SE503858C2 - Förfarande och anordning för uppkoppling av en förbindelse i ett telekommunikationsnät - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 503 858 ett abonnentnummer.

I EP 0 431 453 beskrivs ett kommunikationsradiosystem i vilket ovanstående problem angrips och som till exempel kan användas pà en flygplats. För att upprätta kommunikation mellan tvá parter, där den uppringde parten arbetar med ett visst flygplan, används ett nummer och en objektbeteckning vilken anger personalkategori och flygplan. Om man till exempel vill tala med personen som tankar Pan Amzs flight 743 inmatas en objektbeteckning 23-743.

Första siffran anger flygbolag (Pan Am), andra siffran anger den sökta personens verksamhet (tankbilsförare) och de tre sista siffrorna anger det flygplan som personen håller pá att tanka (flight 743). tala med någon som uppfyller vissa villkor, Härigenom får den uppringande parten möjlighet att snarare än en speciell person. Om den uppringande parten till exempel endast är intresserad av att tala med en tankbilsförare, oberoende av vilket flygbolag han arbetar för och oberoende av flygplan, inmatar han en objektbeteckning 03-000. Nollorna fungerar i detta fall som så kallade jokrar eller wild cards. En nackdel med detta system är att den uppringde parten (tankbilsföraren till Pan Am) måste inmata information till systemet manuellt varje gång han påbörjar ett jobb, varvid systemet informeras om vilken verksam- het och med vilket flygplan han ska arbeta. När jobbet är utfört måste även detta meddelas systemet av den uppringde parten.

I den amerikanska patentskriften IH; 5 224 150 beskrivs ett personsökningssystem som innefattar ett antal centralstationer, vilka var och en styr ett antal personsökare. Varje centralsta- tion innefattar en profil eller lista över transmissionstjänster för varje personsökare som associeras med respektive centralsta- tion. Profilen innefattar bland annat en lista bestående av ett flertal identifieringsnummer, vilka personsökarna är mottagliga för, varvid en anropare kan sända ett sökmeddelande till en eller flera personsökare.

I den amerikanska patentskriften (hå 4 399 555 beskrivs ett tillhandahåller både abonnentradiotelefoni och en radiotelefonitjänst av "dispatch"~ radiotelefonisystem som konventionell 10 15 20 25 530 “_35 3 503 858 typ. En dispatch-enhet kan kommunicera med flera av de mobila enheter som associeras med dispatch-enheten. Hobilenheterna kan befinna sig i eller i närheten av någon av de celler som täcker det totala geografiska området inom dispatch-enhetens intresse- område. Intresseområdet kan vara hela eller en del av det totala cellulära trafikomrádet. Dispatch-enheten utnyttjar en eller flera koder för att anropa alla mobila enheter eller någon förutbestämd del av det totala antalet mobila enheter. nnnoeönsns: rön uvvrnmzucan I ett telekommunikationsnät som munikationsnät finns det.mobila eller trådlösa radiostationer som hela tiden rör sig inom radionätets täckningsområde. Uppfinningen avser lösa ett problem som uppkommer vid uppkoppling av en förbindelse från en uppringande A-abonnent till en eller flera uppringda B-abonnenter som är associerade till eller befinner sig i ett speciellt geografiskt område, som utgör en del av radio- nätets täckningsområde. B-abonnenterna kan också tillhöra en speciell abonnentkategori genom en tilldelning av abon- nentkategorier till vissa eller samtliga B-abonnenter. A- abonnenten ska med hjälp av uppfinningen kunna koppla upp förbindelsen till B-abonnenterna som associeras till ett av A- abonnenten angivet geografiskt område. Alternativt ska A- abonnenten med hjälp av uppfinningen kunna koppla upp förbindel- sen till B-abonnenterna som associeras till det av A-abonnenten angivna området och har en av A-abonnenten angiven abonnent- innefattar ett radiokom- kategori.

Ovanstående problem löses med hjälp av en abonnenttjânst som är implementerad i telekommunikationsnätet. Tjänsten är helt automatiserad, dvs A-abonnenten behöver endast inmata information som definierar önskat geografiskt område och eventuellt en önskad uppkopplingstyp och/eller en önskad abonnentkategori. Denna av A-abonnenten benämns härefter (GG-nummer). information som inmatas abonnenttjänstkod eller Geografisk Grupp-nummer Därefterskötertelekommunikationsnätetautomatisktuppkopplingen till de B-abonnenter som uppfyller villkoren i GG-numret. 10 15 20 25 30 35 503 858 Ovannämnda önskade geografiska område är ett område som täcks av en eller flera basstationer i radionätet, varvid en geografisk grupp är en grupp anknytningar eller abonnenter som är associe- rade till eller befinner sig i ett sådant område och som kan nås med samma GG-nummer.

Uppfinningen kan närmare beskrivas såsom ett förfarande för att åstadkomma en kopplingstjänst. Tjänsten utförs i ett telekom- munikationsnät som innefattar ett fast nät och ett radiokom- munikationsnät. Radionåtet innefattar kopplingsstationer, radioväxlar och basstationer. Med hjälp av tjänsten erhålles en förbindelse mellan den uppringande A-abonnenten och en eller flera uppringda B-abonnenter. B-abonnenterna karakteriseras av att de associeras till eller befinner sig i ett geografiskt område och eventuellt, såsom ytterligare en karaktär, att de tillhör en viss abonnentkategori. Förfarandet initieras av A- abonnenten, vilken inmatar abonnenttjänstkoden via en terminal vid sitt kommunikationsorgan. Abonnenttjânstkoden innefattar en första kod eller en funktionskod som anger dels att A-abonnenten vill utnyttja tjänsten, dels på vilket sätt som B-abonnenterna ska uppkopplas mot A-abonnenten, dvs önskad uppkopplingstyp.

Abonnenttjänstkoden innefattar även en andra kod eller ett kopplingsnummer som för telekommunikationsnätet anger det geografiska område dit A-abonnenten önskar att förbindelsen ska uppkopplas. Kopplingsnumret anger således de kopplings-, radio- och basstationer som ska användas för att man ska kunna finna B- abonnenter'i det geografiska området. Den kopplingsstation som,A- abonnenten är ansluten till identifierar den inmatade infor- mationen såsom indata för kopplingstjänsten. Därefter påbörjas ett lokaliseringsförlopp i syfte att finna alla B-abonnenter som finns i det av A-abonnenten angivna området. Dessa B-abonnenter samlas i en preliminär lista som lagras i ett minne i kopp- lingsstationen.

Av de B-abonnenter som lagrats i den preliminära listan selek- teras de abonnenter som-uppfyller villkoren som angivits i abonnenttjänstkoden. Ett sådant villkor kan vara att abonnenten har rått abonnentkategori. I beroende av uppkopplingstypen sker 10 15 20 25 30 5 503 858 sedan en ytterligare selektering av B-abonnenterna, varvid en uppkoppling sker till en eller flera av B-abonnenterna som därmed blir uppringda B-abonnenter. Exempel pä uppkopplingstyper är uppkoppling mot en B-abonnent, uppkoppling mot flera B-abon- nenter, varvid B-abonnenterna uppkopplas seriellt mot A-abonnen- ten, och uppkoppling mot flera B-abonnenter, varvid B-abonnenter- na uppkopplas parallellt mot A-abonnenten.

Det bör observeras att samtliga abonnenter, som tillhör telekom- munikationsnätet och som A-abonnenten kan nä med ett GG-samtal, innefattas under benämningen "B-abonnent" enligt föreliggande uppfinning. Det är emellertid endast de B-abonnenter som matchar villkoren i ett inmatat GG-nummer och uppkopplas till A-abonnen- ten, som därmed utgör uppringda B-abonnenter.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att tillhan- dahålla en abonnenttj änst för uppkoppling av en förbindelse i ett telekommunikationsnät som innefattar ett fast nät och ett radiokommunikationsnät, varvid det är möjligt att nå en enda, vissa eller alla B-abonnenter som associeras till ett av A- abonnenten angivet geografiskt område.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att A-abonnenten ska kunna nä en enda, vissa eller alla B-abonnenter som associeras till ett av A-abonnenten angivet geografiskt område och som tillhör en av A-abonnenten angiven abonnentkategori.

En tjänst enligt ovan erbjuder en rad fördelar. Med hjälp av GG- numret kan A-abonnenten nå en, vissa eller alla användare som associeras till ett geografiskt omrâde. A-abonnenten behöver inte komma ihåg en mängd olika telefonnummer till B-abonnenter, utan anger istället ett speciellt abonnenttjänstnummer, GG-numret, till det önskade omrâdet och eventuellt till önskad B-abon- nentkategori. Tjänsten är öppen för användare i publika och privata nät för både tal- och datakommunikation. Vidare utnyttjas tjänsten helt automatiserat såsom förklarats ovan, varvid B- abonnenterna inte behöver inmata information till telekommunika- tionsnätet för att abonnenttjänsten ska kunna utnyttjas. 10 15 20 25 505 858 6 Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av ett föredraget utföringsexempel och med hänvisning till bifogade ritning.

IIGURBISKRIVIIIIIG Figur 1 visar schematiskt ett publikt telekommunikationsnät och illustrerar ett exempel där en A-abonnent önskar komma i kontakt med alla användare i ett geografiskt område.

Figur 2 visar ett förenklat flödesschema över abonnenttjänsten enligt uppfinningen.

Figur 3 visar schematiskt ett privat telekommunikationsnät och illustrerar ett exempel där en A-abonnent önskar komma i kontakt med en säkerhetsvakt i en utställningshall.

Figur 4 visar schematiskt ett privat telekommunikationsnât och illustrerar hur en abonnenttjänstkod eller ett GG-nummer kan byggas upp- Figur 5 visar ett mer detaljerat flödesschema över tjänsten enligt uppfinningen.

Figur 6 visar med ett blockschema hur tjänsten enligt uppfin- ningen implementeras i ett privat telekommunikationsnät. rönnnnmua uærönnrcsronnzn Figur 1 visar ett exempel på hur abonnenttjänsten enligt föreliggande uppfinning kan användas, dvs hur ett Geografisk Grupp-samtal eller GG-samtal kan uppkopplas t ex i ett publikt telekommunikationsnät 101. Telenätet innefattar ett fast.nät PSTN och ett cellulärt radiokommunikationsnät 102. Radionätet innefattar bland annat en kopplingsstation eller en gateway- mobilkopplingscentral GMSC, en radioväxel eller en mobilkopp- 10 15 20 25 'I 30 _35 7 593 858 lingscentral MSCI och två basstationer BS1l och 8512. Dessa basstationer täcker två geografiska områden GL11 och GL12, vilka delvis kan överlappa varandra såsom visas i figuren.

Antag att en A-abonnent Al önskar uppkopplas till alla användare av mobiler i de två områdena GL11 och GL12, dvs mobilerna H81-MSS i detta exempel, för att sända ett meddelande till dem. Detta kan till exempel vara fallet när en räddningscentral vill alarmera så många som möjligt i ett katastrofomràde. Meddelandet kan utgöras av ett inspelat röstmeddelande (enkelriktad kommunikation) eller en dialog mellan A-abonnenten Al och de mobila B-abonnenterna (dubbelriktad kommunikation).

Med hänvisning för ögonblicket till figur 2, visas ett flödes- schema som schematiskt illustrerar abonnenttjänsten enligt uppfinningen. A-abonnenten initierar tjänsten i steg 201 genom att inmata ett speciellt abonnenttjänstnummer, ett så kallat GG- nummer, till telekommunikationsnätet från en telefon, telefax eller någon annan typ av telekommunikationsutrustning. GG-numret består av två delar, en första kod eller en funktionskod FC och en andra kod eller ett kopplingsnummer NR (GG-numret = *FC*NR#).

Specialtangenterna "stjärna" och "fyrkant" på telefonen kan användas för att markera var GG-numret börjar och slutar, samt för att särskilja de två koderna FC och NR frán varandra.

Funktionskoden FC anger vilken typ av tjänst som A-abonnenten önskar utnyttja, exempelvis tjänsten "Geografisk Grupp" GG.

Funktionskoden FC kan även ange om det gäller ett samtal till en enda Bwabonnent (SINGLE) eller till flera B-abonnenter vilka ansluts seriellt eller parallellt (BROADCAST/S BROADCAST/P). Det därpå följande kopplingsnumret NR används såsom dirigeringsinformation för att upprätta förbindelsen mellan A- abonnenten och de B-abonnenter som uppfyller de angivna villkoren i GG-numret, vilket kommer att beskrivas mer i detalj nedan.

Telenätet identifierar i steg 202 det inmatade GG-numret säsom indata för en tjänst och konstaterar i steg 203 om det rör indata för en tjänst enligt.känd teknik (FC v GG) eller om det rör indata för abonnenttjänsten enligt föreliggande uppfinning (FC = GG). När det har konstaterats att det rör sig om ett GG-samtal eller 10 15 20 25 30 505 858 8 (FC = GG) i steg 203 fortsätter förloppet med att telenåtet 1 steg 204 lokaliserat de eventuella B-abonnenter som som uppfyller de parametrar som är angivna i GG-numret, dvs eventuella B- abonnenter som associeras till ett angivet område. En mobil B- abonnent associeras till det geografiska område där B-abonnenten befinner sig. Dessutom kan både fasta och mobila B-abonnenter associeras till vilket geografiskt område som helst inom radionâtets täckningsområde, genom att de tilldelas en geografisk tillhörighet såsom förklaras närmare nedan.

Resultatet av ovannämnda lokalisering i steg 204 är en preliminär lista över B-abonnenter som associeras till angivet geografiskt område. I beroende av funktionskoden FC (SINGLE, BROADCAST/S eller BROADCAST/P) och eventuellt om någon abonnentkategori har angivits i numret NR, selekteras i steg 205 sedan en av, vissa av eller alla B-abonnenterna i den preliminära listan, varvid en lista över B-abonnenter som uppfyller villkoren som angivits i GG-numret erhålles. När detta är genomfört återstår sedan att uppkoppla förbindelsen i steg 206.

Det bör observeras att det beskrivna inmatningsformatet av GG- numret med en första och en andra kod endast är ett exempel.

Andra inmatningsformat är tänkbara, såsom till exempel inmatning av funktionskoden FC efter inmatningen av kopplingsnumret NR ("post digit") eller inmatning styrd av en automatisk svarsmaskin ("voice prompt"). GG-numret kan även bestå av en enda kod som motsvaras av nämnda första och andra kod.

Med hänvisning nu även till figur 1, inmatar A-abonnenten Al således GG-numret, steg 201 i fig 2, varvid GG-numret enligt exemplet anger alla användare i områdena GLll och GL12. Mobilerna i områdena GLl1 och GL12 lokaliseras, steg 204 i fig 2, varefter alla användare med mobiler MS1-MSS kommer att selekteras och uppkopplas till A-abonnenten, steg 205-206.

Figur 3 visar ytterligare ett exempel på hur abonnenttjänsten kan användas och illustrerar hur ett GG-samtal kan uppkopplas i ett privat telekommunikationsnät 301. Telenätet innefattar ett fast '__ 10 15 20 25 Ü 30 35 9 503 858 nät 302 och ett radiokommunikationsnät 303. Telenätet kan till exempel användas i ett utställningsområde med flera utställnings- hallar och det innefattar vidare kopplingsstationen PBX1, radiovâxeln REXl, samt basstationerna BS31 och BS32 som täcker de geografiska områdna GL3l (t ex hall 1) respektive GL32 (t ex hall 2). I hallarna finns personal med mobiler, till exempel vakter CXNI-CXN4, utställare CXN5-CXN6 och guider CXN7-CXN8.

Antag att A-abonnenten A1 önskar uppkopplas till någon av vakterna i hall 1, dvs en vakt som befinner sig i det geografiska området GL3l. A-abonnenten inmatar därför GG-numret som anger detta, steg 201 och 202 i fig 2, vilket medför att vakterna CXNl- CXN3 lokaliseras, steg 204 i fig 2. Vem av vakterna som faktiskt uppkopplas till A-abonnenten bestäms genom ovannämnda selek- tering, steg 205 i fig 2, vilket beskrivs mer i detalj nedan.

Med hjälp av figur 4 ska nu förklaras hur ett GG-nummer kan byggas upp. Figuren illustrerar ett privat telenät 401 med fasta anknytningar Al-A8 och mobila abonnenter CXN41-CXN46. Telenätet innefattar två kopplingsstationer PBXI-PBX2, fyra radioväxlar REXI-REX4 och fyra basstationer BS41-BS44 som täcker geografiska områden GLA1-GL44. Abonnenterna CXN41-CXN46 kan tilldelas en abonnentkategori som definierar deras verksamhet eller funktion, till exempel vakt eller utställare. I nedanstående exempel antages att abonnenterna CXN43-CXN45 har tilldelats kategorin "vakt". En mobilabonnent kan dessutom tilldelas en geografisk tillhörighet, varvid.mobilabonnenten då alltid är associerad till det angivna geografiska området oberoende av var mobilabonnenten befinner sig. Mobilabonnenten är'dock fortfarande associerad till det geografiska område där han för tillfället befinner sig. Även de fasta anknytningarna kan tilldelas en geografisk och/eller en abonnentkategori, varvid dessa fasta anknytningar kan nås vid ett GG-samtal. tillhörighet kan ske med särskilda kommandon vid initieringen Tilldelningen av abonnentkategori och geografisk abonnentstationerna PBX.

Såsom nämnts tidigare består abonnenttjänstkoden eller GG-numret av två koder; en första kod eller funktionskoden FC och en andra 10 15 20 25 30 35 503 858 1° kod eller uppkopplingsnumret NR. Funktionskoden FC anger i ett föredraget utföringsexempel att det gäller ett GG-samtal och även typen av GG-samtal, varvid tre olika typer av GG-samtal kan definieras: samtal till en B-abonnent (SINGLE) , samtal till flera B-abonnenter vilka ansluts seriellt (BROADCAST/S) och samtal till flera B-abonnenter vilka ansluts parallellt (BROADCAST/P) .

Funktionskoden FC kan då symboliskt skrivas FC = GG-SINGLE, FC = GG-BROADCAST/S eller FC = GG-BROADCAST/P för de tre olika GG- samtalstyperna. Uppkoppl ingsnumret NR anger de kopplingsstationer PBX, radioväxlar REX och basstationer BS som ska användas för att man ska finna B-abonnenter i önskat geografiskt område. Uppkopp- lingsnumret NR innefattar således en kombination av nummer till PBX-, REX- och BS-stationerna, samt ett nummer för eventuell abonnentkategori och kan symboliskt skrivas NR = PBXx-REXy-BSz- "kat", där PBXx, REXy, BSz anger de ovannämnda stationerna och "kat" abonnenterna CXN44 och CXN45 befinner sig i det geografiska området GL44, vilket täcks av basstationen BS44, och att de används av vakter såsom nämnts ovan. Om anknytningen Al vill tala anger abonnentkategorin. Antag såsom ett exempel att med en enda vakt vilken som helst i området GL44 inmatar han således GG-numret för detta, varvid funktionskoden FC = GG-SINGLE och varvid kopplingsnumret NR bildas av numren till kopplings- stationen PBXZ och radiostationen REX4, samt till basstationen 8844 och abonnentkategorin "vakt". Det GG-nummer som A-abonnenten ska inmata är således: *GG-SINGLEWPBXZ-REX4-BS44-"vakt"#. Detta resulterar i att abonnenterna CJQI44-CXN46 lokaliseras i det geografiska området GL44, varvid abonnenterna CXN44-CXN45 sedan selekteras, eftersom dessa abonnenter tillhör abonnentkategorin "vakt". Eftersom A-abonnenten endast vill tala med en enda vakt (FC = GG-SINGLE), sker en ytterligare selektering enligt en selekteringsprocedur som förklaras närmare nedan, varvid t ex abonnenten CXN45 selekteras och uppkopplas till A-abonnenten.

Figur 5 visar ett 'mer detaljerat flödesschema över tjänsten enligt uppfinningen. Såsom nämnts tidigare inmatar A-abonnenten GG-numret i steg 501, vilket GG-nummer i steg 502 identifieras av nätet. I steg 503 konstateras vilken abonnenttjänst som det gäller, dvs om det är tidigare kända tjänster som efterfrågas så 10 15 20. 25 30 35 n 503 858 att funktionskoden FC 1 GG eller om FC = GG så att den uppfin- ningsenliga tjänsten ska utföras. Enligt exemplet gäller det senare och därefter görs en kontroll i steg 504 om A-abonnenten får ringa det inmatade GG-numret. Enligt förfarandet kan alltså en restriktion göras att alla GG-nummer inte är öppna för alla anknytningar. Om A-abonnenten inte får utnyttja det inmatade numret, enligt alternativ N i steg 504, meddelas A-abonnenten detta med hjälp av en automatisk svarsmaskin i steg 505.

Generellt gäller även att A-abonnenten (och B-abonnenterna) kan ges olika meddelanden med hjälp av speciella tonbesked. När man har kontrollerat att A-abonnenten får ringa det inmatade numret, enligt alternativ J i steg 504, hämtas information i steg 506 från den radioväxel REX som anges i kopplingsnumret NR. Infor- mationen som erhålles från radioväxeln i steg 507 innefattar en preliminär lista över tillgängliga abonnenter som befinner sig i det område som täcks av den eller de basstationer som anges i kopplingsnumret NR. Till den preliminära listan läggs också i steg 508 de eventuella andra abonnenter som inte befinner sig i det aktuella området, men som ändå associeras dit på grund av att de tilldelats området såsom beskrivs närmare nedan. I steg 509 utselekteras sedan de anknytningar i den preliminära listan som har rätt abonnentkategori enligt kopplingsnumret NR, varvid en lista över B-abonnenter som uppfyller de kriterier som angivits i GG-numret erhålles. Alternativt kan förfarandet vara implemen- terat på så sätt att abonnentkategorin utelämmnas. Då A-abonnen- ten inmatar GG-numret innehåller detta således ingen information om abonnentkategori, varvid selekteringen enligt steg 509 inte utförs. En kontroll görs i steg 510 för att undersöka om några B- abonnenter (fasta eller mobila) som uppfyller villkoren i GG- numret har påträffats, dvs en kontroll att listan inte är "tom".

Om några B-abonnenter inte har påträffats kommer A-abonnenten att meddelas detta i steg 511 med hjälp av en automatisk svarsmaskin.

Om resultatet av kontrollen visar att det finns B-abonnenter tillgängliga, görs en kontroll i steg 512 för att bestämma vilken typ av GG-samtal det rör sig om, dvs samtal till en enda B- abonnent (FC = SINGLE) eller samtal till flera B-abonnenter (FC = BROADCAST/S eller FC = BROADCAST/P). 10 15 20 25 30 35 503 858 12 Om det gäller ett samtal till en enda B-abonnent, dvs om FC = SINGLE i steg 512, selekteras i steg 513 en av B-abonnenterna i listan enligt en selekteringsprocedur och sedan sänds en samtalsbegäran till den selekterade B-abonnenten. Selekteringen kan göras på flera sätt, till exempel selektering enligt prioritet, enligt längsta eller kortaste ledig-tid eller enligt sökmönster. Selektering enligt prioritet innebär att man väljer den B-abonnent som har högst prioritet, varvid prioriteten kan anges i ett abonnentregister såsom förklaras nedan. Prioriteten innebär att B-abonnenterna indelas i olika grupper med olika hög prioritet, varvid den B-abonnent som först påträffas i en så högprioriterad grupp som möjligt kommer att väljas för uppkopp- ling mot A-abonnenten. Selektering enligt längsta eller kortaste ledig-tid innebär att man väljer den B-abonnent som inte har telefonerat på längsta respektive kortaste tid och selektering enligt sökmönster innebär att man väljer den B-abonnent som kommer först i listan. Vilken selekteringsprocedur som används kan antingen vara förvalt och finnas lagrad i kopplingsstationer- na PBX eller bestämmas av A-abonnenten i beroende av information som denne inmatar. Om inget svar erhålles på samtalsbegäran inom en viss tidsperiod enligt ett alternativ N i steg 514, raderas det uppringda numret från listan. Därefter kontrolleras i steg 515 om det finns nägra B-abonnenter kvar i listan. Om det inte finns B-abonnenter kvar i listan enligt ett alternativ N, lämnas ett meddelande därom till A-abonnenten i steg 516, varvid tjänsten sedan avslutas. Om det finns B-nummer kvar i listan enligt altarnativ J, sker ett hopp tillbaka till steg 513 där ett nytt B-nummer selekteras enligt selekteringsproceduren. När den uppringde B-abonnenten svarar enligt alternativ J i steg 514, uppkopplas i steg 517 en samtalsförbindelse mellan A-abonnenten och den selekterade B-abonnenten enligt känd teknik. Efter avslutat samtal nedkopplas förbindelsen på vanligt sätt.

Om det gäller ett samtal till flera B-abonnenter som ska uppkopplas seriellt, dvs om FC = BROADCAST/S i steg 512, sänds en samtalsbegäran till den första B-abonnenten i listan till A- abonnenten i steg 518. Seriell uppkoppling innebär att B- abonnenterna i listan uppkopplas en efter en till A-abonnenten. 10 15 20 25 30 35 13 503 858 På samma sätt som i steg 514 raderas enligt altarnativ N i steg 519 det uppringda numret frán listan om inget svar erhålles på samtalsbegäran inom en viss tidsperiod och därefter kontrolleras i steg 520 om det finns nägra B-abonnenter kvar i listan. Om det inte finns B-abonnenter kvar i listan enligt alternativ N, lämnas ett meddelande därom till A-abonnenten i steg 521, varvid tjänsten sedan avslutas. Om det finns B-nummer kvar i listan enligt altarnativ J i steg 520, sker ett hopp tillbaka till steg 518 där ett nytt B-nummer selekteras, dvs det nummer som nu är först i. listan väljs. När den uppringde B-abonnenten svarar enligt alternativ J i steg 519, uppkopplas i steg 522 en samtalsförbindelse mellan A-abonnenten och B-abonnenten enligt känd teknik. Efter avslutat samtal nedkopplas förbindelsen pà vanligt sätt, det nyss uppringda B-numret raderas från listan och det kontrolleras sedan i steg 520 om det finns nägra B-nummer kvar i listan. I beroende av om det finns eller inte finns B- abonnenter i listan utförs sedan steg 518 eller steg 521 såsom beskrivits ovan.

Om det gäller ett samtal till flera B-abonnenter som ska uppkopplas parallellt, dvs om FC = BROADCAST/P i steg 512, uppkopplas B-abonnenterna i listan mot A-abonnenten i steg 523.

Parallell uppkoppling innebär att B-abonnenterna samtidigt uppkopplas parallellt mot A-abonnenten. Om B-abonnenterna är så många att det inte finns tillräckligt med kommunikationsresurser (register, radiokanaler etc), uppkopplas så många som kom- munikationsresurserna tillåter, varvid de kvarvarande B-abon- nenterna i listan uppkopplas efter det att den första uppkopp- lingen av B-abonnenter nedkopplats. Parallell uppkoppling mot flera B-abonnenter är framförallt användbar för enkelriktad kommunikation dä man snabbt vill föra ut ett meddelande till en stor grupp samtidigt. När meddelandet/samtalet har lämnats/ avslutats i steg 524 raderas de uppringda B-abonnenterna från listan, varefter det sedan kontrolleras i steg 525 om det finns några kvarvarande B-abonnenter i listan. Om det inte finns B- abonnenter kvar i listan enligt altarnativ N i steg 525, lämnas ett meddelande därom till A-abonnenten i steg 526, varvid tjänsten sedan avslutas. Om det finns B-nummer kvar i listan 10 15 20 25 -30 uno a 503 858 14 enligt alternativ J i steg 525, sker ett hopp tillbaka till steg 523 där de kvarvarande B-abonnenterna uppkopplas.

Figur 6 visar ett privat telekommunikationsnät 601, i vilket abonnenttjänsten enligt implementerad. I anslutning till denna figur kommer telenätets ingående delar att uppfinningen är beskrivas närmare, liksom den signalering som utförs då uppfin- ningen tillâmpas. Telenätet innefattar ett fast nät 602 till vilket fasta anknytningar ansluts, såsom den visade anknytningen Al, såsom abonnenten CXN61. och ett radiokommunikationsnät 603 med mobila abonnenter, Det fasta nätet innefattar kopplings- stationer PBX' och radionätet innefattar radioväxlar' REX och basstationer BS. Varje basstation täcker ett visst geografiskt område GL, vilket i figuren illustreras av ett geografiskt område GL64 som täcks av basstationen BS64.

Antag att en uppringande A-abonnent (den fasta abonnenten Al) önskar ringa till en patentingenjör som ska befinna sig i ett geografiskt område (till exempel våningsplan 8 i ett kontors- komplex) och att detta geografiska område täcks av basstationen BS64. Basstationen BS64 står i förbindelse med radioväxel REX2 som i sin tur står i Abonnenten A1 är ansluten till en kopplingsstation PBXk. Även kopplingsstationen PBXk är ansluten till en eller flera "egna" förbindelse med kopplingsstationen PBX1. radiovâxlar och basstationer på likartad sätt som visas för kopplingsstationerna PBXI-PBX3, men detta visas inte i figur 6.

Då A-abonnenten Al lyfter telefonluren kopplas en förbindelse upp på känt sätt mellan A-abonnenten och kopplingsstationen PBXk, varvid en kopplingston sänds till A-abonnenten. A-abonnenten inmatar nu GG-numret med en signal sl (GG-numret = *FC*NR#), vilket symboliskt kan skrivas *GG-SINGLE*PBX1-REX2-BS64-"patent- ingenjör"# och anger "en patentingenjör på våningsplan 8".

GG-numret, signalen sl, mottages av en styrenhet CPUk i kopp- lingsstationen PBXk och identifieras såsom ett nummer som avser en abonnenttjänst.

Dä abonnenttj änsten implementerades i telekommunikationsnätet 601 n..a 10 15 20 25 30 35 15 ses ess utfördes en initiering (tilldelning) av geografiska områden till olika GG-nummer. Det geografiska området GL64 kan t ex tilldelas ett GG-nummer 2000 genom ett kommando GGINI:DIR=2000,PBXN01, REXN02,BSN064. Denna initiering sker' i kopplingsstationerna, varvid nummerkombinationen 2000 kommer att avkodas i kopplings- stationen PBXk och resultera i en kopplingsväg PBXI, REX2, BS64.

Pâ samma sätt kan B-abonnenter initieras (tilldelas) olika abonnentkategorier, som anger B-abonnentens arbetsuppgifter eller användarbefattning, t ex genom ett kommando EXTEI:DIR=1000,USRCAT=0l vilket initierar en B-abonnent med anknytningsnumret 1000 till en abonnentkategori 01 som t ex kan representera "patentingenjör". B-abonnenter kan även permanent associeras till ett eller flera geografiska områden, t ex med ett kommando GGEXI:GGDIR=2000;EXDIR=l500&l501, varvid abonnenterna med anknytningsnumren 1500 och 1501 kommer att permanent associeras till det geografiska omrâde som har GG-nummer 2000, förutom det geografiska område där B-abonnenterna faktiskt befinner sig.

GG-numret avkodas således av styrenheten CPUk i kopplings- stationen PBXk, varvid det konstateras att det gäller ett GG- samtal, eftersom funktionskoden FC = GG, steg 503 i fig 5, och en undersökning utförs om A-abonnenten har behörighet att ringa det inmatade GG-numret. Kontrollen av A-abonnentens behörighet sker genom att styrenheten utfrágar ett abonnentregister 606 i kopplingsstationen PBXk. I abonnentregistret finns data lagrade om anknytningarna eller abonnenterna, såsom t ex en behörighets- nivà för varje abonnent. Behörighetsnivàn i kombination med en trafikmatris, uppbyggd enligt känd teknik, bestämmer vilka GG- nummer'som,A-abonnentern får ringa. Om resultatet av utfràgningen av abonnentregistret 607 visar att A-abonnenten inte har behörighet, sänds ett meddelande från en talsvarsmaskin 604 till A-abonnenten under styrning av styrenheten CPUk. Om A-abonnenten har behörighet, inhämtar styrenheten CPUk information om vilka B- abonnenter som associeras till det av kopplingsnumret NR angivna geografiska området, steg 506 i fig 5. Informationen inhämtas genom att styrenheten CPUk uppkopplar en förbindelse och sänder en signal s2 till den radioväxel som anges i kopplingsnumret, i 10 15 20 25 30 35 505 858 16 detta fall till radioväxeln REX2 via kopplingsstationen PBXl. I radioväxeln REX2 finns en förteckning över de mobila abonnenter som befinner sig inom täckningsområdena för basstationerna BS63 och BS64, vilka är anslutna till radioväxeln REX2. Som svar på signalen s2 sänds en signal s3 från radioväxeln REX2 till styrenheten CPUk. Signalen s3 innehåller information om alla mobila abonnenter som för tillfället befinner sig inom bassta- tionens BS64 täckningsomráde (våningsplan 8). Styrenheten CPUk lagrar informationen i signalen s3 i ett minne 605 i kopplinge- stationen PBXk, abonnenter erhålles. varvid en preliminär lista över möjliga B- Styrenheten kontrollerar också om några övriga anknytningar har tilldelats det aktuella geografiska området. Uppgifter om detta finns lagrat i abonnentregistret 606 i kopplingsstationen PBXk.

En fast abonnent kan således ha en geografisk tillhörighet, där det geografiska området t ex är det område som täcks av Bassta- tionen BS64. preliminära listan av B-abonnenter. Även mobila abonnenter kan Denna abonnent kommer då att adderas till den ges en permanent geografisk tillhörighet genom att de tilldelas ett geografiskt område i abonnentregistret 606. En mobilabonnent kommer då att associeras till två geografiska områden, dels det område där mobilabonnenten befinner sig för tillfället och dels det område som anges i abonnentregistret 606. Om styrenheten finner fasta eller mobila anknytningar i registret 606 som har den geografiska tillhörigheten "våningsplan 8" kommer dessa att adderas till den preliminära listan i minnet 605.

I beroende av i vilket system som uppfinningen implementerats, kan det vara fallet att det inte finns någon färdig förteckning över> de mobila abonnenter som befinner sig inom respektive basstationers täckningsområden då styrenheten sänder ut signalen s2. I dessa fall resulterar signalen s2 som sänds till radio- växeln REX2 i att ett så kallat sökmeddelande ("paging message") skickas ut från den aktuella basstationen på ett för fackmannen känt sätt. De mobiler som uppfångar sökmeddelandet identifierar sig så att förteckningen över mobiler inom basstationens täckningsområde kan upprättas i radioväxeln, varvid signalen s3 10 15 20 25 30 35 17 503 858 sedan kan sändas till styrenheten CPUk.

Ur den preliminära listan i minnet 605 selekteras sedan de B- abonnenter som är av rått abonnentkategori enligt ett föredraget utföringsexempel, dvs B-abonnenter som har kategorin "patent- ingenjör” i detta exempel (steg 509). Det är även möjligt att endast selektera B-abonnenter enligt samtalstypen såsom förklaras nedan. Även abonnentkategorin för fasta och mobila abonnenter anges i abonnentregistret 606. Styrenheten CPUk jämför den angivna kategorin i kopplingsnumret NR med kategorin hos abonnenterna i den preliminära listan, varvid en lista över B- abonnenter som uppfyller alla de villkor som anges i GG-numret erhålles, nämligen patentingenjör på våningsplan 8. Denna utselekterade lista över B-abonnenter av rätt kategori lagras i Om resultatet visar att det inte finns några sänds ett minnet 605. abonnenter som uppfyller villkoren i GG-numret meddelande därom till A-abonnenten från talsvarsmaskinen 604 under styrning av styrenheten CPUk, steg 511 i fig 5. Om det finns abonnenter i listan kontrollerar styrenheten vilken typ av GG-samtal det gäller (steg 512).

I exemplet ovan gäller det samtal till en enda patentingenjör, dvs styrenheten konstaterar att FC = GG-SINGLE, varvid endast en abonnent ska selekteras ur listan. Såsom nämnts ovan kan denna selektering ske enligt olika selekteringsprocedurer. Selekte- ringsprocedurerna exekveras av styrenheten, varvid en abonnent selekteras. En samtalsbegâran sänds sedan till denna abonnent enligt känd teknik (steg 513 i fig 5). Om den selekterade B- abonnenten besvarar samtalsbegâran kommer A- och B-abonnenterna att ihopkopplas i kopplingsstationen PBXk, varvid en samtalsför- bindelse erhålles på känt sätt. Om inget svar erhålles på samtalsbegâran till B-abonnenten kommer styrenheten CPUk efter en förbestâmd tid att avbryta samtalsbegâran och istället selektera en ny B-abonnent. Styrenheten raderar i så fall först den redan "använda" B-abonnenten och kontrollerar sedan om det finns andra B-abonnenter kvar i listan enligt beskrivningen till figur 5. Om så inte är fallet.meddelas A-abonnenten detta av talsvarsmaskinen 604 under styrning av styrenheten. Om det finns B-abonnenter kvar 10 15 20 25 _30 35 503 858 18 i listan kommer styrenheten att selektera en ny B-abonnent enligt någon av selekteringsprocedurerna, varvid förloppet upprepas enligt ovan tills en B-abonnent svarar eller tills inga abon- nenter finns kvar i listan. Såsom ett alternativ kan A-abonnenten få bestämma vilken selekteringsprocedur som ska användas genom att inmata information som svar på frågor som ställs av talsvars- maskinen under styrning av styrenheten CPUk.

Om det antages att A-abonnenten vill tala med alla patentingen- jörer (en och en) som finns på våningsplan 8, dvs styrenheten konstaterar att FC = GG-BROADCAST/S i steg 512, komer styren- heten att sända en samtalsbegäran till den första abonnenten i listan av B-abonnenter med rått kategori. Styrenheten övervakar om samtalsbegäran besvaras och avbryter den efter en viss tidsperiod om inget svar erhålles, varefter styrenheten raderar B-numret från listan. Sedan kontrollerar styrenheten om det finns B-nummer kvar i listan, varvid en samtalsbegäran sänds till nästa B-abonnent från listan om den visade sig innehålla fler B- abonnenter. När en samtalsbegäran besvaras kommer A- och B- abonnenterna att ihopkopplas i kopplingsstationen PBXk och en samtalsförbindelse erhållas. Efter avslutat samtal nedkopplar styrenheten förbindelsen och raderar B-numret. Därefter sker samma kontroll som ovan, i syfte att undersöka om fler B- abonnenter finns i listan i minnet 605.

Om det antages att A-abonnenten vill tala med alla patentingen- jörer som finns på våningsplan 8 samtidigt, dvs styrenheten konstaterar att FC = GG-BROADCAST/P i steg 512, kommer styren- heten att sända en samtalsbegäran till så många av B-abonnenterna i listan som kommunikationsresurserna tillåter. När B-abonnenter- na besvarat samtalsbegäran uppkopplar styrenheten en förbindelse till var och en av dem för antingen enkelriktad eller dubbelrik- tad kommunikation. Efter avslutad kommunikation nedkopplar styrenheten förbindelserna och raderar de använda B-abonnenternas B-nummer från listan. Om det finns några B-abonnenter kvar i listan efter raderingen, på grund av' att kommunikationsresurserna inte räckte till för att uppkoppla alla samtidigt, upprepas förfarandet som beskrivits ovan tills det att alla B-abonnenter 10 15 20 25 30 19 503 858 i listan har uppkopplats.

Enligt en utföringsform år alla kopplingsstationer PBX försedda med den utrustning som krävs för att utföra tjänsten, såsom centralenheten CPUk, minnet 605, registret 606, etc. Enligt en annan utföringsform har endast ett mindre antal kopplings- stationer försetts med utrustningen, varvid A-abonnenter som är anslutna till en kopplingsstation utan nämnda utrustning kommer att dirigeras till en kopplingsstation som är försedd med utrustningen då A-abonnenten önskar utnyttja abonnenttjänsten.

Om A-abonnenten är mobil och vill ringa ett GG-samtal utnyttjas tjänsten på samma sätt som beskrivits ovan. Den mobila A- abonnenten A2 inmatar önskat GG-nummer och uppkopplas via basstationen BS65 och radioväxeln REXS till kopplingsstationen PBXB på känt sätt. Kopplingsstationen PBXB arbetar sedan på samma sätt som kopplingsstationen PBXk då GG-samtalet genererats av den fasta A-abonnenten Al.

Ett geografiskt område motsvaras enligt uppfinningen av en eller flera basstationers täckningsområden. En basstations täckningsom- råde bildas i sin tur av det område (vanligen benämnt cell) inom vilket en mobilstation kan upprätta radiokommunikation med basstationen. Det geografiska området kan även vara en sektor av en cell, om basstationen utnyttjar riktad sändning med riktanten- Der .

I utföringsexemplen har styrenheten beskrivits såsom en del av kcpplingsstationerna, men detta är endast föredraget och inte ett absolut krav. Styrenheten kan t ex även implementeras i en radioväxel om så önskas.

Uppfinningen är således inte begränsad till de ovan beskrivna och på ritningen visade utföringsformerna, utan kan modifieras inom ramen för de bifogade patentkraven. Exempelvis är abonnent- tjänsten enligt uppfinningen inte knuten till någon speciell standard och kan följaktligen användas i system enligt standarder för publika och privata radiokommunikationssystem såsom t ex NMT, 503 858 2° GSM, AMPS, D-AMPS, TACS, DECT eller CT3.

Claims (27)

10 15 20 '25 21 593 858 PÄTBNTIRÅV

1. Förfarande vid en abonnenttjänst i ett telekommunikationsnât (601, 101), vilket telenät (601, 101) innefattar minst en kopplingsstation (PBX1-PBX3, PBXR: GMSC), minst en radiovâxel (REXI-REXS: MSCI) och minst en basstation (BS6l-BS64: BSl1-BSl2) , för uppkoppling av en förbindelse mellan en uppringande A- abonnent (A1) och minst en uppringd B-abonnent (CXN61, MSI-MSS), vilket förfarande omfattar: tilldelning av abonnenttjânstkoder till skilda geogra- fiska omràden (GL11-GL12, GL41-GL44, GL64), vilka respektive områden omfattar minst en basstations tâckningsomráde: associera B-abonnenterna (MSl-MS3, CXN44-CXN46, CXN61) till ett respektive geografiskt område (GLll, GL44, GL64); ° inmatning av abonnenttjânstkoden, varvid inmatningen av A-abonnenten och abonnenttjänstkoden anger det GLl1-GLI2) dit förbindelsen till B- utförs geografiska omráde (GL64: abonnenterna ska uppkopplas: lokalisering av de B-abonnenter som år associerade till det av A-abonnenten angivna geografiska området (GL64; GL11- 61.12) : selektering av minst en av de lokaliserade B-abonnenter- nå? uppkoppling av nämnda förbindelse, från A-abonnenten till de selekterade B-abonnenterna, vilka därmed utgör uppringda B-abonnenter.

2. Förfarande enligt krav 1, varvid telekommunikationsnâtet innefattar ett fast nät (602, PSTN) ett munikationsnät (603, 102), vilket förfarande vidare omfattar: och radiokom- tilldelning av en abonnentkategori till B-abonnenterna, 10 15 20 25 503 858 22 vilken abonnentkategori anger en respektive användarbefattning för B-abonnenterna:

3. Förfarande enligt något av krav 1 och 2, varvid B-abonnenterna är associerade till det av A-abonnenten angivna geografiska området genom att de befinner sig i nämnda område.

4. Förfarande enligt något av krav 1-2, varvid B-abonnenterna associeras till det av A-abonnenten angivna geografiska omrâdet genom att de år tilldelade en geografisk tillhörighet i ett abonnentregister (606) 1 kopplingsstationen (PBXk).

5. Förfarande enligt krav 2, varvid inmatningen av abonnenttjânstkoden även anger B- abonnenternas abonnentkategori; inmatningen av abonnenttj ânstkoden ástadkommes genom att A-abonnenten inmatar nämnda kod från sin terminal (A1) till en centralenhet (CPUk) i kopplingsstationen (PBXk).

6. Förfarande enligt något av krav 1, 2 och 5, varvid inmatningen av abonnenttjånstkoden även anger en uppkopplingstyp (SINGLE, BROADCAST/S, BROADCAST/P) som indikerar hur B-abonnenterna ska uppkopplas mot A-abonnenten.

7. Förfarande enligt krav 6, varvid inmatningen innefattar: inmatning av en första kod (FC), vilken anger uppkopp- lingstypen (SINGLE, BROADCAST/S, BROADCAST/P)ï inmatning av en andra kod (NR), vilken anger det geografiska område till vilket förbindelsen till B-abonnenterna ska uppkopplas.

8. Förfarande enligt krav 7, varvid 10 15 20 25 23 503 ass inmatningen av den andra koden (NR) även anger B- abonnenternas abonnentkategori.

9. Förfarande enligt något av krav 7-8, vilket vidare omfattar: identifiering av den första koden (FC) och den andra koden (NR), i nämnda centralenhet (CPUk), varvid centralenheten mottager och identifierar nämnda första och andra kod såsom indata för abonnenttjänsten i beroende av den första koden (FC).

10. Förfarande enligt något av krav 7-9, varvid lokaliseringen av B-abonnenter innefattar: inhämtande av information om de B-abonnenter som befinner sig i det av A-abonnenten angivna geografiska omrâdet som omfattar minst en basstations (BS4) täckningsomráde, vilken basstation anges i den andra koden (NR); sändning av en signal (s2) från centralenheten (CPUk) i kopplingsstationen (PBXk) till en radioväxel (REX2) via en kopplingsstation (PBXl), varvid radioväxeln (REX2) och kopp- lingsstationen (PBX1) anges i den andra koden (NR): sändning av en signal (s3) från radioväxeln (REX2) till centralenheten (CPUk), vilken signal (s3) innehåller nämnda information.

ll. Förfarande enligt något av krav 7-9, varvid lokaliseringen av B-abonnenter innefattar: inhämtande av information om de B-abonnenter som är permanent associerade till det av4A-abonnenten angivna geografis- ka området, varvid styrenheten (CPUk) utfràgar ett abon- nentregister (606) där information om B-abonnenternas tilldelade geografiska tillhörighet är lagrad.

12. Förfarande enligt krav 10 och ll, varvid alla mobila B- abonnenter, vilka befinner sig i det av A-abonnenten angivna 10 15 20 25 505 858 2^ geografiska området, och alla mobila och fasta B-abonnenter, vilka är tilldelade den geografiska tillhörighet som överensstäm- mer med det av A-abonnenten angivna geografiska området-, är innefattade i nämnda information om B-abonnenterna, vilket förfarande vidare omfattar: lagring av informationen i en preliminär lista över presumptiva B-abonnenter i ett minne (605) i kopplingsstationen (Pßxk) .

13. Förfarande enligt krav 12, varvid selekteringen innefattar: val av en av B-abonnenterna från den preliminära listan enligt en förutbestämd selekteringsprocedur, när den första koden (FC) anger att det gäller uppkoppling mot en enda B-abonnent (SINGLE) .

14. Förfarande enligt krav 12, varvid selekteringen innefattar: jämförelse av abonnentkategorin hos B-abonnenterna i den preliminära listan, med den av A-abonnenten angivna abon- nentkategorin i den andra koden (NR): selektering av B-abonnenter från den preliminära listan i minnet ( 605) i beroende av B-abonnenternas abonnentkategori: lagring av de selekterade B-abonnenterna i en lista i minnet (605).

15. Förfarande enligt krav 14, varvid selekteringen innefattar: val av en av B-abonnenterna från listan enligt en förutbestämd selekteringsprocedur, när den första koden (FC) anger uppkoppling mot en enda B-abonnent (SINGLE) .

16. Förfarande enligt något av krav 13 och 15, varvid selek- teringsproceduren utgörs av ett fördefinierat sökmönster. 10 15 20 25 25 503 858

17. Förfarande enligt något av krav 13 och 15, varvid selek- teringsproceduren utgörs av en selektering av den B-abonnent i listan som senast var uppkopplad mot A-abonnenten.

18. Förfarande enligt något av krav 13 och 15, varvid selekte- ringsproceduren utgörs av en selektering av den av B-abonnenterna som har högst prioritet, varvid B-abonnenterna âr indelade i grupper med olika prioriteter i abonnentregistret (606).

19. Förfarande enligt krav 12, varvid selekteringen innefattar: val av samtliga B-abonnenterna i den preliminära listan, när den första koden (FC) anger uppkoppling mot flera av B- abonnenterna (BROADCAST/S, BROADCAST/P).

20. Förfarande enligt krav 14, varvid selekteringen innefattar: val av samtliga B-abonnenterna i listan, när den första koden (FC) anger'uppkoppling'mot flera B-abonnenter (BROADCAST/S, BRoADcAsT/P) .

21. Förfarande enligt något av krav 19 och 20, varvid uppkopp- lingen innefattar: uppkoppling av B-abonnenterna i listan en och en till A-abonnenten, när den första koden (FC) anger seriell uppkoppling av B-abonnenterna i listan.

22. Förfarande enligt något av krav 19 och 20, varvid uppkopp- lingen innefattar: uppkoppling av B-abonnenterna i listan parallellt till A-abonnenten, när den första koden (FC) anger parallell uppkopp- ling av B-abonnenterna i listan.

23. Förfarande enligt något av de föregående kraven, varvid uppkopplingen av förbindelsen innefattar: 503 sss 2° uppkoppling av en första del av förbindelsen, från A- abonnenten till kopplingsstationen (PBXk): sändning av en samtalsbegâran från kopplingsstaticnen (PBXk) till de selekterade B-abonnenterna: uppkoppling av en andra del av nämnda förbindelse, frán kopplingsstationen (PBXk) till de selekterade B-abonnenterna, vilka därmed utgör uppringda B-abonnenter, när de besvarar nämnda samtalsbegâran. 10 15 20 25 _30 27 503 858

24. Telekommunikationsnåt (601, 101) i vilket en abonnenttjânst för uppkoppling av en förbindelse mellan en uppringande A- abonnent (A1) och minst en uppringd B-abonnent (CXN61, MS1-H35) år anordnad, vilket telekommunikationsnät (601, 101) innefattar minst. en kopplingsstation (PBX1-PBX3, PBXk; GMSC), minst en radiovåxel (REX1-REX6: MSC1) och minst en basstation (BS61-BS64: ßs11-BS12), varvid organ är anordnade hos den uppringande A-abonnenten (A1) för inmatning av en abonnenttjänstkod, varvid den av A-abonnenten inmatade abonnenttjânstkoden anger ett geografiskt område (GL64) dit förbindelsen till B-abonnenten ska uppkopplasï en styrenhet (CPUk) är anordnad i minst en av kopplingsstationer- na (PBXk), varvid styrenheten har organ för lagring av abonnent- tjänsten och organ för mottagning och avkodning av abonnent- tjänstkoden: organ (606, REX2) är anordnade för lagring av B-abonnenterna som associeras till de respektive geografiska områdena: styrenheten (CPUk) har organ för lokalisering av B-abonnenterna som associeras till det geografiska området som anges av A- abonnenten i abonnenttjånstkoden, och organ för lagring av de lokaliserade B-abonnenterna i ett minne (605): styrenheten (CPUk) har organ för selektering av minst en av B- abonnenterna i minnet (605): styrenheten (CPUk) har organ för beordrande av uppkopplingen av förbindelsen till de selekterade B-abonnenterna.

25. Telekommunikationsnåt enligt krav 24, innefattande ett fast nåt (602, PSTN) och ett radiokommunikationsnät (603, 102), varvid en radioväxel (REX2) har organ för sändning av en signal (s3) till styrenheten (CPUk), vilken signal innehåller information om B-abonnenterna som associeras till det av A-abonnenten angivna geografiska området (GL64) i abonnenttjänstkoden genom att de 10 15 503 858 28 befinner sig i det nämnda området:

26. Telekommunikationsnät enligt krav 24, varvid styrenheten (CPUk) har organ för utfrågning av ett abonnentregister (606), som är anordnat i minst en av kopplingsstationerna (PBXk) och innehåller information om B-abonnenterna som permanent associeras till det av A-abonnenten angivna geografiska området (GL64) i abonnenttjänstkoden, vid lokaliseringen av B-abonnenterna, varvid dessa till nämnda område (GL64) permanent associerade B-abon- nenter lagras i minnet (605).

27. Telekommunikationsnät enligt krav 24, varvid det nämnda organet för avkodning av abonnenttjänstkoden identifierar en kopplingsväg (PBXI, REXZ, 8864) till det av A-abonnenten angivna geografiska området (GL64) vid avkodningen av abonnent- tjânstkoden, vilken kopplingsväg används vid lokaliseringen av B- abonnenterna och vid uppkopplingen av förbindelsen till de selekterade B-abonnenterna.