SE531022C2 - Stötfångarbalk - Google Patents

Description

531 02.2 2 Figur 11 visar ena sidan av stötiängarbalken i figur 1 men med modifierade fästen.

Figur 12 är en perspektivvy av ett fäste visat i figur I 1.

Detaljbeskrivning av visade och föredragna utfliríngsexempel Stötfångarbalken 10 består av en hattbalksprofil 11 och ett lock 17. Hattbalksprofilen består av en centralfläns 12, dvs profilens botten, och två liv 13,14, dvs en övre och en undre sida. Liven avslutas med hattprofilens sidoflänsar 15,16. Centralflänsen och liven bildar hattbalkprofilens kulle. Balkens centrala del har locket 17 svetsat till sidoflänsarna och en energiabsorbent 18, exv en skurnkropp av EPP, är limmad till locket Locket ger balken en sluten profil, men lämnar dess ändar öppna.

Vid ändarna har balken två fästen 20,21 med vilka den kan monteras till bärande delar på fordonet, vanligen till fordonets två sídobalkar. Dessa fästen har formen av korta stående hattbalkar med en centralfläns 22, två liv 23,24 och sidoflänsar 25,26. Ett fästes centralfläns och liv bildar hattbalkens kulle och den har en urtagníng 27 som är anpassad till stöttängarbalken och svetsad till denna med linj esvetsar både utmed stötfångarbalkens båda liv och utmed dess centralfläns. Fästet kan törstyvas genom att dess liv buktas såsom visas. Fästenas 21,22 sidoflänsar 25,26 har hål 28 för bultiníästning mot fordonet. Liven 23,24 ger således stöd med stående plåtdelar både mot balkens 11 undersida och översída och ger därför stort motstånd mot vridning av balken. Vid krockar som träffar vertikalt över eller under balkens medellinje ger krockbelastningen ett vridmoment på balken som effektivt tas upp av iästena.

Stötfångarbalken 1 1 har varierande hattprofil utmed sin längdDen har högst profilhöjd vid tästena och på en mittsektion 29 har dess sidoflânsar uppvik 30,31. Vid tästena där profilen är hög saknar sídoflâiisarna uppvik. På båda sidor utanför fästena 20,21 har centralflänsen en inbuktning 32 vars djup successivt ökar mot änden så att profildjupet rninskar mot änden. Locket 17 täcker iästena 20,21 men inte ändarna utanför tästena och skumkroppen 18 slutar med locket 17. Alternativt kan skurnldoppen täcka även den öppna delen av hattbalken 1 1. Locket 17 kan också fortsätta längre ut mot hattbalkens ändar.

Stöttängarbalken ll har varierande hattprofil utmed sin längd. Den har högst profilhöjd vid tästena och på en mittsektion 29 har dess sidoflänsar uppvik 30,31. Vid tästena där profilen är 531 022 3 hög saknar sidoflärisarna uppvik. På båda sidor utanför fästena 20,21 har centralflänsen en inbukming 32 vars djup successivt ökar mot änden så att profildjupet minskar mot änden. Locket 17 täcker iästena 20,21 men inte ändarna utanför iästena och skurnkroppen 18 slutar med locket 17. Altemativt kan skurnkroppen täcka även den öppna delen av hattbalken 1 l. Locket 17 kan också fortsätta längre ut mot hattbalkens ändar.

Figur 11 visar samma stötfångarbalk 10 som i figur 1, men den visar ett fäste 40 som är modifierat i förhållande till íästena visade i figurerna 9 och 10. Fästet 40 är visat fastbultat i en sidobalk 41 på ett fordon. Fästet 40 som visas separat som figur 12 har en U-form med skänklar 43,44 som motsvarar liven 23,24 i ñgurerna 9 och 10 och har motsvarande urtagningar 27.

Skänklarna och liven utgör stående sidor på tästena. Utvikta flänsar 45,46 motsvarar sídoflänsarna 25,26 i figurerna 9 och 10 men de är sammanhängande och sträcker sig som en sammanhållen fläns 47 som löper runt U-formen. De har fásthâl 28 som motsvarar tästhålen 28 i figurerna 9 och 10.

Fästet i figurerna 9 och 10 är fiirstyvat genom att dess liv buktas. Fästet i figur 12 är på motsvarande sätt fórstyvat genom att det har sammanhängande U-form. Båda dessa utföranden ger styvhet i sidled.

Båda de visade uttöringsfomierna av fästen är tillverkade i ett stycke genom formnirrg, företrädesvis kallformning, av ett plant plåtämne och integrerar krockbox och rnonteringsplatta, vilket gör iästena enkla att tillverka till låg kostnad.

I exemplen visas stötfångarbalken som en hattbalk med lock. Fästena 20,21 och 40 kan användas även på stötfângarbalkar med annan profil. Den visade stöttängarbalken är primärt avsedd att vara en framstötfångare, men uppfinningen kan även tillämpas för bakstöttângare.

Claims (4)

531 G22 Patentkrav

1. Stötfångarbalk för fordon med fästen (20,21; 40) mot fordonet vid sina ändar, varvid stötfångarbalken har en profil med en botten (12) inåt fordonet och en övre och en undre sida (13,14), kännetecknad av att vardera fästet (20,21 ;40) består av en i ett stycke formad plåt som har två stående sidor (23,24;43,44) och från dessa utvíkta flänsar (25,26) med fiisthål (28) för iníästning mot fordonet, varvid de stående sidorna har urtagrringar (27) anpassade till stöttångarbalkens botten och sidor och är svetsade till dessa.

2. Stötfångarbalk enligt patentkrav 1, kännetecknad av att vardera fästet (2021) består av en stående hattprofil med kulle (22-24) och sidoflänsar (25,26).

3. Stötfångar-balk enligt patentkrav 1, kännetecknad av att vardera fästet (40) har U form och de utvikta flänsarna (25,26) är del av en sammanhållen fläns (47) som har U form och sträcker sig runt tästets U-form.

4. Stötfångarbalk enligt något av föregående patentkrav , kännetecknad av att stötfångarbalken har en öppen hattprofil (11)genorn att övre och undre sidan avslutas med flänsar (15,16), varvid ett lock (17) är svetsat till dessa flänsar så att stöttängarbalken åtminstone utmed en del av sin längd får en sluten profil.