SE510940C2 - Anordning och förfarande i ett kommunikationsnät för snabb handover genom identifiering av predikterad bärvågssignal - Google Patents

Description

510 940 i 2 Det brittiska patentet GB 2 225 196 beskriver ett cellulärt radiosystem där en aktiv basstation kan reservera kanaler i omgivande celler. Vid handover till en basstation i en av de omgivande cellerna, kan en reserverad kanal användas varvid tiden från handoverbeslut till genomförd handover kortas ned.

Det amerikanska patentet US 5 379 446 beskriver ett cellulärt radiosystem. En mobilstation mäter signalstyrkorna mottagna från basstationen i den aktiva cellen och från basstationer i omgivande celler. Mobilstationen är försedd med medel som för var och en av de mottagna signalerna bildar signalstyrkemedelvärden över en lång och en kort tidsperiod. I mobilstationen jämförs de bägge signalstyrkemedelvärdena för den aktiva basstationen med motsvarande signalstyrkevärden för basstationerna i de omgivande cellerna. Mobilstationen initierar handover till en omgivande cell dà den mottagna signalstyrkan fràn basstationen i den nyssnämnda cellen överstiger den mottagna signalstyrkan från den aktiva basstationen med ett visst värde benämnt hysteresmarginal.

Dà jämförelsen sker av signalstyrkemedelvärdena över den korta tidsperioden används en hysteresmarginal som. är relativt stor jämfört med den hysteresmarginal som används vid jämförelse av signalstyrkemedelvärdena över den lànga tidsperioden. m-:DoGöRELsE HÖR UPPPINNINGEN Föreliggande uppfinning angriper problemet med att minska fràn det att en signalstyrkemedelvärdet för en BCCH-bärvàg vara intressant att fördröjningen mobilstation finner rapportera till nätet till dess att mobilstationen identifierat BCCH-bärvågen och således kan rapportera signalstyrkemedelvärdet. Ändamålet således att mobilstationen snabbare skall kunna rapportera mätdata för en med föreliggande uppfinning är cell i den aktiva cellens omgivning.

Problemet mobilstationen initierar identifiering av en mottagen BCCH-bärvàg löses i huvudsak genom ett förfarande där 51ofä@b när man i mobilstationen förutsäger att BCCH-bärvàgen sannolikt snart kommer att vara bland de starkaste BCCH-bärvàgorna.

Uppfinningen avser sàväl det nyss nämnda förfarandet som en mobilstation med nödvändiga medel för att implementera förfarandet.

Något mera i detalj löses problemet enligt följande. En kommunikationskanal allokeras för kommunikation mellan en mobilstation och en första basstation. Mobilstationen mäter signalstyrkor för BCCH-bärvàgor* mottagna från till den första basstationen närliggande basstationer och bildar medelvärden för dessa signalstyrkor över* var och en av' en följd mätperioder. kommunicerar BCCH-bärvàgorna Mobilstationen signalstyrkemedelvärdena för de identitet bestämts.

Mobilstationen initierar identifiering av en mottagen BCCH-bärvàg starkaste av vars har när denna enligt en förutbestämd regel förutsägs sannolikt snart vara en av de starkaste BCCH-bärvàgorna vid beaktande av signalstyrkemedelvärdena över en av mätperioderna.

En fördel med uppfinningen är att fördröjningen fràn det att en BCCH-bärvàg blivit en beaktande av av de starkaste BCCH-bärvàgorna vid till att BCCH- bärvàgen är identifierad kan i många fall minskas eller i vissa fall rapportera mätdata för BCCH-bärvàgen och därmed kan handover till signalstyrkemedelvärdena, dess elimineras. Följaktligen kan mobilstationen snabbare nwtsvarande cell ske snabbare. Tack vare att handover kan ske snabbare ökar möjligheterna att kunna. bibehålla ett etablerat samtal vid situationer där radioförhållandena snabbt förändras.

Exempel på sådana situationer är då man svänger runt hörnet i ett skyskrapeomràde eller går ned i en underjordisk järnvägsstation Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritningar. 510 940 FIGURBESKRIVNING Fig. 1A-1B är vyer över en del av ett GSM-nät.

Fig. 2 är ett blockschema av en 51-multiram.

Fig. 3A visar i ett flödesschema en del av ett förfarande som svarar mot idag kända förfarandesteg.

Fig. 3B är ett flödesschema som tillsammans illustrerar en första utföringsform med Fig. 3A av ett förfarande enligt 'uppfinningen.

Fig. 3C är ett flödesschema som tillsammans med Fig. 3A illustrerar en andra utföringsform av ett förfarande enligt uppfinningen.

Fig. 3D är ett utföringsform av ett förfarande enligt uppfinningen. flödesschema som illustrerar en tredje Fig. 4 är ett tidsdiagram som illustrerar indelning av tid i mätperioder och delintervall.

Fig. 5A-5D är stapeldiagram som visar signalstyrkemedelvärden för en uppsättning BCCH-bärvàgor över vart och ett av delintervallen i Fig. 4.

Fig. 6 är ett stapeldiagram som illustrerar tillväxten i signalstyrkemedelvärde för en BCCH-bärvàg.

Fig. 7A-7B är stapeldiagram som visar signalstyrkemedelvärden för en uppsättning BCCH-bärvàgor över var och en av mätperioderna i Fig. 4.

Fig. 8 mobilstation. är ett hàrdvarublockschema över en uppfinningsenlig Fig. 9 är ett flödesschema som beskriver en del av funktionen hos koordinatorfunktionsblocket i Fig. 10. '(“base transceiver station", 516 íifáÄo Fig. 10 är ett funktionellt blockschema av en uppfinningsenlig mobilstation.

EÖREDRAQQA Ursönmcsmmmn Fig. 1A illustrerar en del av ett GSM-nät NÄTI och en delmängd av de olika typer av enheter som finns i ett sådant nät NÅTI. Det geografiska området som täcks av nätet är indelat i celler Cl-C5.

Varje cell Cl-C5 sörjer för radiotäckning i ett visst område och är tilldelad en uppsättning frekvenser för kommunikation i Varje cell Cl-C5 betjänas av en basstation BTS1-BTS5 BTS) området. med medel för att via radio kommunicera med en mobilstation MSl (“mobile station", MS) som för tillfället befinner sig i cellen. Den cell Cl som mobilstationen MSl befinner sig i benämns den aktiva cellen (“serving cell”) och motsvarande basstation BTS1 benämns den aktiva basstationen BTS1. Mobilstationen MSl innefattar medel för att kommunicera med basstationerna BTS1-BTS5 i nätet NÄTl och abonnent för att få tillgång till de kommunikationstjänster som GSM-nätet NÄTI erbjuder. En grupp av används av en basstationer BTS1-BTS3 styrs av en basstationsstyrenhet BSC1 (“base BSC). Ett basstationsstyrenheter BSC1-BSC2 styrs av en växel MSCI station controller", antal (“mobile services switching centre, MSC"). Växeln MSC1 är ansvarig för att koppla samtal till och från mobilstationer MSl i det område som betjänas av växeln MSCI.

När ett samtal etableras till eller från mobilstationen MSl, allokeras en kommunikationskanal CHI för radiokommunikation mellan mobilstationen MS1 och den aktiva basstationen BTS1. Om mobilstationen MS1 under samtalet rör sig in i en andra cell C4, denna cell C4 Funktionen att byta måste en ny kommunikationskanal CH4 i andra allokeras för att samtalet ej skall brytas. kommunikationskanal under ett pågående samtal kallas handover.

Beslutet om att initiera handover fattas av basstationsstyrenheten BSCl som styr den aktiva basstationen BTS1. -specifikationerna 510 940 ¿ Innan basstationsstyrenheten BSCI kan fatta beslut om handover, måste nmbilstationen MS1 först rapportera vilka celler som är lämpliga signalstyrkorna hos mäter sà kallade BCCH-bärvàgor BCCH2-BCCH5 sänds av basstationerna BTS2-BTS5 i omgivande celler C2-C5. För BCCH-bärvàgorna BCCH2-BCCH5 bildas ett signalstyrkemedelvärde över en mätperiod och medelvärdetßför de kandidater för handover. Mobilstationen SOm var och en av starkaste BCCH-bärvàgorna rapporteras till basstationsstyrenheten BSCl. Innan mobilstationen MS1 kan rapportera signalstyrkan för en viss BCCH-bärvàg BCCH4, måste mobilstationen MS1 enligt GSM- identifiera BCCH-bärvàgen BCCH4. Detta genonx att mobilstationen läser identitetsinformation BSIC4 som bärs av BCCH-bärvàgen BCCH4. görs Fig. 2 visar hur tídslucka noll pà BCCH-bärvàgen BCCH4 används till att bära olika logiska kanaler. Figuren visar hur TDMA-ramar (“Time Division Multiple Access”) i en 51-multiræn 200 används till att bära de olika logiska kanalerna. De logiska kanalerna innefattar en frekvenskorrigeringskanal 201 FCCH) (“frequency correction control channel", och en synkroniseringskanal 202 (“synchronization channel", SCH). Frekvenskorrigeringskanalen 201 bär information för frekvenskorrigering av mobilstationen MSI. tidssynkronisering av mobilstationen MS1, Synkroniseringskanalen 202 bär information för samt den tidigare nämnda identitetsinformationen BSIC4 som ett data benämnt BSIC (“base ringskanalen 201 och. synkroniseringskanalen 202 innefattar 51- station identity code”). Förutom frekvenskorrige- multiramen 200 även de logiska kanalerna CCCH channel”) och BCCH detaljer kring kanalstrukturen i GSM finns att tillgå i GSM- specifikationerna GSM 05.01 och GSM 05.02.

För att mobilstationen MS1 skall identitet BSIC) måste den detektera och avkoda frekvenskorrigeringskanalen 201 och sedan synkroniseringskanalen 202. Att bestämma identiteten hos BCCH-bärvàgen BCCH4 kan ta upp till ett par sekunder. (“common control (“broadcast control channel”). Ytterligare kunna bestämma bärvàgens (dvs först v' s1oii94o som används för att lämpliga I de meddelanden rapportera handoverkandidater, finns det plats att rapportera mätdata för upp till sex BCCH-bärvågor.

En vanlig mobilstation rapporterar mätdata för de sex starkaste BCCH-bärvàgorna med känd BSIC.

För en flerbandsmobilstation (“multiband mobile station") används en parameter benämnd “multiband reporting” till att avgöra för vilka BCCH-bärvàgor mätdata skall kriteriet för urval modifieras så att man vid urval förutom rapporteras. Härvidlag kan signalstyrkemedelvärdena även på olika sätt tar hänsyn till -vilket frekvensband de olika BCCH-bärvågorna tillhör.

Ytterligare detaljer kring rapportering av mätdata från en mobilstation finns att tillgå i GSM-specifikationen GSM 05.08.

För att förenkla framställningen beskriver vi i fortsättningen från att mobilstationer av vanlig typ där mätdata för de sex starkaste uppfinningen utgående uppfinningen appliceras i BCCH-bärvågorna med känd BSIC rapporteras av mobilstationen. Det är för fackmannen uppenbart hur uppfinningen kan anpassas för annat användning i en f lerbandsmobilstation med ett urvalskriterium.

I mobilstationer av känd typ initieras identifiering av en oidentifierad BCCH-bärvåg efter det att denna BCCI-I-bärvåg vid en jämförelse av signalstyrkemedelvärdena över en mätperiod är bland de starkaste BCCH-bärvàgorna. måste identifiera BCCH-ibärvågen innan mätdata för denna BCCH- På grund av att mobilstationen bärvåg kan rapporteras till basstationsstyrenheten, uppkommer härvid en fördröjning från det att BCCH-bärvågen är bland de starkaste BCCH-bärvågorna, och man således vill kunna rapportera mätdata för BCCH-bärvàgen, till dess rapportera mätdata för BCCI-I-bärvågen till basstationsstyrenheten. att mobilstationen kan I vissa situationer, exempelvis då mobilstationsanvändaren svänger runt hörnet i ett skyskrapeomràde eller går ned i en förändras radioförhållandena underj ordis k järnvägsstation, väldigt hastigt. I dessa situationer försämras radioförbindelsen 510 940 ¿ med den aktiva basstationen mycket snabbt, signalstyrkan för en ny basstation mycket snabbt kan komma att samtidigt som växa. För att i dessa situationer kunna bibehålla ett etablerat samtal är det mycket viktigt att snabbt kunna utföra handover till fördröjningen bidrar till att fördröja genomförandet av handover, den nya basstationen. Eftersom den tidigare nämnda är det önskvärt att kunna minska den nämnda fördröjningenl Grundtanken i uppfinningen består i att inte vänta med att initiera identifikation av en BCCH-bärvàg till dess att BCCH- _bärvàgen är bland de starkaste BCCH-bärvàgorna med avseende på signalstyrkemedelvärdena över en mätperiod. I stället initieras identifikation av BCCH~bärvàgen när denna, baserat pá de uppmätta signalstyrkorna, förutsägs sannolikt snart vara en av de starkaste BCCH-bärvàgorna med avseende pà signalstyrkemedelvärdena över en mätperiod. Således pàgàr identifiering av BCCH-bärvàgen parallellt med att dess signalstyrkemedelvärde växer till sig, varför den tidigare nämnda fördröjningen kan minskas och i vissa fall elimineras. och 3B utföringsform av ett förfarande enligt uppfinningen.

Fig. 3A illustrerar flödesscheman över en första Fig. 3A visar hur i steg 301 en kommunikationskanal allokeras för kommunikation mellan en första basstation och en mobil station.

Uttryckt i GSM-terminologi utgörs kommunikationskanalen av en fysisk kanal vilken bär två logiska kanaler, dels en trafikkanal TCH), associated control channel", (“traffic channel“, dels en tillhörande styrkanal (“slow SACCH). att överföra användarinformation som tal eller data, Trafikkanalen, används för medan den tillhörande styrkanalen bland annat används för den tidigare omnämnda BCCH- bärvågor. Se GSM 05.01 och GSM 05.02 för ytterligare detaljer.

I samband med allokerandet av kommunikationskanalen blir tiden i rapporteringen av signalstyrkemedelvärden hos steg 302 indelad i efter varandra följande mätperioder av längd svarande mot en så kallad SACC&flmfltiram. I detta fall utgörs 9 510 940 SACCH-multiramen av 104 stycken TDMA-ramar, vilket motsvarar en tid av 480 millisekunder.

Efter steg 302 grenas flödesschemat upp i parallella grenar.

Detta skall uppfattas som att förfarandestegen i var och en av dessa grenar utförs parallellt med förfarandestegen i. de andra grenarna.

I steg 303 mäter mobilstationen signalstyrkorna för var och en av de BCCH-bärvàgor som finns med i en så kallad BA-lista (“BCCH Allcation”, BA) Nätoperatören avgör vilka BCCH-bärvågor som skall ingå i BA- som mottagits från den första basstationen. -listan. I bland väljer man att i BA-listan inkludera även BCCH- bärvàgen i den aktiva cellen varvid mobilstationen kommer att utföra mätningar och rapportera mätdata även för denna BCCH- bärvàg. BCCH-bärvàgorna mäts i turordning en efter en, varefter man börjar om med den första BCCH-bärvàgen pà nytt. Mätningarna utförs mellan en sändningstidlucka och nästa mottagningstidlucka hörande till den allokerade kommunikationkanalen.

I steg 304 väntar man till det att en mätperiod har avslutats.

I steg 305 använder man därefter de mätvärden som i. steg 303 insamlats under mätperioden till att för var och en av BCCH- bärvàgorna. bilda ett signalstyrkemedelvärde över den avslutade mätperioden.

I steg 306 kontrollerar man om någon av de sex starkaste BCCH- Om så är fallet (resultat JA) initieras i steg 307 identifiering av den oidentifierade BCCH- bärvàgorna är oidentifierad. bärvågen.

Efter steg 307 eller om i steg 306 ingen oidentifierad BCCH- bärvàg fanns med bland de sex starkaste BCCH-bärvàgorna (resultat NEJ)| signalstyrkemedelvärden skall rapporteras. Härvid väljer man att (upp till) sex väljer man i. steg 308 för vilka av BCCH-bärvàgorna som rapportera signalstyrkemedelvärdena för de starkaste BCCH-bärvàgorna vilkas BSIC är kända.

I steg 309 initieras kommunicerandet av signalstyrkemedelvärdet över den avslutade mätperioden och BSIC för var och en av de utvalda BCCH-bärvàgorna till den första basstationen. Denna 510 940 i m information överförs på den tillhörande styrkanalen under nästa mätperiod. Om styrkanalen under nästa mätperiod behöver användas så làter man bli att Dock rapporteras alltid mätdata för åtminstone varannan mätperiod. till att överföra annan information, kommunicera detta mätdata.

Efter steg 309 àtergàr man till steg 304 och avvaktar att nästa mätperiod skall avslutas.

De i Fig 3A illustrerade förfarandestegen 301-309 svarar mot vad som sker i en mobilstation av idag känd teknik. Fig. 3B _i1lustrerar de med uppfinningen nya förfarandestegen 310-315.

I steg 310 sker en indelning av varje mätperiod i ett antal delintervall.

I steg 311 avslutats. väntar man till det att ett delintervall har I steg 312 använder man därefter de mätvärden som i. steg 303 insamlats under delintervallet till att för "var" och en av' de oidentifierade BCCH-bärvàgorna bilda ett signalstyrkemedelvärde över det avslutade delintervallet.

I steg 313 jämför man för var och en av de ej identifierade BCCH- bärvàgorna signalstyrkemedelvärdet med över delintervallet signalstyrkemedelvärdet över det närmast föregående delintervallet. Om signalstyrkemedelvärdet för någon av BCCH- bärvàgorna vuxit med ett värde större än ett första förutbestämt (resultat JA), BCCH-bärvåg att sannolikt snart vara en av de sex starkaste BCCH-bärvàgorna vid tröskelvärde förutsägs denna beaktande av signalstyrkemedelvärdet över en mätperiod.

Om man i steg 313 ej fann någon oidentifierad BCCH-bärvåg med en ökning“ i signalstyrkemedelvärde första (resultat NEJ), en av de ej identifierade BCCH-bärvàgorn signalstyrkemedelvärdet delintervallet delintervallet två signalstyrkemedelvärdet för* någon. av' BCCH-bärvàgorna vuxit lued överstigande det tröskelvärdet jämför man i steg 314 för var och över med signalstyrkemedelvärdet över delintervall tidigare. Om ett värde större än ett andra förutbestämt tröskelvärde JA), (resultat förutsägs denna BCCH-bärvåg sannolikt snart vara en av de 11 51009413 BCCH-bärvågorna vid beaktande av signalstyrkemedelvärdet över en mätperiod. sex starkaste Det första tröskelvärdet är valt så att man vid jämförelsen i steg 313 utpekar en BCCH-bärvàg då denna vuxit mycket starkt i delintervallet. Det tröskelvärdet är satt så att. man vid jämförelsen i steg 314 signalstyrka över det senaste andra utpekar en BCCH-bärvàg då denna vuxit starkt i signalstyrka under de tvà senaste delintervallen, men ej riktigt så snabbt att den under något av de tvà senaste delintervallen blivit utpekad i _steg 313. Vid valet av tröskelvärden är det viktigt att ta hänsyn till effekterna av den snabba fädningen så att risken för att man på grund av fädningen felaktigt utpekar en oidentifierad BCCH- bärvàg blir mycket liten.

Om man i steg 313 eller 314 utpekat en BCCH-bärvàg som sannolikt snart varande en av de sex starkaste BCCH-bärvàgorna sett över en mätperiod, kommer man sannolikt snart vilja rapportera mätdata för den utpekade BCCH-bärvàgen. I steg 315 initierar man därför identifiering av den utpekade BCCH-bärvàgen.

Om man i steg 313 respektive steg 314 finner flera BCCH-bärvàgor med en förändringen i delintervallssignalstyrkemedelvärde som överstiger det första respektive det andra tröskelvärdet, så initierar man i steg 315 identifiering av den BCCH-bärvåg som har den snabbast växande signalstyrkan. _ Efter steg 315 eller om ingen oidentifierad BCCH-bärvàg utpekats (alternativ NEJ), steg 311 och avvaktar att nästa delintervall skall avslutas.

Förfarandestegen 303, 304-309, 310-314 upprepas till dess att den vid jämförelsen i. steg 314 återgår man till allokerade kanalen frisläpps.

I det ovan beskrivna uppfinningenliga förfarandet initierar man identifiering av en oidentifierad BCCH-bärvàg inte enbart då BCCH-bärvàgen förutsägs sannolikt snart vara en av de starkaste BCCH-bärvàgorna (steg 315), utan man initierar även pà känt sätt identifiering av en oidentifierad BCCH-bärvåg när denna bärvàg 510 940 12 konstaterats vara en av de starkaste BCCH-bärvågorna över en mätperiod (steg 307).

Vi antar att det uppfinningsenliga förfarandet beskrivet i anslutning till Fig. 3A och Fig. 3B är implementerat i nätet NÄTI illustrerat i 1A. och 1B. De i 3A och 3B visade Fig. Fig. förfarandestegen är förutom steg 301 i sin helhet Steg 301 utförs i implementerade i mobilstationen MS1. enheter i nätet NÄT1. samspel med övriga Ur Fig. 18 framgår att nätet NÄTl innefattar ytterligare tre 'celler C6-CB utöver de celler Cl-C5 som illustrerats i Fig. 1A.

Cellerna C6-C8 betjänas av basstationer BTS6-BTS8 vilka sänder ut var sin BCCH-bärvåg BCCH6-BCCH8. I Fig. 1B framgår även cellernas Cl-C8 inbördes detalj. streckmarkerad ger radiotäckning i en placering mer i Cellen C4 som är järnvägsstation under markytan. Ett samtal etableras när nmbilstationen MSI befinner sig i cellen Cl, cellen C4. varefter mobilstationen MSI förflyttar sig till i mobilstationen MSI tiden T, efter CHl, är 4 visar två på varandra Fig. 4 illustrerar hur allokerandet av kommunikationskanalen indelad i mätperioder och delintervall. Fig. följande mätperioder M1-M2 vilka var och en indelats i två delintervall Dl-D2, D3-D4. Delintervallen D1-D4 är lika långa och svarar vart och ett mot en halv mätperiod.

Ett antal tidpunkter Tl-T5 är illustrerade längs tidsaxeln T och markerar början/slutet för vart och ett av delintervallen Dl-D4. udda index Tl, T3, T5 början/slutet på mätperioderna M1-M2.

Tidpunkterna med markerar även Tidpunkterna med jämna index T2, T4 markerar mittpunkter i mätperioderna M1-M2.

Som tidigare nämnts mäter mobilstationen MSI signalstyrkorna hos var och en av BCCH-bärvågorna som är med i den BA-lista som mottagits från den aktiva basstationen BTSI. antar vi att BA-listan innehåller de i Fig. lB illustrerade BCCH- bärvågorna_BCCH2-BCCH8.

I detta exempel 5105196540 till bilda signalstyrkemedelvärden över dels vart och ett av delintervallen De insamlade mätvärdena används att D1-D4 och dels över var och en av mätperioderna M1-M2.

Fig. 5A-5D visar hur signalstyrkemedelvärdena över delintervallen Dl-D4 ett mobilstationen MS1 bestämda signalstyrkemedelvärdena 501 över delintervallet D1 för var och en av BCCH-bärvàgorna BCCH2-BCCH8 i BA-listan. Vi antar att de sex starkaste BCCH-bärvågorna BCCHZ- BCCH3, BCCH5-BCCH8 varierar. Fig. SA visar i stapeldiagram de av över delintervallet även utgjort de sex _starkaste BCCH-bärvågorna över den föregående mätperioden och att MS1 innevarande mätperioden Ml BCCH-bärvàgorna till basstationsstyrenheten BSC1 via den aktiva basstationen BTS1. mobilstationen under den rapporterar mätdata för dessa Fig. SB-5D 'visar' motsvarande information för vart och ett av delintervallen D2-D4 (ordningen mellan staplarna är densamma som i Fig. 5A). Vi ser i Fig. SA-5D hur signalstyrkemedelvärdet växer för den i Fig. 5A svagaste BCCH-bärvågen BCCH4, medan det avtar för de övriga BCCH-bärvàgorna. Speciellt kraftig är tillväxten i delintervallet D2 vilket förändringen mellan Fig. SA och Fig. 5B. signalstyrka över svarar mot Vid tidpunkten T3 i Fig. 4, dvs när delintervallet D2 avslutats, utförs för den oidentifierade BCCH-bärvågen BCCH4 en jämförelse mellan signalstyrkemedelvärdet över delintervallet D2 och signalstyrkemedelvärdet över det närmast föregående delintervallet Dl (steg 313 i Fig. 3B). Skillnaden i signalstyrkemedelvärdena framgår av den första stapeln 601 i Fig.6. Resultatet av motsvarande jämförelse av signalstyrkemedelvärdena över intervallen D3 och D2 som sker vid tidpunkten T4 framgår av den andra stapeln 602. Resultatet av jämförelsen vid tidpunkten TS av signalstyrkemedelvärdena över delintervallen D4 och D3 visas i den tredje stapeln 603. Det första tröskelvärdet 604 visas med en streckad linje. Ur Fig. 6 det således mellan intervallen D1 och D2 representerad som den första stapeln framgår att ökningen i signalstyrkemedelvärdena 510 940 14 tröskelvärdet initiera 601 överstiger det första 604, varför mobilstationen MS1 kommer att identifiering av den oidentifierade BCCH-bärvàgen BCCH4 vid tidpunkten T3 i Fig. 4.

Fig. 7A och Fig. 7B illustrerar signalstyrkemedelvärdena efter mätperioderna M1 respektive M2. Ur Fig. 7A framgår det att den oidentifierade BCCH-bärvågen BCCH4 ej är bland de sex starkaste BCCH-bärvágorna vid en jämförelse av signalstyrkemedelvärdena 701 över mätperioden M1.

Fig. 7B visar att den nyssnämnda BCCH- bärvàgen BCCH4 är bland de sex starkaste BCCH-bärvàgorna vid en jämförelse av signalstyrkemedelvärdena över mätperioden M2. En mobilstation enligt i dag känt utförande skulle således initiera identifikation av BCCH-bärvàgen BCCH4 efter det att mätperioden M2 avslutats dvs vid tidpunkten T5. Detta kan jämföras med den uppfinningenliga mobilstationen MSI vilken enligt ovan initierar identifikation av BCCH-bärvàgen BCCH4 vid tidpunkten T3.

Det bör påpekas att Fig. 5Ar5D, 6 och 7A-7B enbart är avsedda att belysa uppfinningsprincipen och ej är avsedda att illustrera faktiska värden pà signalstyrkenivàer och det första tröskelvärdet.

Den uppfinningsenliga mobilstationen MSI innefattar: -kommnnikationsmedel för kommunikation med den aktiva basstationen BTSl över den allokerade kommunikationskanalen CHl; -mätmedel för uppmätande av signalstyrkorna hos BCCH-bärvågorna BCCH2-BCCH8 sända av basstationerna i. den aktiva basstationens BTSl omgivning; -ett medelvärdesbildande medel för bildande av signalstyrkemedelvärdena 701 hos BCCH-bärvàgorna BCCH2-BCCH8 över första var och en av de nämnda mätperioderna M1-M2; -ett medel för bildande av signalstyrkemedelvärdena 501 för signalstyrkorna uppmätta hos andra medelvärdesbildande 51Û 940 BCCH-bärvågorna BCCH2-BCCH8 över de nämnda delintervallen Dl-D4 av mätperioderna M1-M2; -utpekande medel som på ovan beskrivet sätt utpekar en oidentifierade BCCH-bärvàg (i det beskrivna exemplet BCCH4) sannolikt snart varande en av de starkaste BCCH-bärvàgorna vid S Om beaktande av signalstyrkemedelvärdena över en av mätperioderna. -identifieringsmedel för identifiering av en oidentifierad BCCH- bärvàg som exempelvis den nämnda utpekade oidentifierade BCCH- bärvàgen BCCH4; -mätdatarapporteringsmedel för att då en av mätperioderna avslutats rapportera signalstyrkemedelvärdena över mätperioden för de sex starkaste BCCH-bärvàgorna till den aktiva basstationen BTSI.

En mer detaljerad beskrivning av mobilstationen MSI ges nedan i anslutning till Fig. 8-10.

Fig. 8 visar ett hàrdvarublockschema över mobilstationen MSl.

Mobilstationen MS1 innefattar en mikrofon 801 som omvandlar upptaget ljud till en analog elektrisk signal. En A/D-omvandlare 802 omvandlar den analoga signalen från mikrofonen 801 till digitalinformation. En talkodare 803 komprimerar dataflödet ut från 802. Efter talkodaren' 803 kanalkodare 804 vilken i dataflödet introducerar information för A/D-omvandlaren sitter en detektering och korrigering av signalfel som uppkommer vid CHl. En så kallad interleaver 805 tar de kodord som kanalkodaren 804 lämnar ifrån kommunikation över kommunikationskanalen sig och sprider ut informationen i varje kodord över ett antal informationsskurar. En skurgenerator 806 hämtar utdata från interleavern 805 som skall sändas i en skur och använder denna information till att forma en motsvarande analog basbandssignal. från skurgeneratorn 806 till en radiosignal genom att modulera en En radiosändare 807 omvandlar basbandssignalen bärvàg med en frekvens bestàmi av en frekvenssynthesizer 808. -ihop 510 940 16 Radiosändaren 807 förstärker den modulerade radiosignalen till en lämplig effektnivå.

Mobilstationen innefattar även en radiomottagare 809 som mottager radiosignaler med en frekvens bestämd av frekvenssynthesizern 808. till en analog' basbandssignal.

Radiomottagaren 809 omvandlar de mottagna radiosignalerna Utsignalen från radiomottagaren Utdatat från den andra AMD-omvandlaren 810 bearbetas av en utjämnare 811 för att kallad deinterleaver 812 hämtar utdata från utjämnaren 811 och samlar 809 samplas av en andra .A/D-omvandlare 810. kompensera för uppkommen tidsdispersion. En så information från ett antal skurar och bildar ur denna information kodord. En kanalavkodare 813 utför feldetektering och felkorrigering pà utdatat fràn deinterleavern 812. En talavkodare 814 expanderar utdatat från kanalavkodaren 813. En D/A-omvandlare 815 omvandlar utdatat från talavkodaren. till en analog signal vilken används av en hörlur 816 till att generera ljud.

Beroende pà om sändning eller mottagning skall ske vid en viss tidpunkt, ansluter en omkopplare 823 antingen radiosändaren 807 eller radiomottagaren 809 till en antenn 824.

Mobilstationen MS1 innefattar vidare en processor 817 (“Central Processing Unit", CPU) som exekverar programinstruktioner lagrade ROM). det överordnade ansvaret för' mobilstationens MS1 funktion och i ett läsminne 818 (“Read Only Memory", Processorn 817 har styr de övriga enheterna i enlighet med programinstruktionerna.

Resultat i form av digitalt data som skapas av de olika enheterna utbyts via ett läs- och skrivminne 819 (“Random Access Memory", RAM), utdata från talkodaren 803 i skrivminnet 819 och kanalkodaren 804 hämtar detta data från läs- tex lagras läs- och och skrivminnet 819.

En tidgenerator 820 används som tidsreferens i mobilstationen.

Mobilstationen MS1 innefattar både en databuss för utbyte av data mellan de olika enheterna och minnena 818-819 samt en styrbuss via vilken processorn 817 kan styra de olika enheterna. De bägge bussarna visas ej i fig. 8. Som tidigare nämnts, sker datautbytet mellan de olika enheterna genom att lagra data i och hämta data 17 510 940 fràn läs- och skrivminnet 819. Det logiska dataflödet mellan olika enheter har illustrerats med streckade linjer i fig. 8.

Styrinformation sonx mätdatarapporter fràn. mobilstationen eller BA-listan överförs mellan mobilstationen MSI och den aktiva basstationen BTSl i signaleringsmeddelanden. Denna information avges från processorn 817 till kanalkodaren 804 respektive tas emot av processorn 817 från kanalavkodaren 813. I övrigt stämmer dock beskrivningen ovan med vad som sker vid sändning respektive mottagning av information även i detta fall.

'När mobilstationen. MS1 skall mäta signalstyrkan hos en BCCH- bärvàg, ställs frekvenssynthesizern 808 in pà BCCH-bärvàgens BCCH4 frekvens, varefter radiomottagaren 809 tar emot BCCH- bärvàgen BCCH4. Mottagen energi ackumuleras i en signalstyrkemätare 822 och efter en viss tid avläser den andra A/D-omvandlaren 810 signalstyrkemätaren 822. Det avlästa värdet lagras i läs- och skrivminnet 819.

Vid identifiering av en BCCH-bärvàg BCCH4 detekteras och avkodas BCCH-bärvàgen BCCH4 frekvenskorrigeringskanalen och därefter synkroniseringskanalen. först den av burna Detektering och avkodning av de nyssnämnda logiska kanalerna utförs under tomma TDMA-ramar som ej används för kommunikation basstationen BSl pà ~ den allokerade CH1. Vid ställs frekvenssynthesizern 808 in med den aktiva kommunikationskanalen detektering av frekvenskorrigeringskanalen, på BCCH-bärvågens BCCH4 frekvens, startas och tar emot data under en hel TDMA-ram. Mottaget data varefter radiomottagaren 809 konverteras till digitalform av den andra A/D-omvandlaren 810 och behandlas därefter av en FCCH-detektor 821. Resultatet från FCCH- detektorn lagras i läs- och skrivminnet 819. Efter att ha samlat in data under den tomma TDMAframen i elva 26-multiramar, analyserar processorn. det lagrade datat för att avgöra om, en fallet nödvändig frekvenskorrigering i mobilstationen MS1 varefter man frekvenskorrigeringsskur nmttagits. Om sà är görs fortsätter- med detektering och avkodning av 510 940 1à synkroniseringskanalen. Återigen ställs frekvenssynthesizern 808 in på BCCH-bärvàgens BCCH4 frekvens, varefter radiomottagaren 809 startas och nwttager data under en hel TDMA-ram. Mottaget data konverteras till digitalform av den andra A/D-omvandlaren 810.

Utjämnaren 811 bearbetar utdatat från A/D-omvandlaren 810.

Kanalavkodaren 813 söker igenom utdatat fràn utjämnaren 811 efter en synkroniseringsskur. Utdata fràn kanalavkodaren 813 indikerar huruvida en synkroniseringsskur detekterats och innefattar i så fall även det tidigare nämnda BSIC-datat. För detektering av synkroniseringskanalen kan den tomma TDMA-ramen i upp till elva .26-multiramar behöva användas.

Om inte både en och en synkroniseringsskur hittas, så är den mottagna radiosignalen inte någon BCCH-bärvàg. I detta fall mätdata relaterat till den mottagna radiosignalen. frekvenskorrigeringsskur kastas insamlade Den svenska. patentansökan SE 9602459-1. beskriver' ett sätt där tiden för själva detekterandet av frekvenskorrigeringskanalen och synkroniseringskanalen kan kortas ned relativt det ovan beskrivna kända sättet att utföra dessa uppgifter.

Fig. 10 visar ett funktionellt blockschema av mobilstationen MSl.

Notera att till föreliggande uppfinning är illustrerade i Fig. 10. Mobilstationen MS1 innefattar fyra funktionsblock, en 1001, en en FCCH/SCR-avkodare 1003 och en SACCH- Funktionsblocket koordinator är realiserat i sin endast funktionsblock som är relaterade koordinator mätdatainsamlare 1002, brevlåda 1004. helhet i mjukvara, medan de andra funktionsblocken omfattar såväl hårdvara som mjukvara. 1002 pà BccH- bärvágor. Mätdatainsamlaren tar emot en signal från koordinatorn att utföra bärvàgorna BCCH2-BCCH8. Signalen innehåller också information om Mätdatainsamlaren utför signalstyrkemätningar med en order om signalstyrkemätningar på BCCH- hur tätt insamlade mätdata skall rapporteras till koordinatorn vilket' i detta fall skall ske efter varje delintervall lå swáèïuu halv SACCH-multiram (240 Mätdatainsamlaren 1002 mäter i tur och ordning signalstyrkorna på BCCH-bärvàgorna BCCH2-BCCH8.

BCCH2-BCCH8 som mätdatainsamlaren 1002 skall mäta signalstyrkorna två räknare. Varje gång mätdatainsamlaren 1002 mätt signalstyrkan för en BCCH-bärvàg adderas det uppmätta värdet till den mot BCCH- motsvarande en millisekunder).

För var och en av BCCH-bärvàgorna pà finns variabler, en signalstyrkeackumulator och en bärvågen svarande signalstyrkeackumulatorn och räknaren ökas med ett. När ett delintervall passerat, rapporterar mätdatainsamlaren 1002 innehållet i. signalstyrkeackumulatorerna och räknarna för .var och en av BCCH-bärvàgorna BCCH2-BCCH8 till koordinatorn 1001. nollställer alla signalstyrkeackumulatorerna och räknarna och påbörjar insamlandet Mätdatainsamlaren därefter av nya mätvärden.

FCCH/SCH-avkodaren 1003 utför identifiering av BCCH-bärvàgor.

När koordinatorn 1001 beslutat att identifiering av en BCCH- bärvàg skall ske, ges en signal till FCCH/SCH-avkodaren 1003 med information om vilken BCCH-bärvàg som skall identifieras och skall ske eller låg prioritet. Om identifiering' av' BCCH-bärvàgen BCCH4 givits làg information om identifiering med hög prioritet, kan identifieringen komma att avbrytas om en begäran om identifiering av en annan BCCH-bärvàg kommer från koordinatorn innan den första identifieringen avlutats. Om identifieringen av BCCH-bärvàgen BCCH4 givits hög prioritet, slutförs alltid identifieringen innan nästa identifiering påbörjas.

FCCH/SCH-avkodaren 1003 avläser pà känt sätt BSIC-datat BSIC4 som bärs av BCCH-bärvàgen BCCH4, varefter FCCH/SCH-avkodaren ger en signal till koordinatorn 1001 innefattande identiteten BSIC4 hos BCCH-bärvàgen BCCH4.

SACCH-brevlådan 1004 hanterar' mottagandet av och sändandet av signalerinsmeddelanden på den tillhörande styrkanalen som bärs av kommunikationskanalen CHl.

När ett signaleringsmeddelanden tagits emot pà den tillhörande styrkanalen från den aktiva basstationen BTS1, skickar SACCH- 510 940 i 2.; brevlådan 1004 en signal med innehållet i det meddelandet till det funktionsblock, 1001, signaleringsmeddelanden som tas emot från den aktiva basstationen BTS1 är så kallade innehåller BA-listan. mottagna exempelvis koordinatorn som skall hantera informationen i meddelandet. Exempel på “system information 5”-meddelanden som omnämnda med från styrkanalen.

De tidigare signaleringsmeddelandena' mätdatarapporter mobilstationen MS1 skickas över den tillhörande Efter skickar koordinatorn 1001 en signal till SACCH-brevlådan med data för de varje mätperiod .av BCCH-bärvågorna vars signalstyrkemedelvärden över mätperioden skall rapporteras. SACCH-brevlådan kontrollerar om den tillhörande styrkanalen kan användas till att skicka ett så kallat “measurement report”-meddelande under nästa SACCH- multiram. Om styrkanalen är ledig, sätter SACCH-brevlådan samman och skickar det nämnda meddelandet under nästa SACCH-multiram. I SACCH- brevlådan 1004 ser dock till att minst varannan SACCH-multiram annat fall kastas informationen från koordinatorn 1001. används till att överföra “measurement report”-meddelanden.

Koordinatorn 1001 har det övergripande ansvaret för funktionen i mobilstationen MSI. Den ger order/information till och tar emot information från de övriga funktionsblocken 1002-1004.

Efter allokerandet av kommunikationskanalen CH1 skickar koordinatorn 1001 en signal till mätdatainsamlaren 1002 med order om att mäta signalstyrkorna för BCCH-bärvågorna BCCH2-BCCH8 i BA- listan och att rapportera de uppmätta signalstyrkorna efter varje delintervall motsvarande en. halv' SACCH-multirann Om senare en ändrad BA-lista mottages från SACCH-brevlådan 1004, skickas en ny signal till mätdatainsamlaren 1002 med nya uppgifter om på vilka BCCH-bärvågor mätningar skall utföras. 1001 från mätdatainsamlaren 1002 utför den de i Fig. 9 illustrerade stegen.

När koordinatorn mottar en mätdatarapport I steg 901 bestämmer koordinatorn först huruvida den nwttagna mätdatarapporten svarar mot att en mätperiod avslutats. Om så är :i 516 540 fallet (resultat JA), utförs stegen 902-906. mot stegen 305-309 i Fig. förutom stegen 904 och 906. I steg 904 skickar koordinatorn 1001 en signal till FCCH/SCH-avkodaren 1003 med order att identifiera den i steg 903 utpekade BCCH-bärvågen. ordern indikerar koordinatorn 1001 till FCCH/SCH-avkodaren 1003 Dessa steg svarar 3A och beskrivs därför inte närmare I samband med den givna att identifikation av BCCH-bärvågen har hög prioritet.

I steg 906 skickar koordinatorn 1001 en signal till SACCH- brevlådan 1004 med data för de av BCCH-bärvågorna som i steg 905 utvalts.

Efter steg 906 eller om man i steg 901 kommit fram till att den svarar mot att stegen 907-910. 3A och beskrivs därför inte mottagna mätdatarapporten inte en mätperiod (resultat NEJ), svarar mot stegen 312-315 i Fig. avslutats utförs Dessa steg närmare förutom steg 910. I steg 910 skickar koordinatorn 1001 en signal till FCCH/SCH-avkodaren 1003 med order att identifiera den i steget 908 eller steget 909 utpekade BCCH-bärvàgen. I samband med den givna ordern indikerar koordinatorn 1001 till FCCH/SCH- avkodaren 1003 att identifikation av BCCH-bärvågen har låg prioritet.

När FCCH/SCH-avkodaren 1003 har identifierat BCCH-bärvågen tar koordinatorn emot en signal från FCCH/SCH-avkodaren innefattande identiteten. dvs BSIC-datat för' BCCH-bärvågen. .Även. i det fall FCCH/SCH-avkodaren 1003 . skickas en signal till koordinatorn 1001 med avbrutit eller misslyckats med identifieringen, besked om det inträffade.

Det finns många olika sätt man kan förutsäga att en BCCH-bärvàg sannolikt snart kommer att vara bland de BCCH-bärvågor för vilka man vill kunna rapportera mätdata. Följaktligen finns det många uppfinningsenligt förfarande utöver 3A och 3B. utföringsformer av uppfinningen beskrivs här nedan. utföringsformer av ett förfarandet illustrerat i Fig. Några ytterligare 510 940 2¿ Flödesschemat i Fig. 3A (som redan har beskrivits) och Fig. 3C visar ett exempel pà en andra utföringsfonn av ett förfarande enligt uppfinningen.

I Fig. 3C svarar förfarandestegen. 316-317 samt 320 direkt. mot förfarande stegen 310-311 samt 315 i Fig. 3B, varför dessa förfarande steg ej närmare beskrivs i anslutning till Fig. 3C.

Skillnaden i Fig. 3C gentemot Fig. 3B består i pà vilka'grunder man utpekar en oidentifierad BCCI-I-bärvåg för identifiering. I Fig. 3C bildas i steg 318 signalstyrkemedelvärden över delintervallet för alla BCCH-bärvàgorna varefter i steg 319 .signalstyrkemedelvärdena för BCCH-bärvågorna över det senaste delintervallet jämförs med varandra. Om någon av de sex starkaste BCCH-bärvágorna är BCCH-bärvåg sannolikt snart vara en av de starkaste BCCH-bärvàgorna vid oidentifierad förutsägs denna beaktande av signalstyrkemedelvärdena över en mätperiod, varför BCCH-bärvàgen utpekas för identifiering (resultat JA), varefter identifiering initieras i steg 320. Om flera av de sex starkaste BCCH-bärvågorna är oidentifierade, utpekas den starkaste av dessa bärvàgor. Efter steg 320 eller om man i steg 319 inte fann någon oidentifierad BCCH-bärvàg bland de sex starkaste (resultat NEJ), återgår man till steg 317 och avvaktar att nästa delintervall skall avslutas.

Vi antar att det i anslutning till Fig. 3A och Fig. 3C beskrivna uppfinningenliga förfarandet är implementerat i»nätet illustrerat 1A och lB varvid Fig. SA-5D, visar hur signalstyrkemedelvärdena över delintervallen Dl-D4 i i Fig. såsom tidigare beskrivits, Fig. 4 varierar. Fig. 5 visar att den oidentifierade BCCH- bärvàgen BCCH4 är bland de sex starkaste BCCH-bärvàgorna över delintervallet D3 varför nwbilstationen i. detta fall initierar identifiering av BCCH-bärvàgen BCCH4 vid tidpunkten T4 i Fig. 4.

Detta utförande, kan jämföras med en mobilstation enligt idag känt vilken under dessa omständigheter skulle initiera identifikation av BCCH-bärvàgen BCCH4 efter tidpunkten T5 i Fig. 4 (se tidigare diskussion på sidan 14 i anslutning till Fig. 7A OCh 7B). 23 510 M9 in Denna utföringsform. beskrivs enklast utgående från Fig. 3A. Aila förfarandestegen 301-309 i Fig. 3A finns med. Den förändring som skett i Fig. 3D relativt Fig. 3A består i att ett nytt steg 321 (resultat NEJ) och steg 308. Detta innebär att om man i steg 306 inte fann någon oidentifierad BCCH- En tredje utföringsform är illustrerad i Fig. 3D. inskjutits mellan steg 306 bärvåg bland de sex starkaste BCCH-bärvågorna (resultat NEJ), så utför man steg 321. I steg 321 jämför man för var och en av de oidentifierade BCCH-bärvågorna signalstyrkemedelvärdet över mätperioden med signalstyrkemedelvärdet över den närmast -föregående mätperioden. Om signalstyrkemedelvärdet för någon av BCCH-bärvågorna vuxit med ett värde större än ett förutbestämt (resultat JA), snart vara en av de starkaste BCCH-bärvàgorna vid beaktande av tröskelvärde förutsäga BCCH-bärvågen sannolikt signalstyrkemedelvärdena över en mätperiod (resultat JA) varför identifiering av BCCH-bärvågen initieras i steg 307. I annat fall (resultat NEJ) går man till steg 308.

Mobilstationer för användning i samband med de i anslutning till Fig. 3A Fig. 3C uppfinningsenliga förfarandena kan enkelt realiseras och respektive Fig. 3D beskrivna utgående från mobilstationen MSI som beskriven i anslutning till Fig. 8- Fig. 10. Det är endast funktionen i koordinatorn i Fig. 10 som behöver modifieras något. De modifieringar som behöver göras är för fackmannen uppenbara.

Uppfinningen är applicerbar i kommunikationsnät av GSM-typ eller ur GSM härledd typ innefattande nättyperna DCS1800 och PCSl90O (GSM baserad variant av PCS).

Claims (10)

10 15 20 25 30 510 940 2, PATENTKRÄV

1. Förfarande i ett kommunikationsnät (NÄT1) av GSM eller ur GSM härledd typ, (NÅT1) flertal radiobasstationer (BTSI-BTS8) och en mobil station (MS1) varvid kommunikationsnätet innefattar ett för radiokommunikation med basstationerna (BTS1-BTS8), vilket förfarande innefattar att man: - allokerar (301) en kommunikationskanal (CHI) för kommunikation mellan en första av basstationerna (BTS1) och mobilstationen (MSl); - indelar (302) tiden efter allokerandet av kommunikationskanalen (CHI) i efter varandra följande mätperioder (M1-M2); (MSI) sända av basstationer - uppmäter (303) i mobilstationen (BCCH2-BCCH8) (BTS1) omgivning; signalstyrkor hos BCCH- bärvàgor (BTS2-BTS8) i den första basstationens - bildar (305) medelvärden (701) för signalstyrkorna uppmätta hos var och en av BCCH-bärvàgorna (BCCH2-BCCH8) under var och en av mätperioderna (M1-M2); - kommunicerar (309), efter att en av mätperioderna (M1-M2) avslutats, signalstyrkemedelvärdena (701) för de starkaste identifierade BCCH-bärvàgorna till den första basstationen (BTSl); k ä n n e t e c k n a t av att man vidare i mobilstationen (MS1): (313, 314, 319, 321) (BCCH4) vilken baserat på de uppmätta signalstyrkorna (501, 701) - utpekar en oidentifierad BCCH-bärvåg förutsägs sannolikt snart vara en av de starkaste BCCH-bärvàgorna vid beaktande av signalstyrkemedelvärdena (701) över en av mätperioderna (M1-M2); -initierar identifikation av den utpekade BCCH-bärvàgen (BCCH4), (BSIC4) utpekade BCCH-bärvàgen (BCCH4) läses av mobilstationen (MS1). (315) varvid identitetsinformation soul bärs pà den 10 15 20 25 30 25 (sid 340'

2. Förfarande enligt patentkrav 1 k ä n n e t e c k n a t av att den nämnda förutsägelsen baseras på en jämförelse av hur en storhet representerande signalstyrkan (501, 701) hos den nämnda oidentifierade BCCH-bärvågen (BCCH4) förändrats mellan minst tvà tidpunkter.

3. Förfarande enligt något av patentkraven 1 eller 2 k ä n n e t e c k n a t av att den nämnda förutsägelsen baseras (701) hos den nämnda oidentifierade BCCH-bärvågen (BCCH4) över den senaste (M2) av de på att medelvärdet för signalstyrkan nämnda mätperioderna jämförs med nædelvärdet för signalstyrkan -hos BCCH-bärvågen (BCCH4) över den närmast föregående mätperioden (M1), varvid BCCH-bärvågen (BCCH4) förutsägs snart vara en av de BCCH-bärvågorna då (701) starkaste förändringen i signalstyrkemedelvärdet överstiger ett förutbestämt tröskelvärde.

4. Förfarande enligt något av patentkraven 1 eller 2 k ä n n e te c k n a t av att man -indelar (310) de nämnda mätperioderna (M1-M2) i delintervall (Dl-D4); -bildar (312) medelvärden över vart och ett av delintervallen (Dl-D4) för signalstyrkorna (501) uppmätta hos de av de nämnda BCCH-bärvågorna (BCCH2-BCCH8) som är oidentifierade, varvid den nämnda förutsägelsen baseras på att medelvärdet för signalstyrkan (501) hos den nämnda utpekade oidentifierade BCCH- (BCCH4) (D2) av de delintervallen jämförs med nædelvärdet för signalstyrkan hos BCCH-bärvågen (BCCH4) företrädevis det närmast föregående delintervallet BCCH-bärvågen (BCCH4) förutsägs snart 'vara en. av' de starkaste BCCH-bärvågorna. då förändringen (601) överstiger ett förutbestämt tröskelvärde (604). nämnda (501) delintervall, (Dl), bärvågen över det senaste över ett tidigare varvid i signalstyrkemedelvärdet 10 15 20 25 'en mätperiod baseras pà att BCCH-bärvàgen 510 940 g

5. Förfarande enligt patentkravet 1 k ä n n e te c k n a t av att man -indelar de nämnda mätperioderna (M1-M2) i delintervall (D1-D4); -bildar medelvärden för signalstyrkorna (501) uppmätta hos var och en av de nämnda BCCH-bärvågorna (BCCH2-BCCH8) över vart och ett av delintervallen (D1-D4), varvid den nämnda förutsägelsen att den nämnda oidentifierade BCCH-bärvàgen (BCCH4) snart kommer vara en av de starkaste BCCH- bärvågorna vid beaktande av signalstyrkemedelvärdena (701) över (BCCH4) är en av de starkaste BCCH-bärvågorna vid en jämförelse av signalstyrkemedelvärdena (501) över det senaste (D3) av de nämnda delintervallen.

6. Mobilstation (MSI) för kommunikation med radiobasstationer (BTSl-BTS8) i ett kommunikationsnät (NÄT1) av GSM eller ur GSM härledd typ innefattande: -kommunikationsmedel (804-813, 817-820, 823-824) för kommunikation med en första av de nämnda basstationerna (BTSl) över en allokerad kommunikationskanal (CH1); -mätmedel (1002) för uppmätande av signalstyrkor hos BCCH- bärvàgor (BCCH2-BCCH8) sända av basstationer(BTS2-BTS8) i den första basstationens (BTSl) omgivning; -ett första medelvärdesbildande medel (1001) för bildande av medelvärden för signalstyrkorna uppmätta hos var och en av BCCH- bärvågorna (BCCH2-BCCH8) under var och en av en följd mätperioder (M1-M2)í (1003) BCCH-bärvågorna för att bestämma identiteten hos en av de (BCCH4) att identitetsinformation (BSIC4) som bärs av BCCH-bärvàgen (BCCH4); -identifieringsmedel nämnda genom läsa 10 15 20 25 30 ' (501, 27 510 940 -mätdatarapporteringsmedel (1004) för att då en av mätperioderna (M1-M2) avslutats med utnyttjande av kommunikationsmedlet (804- 8l3, 817-820, 823-824) kommunicera signalstyrkemedelvärdena (701) för de starkaste identifierade BCCH-bärvàgorna till den första basstationen (BTS1); k ä n n e t e c k n a d a v att nmbilstationen (MS1) vidare innefattar: (1001) vilken baserat pà de uppmätta -utpekande medel för att utpeka en oidentifierad BCCH- (BCCH4) 701) BCCH-bärvàgorna vid beaktande av signalstyrkemedelvärdena (701) bärvàg signalstyrkorna förutsägs sannolikt snart vara en av de starkaste över en av mätperioderna (M1-M2), (1003) är oidentifierade att initiera BCCH-bärvàgen varvid identifieringsmedlet anordnat identifikation av den (1oo4); utpekade

7. Mobilstation (MS1) enligt patentkravet 6 k ä n n e t e c k n a d a v att det utpekande medlet (1001) är anordnat att basera den nämnda förutsägelsen pà en jämförelse av hur en storhet representerande signalstyrkan (501, 701) hos den nämnda oidentifierade BCCH-bärvàgen (BCCH4) förändrats mellan minst tvà tidpunkter.

8. Mobilstation (MS1) enligt något av patentkraven 6-7 (1001) är anordnat att basera den nämnda förutsägelsen pà att medelvärdet (701) bärvàgen (BCCH4) över den senaste av de nämnda mätperioderna (M2) jämförs med medelvärdet för signalstyrkan (701) hos BCCH-bärvàgen (BCCH4) över den närmast föregående mätperioden (M1), BCCH-bärvàgen (BCCH4) förutsägs snart. vara en av' de starkaste BCCH-bärvágorna då förändringen i. signalstyrkemedelvärdet (701) k ä n n e t e c k n a d a v att det utpekande medlet för signalstyrkan hos den nämnda oidentifierade BCCH- varvid överstiger ett förutbestämt tröskelvärde. 10 15 20 25 510 940 22;

9. Mobilstation (MSI) enligt något av patentkraven 6-7 a v att mobilstationen (MSI) andra, medelvärdesbildande medel (1001) (D1-D4) av de (501) (BCCH2-BCCHSL som är vidare för att k ä n n e t e c k n a d innefattar ett bilda mätperioderna medelvärden över delintervall nämnda (M1-M2) för åtminstone de av de nämnda BCCH-bärvågorna signalstyrkorna uppmätta hos oidentifierade, samt att det utpekande medlet (1001) är anordnat att basera den nämnda förutsägelsen på att medelvärdet för signalstyrkan (501) hos den nämnda utpekade oidentifierade BCCH-bärvàgen (BCCH4) över nämnda delintervallen med (501) delintervall, (Dl), en av de det senaste (D2) av de medelvärdet för signalstyrkan jämförs hos BCCH-bärvàgen (BCCH4) närmast varvid BCCH-bärvàgen (BCCH4) starkaste BCCH-bärvågorna då signalstyrkemedelvärdet över ett tidigare företrädesvis det föregående delintervallet snart vara förändringen (601) i förutbestämt tröskelvärde (604). förutsägs överstiger ett

10. Mobilstation (MS1) enligt patentkravet 6 k ä n n e t e c k n a d av att mobilstationen (MSI) vidare innefattar ett andra medelvärdesbildande medel (1001) för att bilda medelvärden över delintervall (Dl-D4) av de nämnda mätperioderna (M1-M2) för signalstyrkorna (501) uppmätta hos de nämnda BCCH-bärvågorna (BCCH2-BCCH8), ' (1001) nämnda förutsägelsen på att den nämnda oidentifierade BCCH- (BCCH4) jämförelse av signalstyrkemedelvärdena (D3) samt att det utpekande medlet är anordnat att basera den är en av de starkaste BCCH-bärvågorna vid en (501) bärvàgen över det senaste av de nämnda delintervallen.