SE535211C2 - Låsanordning innefattande två sammankopplingsbara låsreglar - Google Patents

Abstract

En anordning för att normalt efter fiärrkontrollerad elektrisk impuls medelst ettdörrtryckesvreds vridning kunna medföra även en annars nyckel/låsvred-driven låskolv,fallregel som rak/ hakregel, på ett konventionellt ytterdörrlås, vari krafiöverfóringen ombesörjsav rem(6) och rembärande, väsentligen del- eller helcirkelformiga organ, "remskivor"(5),medroterbara respektive tryckes- och vredaxeltapp( l ,2).

Description

535 211 2 ovan aktuell låskista (och varefier trycke, vred etc. återrnonteras). Detta kan ske på dörrbladets yta och igenom de två nyssnämnda större hålen 3 (ev. med tappförlängning) eller dikt an mot låskistan igenom ett större, till hölj et måttanpassat urtaget hålrum, 9, i dörrbladet.

Utför-ingen kunde vara enkel- eller dubbelsidiga vippor/ok förenade med länk eller wire.

Diverse nackdelar som tex. att vid agering länk/wire centreras in mot mittaxeln, försvagandc vridmomentet, samt att konträr rotationsrikniing vred/trycke liksom vredslagvinkel mer än 90” svårligen bemästras gör denna lösning ej töredragen, ehuru den ingår i uppfinningstanken.

I en töredragen utföringsform är å resp. tapp anbringat ett organ ("(rcm)skiva"),5, cirkelforrnat eller åtminstone av såpass stort (halvmån/månfasforrnat) cirkelsegrnent att dess periferi ej vid fullt utslag avbryts, av typ remskiva, kedjehjul etc., och är de mekaniskt i spegelsymmetiiskt loop förenade per (kugg)rem, kedja, wire, Bowdenkabel etc. ("rem"),6, så stumt anbringad att den ej kan slira på någondera periferi. Genom att periferiema aldrig avbryts inom slagvidden förblir hjuldiameter och därmed överfört vridmoment konstant/linjärt i hela slagvidden och enär loopen är sluten, d.v.s. remmen går obrutet varvet runt (ehuru remmen kan vara i skilda stycken), är momentet riktningsoberoende, vilket betyder att remmen, som ju typiskt är "mjuk", aldrig behöver skjuta, utan alltid dra, både fram och tillbaks, samt att inga returfjädrar etc., som ju ökar kraftbehovet, behövs (fördelaktigt särskilt vid Bowdenkabel med mjuk innerwire). Över mellanremskiva,7, eller egen part kan remmen (B-forrnat) korsläggas varmed konträr rotation trycke/vred bemästras. Bowdenkabel (i hölje) kan härvid vara särdeles lämpad. Där fástskruvar etc. skall gå genom skivoma, kan lämpliga (parantesliknande) slitsar, 8, därå urtagas vilket för solid genomgående skruv kan räcka vid vredvinkel c;a 90°. Vid större vinkel får skruvama avdelas. Någon av remskivoma kan ha justerskruv eller motsvarande för remspänning, positionering, intrimning etc..

Föredragen remkraftsöverföringslösning ger särskilda fördelar dä (trots ökad Standardisering ändå förekommande) olika dimensioner, avstånd, lokalisering, relativriktníngar etc. hos förekommande lås, enkelt och rättframt kan bemästras med hjälp av ett fåtal likafimktionella grundkomponenter, mest med anpassning av rernrnen samt, vid prefabricerade aggregat i hölj e, komponentemas inbördes lokalisation där. Det kan noteras att, beroende på låstyp, ett tryckes fulla slagvidd är c:a 45-60°, medan vredet för komplett regelförande kanske måste vridas 90 - 360°. Sådant kan regleras med olika sinsemellan skivradier, eller att (vid 360° vredslagvidd) med t.ex. hjälp av en frihjuls/backspärrsrnekanism "pumpas" några slag med trycket. Vid 360” torde då kuggrem eller kedja och helcirkelperiferi hos skivoma vara bäst.

Utgående från att till en viss standard/låstyp anpassat och prefabricerat aggregat (i hölje) är för handen, skall två generella regeltyper samt några föredragna ej begränsande utföringsfonncr av föreliggande uppfinning härvid nedan och med viss ritningshänvisning närmare beskrivas.

Rakregel (och hakregel 1: Här är som regel tryckes/vredriktriing samma. Skivoma är med rem stumt förenade så, att om den ena röres, medföljer den andra. Åtminstone en skiva (eller dess remdrivande periferi), företrädesvis och här åsyftat den på tryckesaxeln, kan medelst företrädesvis elekrisk manöverimpuls an/frikopplas relativt den axeltapp den är placerad om.

När frikopplat kommer tryckets vridning (pga då omedföljande skiva) ej att vrida vredaxeln (eller vredvridning tryckesaxeln). När däremot ankopplat, kommer trycket att medbringa vredet (och vice versa) och därmed rakregeln, och det med samma kraft vid både upplåsning som återlåsning vilken sistnåmnd ju vid rakregel oftast sker med avsiktlig aktiv åtgärd.

Manöverímpulsen för åtminstone ankoppling kan tex. vara elektrisk, aktiverande en ingripande solenoid. Utföringsexempel däröver skall senare beskrivas. Styrkommandot för irnpulsen kan på kända sätt avges distalt utífiån (inifrån kan ju alltid vredet användas, men även per nyckel; styrkommando; strömbrytare etc.) Logik/mekanik för att omvandla kommando till impuls kan på känt sätt finnas ombord; och kan elförsörjning ske per tilledning eller ombord batteri. 535 211 3 Solenoidingreppets varaktighet kan på känt sätt regleras per program eller lägesbrytare.

Där som, efter att en första fjärrkommenderad (nyckelfri) upplåsning/inpassering medelst yttertryekets nedvridning skett, trycket i nedvridet läge frikopplas, kvarblir regeln i olåst läge (om ej återlåst inifrån med vredet), medgivande bekväm olåst in/utpassering, tex. under besökstid. Vid slutlig utpassering kan utifrån återlåsas (per nyckel eller) genom att yttertrycket nedvrides, ankopplingskommando avges och trycket så uppvrides. Genom det robusta mekaniska kopplet trycke/vred, kan de flesta fall av skevande, kinkande etc. dörr/ låssituationer också klaras av; åtminstone lika väl som annars per nyckel/trycke/vred och åtgår i inget fall någon (motor)elenergi därvid - fördelaktigt vid batteridrilt (för logik/solenoid).

Fallregel: Med f. ö. bibehållande av omständigheter/logik/mekanik etc. enligt under Rakrçgel ovan beskrivet, skiljer sig som bekant fallregel genom att den automatiskt återgår till låst vid dörrstängning, varför ingen särskild aktiv återlåsning behöver vidtagas vid slutlig utpassering; och för olåst bekväm t.ex. dagpassering kan den oftast manuellt "ställas upp". Dessutom är ofta, som ju förut med tillika angivande av exemplarisk och ej begränsande konstruktiv lösning härför (Fig. 4) avhandlats, rotationsriktningen mellan vred och trycke konträr.

Ovananfört är generellt illustrerat av Fig. l-4, där Fig. l visualiserar en känd låssidoaspekt; F ig.2 avser att schematiskt visa en förläggning med rem över skivor med helcirkelperiferi; Fig. 3 samma visavi cirkelsegmentig skiva. Fíg.4 visar förenklat (samt med olikstora skivor, utvisande utväxling) korslagda remmar över egen part alternativt över mellanskiva samt där en sídovy antyder hur remmcn kan löpa åtskild över mellanskivan utan skavning; sådana åtskilda banor kan också andra skivor ha, medan korslagda Bowdenkablar (i hölje) ju ej kan skava.

För att närmare beskriva en enbart som exempel anförd föredragen utgöringsfonn av hur tryckesaxeln kan an/frikopplas relativt sin påsatta skiva (eller vippa, ok, periferiavsnitt vid cirkelsegment etc.), eller, som här beskrivs, åtminstone dess remförande periferi, hänvisas nu till Fig.5. Många andra sätt och dispositioner kan självfallet tänkas/anordnas, givandes ett likartat resultat. T.ex. kan friktion/magnetism istället för kolv sammanbinda; skivor eller lameller (ef. bil"koppling") på samma drivaxel - en skiva (lamell) stumt kopplad till drivaxeln och en fritt roterande därå, tills de (åtminstone) två skivorna förs ihop vid aktivering varvid remskivan bringas att medrotera (skisserat av F i g.7) så drivande den andra axelns (fasta) skiva; eller att axeltappen an/frikopplas relativt en odelad skiva 5 (skisserat av Fig.6).

En remförande periferi 5 kan fritt rotera runt en tryckestappfäst innerskiva 52 och är försedd med en recipient 53 i vilken en kolvstång 54, axiellt slidbart fäst på 52, kan inskjutas, därvid sarnmanfogande 5 och 52 så, att när 52 roterar, 5 medbringas rotationen. 54 är tryckij äder(55)- förspänd så, att normalt 54 har hemläge helt innanför 52:s peiiferi (varvid 5 är frikopplad). 54 uppdelar sig i två armar omkring tryckesaxeltappen 57 och går sedan sarmnan i ett tvärställt ferromagnetiskt ändstycke 54:2 en tillräcklig bit bortom 57. 54/54:2 är som sagt axiellt slidbar och hålls inom givna gränser av tappar, fiäder/ändstoppar, lister etc., endast antydda i Fig. 5. I ledigt utrymme mellan 57 och 54:2:s främre ändläge sitter en solenoid 56 med verkansände mot 54:2 så, att när ström släpps på, 54:2 lämnar sitt (bakre) hemläge och går till sitt främre ändläge, dvs stopp mot solenoiden, varvid 54 inlöper i 53 och alltså 5 ankopplas till 52 (och periferin medförs tapprotation). När strömmen bryts återgår 54 i hernläge och 5 frikopplas.

För odelad skiva 5 exemplifierar Fig.6 en besläktad lösning. Dä solenoid 66 drar krampas slid 64 om tappen 1 och den 66 och 64 bärande skivan 5 ankopplas. Fjädem 65 är här en dragfjäder.

Det skivförlagda solenoid-etc.-montaget föredras då bl.a. Standardisering av komponenter etc. facíliteras då tryckestappskivans mekanism etc. oftast kan vara identiskt samma och föranledd variation kan hanteras mest med anpassning/dimensionering av remsort/långd/korsläggning, ev. mellanskiva, vredskiveperiferiradie, höli e etc.; samt att platsen mellan skivoma i de flesta 535 211 4 fall hålls fri och så kan besättas med ev. batteri, mottagare/ logikkretsar/komponenter etc.. Vid ev. mellanskiva kan överlagras med tex. logikkretskort.

Fig.7 a och b exemplifierar schematiskt en tänkbar lamellutföring där a antyder friktion och b hophakning, när lamellema på känt vis efter kommando förs ihop. 71 är drivlamell, fast relativt sin axeltapp 1,2, 72 är remlamell (skiva 5), medelst lagret 73 fritt roter- och förskjutbart på 1,2.

Tidigare här har ju vippor, ok etc. omnämnts. Ehuru ej fördelaktiga eller allround, skulle dock vid cza 90“:s vredslagsvinkel (och även vid konträr rotationsriktning) en dubbelsidig vippa på valfii tappaxel kunna ersätta en skiva om utformad med (t.ex. 90°:s) vinkel mellan armarna (Fig. 8) så att när ena armen nått dödpunkt, den andra armen ståri drivläge för återvridning; och är vippan på tryckesaxeln större än motsvarande på vredaxeln kan mindre slagvinkel än 90” på tryckesaxeln hanteras. Ehuru ej föredragen, ingår den,81, och liknande utföringsforrner i uppfinningen. Den kan även tänkas inbegripen i en skiva,5, vilket även det framgår av F ig.8.

Fig.9 avser att belysa att åtminstone en av skivorna 5 kan vara sidordnat sin axeltapp samt via mellandrev 91 el. dyl. indirekt drivas per direkt ingrepp el. dyl. av/med ett tappfåst drivorgan.

Avrundningsvis skall några i uppfinningstanken inrymda övriga tänkbara utföringsforrner och detalj er belysas; och även andra modifikationer är möjliga inom ramen för uppfinningen.

En solenoid kan funktionellt ersättas av tex. bi-/minnesmetall, hydraulik, pneumatik eller en elmotor och tex. snåckdrev dragande/skjutande tex. en slid. Detta kräver avsevärt mindre (och alltid samma) energi än om en hel låskolv skall drivas av motor. Solenoid etc. kan naturligtvis förläggas till tex ledigt mittutrymme mellan skivorna, bibehållande den principiella funktionen.

Det kan också låta sig göras (ehuru ej föredraget) att åtminstone en skiva för fri/ankoppling förflyttas sid/höjdledes en tillräcklig bit, så att det därvid går ur/i ingrepp till sin tapps rotation.

Eftersom skivutslagen alltid är strikt begränsade och väldefinierade i de olika tilldelade funktionsfasema, förblir ingreppen, tryckes/kommandohanteringen etc. otvetydig och uniform, Vid såväl batteri- som tilledningsdrifl (då med ombord UPS-komplement) är det vid dörrar av utrymningstyp etc. möjligt att tex. med automatiskt avgiven särkommandosignal tillse att ankoppling sker direkt vid tex. brandlarm, strömavbrott etc., så att dörren därefter med yttertrycket (och naturligvis även innertrycket/vred) direkt kan öppnas av envar bispringande hjälpperson. l det särskilda fallet strömavbrott kan (vid ledningsströmförsörjning) motsvarande automatiskt emås då fortfarande fjädern 65 i Fig. 6 är dragfiäder och solenoiden 66 drar så länge matningsström tillförs, men att den fyrkanthålighet i 64 som är avsedd att omgripa tappen är belägen åt solenoidens håll till. En analog lösning kan naturligtvis också fóranstaltas i dispositionerna enligt Fig.5 och 7. Också, skulle en anordning enligt föreliggande uppfinning, kompakt eller distribuerad, helt eller delvis, kunna vid tillverkning anbringas som det passar i eller utanpå en låskista - och inryms i uppfinningstanken - men i forsta hand syftar föreliggande uppfinning dock till att bereda redan installerade lås en EAC(Electronic Access ControD-möj lighet, som vidare är enkel, robust och prisgunstig samt av god praktisk firnktion.

Inre låsvred kan substitueras av utpasseringsbrytare eller -kommando vilket senare, liksom även inre nyckelvred, försvårar s.k. utbrott, d.v.s fri dörrutpassage vid inbrott, exempelvis igenom ett fönster (Dock måste härvid nödutgångsproblematiken beaktas). Yttre nyckelhål/slits kan täckas eller elimineras, varvid låset blir helt "nyckellöst" och utifrån aktiverbart endast efter fiärrkommando. Såväl höger- som vänsterhängda dörrar kan utan vidare betj änas. Där som tapp 1 i ritning etc. angivits, kan tapp 2 ofta likaväl tänkas. En skiva 5 kan även vara s.a.s terassforrnat utfört, så att remmen 6 eller motsvarande löper i separat bana, möjlíggörande olika utväxlingar vid skivor 5 av i övrigt enahanda (standardiserat) format. Skivcirkelperiferin kan varieras mot t. ex. parabel- eller månghömingshållet till och behöver som ovan visats ej alltid vara hel utan kan när lämpligt avbrytas; och vid vred/tryckes-slagvinkel cza 90” skulle en enda Bowdenkabel med styv inncrtråd i endast enkellöpande slinga/linje kunna överföra rotation i båda riktningar, vilket allt också avses inrymt inom föreliggande uppfinningstanke. 535 211 5 Att man vill substituera/supplernentera nyckelupplåsning med EAC, har ofla inte bara med säkerhet att göra, utan kanske lika mycket med komfort, ss kod/kort/"tag"-lås, porttelefon etc..

Med föreliggande uppfinning kan man på ett förhållandevis enkelt och billigt sätt fördelaktigt erhålla det utförande ledet i EAC-upplåsning. Det beordrande ledet är då det enda som återstår för att erhålla en färdig och funktionabel EAC-anläggning av användarönskbar konfiguration.

Med tanke på den komponentminiatyrisering som nu förefinns samt föreliggande anordnings relativa storlek, så kan även en beordrande komponent av ändamålsenligt slag med stor fördel inbyggas i höljet, då gemensamma behov ss hölje, kraftförsörjning, elektronik etc. kan delas.

Enklast, fördelaktigt och utan påkallad investering i dyra inputmedel ss tastatur, mic/högtalare, kort/biometri-läsare (dock ej uteslutande sådana från uppfinningstanken), kan en fullvärdig EAC-input/styr-förrnåga erhållas med användande av närdistans radiokommunikation ss RFID, WiFi, (W)LAN, Bluetooth, NFC, som finns att få i forrn av bruksfärdiga, mycket små moduler.

Utan att gå in närmare härpâ, anvisas dock härmed, att med stor fördel dylika komponenter kan integreras i föreliggande uppfinningsanordning och då bäst och billigast inom dess hölj e.

Det framgår av ovanstående, att modifieringar är möjliga, utan att uppfinningstanken frångås.

Spec. för tappankopplingsmekanismer finns många, bl .a. g:m ovannämnda patent förut kända; i föreliggande ansökan anvisade; samt eljest tänkbara, lösningar/varianter att tillgå och optimalt konstrueras efter vad som vid prov etc. visar sig bäst; och är deras nu visade utföringar alltså i sig ej begränsande eller kritiska för föreliggande uppfinning som här beskriven och krävd. Ävenså, har här tidigare redogjorts för hur remskivomas rembärande periferi kan mångahanda varieras samt har anvisats några tänkbara ehuru inte nödvändigtvis föredragna och absolut inte begränsande utföringar; och vilket avses komma till uttryck i bestämningen "fullt eller ej fullt slutet cirkelforrnat, rundelformat eller månghömingsfonnat", Av anloga orsaker är ritningama hållna i skissartat format, då ett mer detaljerat utförande onödígtvis skulle kunna tagas för att just dylikt utförande vore föredraget.

Claims (9)

535 211 6

1. PATENTKRAV l _ Anordning, avsedd för en låskista eller motsvarande innefattande två vanligen ej sammankoppladc läsreglar, nämligen cn regel via en sig drivande axeltapp, "tryckestapp"(l ), vanligtvis manövrerad med dörrhandtag, "trycke" och en regel via en sig drivande axeltapp, "vredtapp"(2), vanligtvis manövrerad med yttemyckel/innervred, för att etter styrkommando eller motsvarande momentant sammankoppla tryekestappen(l) med vredtappen(2) så att vid tryckestappens(1) vridning vredtappen(2) med sin tillhörande regel medbringas, k ä n n et e c k n a d a v att vardera sagd axeltapp(l ,2) är försedd med ett antingen fast till, "ankopplat", eller fritt relativt, "frikopplat", sin respektive sagd axeltapp(l ,2) medroterbart väsentligen skivforrriat och till sin rembärande periferi fullt eller ej fullt slutet cirkelforrnat, rundelforrnat eller månghömingsformat organ, "remskiva" eller "skíva“(5); att sagda organ(5) är med varandra förenade till samtidig rotation medelst en utmed eller invid bägge sagda organs(5) sagda periferi anordnad hel eller uppdelad drivrem, "rem"(6) eller motsvarande; samt att dessförinnan frikopplat sagt organ(5) kan ankopplas till att från ha varit fritt roterbart relativt sin sagda axeltapp(l .2) övergå till att bliva till sagda axeltapp(l ,2) fast medroterbart.

2. Anordning enligt krav l, där sagd rem(6) kan hänföras till åtminstone en av sorterna flatrem, rundrem, kilrem, kuggrem, hålrem, kedja, länk, wire, tråd, lina och Bowdenkabel.

3. Anordning enligt åtminstone ett av kraven 1-2, där sagd rem(6) är korslagd så att sagda organs(5) relativa rotationriktningar blir konträra.

4. Anordning enligt åtminstone ett av kraven l-3, där sagd rem(6) åtminstone delvis är substituerad eller avbruten av mellandrev eller liknande.

5. Anordning enligt åtminstone ett av kraven l-4, där åtminstone ett av sagda organ(5) utgöres av en dubbelsidig vippa eller motsvarande(8 1).

6. Anordning enligt åtminstone ett av kraven l-5, där åtminstone ett av sagda organ(5) via mellandrev(9l) eller liknande är arrangerat sidordnat roterbart relativt sin sagda axeltapp(1,2).

7. Anordning enligt åtminstone ett av kraven 1-6, där en kapslad Bowdenkabel eller liknande med styv innertråd kan överföra rotation i båda riktningar mellan sagda organ(5).

8. Anordning enligt åtminstone ett av kraven l-7, där ett EAC-styrmedel är integrerat.

9. Anordning enligt åtminstone ett av kraven 1-8, där sagd rem(6) löper över mellanhjul(7).