FI57860C - Saett att manoevrera filgrindar i en foermedlingsstation foer pcm-ord samt anordning foer utfoerande av saettet - Google Patents

Description

R3SP1 M (11)KUU.LUTUSJULKA,SU

JQa l J ' ' utlAggninqsskrift o t o 0 U

• C (45) Patentti ayonnetty 10 10 1930 /¾¾ Patent aeadelat ^ ^ (51) Kv.lk.3/lm.CI.3 H 04 Q 11/04 SUONI —FINLAND (21) P«*ntm*Mimi·—Ptttntameknlnf 215/73 (22) Htkemtapllvl — AmtMcnlngadm 26.01.73 ^ ^ (23) Alkupilvl—GlMghutadig 26.01.73 (41) Tulkit JulklMlul — Bltvrt off«ntJI| 09.08.73 pantti- J* rakittaHhallftU» «λ Ntticlvtksl panon ja kiniLfulkalaun pwn.—

Patent· och ragiftaratyralMn ' AnaMcan utla|d och utUkriftan pubUcorad 30.06.80 (32)(33)(31) Pyydetty otuoikous—Soglrd priorltac 08.02.72

Ruotsi-SyerigeiSE) 141*3/72 (71) 0/Y L M Ericsson A/B, 02420 Jorvas, Suomi-Finland(FI) (72) Nils Herbert Edstrom, Stockholm, Stig Gustaf Vilhelm Lindqvist,

Enskede, Gunnar Erik William Sparrendahl, Handen, Ruotsi-Sverige(SE) (74) Oy Kolster Ab (54) Sätt att manÖvrera filgrindar i en förmedlingsstation för PCM-ord sarnt anordning för utförande av sättet - Tapa ohjata väyläportteja PCM-sanojen välitysasemassa sekä laite tavan suorittamiseksi Föreliggande uppfinning hänför sig tili ett sätt att manövrera filgrindar i en förmedlingsstation, vilken omfattar ett första tidssteg, ett rumssteg och ett andra tidssteg ("tid-rum-tid" system), over vilka PCM-ord överföres i parallell form, som mottages och utsändes över transmissionslänkar i ett tidsmultiplexsystem och som vart och ett under en tidsposition överföres över filer frän det första tidssteget via rumssteget tili det andra tidssteget, varvid i rumssteget i varje tidsposition varje inkommande fil med hjälp av filgrindar kopplas tili en utgäende f il.

Den svenska utläggningsskriften 312 587 beskriver ett system för selek-tiv etablering av förbindelser mellan pulskodmodulerade länkar, vilket omfattar ett icke-spärrande flerstegsväljarnät för selektiv överföring av digitala informationsord. Den svenska utläggningsskriften 314 411 beskriver ett tids-multiplextrestegsväljarnät hos vilket mellanstegets rader och kolumner bestir av tidsmultiplexfiler och vilket styrs av en gemensam styrenhet. I artikeln "Koppelnetze fur Zeitmultiplex-Vermittlungsstellen" i NTZ 1970, Heft 9, beskrives användningen av parallellmultiplexsystem och TST-(time-space-time)- 57860 Överföringsprincip i dylika förmedlingsstationer. Ett parallellmultiplex- system erh&lles om samtliga inkommande och utg&ende länkar samt filer mellan väljarnäten vest&r av ett antal parallella trädar, pä vilka sekveneer av in- formationsbits överföres, sä att i en FCM-kanal överföres digitala ord i pa- rallell form, vart och ett inneh&llande en bit av varje träds bitsekvene. Om ett parallellmultiplexsystem omfattar n2 kanaler pä var och en av m trädar och om en samplingsfrekvens f användest av vilken en period betecknas eom en 8 ram, erh&lles PCM-ord med m bits och i varje tr&d blir bitfrekvensen f^2 « f . n2* Nänmda TST-princip betyder, att ett första tidssteg är anordnat, för att mottaga PCM-ord, vilka inkommer i kanaler av ett företa tidsmultiplexsystem, för att ästadkomma ett andra tidsmaltiplexsyatem, för att tilldela varje ge-nom sitt kanalindex bestämt PCM-ord en för den aktuella förbindeleen tillord-nad tidspositiön i nämnda andra tidamultiplexey8tem och för att sända PCM-ord en över en fil med det andra tidemultiplexsystemet tili ett rumesteg, var-vid orden i en bestämd inkommande länk endast kan sändas över en fil i en nämnda länk tillordnad grupp av filer. TST-principen betyder vidare, att nämnda rumesteg är anordnat för att ästadkomma en genom den aktuella förbin-delsen bestämd space-koppling mellan den fr&n det företa tidssteget kommande filen och en tili ett andra tidssteg g&ende fil, varvid ingen ändring före-kommer med hänsyn p& den tillordnade tidspositionen i det andra tidemultiplexsystemet, och att alutligen nämnda andra tidssteg är anordnat, för att &ter ästadkomma det första tidemultiplexsystemet, för att tilldela varje tidsposition i det andra systemet ett genom den aktuella förbindeleen bestämt kanalindex i det företa systemet och för att utsända PCM-orden över den ut-gäende länken.

Den kända TST-överföringen förklaras med hjälp av bifogade fig. 1 och 2 eom visar i ett tidsschema hur PCM-orden överföres fr&n en inkommande parallellmultiplexlänk, MUX-2-in-a, tili en utgäende parallellmultiplexlänk, MUX-2-ut-b. Det antages att antalet parallella trädar är m - 8, antalet kanaler är n2 - 128 definierade genom indexen 0-127 och samplingsfrekvensen är f - 8000 pps, dvs. att bitfrekvensen är f^2 * 8000 x 128 « 1024000 pps. Vidare antages att PCM-ord ankommer pä kanalema med indexen 4* 3· 6, 7, 64, 65» 66, 67« 69t 126. Länkens 8-trädar är betecknade med a, b .... h och exemplets bitsekvene upprepas för varje träd och för varje ram. För att förbereda space-kopplingen i rumssteget C omkastas nämnda sekvens i det första tidssteget A, exempelvis med ledning av tabell 1, tili en andra ordningsföljd, i vilken bitarna överföres pä en av S-stegets ingäende filer, C-in. Det antageB att PCM-orden överföres tili C-steget i parallellform och i ett andra tidsmultiplexsystem, vilket överensstämmer med det första tidemultiplexsystemet hoe 5 57860 de inkommande och utg&ende länkama, sd att en längd av en tidsposition tp, vilken definieras genom ett poeitionstal av talen 0-127» överensstammer med en period av bitfrekvensen f^g·

Tabell 1 Inkommande kanalindex (ia) 4 5 6 7 64 65 66 67 69 126

Tidsposition (tp) 67 70 126 64 4 5 6 7 69 125

Tabell 1 är antydd i figur 1 under rubriken A-steg» där det vidas tili vilken tidsposition respektive tillhörande kanalindex skall omkastas. Under rubrik C-in/PCM visas den omkastade bitsekvensen 4» 5» 6» 7» 64» 67» 69» 70» 125, 126»vilken upprepas för varje ram och varje tr&d i respektive C-in-filens Θ parallella trädar, av vilka fig. 1 enbart visar h-trAden. I exemplet antages att tidspositionema med positionstalen 69 och 125 hos den tili C-steget inkommande filen skall kopplas tili samma fr&n C-steget utg&en-de f il C-utf av vilken enbart h-tr&den visas i fig. 2. Bitama» vilka över-föres under de övriga tidspositionema p& den tili C-steget ing&ende filen» kopplas till andra icke visade utg&ende filer. Exemplet visar för den fr&n C-steget utg&ende filen en bitsekvens med positionstalen 5, 64» 67» 69» 125 och 127» av vilka bitama p& tidspositionema med positionstalen 5» 64» 67 och 127 kommer fr&n inkommande länkar» vilka icke visas i fig. 1. Sekvensen p& den fr&n C-steget utg&ende filen utgör en tredje ordningsföljd av tids-positioner» vilken enligt exempelvis tabell 2 omformas i det andra tidssteget B.

Tabell 2

Tidsposition (tp) 5 64 67 69 125 127 (7)

Utg&ende kanalindex (ib) 69 68 7 70 125 4 (71) (....) enligt en nyinskriven anteckningsinformation» vilken beskrives pä sidän 17.

Figur 2 visar den utg&ende lttnken, MUK-2-ut-b med sinä tr&dar a, b .M h» vilka överför enligt det valda exemplet för varje ram en bitsekvens fö£> kanalema med indexen 4» 7» 68» 69» 70» 125.

För att uppr&tta de cykliskt ramvis Äterupprepade koppiingama för överföringen av PCM-orden enligt TST-principen är hos kfinda förmedlingssta-tioner s&v&l tidsstegen som rumssteget försedda med kopplingsnät av filer och filkontakter» som styres medelst en gemeneam omf&ngsrik och komplicerad styr-enhet» vilken utöver en datamaskin och en klockgenerator omfattar för varje filkontakt en avkodare och ett kontaktminne med ett manövreringsord för var- ♦ 57860 je tidsposltion inom on ram. Benägenheten till driftsstömingar är stor, ty det är sv&rt att synkronisera i stora kända stationer etymingen av kontakt-minnena och själva PCM-ordens första reepektive andra tidsmultiplexeystem p& grund av filkontakternas reaktionstidevariationer och p& grund av löptidsskill-nader som uppst&r d& styrenheten och tidsstegen reepektive rumssteget m&ste lokaliseras separata. Härtill kommer nackdelen, att kontaktminnena behöver ett eget omfattande kommunikat ions system dels med filkontaktema och dels med datamaskinen, vilken väljer tidspositioner för uppkoppling av förbindelserna och styr inskrivningen reepektive utläsningen i reepektive fr&n kontaktminnena.

Syftet med uppfinningens sätt är att decentralisera styrenheten, s& att nämnda nackdelar elimineras ooh att avlaeta datamaskinen vid styming av rumsstegets filkontakter. Sättet är kännetecknat s& som framg&r av huvudkravets kännetecknande del.

TJppfinningen kommer att förklaras under hänvisning till tidsschemat i fig. 1 och 2 och med hjälp av beekrivningen av en förmedlingsstation, varvid det visas i fig. 3 ett tidsschema med signaler och pulser fr&n en för förmed-lingsstationen gemeneam klockgenerator, i fig. 4 delar som är i funktion d& i anteckningsminnen en anteckningsinformation är registrerad, i fig. 3 en tidsstegdel föfcren spärrningfri stationstyp, i fig. 6 en anordning för att omvandla en PCM-serietransmiseion till en PCM-parallelltransmission och vice versa, i fig. 7 ett principschema av förmedlingsstationen och i fig. 8-10 stationens delar som är i funktion i samband med upp- och nedkoppling av en förbindelse.

Klockgeneratom hos den fö&medlingsstation, vilken beskrives i samband med uppfinningen stegas med en frekvens f^ - 2 » f^ och är för sett med ett antal utg&ngar 0/2, 0, 40, 0r, 0r+l/2 och 0mr, p& vilka synkronise-ringepulser erh&lles och med ett antal utg&ngar 0tpl, 0tp2, 01, 011, 0111.

0IV, 01, 02, 03 och 01-3, p& vilka tidssignaler erh&lles. Fig. 3 visar före-kommande tidssignalers längder och de tidsberoende relationema mellan saiat-liga p& klockgeneratoms utg&ngar erh&llna pulser och signaler. P& utg&ngen 0/2 erh&lles en puls vid varje stegning av klockgeneratorn, p& utg&ngen 0 erh&lles en puls vid varannen stegning av klockgeneratorn, dvs. vid början av varje period av bitfrekvensen f^2, vilken period antages sammanfalla med en tidsposltion och p& utg&ngen 40^-erh&lles en puls vid början av var fjärde tidspoeitiön. Vid början av varje ram erh&lles p& utg&ngen 0r en rampuls, vilken sammanfaller med en av nämnda pulser p& utg&ngen 40* Slutligen erh&lles p& utg&ngarna 0mr reepektive 0r+l/2 puleer vid början av var sextonde ram reepektive rampulser, vilka är med en halv ram tidsförskjutna mot de p& nämnda utg&ng 0r erh&llna pulserna. Utg&ngarna 0tpl reepektive 0tp2 aktive- 5 57860 ras under de första respektive andra halvoma av tidspositionema, utg&ngama 01 till 0Γ7 aktiverae under den första halvan av var fjärde tidspoeition ooh är valda p& s&dant sätt att efter varandra följande tidspositioner hör tili de respektive utgängama, varvid utg&ngen 01 aktiverae under den första halvan av en rams första tidspoeition, och utg&ngaraa 01, 02, 05 ooh 01-5 akti-veras under tidspositionema med positionstalen 1, 2, 5 och 1-5 av en rams tidspositioner med positionstalen 1, 2, 5 och 1-5 av en rams tidspositioner med positionstalen 0 tili 127·

Fig. 4 visar utom klockgeneratom CG med nämnda synkroniserings- och signalutgängar de huvuddelar av stationens A-, B- och C-steg, vilka är i funk- - tion, d& i tre anteckningsminnen IA, AB, IB förutsättes att det är registre-rat viikon kanal med kanalindez la hoe en inkommande länk med länkadress aa skall överföras tili vilken kanal med kanalindez ih hos en utg&ende länk med länkadress ah. Tili varje inkommande länk hör härvid dels ett mottagnings-indezminne IA för.registrering av länkens kanalindez ia och dels ett adress-minne AB för registrering av adresser ab tili utg&ende länkar och tili varjo utgäende länk hör ett sändningsindezminne IB för registrering av länkens kanalindez ib. Varje inkommande länk, t.ez. den i figur 4 visade med adressen aa (dess parallelltransmission av Θ bits är antydd i figuren), matar 1 det första tidesteget A via en grindmultipel G1 ett tili nämnda inkommande länk höran- de mottagningeordminne SA, i viikot PCM-orden inskrives i den genom kanal-indezen bestämda ordningsföljden, varvid grindmultipein G1 är ansluten tili klockgeneratoms utg&ng 0tpl, s& att inskrivningen i mottagningsordminnet SA, vilken styrs cykliskt av klockgeneratoms utg&ngar 0r och 0, alltid genom-föres under de första halvoma av en bitlängdw Betta är visat även i tidssche-mat p& fig. 1, där hoe den inkommande MUX-2-länken PCM-orden överföres under de första halvoma av en bitlängd.

För utläsningen av PCM-orden frAn mottagningsordminnet SA bestäms ordningsföljden genom en tili nämnda inskrivning synkron avläsning av nämnda - mottagningsindezminne IA, i viikot kanalindezen är registrerade i en andra ordningsföljd sä som det ezempelvis har förklarats i samband med tabell 1, vilken i fig. 4 är antydd genom respektive indezregistreringar i tillhörande tidspositioner. Mollan mottagningsindezminnet och mottagningsordminnet är pä känt sätt en avkodare anordnad, vilken aktiveras under de andra halvoma av varje tidspoeition medelst en grindmultipel G2, vilken är ansluten tili klockgeneratoms utg&ng 0tp2. P& detta sätt garanterar grindmultiplama G1 och G2 i samband med nämnda synkrona stymingar av inskrivningen i mottagningsordminnet och utläsningen ur mottagningsindezminnet, att varje PCN-ord inskrives och utläses en g&ng inom en ram, men att inskrivningen och utläsningen 6 57860 aldrig stör varandra. Detta är ocks& visat i tidsschemat p& fig. 1, där ho ei den till rumssteget C ing&ende filen PCM-orden överföres under de andra hai-* vorna av tidspositionerna. Om t.ex* enligt tabell 1, kanalen med index 69 skall överforas tili C-steget i tidspositionen med positionstal 69, utläses under den andra halvan av tidspositionen med positionstalet 69 ur mottag-ningsordminnet PCM-ordet av kanalen med index 69» vilket ord har hiivit in-skrivet i mottagningsordminnet i samma rum under den företa halvan av tidspositionen med positionstal 69· Om t.ex. enligt tabell 1 kanalen med index 126 skall överforas tili C-steget i tidspositionen med positionstal 123» utläses under den andra halvan av tidspositionen med positionstal 123 ur mottagningsordminnet PCM-ordet av kanalen med index 126, vilket ord har hiivit inekrivet i mottagningsordminnet under den första halvan av tidspositionen med positionstal 126 i den föreg&ende ramperioden. Nämnda tvä exempel repre-senterar den kortast respektive längst möjliga tiden för att överföra ett inkommande PCM-ord till stationens mimesteg C.

Det antages att antalet utg&ngar fr&n det företa tidssteget svaxar mot antalet inkommande länkar. 1 fig. 4 visas av det företa tidssteget A hara den tili adressen aa hörande mottagningsstegdelen, vilken i sin utg&ng före-nar utläsningsfilema fr&n mottagningsordminnet SA ooh adressminnet AB, vil-ka hör tili denna adress aa. I adressminnet AB, vilket avläses synkront med mottagningsindexminnet, är adresser av utg&ende länkar ab sd registrerade, att den länkadress, tili vilken en bestämd kanal hos den inkommande länken skall överföras, avläses under samma tidsposition under vilken nämnda kanal-index är registrerat i nämnda mottagningsindexminne. Enligt det i fig. 1 och 2 valda exemplet är i fig. 1 för tidspositionerna med positionstal 69 och 123 den utgäende länkens adress ab registrerad hos det i aa-delen av A-steget inkluderade adressminnet. Nämnda adresser överförs tili nämnda utg&ng hos A-steget via en grindmultipel GJ, vilken är ansluten tili utg&ngen JÖtpl av klockregistret, s& att fr&n en A-stegdel sändes under en tidspositions företa halva adressen av den utg&ende länk, tili vilken det PCM-ord m&ste överföras, vilket sändes under den andra halvan av samma tidsposition. Detta är visat i tidsschemat p& figur 1 under rubriken C-in-ADR, där hos den tili C-steget ingäende filen under den företa halvan av en tidsposition överföres en ad-resebit ADR, vilken är tillordnad varjo under den andra halvan av respektive tidsposition överförd PCM-bii.

Rumssteget C hos stationen omfattar rader och kolumner av ett kopplings* nät av filer. Fig. 4 är ritat s&, att varje fr&n det företa tidssteget A utg&ende fil bildar en av radema hos kopplingsnätet och att lika m&nga kolumner bildas av filer till stationens andra tidssteg B. Tili varje rad är via 7 57860 en grindmultipel G4, vilken aktiveras av utgäng 0tpl av klockgeneratorn, en adre8savkodare CA ansluten, sä att de under de första halvorna av tidapoeitio-nema ankommande adreeeema av utgäende länkar, vilka bestämmer den kolumn tili vilken respektive rad under respektive tidsposition skall kopplas, mottages och avkodas. Nämnda adressavkodare har aina utgängar analutna tili aom filkon-takter fungerande filgrindar G5, av vilka var och en förbinder respektive rad med en av kolumnerna i koppiingsnätet, sä att varje PCM-ord överföres tili den adresserade utgängsfilen hos stationens C-steg. I fig. 4 vieas av C-ste-gets kopplingsnät enbart den frän aa-delen av A-ateget kommando filraden med tillhörande adreaaavkodare och den filgrind G5, vilken förbinder nämnda rad - med den kolumn, vilken överför PCM-ord tili ab-delen i B-ateget. Tidsechemat i figur 2 viear att p& den frän C-ateget utgäende filen överföres adresseina under de första och FCM-orden under de andra halvorna av tidapoaitionema och att en överföring frän en rad tili en kolumn i C-ateget, t.ex. under tida-positionerna med positionstal 69 och 125, genomförea utan tideförskjutning.

I atationena andra tidssteg B matar varje frän rumeateget C kommande fil ett tillhörande aändningsordminne SB, till vilket ett aändningaindexmin-ne IB är tillordnat. Sändningsindexminnet, vilket avläaee synkront med första tidsstegets mottagningaindexminnen och adreaaminnen, styr via en grindmultipel G6, vilken är ansluten tili utgängen JÖtp2 hoa klockgeneratorn och en avko-dare inskrivningen i aändningaordminnet, sä att ett under en tidepoaitiona andra halva frän C-eteget kommande PCM-ord inekrivee i det index, vilket för denna tidsposition, t.ex. enligt tabell 2, är regietrerat i sändningsindexmin-net. Slutligen utläses PCM-orden ur aändningaordminnet, synkront tili nämnda inekrivning i mottagningaordminnen, under de förata halvorna av tidepoaitio-nema, aä att utläaningen och inskrivningen hoa aändningsordminnet inte atör varandra ömseaidigt. Varje ätta-trädig utgäng hos ett aändningaordminne är ansluten tili en av stationens utgäende länkar, av vilka fig. 4 viear enbart ab-länken och desa tillhörande aändningsategdel i det andra tidasteget. Pä tidsechemat i fig. 2 visaa nämnda utgäende länk MUX-2-ut-b med under de förata halvorna av bitlängdema i parallell form överförda PCM-ord. Ben i eamband med tabell 2 beskrivna omformningen av bitaekvenaema erhällea genom nämnda avkodning vid inekrivning i aändningaordminnet. Om, t.ex. enligt tabell 2, ett i tidsposition med poaitionatal 125 frän C-ateget kommande ord skall över-förae tili en utgäende kanal med kanalindex 125, uppstär pä grund av att inskrivningen respektive utläaningen genomförea under den andra respektive förata halvan av respektive bitlängd, en tideförskjutning av en ram, medan en överföring frän t.ex. poaitionatal 69 tili kanalindex 70 medför att reapekti-ve PCM-ord inekrivee och utläses hos sändningsordminnet i tvä efter varandra följande bitlängdshalvor.

β 57860 TJtom nämnda förmedlingsstations delar, dvs.

1) en gemensam klockgenerator 2) för varje inkommande länk minst ett mottagningsordminne, ett mot-tagningsindexminne och adressminne, 3) för varje utgäende länk minst ett sändningsordminne och ett sänd-ningsindexminne och 4) för samtliga inkommande och utg&ende länkar rumsstegets kopplings-nät med en adressavkodare för varje inkommande f il, upptages under pägäende eamtal ingen ytterligare stationsutrustning.

Om nämnda första och andra tidsmultiplexsystem utgöres av oven nämnda MUX-2-system, är etationen utrustad för 8-bits parallell teknik, vilken lämp-ligen användes även för adress- och indexminnena AB, IA och ΓΒ. Förmedlings-etationen är alltsä utbyggningsbar tili 256 mottagnings- reep. sändningssteg-delar med var sin adress och tili 236 kanaler med var sitt index i var och en stegdel i det första reepektive andra tidssteget. Detta betyder, att tvä MUX-2-länkar anslutes tili varje stegdel och att 2 x 128 x 256 « 65556 inkommande PCM-kanaler överföres i en maximalt utbyggd station till samma antal utgäende kanaler. Detta är emellertid den teoretiskt maximala överföringskapa-citeten. En reservation m&ste göras, ty en del av kanalema användes för signal eri ng respektive synkronisering eller övervakning säsom det kommer att beskrivas längre ner.

Om i en mottagningsstegdel tilldelas tidspositioner ät 256 kanaler i 2 inkommande MUX-2-länkar och om KUX-2-systemet användes även för filema mollan tidsstegen via rumssteget erhälles minst 2 fr&n varje mottagningsstegd.el utgäende filer. Om en sädan station skall arbeta blockeringsfritt behöves enligt känd stationsteknik redundans, dvs. att varje stegdel i det första respektive andra tidssteget erhäller 4 tili rumssteget utgäende respektive frän rumssteget inkommande filer» varvid rumssteget är uppdelat i 4 själv-ständiga filkontaktplan» vilka vardera har de inkommande respektive utgäeride filema anslutna till var sin stegdel i det första respektive andra tidssteget.

Fig. 5 viaar en tidsstegdel ABa med adressen a» omfattande en mottagningsstegdel tillhörande det första tidssteget och en sändningsstegdel ti].l-hörande det andra tidssteget i en sädan maximal utbyggd blockeringsfri station. Tidsetegdelen är uppbyggd av 4 sinsemellan identiska tidsstegenheter ABal tili ABa4» vilka vardera har en utgäende och en inkommande fil anslutna tili var sitt av nämnda 4 filkontaktplan Cl tili C4» (tidsstegenheteraa ABa2 och ABa3 är endast antydda i fig. 5)· Varje tidsstegenhet är ansluten tili tidssteg- 9 57860 delens 2 inkommande och 2 utg&ende MUX-2-länkar ai, all och bl, bll med den överensstämmande adressen a och omfattar för varje inkommande respektive utg&ende länk ett mottagnings- respektive sändningaordminne SAI, SAII respek-tive SBI, SBII, vilka för inskrivning respektive utläsning av PCM-ord är anelu tna till länkarna ai, all respektive bl, bll och vilka för utläsning respektive inskrivning fir gemensamt anslutna till den i respektive fr&n det till-hörande filkontaktplanet inkommande respektive utg&ende filen Cin respektive Cut. Varje tidsstegenhet omfattar vidare ett mottagningsindexminne IA, ett efindningsindexminne IB och ett adressminne AB samt cykliskt arbetande avsök-ningsanordningar av den i samband med fig. 4 beskrivna typen. För att adres-sera PCM-orden vid utläsning fr&n mottagningsordminnena SAI och SAII respektive vid inskrivning i sfindningsordminnena SBI och SBII definieras till exem-pel lfinkens al respektive bl kanaler genom indexen 0-127 och lfinkens all respektive bll kanaler genom indexen 128-255» vilka index 0-255 utlfises fr&n mot-tagningsindexminnet IA respektive sfindningsindexminnet IB och avkodas i till-hörande avkodare, vilka verkstfiller nfimnda adressering i mottagnings- respektive sfindningsordminnena säsom det hax beskrivits i samband med fig. 4. För att inte störa överskädligheten har i fig. 5 de i samband med fig. 4 beskrivna synkroniseringsanordnlngarna och grindmultiplerna utelfimnats. Dfiremot antydes i fig. 5, att de till varje tidsstegenhet hörande anteckningsminnena IA, IB, och AB mätäs för inskrivning via den fr&n det tillhörande filkontaktplanet kommande filen Cut, s&som det kommer att beskrivas lfingre ner.

Att väljaiför filema mellan tidsstegen samma tidsmultiplexsystem som användes för de inkommande respektive utg&ende länkarna fir fördelaktigt u± standardiseringssynpunkter. Om de b&da systemen valjas olika, m&ste dock an-talet tidspositioner per ram i det andra systemet vara en multipel av anta-let kanaler i det första systemet.

Vanligen erh&lles PCM-orden p& en inkommande MUX-2-lfink p& i och för eig kfint sfitt fr&n PCM-orden p& 4 stycken MUX-l-lfinkar, vilka fir standardi-serade och överför nfimnda utav 8 bits bestfiende PCM-drd med serletranemission och n^ - 52 kanaler per lfink, varje kanal definierad genom ett av indexen 0 till 31* Hos ett dylikt serietransmissionssystem fir bitfrekvensen fbl - m · n^· fs, alltsÄ för en MUX-l-lfink fbl " 8 · 52 . 8000 - 2048000 pps, dvs. dubbelt s& mycket som bitfrekvensen hoe en MUX-2-lfink ooh lika mycket son nfimnda stegningsfrekvens hoe klockgeneratom. Av detta framg&r att det stfills inte större teknologiska krav p& nfimnda huvuddelar genom att dela en bitlfingd hos en MUX-2-lfink respektive en tidsposition i nfimnda första respektive andra hal-vor fin vad som stfilles p& en station, vilken direkt överför inkommande MUX-l-lfinkar till utg&ende MUX-l-lfinkar.

10 57860

Hoe en standardiserad MUX-l-länka användes kanalan mad index 0 för synkroniserings- och kontrollsignaler, kanalema med index 1-15 samt kanaler-na med index 17-31 eom samtalskanalar och kanaIen med index 16 eom signalka-nal för samtliga 30 samtalskanalar. Pä signalkanalen övarföras eignalord. Ett slgnalord bestär av fyra bits, sä att under en ram signaler för tv& bestämda samtalskanalar överföres och sä att det upptar minst 15 ramar, tills signal» orden för samtliga samtalskanalar har överförts en gäng. !h sk. multiramr för vilken styrsignaler erhälles pä klockgeneratoms utgäng 0mr, bestär av 16 ramar och rymmer alltsä en ytterligare ram för att i samband med uppfinningen inte använt par eignalord.

Fig. 6 visar ett i och för sig känt sätt för att omvandla en serie-tran emisalon tili en parallelltramsmission och med ledning av exemplet att erhälla PCM-orden pä en MCTX-2-länk frän PCM-orden pä fyra MUX-l-länkar I-IY. Varje MUX-l-länk är ansluten tili ett tillordnat omformningsminne SM, i vil-ket synkront med de övriga omformningsminnena de i serie överförda PCM-orden inskrivee och ur vilket PCM-orden läses parallellt, varvid omformningsminnets utgängar är aktiverade per kanal under en tid, vilken motsvarar 8/ffel - 4/fto2 sekunder, dvs. 4 MUX-2-bitlängder. För att undvika fel är utläsningen ca 1/2 ram tidsförskjuten mot inskrivningen* Nttmnda synkronisering av omformningsmin-nen erhälles medelst puis emä 0/2, 40» 0r+l/2 och 0r frän respektive utgängar hos klockgeneratorn, sä eom det är visat i fig. 6.

Yarje omformningsminne är anslutet tili en av 4 grindmultiplar G7, vilka har sinä utgängar parallellkopplade tili en länk för parallelltrans-mission. Om nämnda grindmultiplar G7 styrs medelst förut nämnda utg&ngar 01-0ΙΥ hos klockgeneratorn, uppdelas nämnda 4/f^2 P^rioder cykliskt i fyra ef-ter varandra följande första halvor av MQX-2-bitlängdema och det erhälles en eädan MtJX-2-länk, vilken kan anslutas direkt, dvs. utan att använda ovan-nämnda grindmultipel Gl, tili ett mottagningsordminne SA, sä som det är vieat i fig. 6 och 10.

För att omforma PCM-orden pä en av de frän stationens andra tidssteg utgäende MUX-2-länkama tili PCM-ord pä fyra MDX-l-länkar, inskrives pä ett tili serieparallellomformningen reciprokt sätt medelst grindmultiplar vart fjärde MUX-2-PCM-ord i parallell form i ett omformningsminne för att utläsas därifrän i serie ca 1/2 ram senare.

För det i tab ell emä 1 och 2 respektive i fig. 1 och 2 antagna exemplet för upptagna inkommande och utgäende MUX-2-kanaler visar tabell 3 vilka motsvarande inkommande och utgäende kanaler är upptagna i vilken av MUX-1-länkama 1-IY.

11 57860

Tabell 3

MUX-1-in länk-nr I II III IV I II III IV II III

kanal-nr 11 1 1 16 16 16 16 17 31 MUX-2-in kanal-nr 456 7 64 65 66 67 69 126 MUX-2-ut kanal-nr 4 7 68 69 (71) 70 125

MUX-l-ut länk-nr I IV I II (IV) III II

kanal-nr 1 1 17 17 (17) 17 31 (....) enligt en nyinskrivan anteckningsinformation, vilken beskrivea p& sidan 17.

I tidsschemat i fig. 1 respektive 2 visaa länget upp respektive länget ner nämnda serieparallell- respektive parallellserieomformning enligt tabell 3* Omformningaraa och tidsförskjutningarna om en halv ram per omformning för-tydligas med n&gra hänvisningslinjer mellan respektive bits. Varje inkommande MUX-1-PCM-örd omfattar i sin kanal bitama a, b .... hi eerie, vilka efter omformningen överföres parallellt p& respektive träd a, b ... h hos den till det första tidssteget inkommande MUX-2-länken, och varje parallellt p& tr&-dama a, b .... h fr&n det andra tidssteget utg&ende MUX-2-PCM-ord överföres efter omformningen med bitarna a, b .... hi eerie p& en kanal hos en av de fyra MUX-1-länkama I-IV.

Den fortsatta beskrivningen förutsätter, att varje inkommande MUX-2-PCM-ord har formats enligt ovan fr&n MUX-l-FCM-ord. I enlighet med detta är de 128 kanalema hos en MUX-2-länk fördelade p& 120 samtalskanaler med kanal-in d ex en 4 till 63 och 68 till 127» 4 synkroniaerings- och kontrollkanaler med kanalindexen 0 till 3 och 4 signalkanaler med kanalindexen 64 till 67· Nämnda uppdelning av kanalindexen är konstant för alla inkommande och utg&ende MUX- 2-länkar, s& att för respektive kanalindex PCM-ord pcm, kontrollord ko och signalord so registreras hos alia mottagnings- och sandningsordminnen, s& som det är visat i fig. 4· För utläsningen ur ett mottagningsordminne avkodas nämnda 4 signalkanaler med hjälp av mottagningsindexminnet i 4 tidspositioner, för vilka hos det tillhörande adressminnet en specialadress sir till en signalmottagare SIB är registrerad. Specialadressen, vilken avkodas hos rumsstegets adressavkoda-re, öppnar vägen för signalorden till en eignalkolumn sik hos rumssteget, vilken är ansluten till nämnda signalmottagare s& som det kommer att förklaras i samband med fig. 7· Olika inkommande länkar tilldelas olika men oföränderli-ga tidspositioner för signalordöverföringen (enligt exemplet i tabell 1 och fig. 1 och fig. 4 omformas signalkanalindexen 64-67 till tidspositionerna 4-7· för vilka i adressminnet BA nämnda specialadress sir är registrerad), s& att 12 57860 signalorden inkommer till signalmottagaren i en oföränderlig och definierad ordningsföljd, trots att de inekrives hos samtliga mottagningsordminnen sam-tidigt vid kanalindexen 64*67» D& enligt ovan 4 signalkanaler överföres p& varje inkommande MUX-2-länk, överföres p& nämnda signalkolumn sik hos C-steget viikon soin alla kolumner är 8-tr&dig, signalord tillhörande högst 32 inkommande definierade MDX-2-länkar. iki stor station är utrustad med ett flertal eignalkolumner och d& enligt ovan varje signalkanal omfattar tvä signalord & 4 bits, delas en signalkolumn tili tv& stycken 4-trädssystem, vilka anslutes till var sin signalmottagardel. P& det sättet är för varje tidsposition inom en multiram, dvs. 16 ramar, definierat tili vilken inkommande PCM-kanal ett tili en hestämd signalmottagardel ankommande signalord hör.

Hittills har endast sättet vid överföringen av PCM-ord respektive signalord för förbindelseinformation fr&n det första tili det andra tidsste-get respektive till signalmottagaren diskuterats och det har s&ledes hittills förutsatts att den för överföringen nödvändiga anteckningeinformationen redan finns inskriven i tidsstegens anteckningsminnen IA, AB och IB. Nu kommer darena o t sättet vid upp- respektive nedkopplingen av en förbindelse, dvs. sättet hur de tili signalmottagaren inkommande signalorden utvärderas och hur nämnda nödvändiga anteckningsinformation inskrives respektive raderas i anteckningsminnen, att behandlas. Detta kommer att beskrivas längre ner i detalj och beskrivee i princip med hjälp av fig. 7» P& vilken ett block ABal symboli s erar en tidsetegenhet i tidsstegdelen med adressen a och p& vilken ett block Cl eymboliserar av rumssteget det filkontaktplan, i vilket den tili tids-stegenheten kopplade filraden respektive filkolumnen med adressen a samt den tili nämnda signalmottagare SIR kopplade signalkolumnen sik visas. I ett för hela etationen gemensamt tillst&ndsminne IM för lagring av tillst&ndsinforma-tion är registrerade den föreg&ende multiramen tillhörande signalord, vilka mätäs synkront med de fr&n rumssteget kommande signalorden tili signalmottagaren SIR, hoe vilken en jämförelseoperation genomföres mellan nämnda fr&n tillst&ndsminnet och fr&n rumssteget kommande signalord. Vid överensstämmelee sker ingen Ätgärd. Kommer däremot fr&n rumssteget ett signalord, vilket icke överensstämmer med det den föreg&ende multiramen tillhörande signalordet, överföres det nya signalordet fr&n rumssteget tilleammans med nämnda i till-etändsminnet lagrade tillst&ndsinformation för respektive inkommande PCM-kanal tili en datamaskin DM, exempelvis av den typ som beskrivee i UI Sricseon,

Data Processing System For Telecommunications, System APZ 130”, vilken data-maskin p& i och för sig känt sätt i beroende av de erhällna tillst&ndsupp-giftema beräknar en aktuell anteckningsinformation för upp- respektive ned-koppling av en förbindelse, vilken anteckningsinformation regietreras i ett anteckningsregister AR.

15 57860 För att vä^a en ledig tidsposition för en space-koppling, vilken skall upprättae mellan en bestämd rad ooh en bestämd koluan hoe rumseteget respek-tive hos ett filkontaktplan i en etor förmedlingestation, är varje pian via en avkänningekoluan ak och en avkänningsrad ar aneluten tili en näanda pian tillordnad antekcningeenhet AU, tili vilken näanda hoe anteckningsregistret regietrerade anteckningsinforaation överföree aedelst en första styrlogik SL1 och vilken anteckningeenhet pA grund av icke förekoaaande adreeeer och PCH-ord pÄ näanda avkänningekoluan och avkänningsrad vai j er och registrerar en ledig tidsposition, i vilken varken pA filkontaktplanets rad (motsvarande den enligt föreliggande uppkopplingsanteckning inkoaaande filen) eller pA filkon* taktplanets koluan (aotsvarande den enligt föreliggande uppkopplingsanteckning utgdende filen) adresser.ooh PCM-ord överföree.

Anteckningsenheten rapporterar näanda lediga tidsposition tili anteck-. ningsregistret, varifrAn uppgifterna oa den lediga tidspositionen och oa den näanda anteckning utför ande antAokningsenhetens identiteten överföree tili tillständsminnet tillsaamans med de övriga uppgifterna i anteckningsregistret. Näanda lediga tidsposition definierar adressen under vilken a&ste inskrivas de kanalindex och den adress, vilka definieras genoa respektive anteckningsinf or ma ti on. Detta mAste ske i de anteckningsminnen, vilka definieras genom ad-ressema i anteckningsinforaationen. DA en nedkopplingsanteckning har lagrats i anteckningsregistret, ing&r i anteckningsinforaationen vilken tidsposition som skall nollställas i vilket filkontaktplan och i vilken rad, dvs. vilken anteckningeenhet soa skall radera aotsvarande registreringar i anteckningsmin-nena.

Inskrivningen respektive raderingen i anteckningsainnena utföres av anteckningsenheten via en överföringsrad ör, vilken i filkontaktplanet kopp-las under de för synkronisering och kontroll reserverade tidspositionema tili den koluan, tili vilken respektive anteckningsainne är tillordnat. Medelst en tili varje tidsstegenhet hörande andra styrlogik SL2 s tyres inskrivningama " i respektive tidsstegenhet, s A att PCM-orden respektive anteckningsinforma- tionens adress- och indexuppgifter inskrives i ifr&gavarande sändningsordminne respektive adressainne och indexainnen. Efter fullbordad inskrivning respektive radering i anteckningsminnena är vederbörande anteckningeenhet Ater ledig för behandlingen av en ny anteckningsinf oraat ion. En behandling av en anteckningsinf ormation avslutas inoa tiden för en aultiraa, sA att jäaförelsen mellan de enligt ovan till signalaottagaren aatade signalorden genoaföres i normal ordning, enligt vilken ett frAn rumseteget kommande signalord jämföres med det tili den föregAende aultiramen hörande signalordet.

14 57860

Figurema 8-10 visar för en mindre station med enbart ett plan hos rumssteget ett exempel p& 1 mera detainerad form hur ett över rumssteget kom-mande signalord utvärderas ooh hur en fr&n datamasklnen erh&llen antecknings-information inskrives i tillständsminnet och 1 respektive tldestegenhetens anteckningsminne. Nämnda mindre station inkluderar enligt den föreg&ende be-skrivningen endast en antecknlngsenhet och statlonens tidsstegdelar omfattar var och en endast en tldsstegenhet. 0m det som hittills antages, att det in-kommande och utgäende första tidsmultlplexsystemet överensstämmer med det andra tidsmultlplexsystemet för filema mellan statlonens tidssteg, är tids-stegenhetema anslutna till var sin inkommande och utg&ende länk.

I slgnalmottagare SIR genomföres den 1 samband med fig. 7 omnämnda jämförelseoperationen för varje bit av ett slgnalord so av en EDCKLUSIV-ELLER-grlndmultlpel G8, vllken med sin föistä ingäng är ansluten tili en slgnalko-lumn slk hos rumssteget och med sin andra ing&ng tili ett signalordregister i tillst&ndsmlnnet. I fig. 8 visas enbart an av EXKLUSIV-ELLBR-grindaxna och figures eymboliserar att 4 tr&dar av signalkolumnen är anslutna till 4 5XKLU-SIV-ELLER-grindar och att ett grindnät GN1 aktiveras, om en av EXXLUSIY-ELLHt-grindamae utg&ngar aktiveras. Ett aktiverat grindnät GN1 släpper igenom tili en aneluten datamaskin DM dels det nya slgnalord, för vilket ingen överensetäm-melse med det hos tillst&ndsmlnnet reglstrerade signalordet har funnits, och dels i respektive register hos tillst&ndsmlnnet reglstrerade uppgifter om den kanal, tili vllken de jämförda signalorden h&nför sig och vllken kanal Sr de-finierad genom den inkommande länkadressen aa och kanalindexen ia. Nämnda fr&n tllletändsminnet erhällna inkommande länkadresser aa och kanalindex ia är oföränderligt inskrivna 1 respektive register hos tillst&ndsmlnnet, vilket avsökes för utläsningen synkront med statlonens övriga avsökningar men med en multiram som avsökningsperiod. Dessutom släpper nämnda grindnät GN1 igenom frän respektive register hos tillst&ndsminnet dels uppgiften om det befintliga signalordet so och signaltillst&ndet tst och dels uppgifter om en eventuellt upprättad förbindelse, dvs. vllken tidsposition tp som är upptagen för en koppling tili vllken utg&ende kanal med index ib och i vllken utgäende länk med adressen ab.

Datamasklnen DM bearbetar signalorden i samband med de frän tillst&ndsminnet TM erhällna uppgiftema beträffande det tili den föreg&ende multiramen hörande tillst&ndet och beordrar bland annat p& känt sätt upp- respektive nedkoppling av förbindelser.

Si dylik order inneh&ller som anteckningsinformation ett slgnalord so, ett eignaltillständsord tst samt inkommande och utg&ende länkadresser och 15 57860 kanalindex aa, ia, ab och ib. Anteckningsinformationen lagrae i respektive registerdelar hoe anteckningeregistret AH och skall registrerae inom ramen för orderbehandlingen i respektive registerdelar hos tillständsminnet, e& som det kommer att beskrivas. En order fr&n datamaskinen innehäller dessutom·. en uppgift om en eventuellt upptagen tidsposition tp (DM), vilken likaledes lagrae i en respektive regieterdel hos anteckningeregistret. Med ledning av nämnda anteckningsuppgifter aa, ia, ab, ib och tp (DM), vilka överföres tili anteckningsenheten AU, kopplas en förbindelse, varvid en tidspositionsuppgift tp (DM) 0 respektive tp (DM) / 0 beordrar en upp- respektive nedkoppling, sä som det kommer att beskrivas.

D& en länk för överföring av PCM-ord i tidsmultiplexform alltid är enkelriktad, arbetar förmedlingsstationen enligt 4-trädsprincipen och en an-teckningsinformatidn för t.ex* uppkoppling av en ny förbindelse fr&n x tili y kan automatiskt betyda en ytterligare anteckningsinformation för uppkoppling av en reciprok förbindelse fr&n y tili x. Detta definieras av datamaskinen genom signalord och tillständsuppgifter so^~~^ , tst'^'V, vilka gäller för nämnda reciproka förbindelser och vilka registrerae hos anteckningsregist-ret i särskilda registerdelar för reciproka förbindelser. Slutligen inklude-rar anteckningeregistret en registerdel, vilken är aneluten tili anteckningsenheten AU för registrering av en där ledigkonstaterad tidsposition tp(AU). Anteckningsregistrets nämnda registerdelar är anslutna tili en första styrio-gik SL1, vilken avsöker i anteckningeregistret lagrade anteckningsinformatio-ner i tur och ordning (detta är inte visat i fig. 8) och vilken etyrlogik styr behandlingen av anteckningsinformationen i beroende av om datamaskinens order gäller en uppkoppling, en nedkoppling eller en reciprokförbindelse.

Hos en större station med ett flertal filkontaktplan i rumssteget och tillordnade anteckningsenheter omfattar b&de tillst&ndsminnet och anteckningeregistret registerdelar för att registrera identiteten av det en förbindelse upprättande filkontaktplanet och nämnda första etyrlogik väljer för uppkoppling av en förbindelse en ledig godtyoklig anteckningsenhet AU respektive ut-pekar för nedkoppling av en förbindelse den enligt order fr&n datamaskinen definierade anteckningsenheten. Nämnda vai- respektive utpekning av en bland ett flertal anteckft&ngsenheter är icke nödvändig hos den i fig. 8-10 visade mindre stationen.

Om anteckningsinformationen gäller uppkopplingen av en förbindelse, dvs. om datamaskinens tidspositionsuppgift tp (DM) är 0, aktiveras hos den första styrlogiken dels ett grindnät GN2, vilket i aktiverat tillst&nd släpper igenom de inkommande och utg&ende länk- och kanaluppgiftema aa, ia, ab tili 16 57860 motsvarande ingängar hoe anteckningsenheten AU, och dels en grindmultipel G9 för överföring av fr&n anteckningsenheten kommande tidspositionsuppgif-ter tp (AU) till respektive registerdel hos anteckningsregistret, vilken regie terdel p& grund av en registrerad tidsposition tp (AU) aktiverar ett grind-nät GNJ för att överföra frän anteckningsregistret dels uppgifterna om den inkommande länkadressen aa och kanalindexen ia till en avkodare i tillst&nds-minnet och dels uppgifterna om den av anteckningsenheten valda tidspositionen tp (AU), den utg&ende kanalens adress- och indexdata ab, ib samt gallande signalord- och signaltillst&ndsuppgifter so, tst till tillst&ndsminnets res-pektive ing&ngar för inskrivning under den avkodade, inkommande kanaladressen.

Om en förbindelse skall nedkopplas, inkluderar anteckningsinformatio-nen, vilken matas fr&n datamaskinen till anteckningsregistret, en uppgift om den för förbindelsen upptagna tidspositionen tp (DM). En registrering i respektive registerdel aktiverar hos den första styrlogiken dele en första akti veringsing&ng hos ett grindnät GN4 och dels ett grindnät GN5» vilket i ak-tiverat tillst&nd släpper genom fr&n anteckningsregistret den inkommande l&nk-adressen aa och nämnda tidspositionsuppgift tp (DM) till motsvarande ing&ngar hos anteckningsenheten AU. Nämnda grindnät GN4 har en andra aktiverings-ing&ng ansluten till en utg&ng au hoe anteckningsenheten och aktiveras d& bäda nämnda ing&ngar är aktiverade. Grindnätet GN4 släpper i aktiverat tillst&nd genom fr&n anteckningsregistret dels den inkommande länkadressen aa och kanalindexen ia tili avkodaren för inskrivningen i tillst&ndsminnet, dels uppgift emä om signalord och signaltillst&nd so, tst tili respektive register i tillst&ndsminnet och dels O-signaler tili de registerdelar i tillst&ndsminnet, vilka registrerar tidsposition, utg&ende länkadress och utgäende kanalindex. Därigenom ledigmarkeras respektive inkommande kanal i tillst&ndsminnet. Nämnda O-signaler erh&lles fr&n anteckningsregisterdelen, som inneh&ller tidspo-sitionen tp (AU) och är blockerad under behandlingen av en nedkopplingsan-teckning genom grindmultipein G9.

Om uppgifterna fr&n datamaskinen inkluderar signalord och signaltill-ständsuppgifter tst*i^v för upp- eller nedkoppling av en reciprok förbindelse, aktiveras hoe den första styrlogiken ett grindnät GN6, vilket i aktiverat tillst&nd släpper igenom fr&n anteckningsregistret dels den utg&-ende länkadressen ab och kanalindexen ib tili avkodaren för inskrivning i tillst&ndsminnet, dels den inkommande länkadressen aa och kanalindexen ia tili registren för den utg&ende länkadressen &b och kanalindexen ib i tillst&ndsminnet och dels för den reciproka förbindelsen gällande signalord- och signaltillst&ndsuppgifter tili signalord- och signaltillst&ndsregistren i tillst&nds- 17 57860 minnet, sA att datamaskinen vid den fortsatta avläeningen av tillstAndsminnet erhAller de uppgifter, med vilka en reepektive anteckningsinformation för en reciprok förbindelse beräknas. En samtidig aktivering av grlndnäten GNJ eller GN4 tillsammans med GN6 Sr omöjlig därför att grlndnäten GN3 och GN4 aktive-ras tidigast en ram efter starten för en behandling av en 1 anteckningsregist-ret lagrad anteckningsinformation, sA som det kommer att framgA ur beskrivnin-gen av anteckningsenheten.

Enligt det 1 fig. 9 visade exemplet innehAller anteckningsenheten AU 4 register, i vilka nämnda frAn den första styrlogiken kommande uppgifter aa, ia, ab, ib registreras. Registreringen i anteckningsenhetens nämnda register blir emellertid blockerad av ett grindnät GN7, om en inkommande länkadress aa redan finns registrerad, dvs. om anteckningsenheten är upptagen. Eos anteckningsenheten registrerade adresser för inkommande respektive utgAende länkar aa respektive ab avkodas medelst tili respektive register anslutna av-kodare, vilka aktiverar i rumsstegets C filkontaktnät filgrindar G10 reepektive Gil. En aktiverad filgrind G10 respektive Gil aneluter 1 C-steget den av respektive registrering i anteckningsenheten bestämda inkommande filraden respektive utgAende filkolumnen tili anteckningsenhien via den i samband med fig. 7 nämnda avkänningskolumnen ak respektive avkänningsraden ar, vilkas samtliga parallella trAdar är anslutna tili var sin inverterande ingAng hos en tid8valgrind G12, vilken aktiveras av klockgeneratorns utgAng 0tpl de första halvoma av tidspositionema»

Anteckningsenheten innehAller en 8-biteräknare R, vilken startas ge-nom en signal frAn en startgrind G13» vilken aktiveras genom en rampule frAn klockgeneratorns utgAng 0r efter att anteckningsenhetene register för den inkommande länkadressen aa har blivit upptaget och vilken räknares positioner 0-253 stegas av klockgeneratorns utgAng 0 synkront med stationens övriga av-sökningar. Räknaren är försedd med 8 utgAngar. Under räknarens lägen 128 tili 132 erhAlles i tur och ordning en signal i>A utgAngarna betecknade med 128 tili ^ 132 och under vart ooh ett av räknarens lägen 4-127 reepektive 129-130 reepek tive 129-131 erhAlles «n signal pA en bestämd utgAng betecknad med 4-127 respektive 129-130 reepektiver129-131. Nämnda utgAng 128 blockerar startgrinden G13 under den pA sistnämnda rampbls följande rampulsen och nämnda utgAng 4-127 är ansluten tili en ingAng hoe nämnda tidsvalgrind G12. Räknarens tillstAnd registreras i anteckningsenhetene tidspositionsregister TP1 via en grindmulti-pel G14, vilken aktiveras av nämnda tidsvalgrind i den tidsposition av räkna-rens positioner 4-127, under vilken för första gAngen varken pA den inkommande filene rad eller pA den utgAende filens kolumn i rumssteget en adress före-kommer. PA det eättet registrerar nämnda tidspositionsregister hoe antecknings- 18 57860 enheten en tidsposition tp, som är ledig för förbindeleen enligt de hoe anteck-ningsenheten registrerade anteckningeuppgiftema aa och ab. Ytterligare regist-reringar av lediga tidspositioner stoppaa därigenom» att tidsvalgrinden G12 akti veras enbart om tidspositionsregistret är nollställt.

Den av anteckningeenheten valda tidspositionen överföres via en grind-multipel G15» vilken aktiveras under räknarens positioner 129-131 tili nämnda ingäng tp (AU) hoe den första styrlogiken SL1. Anteckningsenhetens nämnda utgäng au är ansluten tili räknarens utgäng 129-151» sä att grindnätet GN4 hos den första styrlogiken aktiveras enbart om behandlingen av en nedkopplingsan-teckning pägär hos anteckningsenheten.

För inskrivningen av respektive anteokningsinformation i tidsstegens respektive anteckningsminne är anteckningsenhbten ansluten tili i samband med fig. 7 nämnda överföringerad ör hos rumssteget C, vilken genom filgrindar Gl6 kopplas tili C-stegets kolumner. Vilken av filgrindama G16 som aktiveras definieras av de hos antecknings enheten registrerade adreesema för den in-kommande länken aa respektive den utgäende länken ab p& det sättet» att avko-dare tillhörande regietren för inkommande länkadreseer aa respektive utgäende länkadresser ab i anteckningsenheten anslutes till grindar G17 respektive grindar G18. Grindama G17 har vardera en andra ingäng ansluten tili räknarens utgäng (129-150) och grindama G16 har vardera en andra ingäng anslu-ten tili räknarens utgäng 151. Utgängama hos varje par av grindama G17 och G18 anslutes tili respektive filgrind G16. Därigenom kopplas överföringeraden ör under räknarens positioner 129 och 130 respektive 151 tili den kolumn i C-steget» som definieras genom adresser för den inkommande respektive utgäende länken.

Tili överföringeraden överföres dils den i anteckningsenheten registrerade tidspositionen via en grindmultipel G19» vilken aktiveras av klockgenera-torne utgäng 0tpl och vilken är ansluten tili nämnda grindmultipel G15, och dels den i anteckningsenheten registrerade utgäende länkadressen respektive kanalindex för den inkommande länken» respektive kanalindex för den utgäende länken via grindmultiplar G20 reepektive G21 respektive G22, vilka aktiveras av klockgeneratoras utgäng 0tp2 och av räknarens utgäng 129 respektive 130 respektive 151*

Den utgäng hos räknaren R, vilken aktiveras i dese position 132, är ansluten tili 0-stäilningsingängar hos samtliga register i anteckningsenheten och hos räknaren själv, eä att anteckningsenheten ledigställer sig själv för behandling av nya anteckningsinformationer, dä räknaren har stegat fram tili nämnda position 152.

19 57860

Enligt föregäende beskrlvning överföres till stationens första och andra tidssteg tinder de första halvorna av en rams tidspositioner med posi-tionstal 1-3 adressiniormationer angäende den tidsposition, för vilken hos respektive anteckningsminne anteckningsord skall inskrivae, medan under de andra halvorna av nänmda tidspositioner överföres nämnda anteckningsord, ty de av anteckningsenhetens räknare definierade räknarepositionema 129, 130 och 131 sammanfaller alltid med tidspositionerna 1, 2 och 3 av en rams tidspositioner O-I27.

Överföringen av anteckningsord till stationens tidssteg via rumsste-gets filkolumn C ^ visas ocksä pä tidsschemat i figur 2, där under de visade första tidspositionerna med positionstal 1 och 2 överföres tidepositionsadres-ser samt ord av en första antecknad anteckningsinformation, vilka berör den inkommande länken till tidsstegdelen med respektive adress. Bet antages, att adressema aa och ab av de i tidsschemat visade länkama är olika, varför bit-sekvensema i fig· 1 och 2 into findras pä grund av nämnda första anteckninds-information. Emellertid överföres enligt exemplet pä fig. 2 under den andra visade tidspositionen med positionstal 3 den del av en andra antecknad anteckningsinformation, vilken föranleder inskrivningen i den utg&ende länkens sänd-ningsindexminne. Bet antages att nämnda aidra anteckningsinformation gäller en uppkoppling av en förbindelse och tabell 2 respektive 3 (se sid. 3 respektive lo) utökas med en beordrad kanalindex 71 under en av anteckningsenheten vald tidsposition med positionstal 7* Fig· 2 visar de pä grund av den andra anteckningsinformationen med en bit ntökade bitsekvensema pä filen i tidsposition med positionstal 7 och pä länken MUX-2-ut i kanalen med index 71*

Fig. 10 visar ett exempel pä en tidsstegdel, i vilken den frän rums-steget kommande bitsekvensen matas till första ingängar av grindmultiplar 023-O27 i en till nämnda tidsstegdel hörande andra styrlogik SL2. Grindmulti-peln G23 har en inverterande andra ingäng ansluten till klockgeneratoms ut-gäng 01-3 och sin utgäng ansluten till sändningsordminnet SB, sä att inskriv* ningen där blockeras under tidspositionerna med positionstal 1-3. Hos grind-multiplama G24 respektive G25 respektive G26 är vardera en andra ingäng ansluten till klockgeneratoms utging 0tp2 och vardera en tredje ingäng ansluten till klockgeneratoms utgängar 01 respektive 02 respektive 03 och utgän-garaa är anslutna till tidsstegdelens adressminne respektive mottagningsindex-minne respektive sändningsindexminne. Varje andra styrlogik inkluderar ett register för tidspositionsuppgifter TP2, vilket matas frän nämnda grindmulti-pel G27, som aktiveras under de första halvorna av tidspositionerna, sä att den frän anteckningsenheten via överföringsraden överförda tidspositionsad-ressen registreras i nämnda tidspositionsregister TP2 hos den via en bestämd 57860 20 filgrind Gl6 inkopplade andra styrlogiken SL2.

Mottagningsindexminnet, adressminnet och sandningsindexminnet, vilka hör till en bestämd tidsstegdel med samma adressnummer för den inkommande respektive den utgäende länken har en gemensam inskrivningsavkodare ansluten till nämnda tidspositionsregister TP2 hos den tillordnade andra styrlogiken, s& att de frän anteckningsenheten kommande anteckningsorden inskrives under de av tidspositions-registrets innehäll bestämda adresserna i respektive anteckningsminne AB, IA, IB.

Om en förbindelse skall nedkopplas överföres, som det har nämnts i samband med fig. 8, endast den inkommande länkadressen aa och uppgiften om den tidsposition tp (DM), som skall lediggöras, frän anteckningsregistret AR till respektive register i anteckningsenheten AU. Dä ett upptaget tidspositionsregister TP1 i anteckningsenheten blockerar tidsvalgrinden G12 och dä under behandlingen av en nedkopplingsanteckning anteckningsenhetens register för den utgäende adressen ab och för kanalindexen ia och ib förblir nollställda, genomföres i detta fall under räknarens R positioner U till 127 ingen avkänning och under räknarens positioner 129 och 130 överföres fran anteckningsenheten via överföringsraden or pä det ovan beskrivna sättet adresser tp (DM) och O-informationer till tidsstegdelens mot-tagningsdel, där medelst den tillhörande andra styrlogiken SL2 adressen tp (DM) avkodas och O-informationerna inskrives i tillhörande adressminne och mottag-ningsindexminne, varigenom de beordrade raderingarna ästadkommes. En motsvarande radering i sandningsindexminnet, vilket tillhör den utg&ende länkadressen, behövs inte för att nedkoppla en förbindelse.

Claims (2)

21 57 860

1. Sätt att manövrera filgrindar i en förmedlingsstation, vilken omfattar ett första tidssteg, ett rumssteg och ett andra tidssteg ("tid-rum-tid" system), over vilka PCM-ord överföres i parallell form, som mottages och utsändes över transmissionslänkar i ett tidsmultiplexsystem och som vart och ett under en tids-position överföres över filer frän det första tidssteget via rumssteget tili det andra tidssteget, varvid i rumssteget i varje tidsposition varje inkommande fil med hjälp av filgrindar (G5) kopplas tili en utg&ende fil, kannet ecknat därav, att varje tidsposition uppdelas i tv& halvor, att fran det första tidssteget tili rumssteget överföres i den första halvan av en tidsposition en adress tili en stegdel i det andra tidssteget, varvid ett antal utg&ende länkar är an-slutna till var sin stegdel, vilken adress är lagrad i ett tili det första tidssteget hörande adressminne (AB), och fran det första tidssteget tili rumssteget överföres i den andra halvan själva PCM-ordet, och att nämnda adress lagras under respektive tidsposition i ett adress register (CA) i rumssteget för att päverka en avkodare för att aktivera filgrinden, vilken förbinder filen, p& vilken adressen har överförts tili rumssteget, med filen tillhörande den adresserade stegdelen i det andra tidssteget.

2. Anordning för utförande av sättet enligt patentkravet 1, k ä n n e -t e c k n a d därav, att den omfattar en klockgenerator (CG), som alstrar tvä efter varandra följande aktiveringspulser under varje tidsposition, tidsposition efter tidsposition avlästa adressminnen (AB) tillhörande det första tidssteget, adressregister (CA) och avkodare tillhörande rumssteget, varvid rumsstegets inkommande och utg&ende filer bildar rader och kolumner i en matris, vilken i varje korsningspunkt inneh&ller en filgrind (G5), som är definierad genom nämnda adress och vars aktivering ästadkommer en förbindelse mellan de tili korsnings-punkten hörande filerna, varvid första spärranordningar (G2, G3) är anordnade som hindrar att över filerna tili rumssteget överföres dels PCM-orden under nämnda första pulser och dels adresserna under nämnda andra pulser, varvid i rumssteget tili var och en av de inkommande filerna är anslutet ett av adressregistren (CA) över andra spärranordningar (Glt), som spärrar PCM-orden under de nämnda andra aktiveringspulserna, och varvid varje adressregister är ansluten tili en avkodare, som aktiverar filgrinden (G5) i den adresserade korsningspunkten, sä att adresserna och PCM-orden mätäs tili respektive utg&ende fil och därmed tili respektive stegdel i det andra tidssteget.