SE1050368A1 - Vasseggat knivstopp - Google Patents

Description

15 20 25 30 2 resultera i bildandet av en skuren eller plan yta på det trä som bearbetas. Vid fanersvarvar förblir emellertid kniven förhållandevis stationär medan kniven griper in i stocken som roteras kring sin axel.

En typisk roterande flishugg av skivtyp beskrivs i detalj i US 5 129 437 till Nettles et al. lflishuggen av detta slag som visas i fig 2, matas stockar mot en roterande skiva vilken bär ett antal radiellt placerade knivar som är fast- klämda mellan ett huvudparti av skivan och respektive segmentformade eller kilfonnade knivhållare.

Gemensamt för alla de tidigare nämnda maskinerna är att den åter- kommande kontakten mellan knivens skäregg och träet orsakar att skäreggen slits och blir trubbig med tiden. När kniven blir för trubbig upphör den att skära träet rent och effektivt. Vid till exempel flishuggar, OSB-huggar och faner- svarvar resulterar en trubbig kniv i flis, OSB-flis eller faner med sämre kvalitet och/eller oregelbunden storlek. Vid planreducerare, kantverk, bakhuggar eller andra liknande maskiner där råvirke eller färdigt virke produceras, påverkar knivskärpan kvaliteten och noggrannheten av ytbearbetningen hos det trä som bearbetas.

Traditionellt har förfarandet för att bibehålla knivarna vassa i maskiner- na varit att avlägsna kniven från knivklämanordningen i maskinen. Denna typ av kniv som kallas slipad kniv, skärps genom omslipning av knivbladet och därefter återplacering av kniven i klämanordningen. Emellertid lider detta tillvägagångssätt av ett antal kända begränsningar. Under varje omslipning måste partier av kniven slipas bort för att skapa en ny, vass skäregg. Denna omslipning resulterar i en ändring av bladets storlek som, om den lämnades ojusterad, skulle resultera i en ändrad placering av skäreggen efter varje omslipning. Närmare bestämt kan positionen av skäreggen ändras i förhål- lande till de detaljer som positionerar kniven i klämanordningen.

Slipade knivar är utformade att vara stora knivar som fixeras på plats genom en kombination av klämmande komponenter. Slipade knivar känne- tecknas även av deras allmänt stora storlek eller bredd. Fig 1 är en utskuren avbildning av en bladhållaranordning för en slipad kniv. Den slipade kniven 2 hålls ned av en övre platta 12 vilken är fäst på en stomplatta 11 av knivhållar- anordningen. En vass skäregg bibehålls på den slipade kniven 2 genom 2010-04-30 10.37 VÅIGGESUND TOOLS AB\|GGESUND TOOLS AB\PATENT\KNlVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|i<2ati0nteXt_UL.d0c 10 15 20 25 30 3 slipning av knivbladets egg när den blir trubbig. Knivens totala bredd kan bibehållas genom att endera lägga till smält material eller genom mekaniska medel såsom en reglerskruv eller -bult på knivens baksida.

Den skärande eggens position kan förskjutas från sin önskade och avsedda placering i förhållande till det trä som bearbetas eller viktiga tillhö- rande komponenter i maskinen såsom mothåll och styrplattor. Såvida inte knivens position regleras återkommande i klämanordningen, vilket är svårt att göra korrekt och även är tidsödande, försämras det arbete som erhålls med maskinen, ibland till oacceptabla nivåer. Med till exempel reducerkantverk är en precis positionering av de ytbearbetande knivarna i förhållande till det trä som bearbetas en förutsättning för en korrekt skuren yta. Relativt små awi- kelser av positionen kan ha en mätbar påverkan på kvaliteten hos den yta som erhålls.

En annan begränsning med detta tillvägagångssätt är att slipningen kanske ej är tillräckligt exakt. Utrustning som används inom träbearbetnings- anordningar är ofta sådan att korrekt form (form och vinkel) hos skäreggen ej kan bibehållas. Under omslipning på plats skadas vidare knivarna ibland genom överhettning eller andra driftstörningar under slipningsprocessen.

Detta kan reducera kvaliteten hos den skärande eggen, bringa kniven att slitas fortare och försämra utförandet. På liknande sätt kan awikelser i formen hos den skärande eggen också resultera i en försämring av utföran- det.

För att undanröja sådana problem har det blivit vanligt att använda kasserbara blad, för det mesta av en vändbar, dubbeleggad utformning. En sådan kniv visas till exempel i US 4 047 670 beviljad den 13 september 1977 till Aktiebolaget Iggesunds Bruk. Den visade kniven har väsentligen en plan, långsträckt stomme med en skärande egg som löper utmed en sida av den långsträckta stommen och en andra skärande egg som löper utmed den andra. Kniven är monterad i en knivklämanordning som har en storlek och form som säkrar bladet under drift och medger enkla och snabba knivbyten.

När den första skäreggen blir trubbig under användning, vänds kniven och den andra skäreggen presenteras och används. När den skäreggen också 2010-04-30 10. 37 VIVGGESUND TOOLS AB\IGGESUND TOOLS AB\PATEN1WKNlVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|icat|0ntext_ULdoc 10 15 20 25 30 4 har blivit sliten kasseras kniven och utbyts mot en ny som har två ytterligare fräscha skäreggar.

Kasserbara knivar är vanligen dubbeleggade knivar som har väsentligt mindre total storlek (bredd) än slipade knivar. Eftersom kasserbara knivar är mindre i storlek och har två eggar är de beroende av en samverkande kniv och klämanordning för att fixera dem på plats. Ett exempel på en hållaranord- ning för en kasserbar kniv visas i fig 2. Det kasserbara knivbladet 20 hålls mellan en övre knivhållarplatta 24 och en undre knivhållarplatta 21. Den övre knivhållarplattan 24 och den undre knivhållarplattan 21 fästs därefter på hållaranordningens stomplatta 11 för den kasserbara kniven genom en skruv, bult eller annat fästorgan.

Med kasserbara knivutforrnningar elimineras de problem som hänför sig till slipning av kniven på grund av att knivarna ej omslipas. Dimensionerna och formen hos kniven, som kontrolleras av knivtillverkaren, förblir oförändra- de mellan ytorna. Det finns även en viss ökning av effektiviteten på grund av att de mindre, lättviktiga, kasserbara bladen, vanligen av mer högkvalitativt material och högkvalitativ tillverkning, medger ökad drifttid mellan bytena. På grund av enkelheten vid utbyte och vändning av knivarna reduceras även maskinstopptiden för knivunderhåll ytterligare.

Ett annat problem som påverkar knivarna som används i många typer av träbearbetningsmaskiner är svårigheten att säkra knivarna i klämanord- ningarna under verkan av skärkrafterna. Bladen måste även säkras mot rörelse i radialriktningen. Problemet är mest utbrett vid kasserbara bladut- formningar där kravet på kostnadseffektivitet och konkurrenskraft nödvändig- gör att bladen är kompakta och lätta.

Vid många flishuggsystem hålls både hållaranordningar för slipade knivar och hållaranordningar för kasserbara knivar på plats genom en kläm- ma som är placerad ovanpå kniven. När det materialstycke som huggs kommer i kontakt med bladet förhindras bladet att separeras från stomplattan 11 hos knivhållaranordningen av en klämma som avbildas i fig 1 och 2.

Kompakta blad är emellertid ofta svåra att fästa i klämanordningen så att de kan motstå de olika typer av belastningar som förekommer hos de olika typerna av applikationer. Flishuggningsapplikationer till exempel inbegriper 2010-04-30 10.37 VÅIGGESUND TOOLS AB\|GGESUND TOOLS AB\PATENT\KNlVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|icatl0nteXt_UL.d0c 10 15 20 25 30 5 avsevärda huggkrafter som är riktade mot undersidan av kniven medan vid planhyvlar eller OSB-huggar dessa huggkrafter är relativt små. Vid reducer- kantverk och planreducerare kan framsidan av ytbearbetningsknivarna ofta utsättas för avsevärda belastningar riktade mot den övre sidan av skäreggen.

Anordningar för att begränsa den radiella rörelsen hos kasserbara knivblad är allmänt kända såsom knivstopp. Knivstopp för kasserbara knivar, vilka härefter betecknas traditionella knivstopp, har vanligen utformats enligt tradition från hållaranordningar för slipade knivar genom att hålla höjden av det traditionella knivstoppet väsentligt under det knivskärande planet. Den övre ytan av ett traditionellt knivstopp är väsentligen jäms med planet av det roterande elementet. Exempel på traditionella knivstopp visas i fig 3 och fig 4.

De traditionella knivstoppen begränsar den radiella rörelsen hos knivbladen för att förhindra de flera bladen från att separera från varandra i en given knivficka.

De traditionella knivstoppen 30 och 31 förhindrar radiell rörelse hos bladen 36. Det inre traditionella knivstoppet 30 måste emellertid vara positio- nerat på insidan av en vägg hos en inre hållarring 32. Sålunda bildas ett gap mellan väggen hos den inre hållarringen 32 och änden av det knivblad 36 som är nännast väggen hos den inre hållarringen 32. Det traditionella kniv- stoppet kan fästas direkt på hållaranordningen för knivbladet. För att direkt fästa det traditionella knivstoppet måste emellertid knivbladets hållaranord- ning avlägsnas från hållarringarna. Ibland måste en speciell urtagning 37 skapas i hållarringarna för att inrymma det traditionella knivstoppet. Använd- ning av traditionella knivstopp kan sålunda öka den tid som erfordras för att byta ut ett blad och för att justera knivstoppet.

De traditionella knivstoppen 30 och 31 skapar även en extra yta och/eller ett gap, såsom visas nära den inre hållarringen 32, vilket roterar med resten av knivanordningen. De traditionella knivstoppen 30 och 31 är emellertid ej utformade att hjälpa till att förflytta det huggna materialet bort från bladets skärande egg. När material huggs bort av knivbladet 36, samlas skräp i gapet nära hållarringen och bildar ett inre skräpuppbyggnadsområde 34. Likadant i det område där knivbladet 36 är närmast väggen hos den yttre hållarringen 33, bildas ett yttre skräpuppbyggnadsområde 35 nära den 2010-04-30 10.37 VIUGGESUND TOOLS AB\|GGESUND TOOLS AB\PATENT\KN|VSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|icati0nteXt_ULdoc 10 15 20 25 30 6 speciella urtagningen 37 som är skapad i den yttre hållarringen 33 i avsikt att inrymma det yttre traditionella knivstoppet 31. Skräpuppbyggnaden i skräp- uppbyggnadsområdena 34 och 35 kan sänka effektiviteten hos hela flishugg- ningssystemet genom att minska effektiviteten hos bladets skäregg. Skräpet ackumuleras mellan kniven och knivstoppet. Sådant ackumulerat skräp är svårt att avlägsna. Vid byte av ett knivblad spenderas en ansenlig del av maskinens avstängningstid för utbyte av bladet på att avlägsna skräp som är inpackat mellan kniven och knivstoppet. Då dessa knivar används i högpro- ducerande maskiner bör mängden avstängningstid minimeras.

Såsom visas i fig 4 kan det traditionella knivstoppet 30 fästas på sidan av knivbladets hållaranordning. Det traditionella knivstoppet 30 förhindrar sålunda bladen 36 från att separera från varandra så att inga gap skapas utmed den skärande eggen, medan knivklämman 42 förhindrar bladen att separeras från det roterande organets stomme. Knivklämman är fäst i resten av knivhållaranordningen genom bultar, skruvar eller andra fästorgan. Det traditionella knivstoppet 30 kan fästas på endera knivklämman. 42 eller stommen hos knivhållaranordningen.

Bladen är snedställda så att bladens skärande egg är ovanför det roterande organets yta. Det traditionella knivstoppets 30 ovansida är under ytan av det roterande organets skärande plan 48. Det traditionella knivstoppet 30 har ej en skärande egg och därför är ovansidan av det traditionella kniv- stoppet vanligen ej högre än den övre ytan av det roterande organets skäran- de plan 48.

Såsom visas i vyn ovanifrån av knivklämman i fig 5, är knivklämman 42 fäst i stommen ovanpå knivbladet 36 genom ett antal fästorgan 52. Det tradi- tionella knivstoppet 30 förhindrar knivbladet från att röra sig i sidled. Det tradi- tionella knivstoppet 30 skapar emellertid även ett gap 53 mellan hållarringen 57 och knivklämman 42. När material huggs med knivbladet, byggs skräp upp i detta gap på grund av att den främre kanten 47 av det traditionella knivstop- pet ej är utformad att underlätta flödet av hugget material bort från knivbladet.

Detta skräp måste avlägsnas när bladen byts eller vänds. En ansenlig mängd tid under bladbyte eller vändningsoperationer spenderas nu på att avlägsna 2010-04-30 10.37 VMGGESUND TOOLS AB\|GGESUND TOOLS AB\PATENT\KNl\/STOPP\SE\21046781\20100422_21046781_Applicationtext_UL.doc 10 15 20 25 30 7 skräp. Om denna tid kan minimeras eller elimineras kan effektiviteten och drifttiden för högproduktiva hugg- och Skärmaskiner ökas väsentligt.

Ytterligare ett annat speciellt problem som påverkar knivutformningar är den osymmetriska beskaffenheten hos de belastningar som fördelas utmed knivens längd. Trä är ej ett homogent material. Ibland utövar det trä som bearbetas en större kraft mot ett lokalt område av skäreggen än mot resten av bladet. Den vanligaste anledningen för detta är att skäreggen träffar en kvist eller någon annan oregelbundenhet i träet. I vissa anordningar kan en eller båda ändama av kniven användas för att göra en sidoskärning. Detta kan öka den ickesymmetriska beskaffenheten hos de belastningar som kniven utsätts för. Kvaliteten hos ändprodukten från flishuggnings- och skär- maskiner är sålunda beroende av den korrekta positionen av knivens skäregg i förhållande till maskinen vilken åstadkoms under den initiella installationen. Även möjligheten att bibehålla positionen av knivarna när de utsätts för belastning påverkar ändproduktens kvalitet. Ju större precision för knivens position ju bättre blir i allmänhet kvaliteten av träbearbetningsresultaten.

I de flesta knivanordningar sätts knivar in i en klämanordning för hand.

Under sådana omständigheter kan exakt positionering vara svår helt enkelt på grund av att den erforderliga precisionen kan vara större än vad som är möjligt vid en manuell operation. I många fall byts knivarna i situationer som är fysiskt obekväma för den person som byter kniven. Beroende på omstän- digheterna kan personen behöva sträcka sig över huvudet eller kring hind- rande komponenter för att genomföra bytet. Detta gör exakt positionering även ännu svårare.

När ett skärsystem använder en kasserbar knivanordning är det vanligt att placera ett flertal knivar i varje knivflcka. Den knivklämma 42, som visas i en vy ovanifrån av en knivbladshållande anordning som illustreras i fig 6, kan användas för att hålla flera knivblad 36 på plats i en given knivflcka. Bladen sträcker sig över längden av det exponerade kniveggsskärande området 60.

Vid huggning av material från en stock utnyttjas centrum av den exponerade kniveggen mer än de yttre partierna av kniveggen. Detta resulterar i att det finns ett område med högt utnyttjande 61 av bladet och två områden med lågt utnyttjande 66 och 67 av bladet. 2010-04-30 10.37 VÅIGGESUND TOOLS AB\lGGESUND TOOLS AB\PATENT\KNIVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|iCati0ntext_UL.doc 10 15 20 25 30 8 Med användning av ett flertal knivar 36A-C i varje knivficka tillåts en skärsystemoperatör att byta knivpositioner mellan de flertal knivarna 36 som är fördelade utmed det exponerade kniveggsskärande området 60. Vid flishuggningssystem av skivtyp är det mest troligt att det mellersta partiet av knivbiadet har en högre nivå av utnyttjande än de yttre eggarna av knivbladet.

Det mer utnyttjade området 61 i mitten av knivbiadet kommer sålunda sanno- likt att få en högre nivå av slitage än på de yttre partierna av bladen ide lite utnyttjade områdena. De inre och yttre partierna av kniven 66 och 67 utnyttjas ej så hårt som mitten av bladet och slits därför ej ned så snabbt. Bladet 36B är lokaliserat helt inom området av kraftigt utnyttjande 61 medan bladen 36A och 36C kan vara lokaliserade delvis i området av högt utnyttjande 61 och delvis i områdena av lågt utnyttjande 66 och 67. Slitaget på bladet 36B kommer sålunda att vara större än på de partier av bladen 36A och 36C som _ är lokaliserade i områdena med lågt utnyttjande. Det ojämna slitaget utmed dessa blad kan kompenseras för genom återkommande växling av bladens position.

När det finns ett område med koncentrerat slitage medger byte av knivpositionerna mer jämn användning av hela kniveggen. Bladet 36B, vilket är i centrum av det mycket utnyttjade området av kniven, kommer att slitas relativt jämnt. Bladen 36A och 36C är emellertid lokaliserade delvis i området med högt knivutnyttjande och delvis i områdena med lågt utnyttjande av kniven. Partierna av bladen 36A och 36C som är i områdena av lågt utnytt- jande av kniven kommer följaktligen ej att slitas ned så snabbt som partierna av bladen i området av högt utnyttjande.

Genom att byta positionerna av bladen 36A och 36C kommer partierna av bladet i området av lågt utnyttjande av kniven att användas i ett område med högt utnyttjande och slitaget på bladen kan därförjämnas ut. Praxisen att byta knivpositionerna i en ficka kan maximera ekonomin hos ett kasserbart knivblad. Bytet av bladpositionerna har emellertid visat sig vara en svår procedur att åstadkomma i fabriksdrift. Växling av bladen i avsikt att säker- ställa jämnt bladslitage är en tidsödande operation som onödigtvis ökar avstängningstiden av hugg- eller skännaskinen. 2010-04-30 10.37 VÅIGGESUND TOOLS AB\lGGESUND TOOLS AB\PATENT\KNlVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|iCat|0ntext_ULdoc 10 15 20 25 30 9 Som ett alternativ till traditionella knivbladsstopp kan en knivblocks- anordning användas. Knivblocksanordningar kan även användas i kombina- tion med knivstoppanordningar. Fig 7 är en vy ovanifrån som avbildar det yttre ändpartiet av en knivbladshållande anordning med en Knivblocksanord- ning 70 inbyggd i hållarringen 73. Knivblocksanordningen 70 anligger direkt mot änden av knivbladen 36 och tjänar till att motverka de centrifugalkrafter som alstras av det roterande elementet för att hålla kniven på plats på samma sätt som det traditionella knivstoppet gör. Knivblocksanordningen erfordrar emellertid att en ännu större urtagning är skapad i hållarringen samt ytterliga- re fästorgan för att hålla knivblocket på plats.

Hållfasthetskraven kan skilja mellan applikationer eller i beroende av de sorter som bearbetas, klimatfaktorer eller andra externa variabler. Detta lägger ytterligare restriktioner på storleken och formen av kniven och de omgivande klämkomponenterna eftersom det krävs att de är utformade att vara i stånd att tåla de belastningar som uppstår inom de relevanta geomet- riska restriktionerna.

Kort redogörelse för uppfinningen Vad som därför önskas är en kniv, ett knivstopp och/eller en samver- kande klämanordning som mer effektivt kan utnyttja knivbladen och som erfordrar mindre inbördes växling av bladens position. Även kniven och klämanordningen kommer var och en företrädesvis att vara utformad att erfordra mindre ändring av den träbearbetningsmaskin som håller kläman- ordningen. Vad som dessutom föredras är en kniv som minskar mängden skräpuppbyggnad utmed knivsystemets blad.

Enligt en aspekt av uppfinningen finns därför ett vasseggat knivstopp vilket har en knivstoppsskäregg. En lutningsvinkel hos det vasseggade knivstoppet kan passa en lutningsvinkel hos ett knivblad i avsikt att bilda en skäregg för knivhållaranordningen. En profil hos det vasseggade knivstoppet passar en profil hos bladet i avsikt att bilda en skäregg för en knivhållaran- ordning.

Ett vasseggat knivstopp kan placeras i det exponerade skärområdet av en knivhållaranordning i en materialbearbetningsmaskin i avsikt att begränsa den radiella rörelsen hos bladen i knivhållaranordningen. Det vasseggade 2010-04-30 10.37 VÅIGGESUND TOOLS AB\lGGESUND TOOLS AB\PATEN'|'\KNlVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_Applicati0ntext_UL.d0c 10 15 20 25 30 10 knivstoppet kan även motstå materialuppbyggnad i området mellan en hållarring och ett knivblad genom att eliminera oönskade ytor som orsakar denna uppbyggnad. Vidare kan det vasseggade knivstoppet minska behovet att byta plats med knivarna ifickan för att bättre utnyttja eggarna.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 är en utskuren avbildning av en hållaranordning för ett slipat knivblad.

Fig 2 är en utskuren avbildning av en hållaranordning för ett kasser- bart knivblad.

Fig 3 är en avbildning ovanifrån av en hållaranordning för knivblad med traditionella knivstopp.

Fig 4 är en avbildning av en hållaranordning för ett knivblad med ett traditionellt knivstopp.

Fig 5 är en förstorad avbildning ovanifrån av det inre ändpartiet av en hållaranordning för ett knivblad med en knivstoppsanordning.

Fig 6 är en avbildning ovanifrån av en hållaranordning för ett knivblad med traditionella knivstopp i en hållarring.

Fig 7 är en avbildning ovanifrån av det yttre ändpartiet av en hållar- anordning för ett knivb|ad med en knivblocksanordning.

Fig 8 är en avbildning av en hållaranordning för ett knivblad med ett vasseggat knivstopp i en hållarring.

Fig 9 är en förstorad avbildning ovanifrån av det inre ändpartiet av en hållaranordning för ett knivblad med ett vasseggat knivstopp.

Fig 10 är en avbildning ovanifrån av en hållaranordning för ett knivb|ad med vasseggade knivstopp.

Detalierad beskrivning av ritningarna Föreliggande uppfinning eliminerar behovet att ändra hållarringarna och förbättrar effektiviteten av bladets utnyttjande. Såsom visas i fig 8 kan vasseggade knivstopp 80 och 81 vara placerade vid båda ändar av en kniv i avsikt att säkra blad 85 som är placerade däremellan. Radiell rörelse av bladen förhindras sålunda så att bladen ej separerar från varandra. De vasseggade knivstoppen är placerade innanför de inre och yttre hållarringar- na 83 och 87. Hållarringarna behöver sålunda ej ändras för att motta de 2010-04-30 10.37 V:\lGGESUND TOOLS AB\|GGESUND TOOLS AB\PATEN'T\KNIVSTOPP\SE\21 046781 \201 00422_21 046781__App|icati0rlteXt_U L.d0c 10 15 20 25 30 11 vasseggade knivstoppen 80 och 81. Den övre ytan av hållarringen är väsent- ligen parallell med planet av de roterande elementen som visas ifig 8.

Föreliggande uppfinning 'utnyttjar vasseggade knivstopp för att minska behovet att växla blad. De vasseggade knivstoppen har en egghöjd som är samma höjd som bladens 85. De vasseggade knivstoppen 80 och 81 bildar sålunda del av den knivhuggande eller -skärande eggen. De vasseggade knivstoppen förhindrar även de flera bladen 85 att separera från varandra på ett sätt som liknar ett traditionellt knivstopp.

Uppfinningen täcker ett vasseggat knivstopp som skiljer sig från tidigare utforrnningar genom att det har en vass skäregg som motsvarar knivens skäregg. De vasseggade knivstoppen är en integrerad del av skär- eggen. Den övre ytan av det vasseggade knivstoppet motsvarar även, såsom visas i fig 8, knivens lutningsvinkel. De vasseggade knivstoppen har samma lutningsvinkel (a) som bladen ovanför skärplanet. De vasseggade knivstop- pen har sålunda samma skillnad i höjd ovanför hållarringen som knivbladen.

Den vassa skäreggsegenskapen hos stoppet ger fördelarna att motstå materialuppbyggnad i området mellan kniveggen och knivstoppet vilket därigenom minimerar eller eliminerar behovet för fabriksoperatörer att inbör- des växla knivarna i fickan för att bättre utnyttja eggarna och medger att placera knivstoppet i det exponerade skärområdet av flishuggningsanord- ningen.

Såsom visas ífig 9 anligger det vasseggade knivstoppet 81 direkt mot knivklämman 92 i avsikt att säkra knivbladet 85 i avsikt att säkerställa att bladen ej separerar när flera knivblad används. Det vasseggade knivstoppet 81 kan fästas i anordningen på ett sätt som är väsentligen lika som kniv- klämman 92. Sålunda behövs inte hållarringen 87 ändras. Knivstoppet är avbildat med två fästorgan men uppfinningen är ej begränsad till detta.

Knivstoppet kan fästas med endast ett enda fästorgan eller med ett stort antal fästorgan.

Traditionella knivstopp skiljer sig i profil från kniven och har ej en skäregg. Detta orsakar att träskräp ackumuleras i ett område mellan kniv- stoppet och kniven. Skräpuppbyggnadsområdena visas i fig 3. Vid omställ- ning av knivarna behöver detta uppbyggda skräp avlägsnas eftersom skräpet 2010-04-30 10.37 V:\|GGESUND TOOLS AB\IGGESUND TOOLS AB\PATENT\KNlVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_Applicati0ntext_UL.d0C 10 15 20 25 30 12 minskar knivens effektivitet. Skräpavlägsningsprocessen är en tidsödande process som läggs till den tid som erfordras för att ställa om eller byta ut knivarna och ökar flishuggnings- eller skäranordningens avstängningstid.

Genom att anpassa knivens profil och ha en vass egg på knivstoppet, kommer träskräp ej längre att ackumuleras mellan kniven och knivstoppet eftersom det ej längre finns någon oönskad yta som ackumulerar skräp. De vasseggade knivstoppen underlättar flödet av skräp som resten av kniv- anordningen. Medan det traditionella knivstoppet har en oregelbunden yta som skapar skräpuppbyggnad, kan det vasseggade knivstoppet vara fomiat så att dess profil passar resten av knivhållaranordningen. Användningen av ett vasseggat knivstopp begränsar därför skräpackumuleringen och minskar maskinens avstängningstid eftersom den avsevärda mängden tid som spen- deras på skräpavlägsning under bladhantering minimeras eller elimineras.

Det exponerade skärområdet hos en flishuggningsanordning är ej alltid fullständigt utnyttjat. Trämaterial med olika former och storlekar matas till maskinen i olika mängder vilket resulterar i att olika exponerade knivområden används ojämnt. Oftast används områdena på de innersta kanterna och de yttersta kanterna av knivfickan mindre än området i mitten av knivfickan. l föreliggande uppfinning kan de vasseggade knivstoppen vara lokaliserade i de områden av skärplanet som utnyttjas lite.

Såsom visas i fig 10 är de vasseggade knivstoppen 80 och 81 lokalise- rade i de distala ändarna av skärplanet. Knivbladen 85 är sålunda till stor del lokaliserade i det högutnyttjade området 61 av skäreggen. Bladen används därför merjämnt på grund av att endast ett litet parti av bladen är lokaliserade utanför det högutnyttjade området 61. Bladen behöver därför ej ofta bytas inbördes för att säkerställa jämn användning. I själva verket kan det vara möjligt att helt eliminera det inbördes bytet av bladen 85.

Såsom nämnts ovan kan ett bättre utnyttjande av kniveggarna åstad- kommas genom att byta position av knivarna efter att de har slitits ned. l praktiken är det svårt att optimalt byta knivbladen inbördes i avsikt att maxi- mera bladets livslängd. Principen för en vass knivstoppsutformning medger att knivstoppet gör det tillfälliga skärarbetet i de mindre frekvent använda 2010-04-30 10.37 VÅIGGESUND TOOLS AB\lGGESUND TOOLS AB\PATENT\KNlVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|icati0nteXt_UL.d0c 10 15 20 13 skärområdena vilket sålunda eliminerar det lilla slitaget på bladeggar som normalt skulle vara placerade i dessa områden.

De hög- och lågutnyttjade områdena av bladet är illustrerade med traditionella knivstopp och vasseggade knivstopp i fig 6 respektive 10. De vasseggade knivstoppen 80 och 81, som visas i fig 10, fyller ett väsentligt parti av de lågutnyttjade områdena 66 och 67 av kniven. Den skärande eggen av de vasseggade knivstoppen används mindre ofta och därför behöver skäreggarna hos de vasseggade knivstoppen ej slipas eller utbytas lika ofta som knivbladen.

Medan de föregående utförandena av föreliggande uppfinning har beskrivits i detalj i avsikt att göra en fullständig beskrivning av uppfinningen är det uppenbart för fackmannen inom området att olika modifieringar kan göras på kniven, klämanordningen och de vasseggade knivstoppen utan att awika från uppfinningens omfattning, såsom denna definieras i kraven. Vissa av dessa variationer beskrivs ovan och andra kommer att vara uppenbara för fackmannen inom området. Till exempel kan ett icke vändbart blad med en enda egg användas för kniven, varvid kniven endast har en skärande egg på en sida av kniven men ingen egg på den motsatta sidan. Vidare kan det vasseggade knivstoppet vara fäst på en övre platta. Dessutom kan det vass- eggade knivstoppet vara utformat såsom en integrerad del av knivklämman. l ytterligare en annan variant kan det vasseggade knivstoppet användas tillsammans med en knivblocksanordning som är fäst på hållarringen och det vasseggade knivstoppet anligger direkt mot knivblockanordningen. 2010-04-30 10.37 vmiccesuNo Toots ABuoe-EsuND TooLs AB\PATENT\KNivsToPP\sE\21o4e7s1\2o1oo422_21046181_App|i<;aflon1ex1_uL.uoc

Claims (17)

10 15 20 25 30 14 PATENTKRAV

1. Knivhållaranordning inbegripande: ett knivblad som har en skärande egg; en knivklämma för att fästa knivbladet; och ett knivstopp, varvid knivstoppet inbegriper en skärande egg och knivstoppet be- gränsar rörelse av knivbladet i förhållande till knivklämman.

2. Knivhållaranordning enligt krav 1, varvid den skärande eggen av knivstoppet är i linje med den skärande eggen av knivbladet.

3. Knivhållaranordning enligt krav 1, varvid knivstoppet är lokaliserat i en ände av knivbladet och kniv- klämman.

4. Knivhållaranordning enligt krav 1, vidare omfattande ett flertal knivblad, varvid knivstoppet förhindrar de flera knivbladen från att separera från varandra.

5. Knivhållaranordning enligt krav 1, vidare omfattande ett roterande stomelement, varvid knivstoppet är fäst på det roterande stomelementet genom åtminstone ett fästorgan.

6. Knivhållaranordning enligt krav 5, varvid det åtminstone ett fästorganet för knivstoppet är förbundet med det roterande stomelementet i en urtagning bildad i knivstoppet.

7. Knivhållaranordning enligt krav 1, vidare omfattande ett andra knivstopp inbegripande en skärande egg, varvid det andra knivstoppet ytterligare begränsar rörelsen av kniv- bladet i förhållande till knivklämman.

8. Knivhållaranordning enligt krav 1, varvid knivbladet är ett kasserbart knivblad.

9. Knivhållaranordning enligt krav 1, vidare omfattande en hållarring; och 2010~04-30 10.37 VÅIGGESUND TOOLS ABVGGESUND TOOLS AB\PATENT\KN|VSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|icati0nteXt_UL.d0C 10 15 20 25 30 15 en knivblockanordning, varvid knivblocket är fäst på hållarringen och anligger direkt mot knivstoppet.

10. Knivhållaranordning enligt krav 7, vidare omfattande första och andra hållarringar; och första och andra knivblockanordningar, varvid den första knivblockanordningen är fäst på den första hållar- ringen och anligger direkt mot knivstoppet och den andra knivblockanord- ningen är fäst på den andra hållarringen och anligger direkt mot det andra knivstoppet.

11. Knivstopp för användning i en cirkulär träbearbetningsmaskin vilket har ett roterande organ för rotering av åtminstone ett knivblad, varvid kniv- stoppet begränsar rörelsen av det åtminstone ett knivbladet i en radiell riktning i förhållande till det roterande organet, varvid knivstoppet omfattar: en vass egg vilken bildar del av en skärande egg tillsammans med en vass egg hos det åtminstone ett knivbladet.

12. Knivstopp enligt krav 11, varvid den vassa eggen hos knivstoppet har samma höjd ovanför ett plan hos det roterande organet som den vassa eggen hos det åtminstone ett knivbladet.

13. Knivstopp enligt krav 11, vidare omfattande ett styrparti för styrning av skräp mot en radiellt placerad öppning i det roterande organet.

14. Träbearbetningsanordning, omfattande: ett roterande stomorgan; ett knivblad som är radiellt placerat på det roterande organet; en knivklämma för att fästa knivbladet på det roterande stomorganet; och ett knivstopp som är placerat vid en ände av knivbladet för att begrän- sa radiell rörelse hos knivbladet i förhållande till det roterande stomorganet, varvid knivstoppet inbegriper en skärande egg.

15. Träbearbetningsanordning enligt krav 14, vidare omfattande ett andra knivstopp inbegripande en skärande egg, varvid det andra knivstoppet vidare begränsar radiell rörelse av kniv- bladet i förhållande till det roterande stomorganet. 2010-04-30 10.37 VÅIGGESUND TOOLS AB\lGGESUND TOOLS AB\PATENT\KNlVSTOPP\SE\21046781\20100422_21046781_App|icati0ntext_ULdoc 16

16. Träbearbetningsanordning enligt krav 14, vidare omfattande åtminstone en hållarring som omger det roterande organet, varvid knivstoppet är lokaliserat vid den ände av bladet som är närmast den åtminstone en hållarringen.

17. Träbearbetningsanordning enligt krav 16, vidare omfattande en knivblockanordning, varvid knivblocket är fäst på hållarringen och anligger direkt mot kniv- stoppet. 2010-04-30 10.37 V:\|GGESUND TOOLS ABUGGESUND TOOLS AB\PATEN"I'\KNIVSTOPP\SE\Z1046781\20100422_21046781_Applicati0nteXt_UL.d0c