrandat naasar titt större tttarnrar, Endast iägat för kiarnrnarn är nå niika för na två nnrnarna. Samma rtktnvt» sa kan ttärvin användas får bana varianterna, iíiantrnaraätat för kiamntarn är utformat för att nåita kiamrnarn i rätt nnaitinn vid fixering nen inntvarka att kiarnrnarn nåtts in mnt väggen. En sådan böjning rnnt- vnrkaa av att :tornen är tittnrrnan man att utatickancia mntnàti nam nätter ktarn« nat-arna trarnkant nen tnrninctrar böjning av ktarnntarn. t nnrnan vin tttantntarna rygg finns an magnet tnrnnntarad ftir att nåtts kiarrtntarn i rätt pnsittnn unnar den šniadanda pnaittnnaringan av kiarnrnarfvarktvg.

Den kor-tiskt nttnrntatzte siagnatnn av ctnrnan är nantrarattt man kiantntnrns snttrcantrurn. Detta ttšr att minska dat ntnntant anrn vitt nöja kiarnntarn.

Vin mnntartng av en ktarnmnr nasitinnaraa danna i rätt taga i dornans àïnáa. ntagnatan nätter kiarnrnarn i rätt taga. tšan rnagnatšaarana nnrnen kan även an~ vändas tär att hämta upp kiantntar ur kiarnntarns törnankning. Ûnrn nian kiarnrnnr nen riktnytsa nnaštinneran t rätt taga på kanain. Kiarnrnarn snikaa därefter fast t un~ datt-taget. Ûärattar kan en ny ktarnrnar iadnas nen ntnntnringnn unnranan.

Rtktnytsan snrn styr ktarnrnarn nrzn rtnrnan i rätt taga kan efter nat att spiken på ktantntarn siagtts nar några rniiiinrratar dras av trán ttnrnan ann därmed manga att man kan sa act: knntrnitara dan tnrtsatta nadsnikntngnn av kiarnrnarn.

Aitnrnativt kan annan nnrnan, utan den styrande ršktnvisan, använnaa får ts- iagning av ktarrirnan. Üatta är anacieitt natydnisatytit i nasvàriiga nen känsiiga iä~ gen när man (tå kan aa nan knntrntiara tstagntngan av ktantrnarn från början titt aint. ii) Ken iaeeirrivning ev riiningerne uppfinningen kommer nu med hänvisningar i eneiuining išii biiegede rii- ningeiigurer eii närmare beskriven.. Fiiiningeiigurerne visar ennesi nrineinekieeer eveeurie en unrsieriäiie iiåreiåeieen ev upniinningen.

Figur 'i vieeri perspektiv en montering med en rnnnieringsverkiyg eniigi en förste uriöringefnrni ev unniinnšngen.

Figur 2 viser en eicinvy ev rnunieringen eniigi figur i.

Figur 3 viser i nereneirišv en mnniering rnee ett ninnieringeverkiyg enišgi en erinra uriëringeierni av uppfinningen, Figur e viser en ešrievy nu rnnnieringen eniigi figur 3, Figur 5 visar i perspektiv rnnriieringsverkiygei enligt iigur 3.

Figur 3 viser en eidnuy av nrnnieringeverkiygei eniigi figur 5.

Figur i' viser en eniiivy genern en yiire eiei ev rnenieringeverkiygei eniiïgi figurerna 3, 4, 5 nen ä.

Figur iä viser en irenivy ev rnnnieringeverkiyget eniigi figurerna i nen 2.

Figur e viser en sirínvy av menieringeverkiygei eniigi figur S.

Figur “iii visar en förstoring av den šnringaue deien i figur ä ev nienie» ringeirerkiygeie ene ände.

Figur *ii viser en eiierneiiv uriöringeierrn ev den inringeue rieien iiigur u.

Beskrivning nu unpiiinninnen Figur ”i viser användningen ev en nienieringeveriiiyg ii) eniigi upniinningen uiikei verkiyg i denna visade förare uiiëringešerm består av en iångeiräeiii ciern *ii innefeiienrie ironisk eiegänne “iâ men ciriiuiàn iväreniii een med en rnni eiegäneen *iåš ninieeii neiëgen kierrinierkeniniriänne 13 beiägen nå en unrnkrepn *Vi men rek- ienguiärr ivàreniii. Figuren viser en menieringeiâge när verkiygei ner ienueie men en kiernnrer 15 får att men verkiygei pieceree ever en irenei 18 i eii nörn i? rneiien exemneivie en väggyie '58 och en gnivne iQ.

Figur 2 viser frn siden hur kienwrnern 15 med njäip av verkiygei 'iii ner sie- gii ner i genrer iZi, iáiemnierkeniekiänuen 13 är iiireenn med eit kiernmereäie 22 inneieiienee en euši-fisiörieiiei 23 och eii nieinåii 24. Kiernmereäiei är härvid uiier» rnei får eii säkert nàiie kienirnern i verktyget i en inierieneie nrenieringeekerše.

Kiernniersäiei 22 är uiierrnei så ett :ien iniièrria kiernrnerne *iâš enii: är nrieniereu i iinie rneri en i veriiiygei “iii tänkt eiegexei 25 viiiieri siräcker sig cenireii genern een 25 ironiska siagändan 12.

Hgur 3 visar an andra utiöringsinrm av att rnnnteringsvarkiyg St? viiitnt inna- tattar den cinrn 'it anm beskrivits eran man även innefattar an riirtiiyisa St titirsaciri med ett topp 32 i vittnet damen “it är vridsäitrad genom att tappat med dass insida fnrrnrnäasigt nintsvarar :tan yttra tnrmrsn av den raictanguiära dnrnifirnnpan 14.

Barnen it kan 'förskjutna axiaiit trarn ncti tiiibaita i inppet 32 iänga den tänkta siagaxain 25. Riittityisana tripp är törs-att med an broms 33 i fnrni av an inåttfiuit- tande iiyisdei. Utfëringstorman aniigt tiguran visar att nintsvarancia rnnnteringsiäge snrn iiigur “i man i viiirat riktnyisart Bi aniigt denna iittëringsfnrrn cieis städar rnat väggytan “tå men nn första antiggningayta 34 data städar mot kabain tå mad ett kabaigripannn urtag 35. tirtagat mafitër att kabain 15 kan pressas-z šn mot hörnet i? vici monteringan av itiairirnern tå. Riirtityisan används såiedes ftir att trycka in itabain i hörnet act: utgör samtidigt en styrning för ciornan.

Figur 4 visar från sidan hur kiamrnarn “S5 men tiiäip av verktyget St) har sia- git nar i gnivat 2t. vid denna mnntering anatuter riktiiyiaaris 3st första aniiggnings- yta 34 rnni väggytan 18 cicti tirtagat 35 hattar kannin “iß in rnnt iiörnat ti”. Sant framgår av figuren skjuter tziørnens 'ii aniiraiëdsdei 23 ut från riktiiyiaan när klarn- rnern 'tå är natt naratagan i gntvet Et.

Figur 5 visar en förstoring av mnntaringsvarittygat íšü itigur 3 med dass nnrn ti nan dass riittnyisa 31. Ünrnan ti visas narskjutan så Hårigt i riitttiyisan 31 att spikstöciaäatan 23 mad dass iiziarnmarsätn 22 tydiigi visas. i itiarnniarsätet 22 är en irianirnar 15 rnad sin spik 51 anti sin irrökta kabaiiiåiiardei 52 inaatt. ifíiarnrnarna 'tå krökningaänna 53 stödjas" rnat ninthàiiet 224 i iiziarnniaraätat 22 saint stödjer även nint spikstšidatiaian 23 anti nåtts fast mot dennes yta nian iiiaip av nn magnet 54 i spiirstëdsdaian 23. Även brarnsan 33 är syniig från utsidan av rikttiyisan 31. Riitt- tiyisana första aniiggningsyta 34 biidaa i danna uttëringstnrni av två från inppat 32 utskjutande tiyiavingar 55, 58.

Figur 5 visar verirtygnt 3G itigur 5 fràn sidan varvid riornana tt tänkta ning- aiiei 25 genom åtaganden 12 och kianfimarkcintaktänden 13 sammanfattar man centrum av iziammerna 15 spik 51. Barnens spiitstödsriai 23 i itiamniaraätat 22 är försedd med an apikatiíidsyta 61 vitt-can är naratiaiit nrianterad itörnåiiancia tiii stag- axein 25. Qesaiitnrn är itiarnrnarsätet försett med nn iriarnrnerstriásyfia 62. Spik- atiâcisrziaiena 23 ände är tërsand med an nian viniiiiad nedre stötziyta 83 viiken är ariantarad man vinkain t: i intervatiat 73286* rnnt siagaxein 25. företrâciiasvia är "F drænria vinitei ?5“. Ünrnæns nrrtïrthâii IM är ttirsend rriefzi en yttre virritiart nian ståinvta âå triiiren är pnraiieii med riittiiyisans 3t itirsta aniiggnirrgsytn iir-ri inciiirærnt men dn siresknde iinierna i figuren. Snrn visas i figuren är spiitstifidsrieiens 23 nedre stöt yta 33 rrrinntnrnrzi med vinirnin ätt” rrrnt rrrntiråiiets vttrre sttinyta än. Riirtiiyisan är vidare tärsedn inn-rt en andra aniiggnirrgsyta 85 viiiten är naraiinii med :ten i iiyisan tränande rínrriens neitirn stëåyta âfå. Basen nånn stödtftnr på riirtiiyisan ger rrršiiig» net iiii ett stöci mnt unnæringnt vid vissa tvrrnr av rnnntnrirrg.

Figur 'ï visar att snitt gnnnrn vnriitygnts riittityisa 31 med dess ena tiyisvinge 55 rnnd rinna första aniiggnirtgsvta 34, finns tripp 32 natt innnets centrtrntaxni lit. i tigtirnn nar även sirrgaxein 25 markerats ner: :inn iigger vin siëan av innnetn cant- rtirnnxni viiitet innebär att dnrnen är asvrrtnietrisirt utformad. Figuren visar även innnets 32 brnnts 33 viiiten är utinrrrind sent en inåt innpet buktande yttra väggdni snrn trycker nnrnen rrint ionnrrts motsatta inrn väggdni TZ.

Figur 5 visas dnrnnrr ii eniigi rnnriteringsverirtvget i den första irtiëririgs- tnrrrrnrr från trarnsiciari med dess ironiskt tvinnade siagäride 12 nat: nens paraiieiia sirinvinr 31, 32. På trarnsidnn är även niagnetnn 54 niaceraci i dørnerrs sniitstötts- nni 23.

Figur å visar dnrrien it eniigt figur 8 från sidan rnært :triss irinrrinrnrsäte 22 men ciess naraiieiia siërrytsr St, 32. Qennrrr figurerna 8 :mit å visas att nnrnerrs rinrnirrnpn “iii uppvisar ett rnirtariguiärt tvärsnitt varvid ünrnirrnnpen passar i ett reittanguiârt innn rrrotsvarartrin aint snitt visas i figur ?'. Gerinrn dnnna utinrrnning av dnrri och inpn nritåiin en vrirtsäitring av dnrnen i innnet. Better innebär att tion nen i sig irnn utgërn ett rnnntnringsverktvg av nn första rrtiëririgsinrm men även att tinrriæn i itrirritiinatinn men riittrrvisan kan utgöra ett rnnntrrringsvnrittyg av en andra uttšjringstnrnt. i de visade utiëringsinrrnerria är rinrrrrrns trtsnnnrin identisk nen kan sàieries även använnas separat utan riittnvisa. i nnrtra tånitizarn utföringsfnrmer kan :tornen vara iastiåst inuti riirtiiyisan.

Figur “iii visar en förstoring av den iriringade rieien i figur 9 med itiarnntnr» knntairtärirzierrs 13 itiarnn-inrsäte 22. itiarnrnersätnts snii-tstëdsyta ni natt kinrrirrrer» sttitisvta S2 samt rnntiràiiet 24 framgår tvdiigt i iigtiren. Mntiiåiiets 24 yttre pinnn viniriacie stödytn 54 är orienterad i vinirniri ß i iritervaiiet 'itï-Zilii, tiírreträdnsvis “i5°, i iöriråiiande tiii tinrnæns ninrin sirinyta vi. Figuren visar ävan sniiistiådsdeiens 23 niana viriiriann nnrire stiirtvta 63 samt en antydan tiii var niagrreien 54 är niacnrad.

Figur 'ii visar en aiierrratitf uttöringstnrrn av itinrnrnærirnntaitiäririnn “iíš i vii- 8 kan ett inåt mot kiammersëtet krökï mcthåši 124 är anørdnat. Detta møthåši har en större fasthåššande värkar: är eïï faki maíšfsåší ash kan dàffëf i vässa mønteršngssiiu~ atšoner vara att fërefira. Åvan uïfšàršngsførmef med en kcmkav kiammerstödsyta ä kšammersëêet š stäišeï för den pšana kšammersïëdsytan sem visats är tänkbar inom ramen får upp» fšnrzšngen. Vidare är utfëršngsšarmer mad kiammefsäien všškas yiør hešt och hååšæâ ansåuter mcï en kšammers övre änåe *tänkšara Enøm :armen för uçpfšnnšngen.

Claims (5)

tå) PÅTENTKRAV

1. Montenngsværtttyg (113, 3G) tät kanæitttazttrar (15) všättnt verktyg innefattar nn šångsträckt dorn (11) ttårsedd med :en stagändn (12) får anpticeršng av sšag šàngs en tänkt siagaxei (25) natt en mntsatt stagënden (12) uttdtmad tdatnntnrkon» taktände (13) všiken är andrdnad att antšgga rndt en mad en spik (51) försedd kan betktammnr (15) všd mdnteringstššttäâtnt, ttännntntzttnnt av att dnrnens (11) t tnerknntaktënde (13) är utformad med att tdnrnmersätæ (22) vštttet šnnetattar en spíkstëdsdeå (231 mad en snškstödfia (dt 1 orienterad narašieíâ med nämnda stad axet (25) ann en ttšamnteryta (52) utfdrmad att anššgga :net ttšammern (tät

2. Varktyg entígt kravet 1, ttännatncttnat av att tdarnmersàtnt (223 nå rnntsatt sida íttšrhàttande tšiš snâkstddndaien (23) är fötsætt med ett ntstštzttnndæ rnntnåäš (24) sant nätter fast ttšatnntnrns tramkant (53) den då neta ttšammern (15) i ktammerså- tet (22).

3. Verktyg enââgt kravet 2, štännntnnttnat av att døfnens (11) mntttåšt (211) är försedd med en yttre všntdad attšdyta (S4), att änden av stæšttstttdsdeten (23) är ut formad med en všnttšad nedre stëdyta (S3) varvid všnttetn nteššan dessa stttdytdr (33, tätt) är 9G?

4. Verktyg entšgt någdt av kraven 1-33, ttännntecknat av att nämnda dom (11) är uttonnad så att cantrum av ddrnens (1 t} åtagànde (12) ägget på siagaxetn (25) som sträcker sig centtatt genom dornens (11) kšammnrknntaktände (13) den gtzndrn nænttum av en š dfirnens (11) ktantmntsätn (223 ptanerad kšammdrs (15) spik (551 t.

5. Vanttyg nnššgt någnt av kravet 3~4, ttännntacttnat av att všnketn c: mattan stagaxešn (25) den den nedre stëdytan (S3) är ïüïåtš”. föfetràddsvšs ?5°. tš. Verktyg eniigt nàgdt av kraven 1-5, ttännatnsttnat av att spíkstëdsdeien (23) är försedd med ten magnet (54) för att nåšta ktammern (tå) i Edge för monte- ring. 2G 'ÉÜ 3”. Verktyg enâigâ nágm av kraven H3, kännaâecknat av atâ ämnen (11) är fërsedcš med ar: fškihyiäa ííšïf; uïffirmad meë ett iapp S2) i všâkæt dørnen (1 i) kan vrifisäkarï iöpa Eängs sin sšagaxeš (Eâ), S. Verktyg enššgâ kravet ï, känneâenknat av att rškïhyisafis (31) Bogp (32) är fëfsetï meé ær: hrcms (33) för att undvika aii ämnen (11) gššder ur rškâhyšsan (31 }. SB. Verktyg enåšgt någat av kraven ïf-ß, kännæšecknaï av aiš rškthyisan Qíšfi) är utíøfmaä mefï en första aniiggnšrsgsyta (34) viäken år paraâieiš med öarnens (11) mßïhåäâs (24) yttre vinkiade stödyïa (M3. 'iii Verkâyg enåigï kravet ä, kännaâecknat av att rškâhyisan (31) är utíarmaá meá en afiüra anššggnšngsyta (ES) vššken är parašâaiš med den E râktšïyšsar: (31) åö- pande dornæns (11) spikstödsdeäs fiâíš) všnkšacše neüra stëdyåa (53). ii. Verktyg enššgt nàgøt av kravan Tfâfi, känneíecknat av aït rškthyisan (31) är šêårsædd meé ett kabeigršpande urtag (35) E ømràöeïfër domens (11) kiammer- säte (22).