SE0950682A2 - Lockbete - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett lockbete, i vars två motstående ändar (10, 11) det finns fästpunkter (13,14) för en vid fiske använd rev (12, 15) eller krok (26). Lockbetet innefattar två plattor (16,17), mellan vilka det har anordnats en koppling (18) som tillåter plattornas (16, 17) inbördes rörelse.

Description

motstående ändar 10 och ll finns fästpunktema 13 och 14, vilka är avsedda för den lina 12 som används vid fisket. I praktiken fästs linan 12 från ett fiskeredskap, såsom t.ex. en rulle fäst vid ett fiskespö, vid lockbetets första ände 10. På motsvarande sätt fästs i lockbetets andra ände ll en kortare bit av en lina 15, i vilken det egentliga betet fästs (visas ej). Denna del av linan kallas även för tafs. Särskilt vid fångst av rovfisk används som agn en beteshållare, vilken innehåller ett bete gjort av bytesfisk. Till sina huvuddrag används lockbetet på så sätt som beskrivs i FI-patent nr 116190.

Ett lockbete enligt uppfinningen innefattar två plattor 16 och 17, mellan vilka det har anordnats en koppling 18 som tillåter plattomas 16, 17 inbördes rörelse. Härvid förändras plattomas inbördes läge och/eller position vid fisket, vilket gör agnets sirnrörelse överraskande och därmed ökar effektiviteten. Till sina huvuddrag är sirnrö- relsen i allmänhet i form av en tunna, men tack vare den nya konstruktionen kan rotationsrörelsen plötsligt förändras. Förändringen är slumpartad och kräver inga åtgärder av användaren, såsom t.ex. ändring av draghastigheten. Lockbetets rörelse beskrivs närmare senare.

Lockbetets konstruktion kan variera i olika tillämpningar. I sin enklaste form utgörs lockbetet av två plattor 16 och 17, av vilka det till båda har anordnats minst en del av fästpunkterna 13 och 14. Med andra ord sitter linan som drar i den första plattan och tafsen i den andra plattan. Härvid strävar lockbetet till att vara i huvudsak rakt med underhållande av önskad sirnrörelse, under det att den samtidigt slumpmässigt varieras när plattomas inbördes position förändras.

Kopplingen kan göras på olika sätt. Förmånligt utgörs kopplingen 18 av ringorgan 19, varvid det erhålls tillräcklig känslighet när konstruktionen samtidigt är enkel och dragmotståndet lågt. För ringorganen 19 finns det i plattorna 16 och 17 fästöppningar 26. I de beskrivna tillärnpningarna utgörs ringorganen 19 av två löstagbart fästa ringar 20. Härvid kan lockbetets egenskaper ändras genom att byta ringar. Särskilt ringarnas storlek inverkar på lockbetets känslighet för att byta sirnrörelse. Även det av ringarna åstadkomna glappet är väsentligt. Ringarna är större än fästöppningarna och vid dragningen går plattorna fria från varandra, varvid kopplingen är känslig. Enligt uppfinningen är ringorganen anordnade att tillåta plattomas inbördes rörelse i åtminsto- ne en riktning. Härvid förorsakar t.ex. förändringar i de rådande strömmama föränd- ringar att den inbördes positionen hos plattorna överraskande förändras, varvid det erhålls en helt ny simrörelse. Med andra ord förändras lockbetets form när plattomas inbördes position förändras, varvid lockbetet t.o.m. kan ändra rotationsriktning. 10 15 20 25 30 35 Åtminstone rycker lockbetet överraskande till i arman riktning, vanligen i motsatt riktning. Denna sirnrörelse ser ut som en helt vanlig fisks överraskande riktningsänd- ring. Dessutom är plattorna anordnade att bilda en symmetrisk form i förhållande till lockbetets längsgående mittlinje. Härvid erhålls en likartad sirnrörelse i båda riktning- arna när dragmotståndet är det samma. Med andra ord så orsakar inte en ändring i rotationsriktningen några störande ryckningar i linan.

Iden tillämpning som visas i figur la och lb är plattorna 16 och 17 anordnade efter varandra. Dessutom visas i figur lb endast den ena av ringarna 20. Här har till det bortre plåtstycket 17 dessutom anordnats en styrfena 21. Styrfenan hjälper till att hålla lockbetets rörelseriktning och förhindrar ett onödigt roterande kring den egna längdax- eln och bevarar därmed den tunnformade simrörelsen. Styrfenans formgivning och dimension kan variera och den kan anordnas på den ena eller på båda sidor av plattan.

Regleringen av lockbetets sirnrörelse erhålls genom att på de främre fästpunktema 13 anordna två öppningspar 22 vilka är anordnade syrnmetriskt i förhållande till lockbetets längsgående mittlinje 27. Regleringsegenskaperna kan göras mera mångsidiga genom att på de bakre fästpunkterna 14 anordna två öppningar 24, vilka är anordnade symmetriskt i förhållande till lockbetets längsgående mittlinje 27. Öppningarnas antal och placering kan avvika från det som visas. Förmånligt hålls dock öppningarnas placering symrnet- risk, varvid reglering förblir enkel. Mittlinjen 27 visas med en punktstreckad linje i fig. la och 3.

Den önskade simrörelsen erhålls, fastän plattorna är plana. Samtidigt förblir dock framställningen av lockbetet enkel. Ett sätt att framställa ett lockbete enligt uppfinning- en är att först skära ut plattorna ur en plastskiva och därefter bearbeta önskat antal öppningar i dessa. Öppningarna 23 och 24 förstärks dessutom förmånligt med metall- ringar 25. I stället för plast kan lockbetet t.o.m. framställas av metall. Dock gör plastens lätta vikt och lätthet att bearbeta att plast är ett bra tillverkningsmaterial. På lockbetet kan fästas tvåsidig reflextejp på den ena eller på båda av lockbetets sidor (fig. 2a och 2b). Med denna tejpning förbättras särskilt reflekteringen av ljusstrålar. Vid framställ- ningen går det även att använda formgjutning, varvid det enkelt erhålls måttnoggranna stycken. I stället för klar genomskinlig plast går det att använda färgade plastkvaliteter och till reflextejp kan användas olika mönster och färger. Även reflextejpens storlek och form kan förändras.

Ett lockbete enligt uppfinningen är ca 250 mm långt och 100 mm brett där det är som 10 15 20 25 30 35 bredast. Plattomas tjocklek för ifrågavarande lockbete är ca 2 mm. Lockbetets storlek kan förändras om måttrelationema hålls väsentligt desamma. Lockbetena i figurema 2a och 2b är i olika skala. Längden hos lockbetet i figur 2a är ca 150 mm och för lockbetet i figur 2b är längden ca 250 mm. Det längre lockbetets bakre del är mer avlång än i det kortare lockbetet, vilket i sin tur påverkar sirnrörelsen. I praktiken är det längre lockbe- tets sirnrörelse något lugnare och påminner därmed mera om en jagande rovfisk än om en bytesfisk. Med lämplig dimensionering kan en sorts framstycke fästas vid två eller flera olika bakstycken. Dessutom åstadkoms med hjälp av linans och tafsens dimensio- nering samt medelst valet av dessas fästpunkter den önskade sirnrörelsen hos agnet.

Dessutom åstadkommer lockbetet med sin egen rörelse reflexer, vilka lockar fiskar till agnets närhet.

I fig. 3 visas en agntillämpning för ett lockbete enligt uppfinningen. Här fästs i stället för linan en krok 26 vid den bakre plattan l7. Den egenartade sirnrörelsen gör agnet effektivt. Det kan även vara fler än en krok. Även till den främre plattan kan det fästas en krok.

Förutom öppningarnas antal och deras placering påverkas lockbetets rörelse väsentligt av de ringforrnade fästenas rörelse såväl i plattomas riktning som även något i tvärrikt- ningen. De ifrågavarande rörelserna inverkar väsentligt på lockbetets oregelbundna simning. Rörelserna inverkar dock inte på lockbetets rörelse uppåt och nedåt. För ett lockbete enligt uppfinningen är även de mångsidiga regleringsmöjlighetema utrnärkan- de. Det plattformade lockbetet kan fås att göra en upprepande rörelse uppifrån och nedåt, vilket inte förekommer hos kända lockbetesplattor. Det är även möjligt att reglera lockbetets sirrrrörelse till att vara mycket avvikande, varvid det ger det efterkommande agnet en mycket oregelbunden simning. Ett lockbete enligt uppfinningen byter dessutom ibland rotationsriktning, vilken egenskap även helt fattas hos kända lockbetesplattor.

Bytet av riktning är dessutom en mycket effektiv aktivering av rovfiskar. Lockbetets form och sirnrörelse minskar dessutom dragmotståndet, vilket är avsevärt mindre jämfört med andra lockbetesplattor i samma storleksklass. Vid tester har dessutom konstaterats att lockbetets dragmotstånd är ännu mindre än hos sökandes tidigare lockbetesplatta. Härmed kan det nya lockbetet användas t.o.m. vid planerfiske. Ett lockbete enligt uppfinningen kan dessutom även regleras att rotera mot- eller medsols.

Denna egenskap är en fördel, eftersom det agn som följ er efter lockbetet kan anordnas att rotera i motsatt riktning, varvid man erhåller en s.k. korsrotation. Lockbetet efterlik- nar en jagande rovfisk för att locka rovfiskar till platsen. Lockbetet ger samtidigt det efterkommande agnet, förmånligt en beteshållare, en mycket oregelbunden simning, vilket hjälper till att utlösa att rovfiskarna nappar. Lockbetets simning påminner om t.ex. en jagande lax.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. Lockbete, i vars två motstående ändar (10, 11) det finns fástpunkter (13, 14) för en vid fiske använd lina (12, 15) eller krok (26), kännetecknat av att lockbetet innefattar två plattor (16, 17), mellan vilka det har anordnats en koppling (18) vilken tillåter plattomas (16, 17) inbördes rörelse.

2. Lockbete enligt patentkrav 1, kärmetecknat av att lockbetet inbegriper två plattor (16, 17), av vilka det till båda har anordnats åtminstone en del av fástpunkterna (13, 14).

3. Lockbete enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknat av att kopplingen (18) utgörs av ringorgan (19).

4. Lockbete enligt patentkrav 3, kännetecknat av att ringorganen (19) utgörs av två löstagbart fästa ringar (20).

5. Lockbete enligt patentkrav 3 eller 4, kännetecknat av att ringorganen (19) är anordnade att tillåta plattornas (16, 17) inbördes rörelse i minst en riktning.

6. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 5, kännetecknat av att plattorna (16, 17) är anordnade att bilda en symmetrisk fonn i förhållande till lockbetets längsgående mittlinje (27).

7. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 6, kännetecknat av plattorna (16, 17) är anordnade efter varandra och att det på den i rörelseriktningen bortre plattan (17) har anordnats en styrfena (21).

8. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 7, kännetecknat av att plattorna (16, 17) är plana.

9. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 8, kännetecknat av att lockbetets i rörelseriktningen främre iästpunkter (13) innefattar två öppningspar (22), vilka har anordnats symmetriskt i förhållande till lockbetets mittlinje (27) i lângdriktningen.

10. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 9, kännetecknat av att lockbetets i rörelseriktningen bortre fästpunkter (14) innefattar två öppningar (24), vilka är anord- nade symrnetriskt i förhållande till lockbetets mittlinje (27) i längdriktningen.