SE530841C2 - Rekonditionering/rengöring av glasytor på byggnader, fartyg och fordon - Google Patents

Description

30 530 Bill 2 för att skydda glasytorna mot nedrinnande cementalkaliskt vatten, som huvudsakligen be- står av regnvatten samt luftföroreningar. Numera används sällan dropplister varför antalet skadade glas ökar lnafiigt, då alkaliskt eementvatten under flera år rinner ur betongen. Det- ta har mediört att det på senare år har blivit allt vanligare att glasytor på byggnader fått krafiiga, mer eller mindre ogenomskinliga beläggningsrânder, beroende på att material utlösts ur cement/betong och avsatt alkaliska, neutrala eller sura beläggningar, bland annat kalcium- och magnesiumsalter, på glasytan och eventuellt även etsat den. Dessa salter går inte att avlägsna med vanliga fónstertvättmedel, utan de måste avlägsnas med starka kernis- ka preparat.

Glas kan skadas av olika orsaker även vid pH lägre än 10. Antalet glasskador vid nybygg- nation ökar krafiigt, men besiktningsman har godkänt glas med mindre skador eitersom det inte furmits någon acceptabel metod för att rekonditionera glasen.

Glasytor på fartyg skadas av luftföroreningar, och även glasytor på fordon, tex. vindrutor på bilar, skadas med tiden.

Genom åren har många olika preparat tagits fram. Ett preparat som givit bra resultat är Crystal Clear 550 från Winsol Laboratories, Inc., Seattle, WA, USA. Detta preparat är dock i likhet med andra kända effektiva preparat baserat på fluorvätesyra och kan innehålla upp till 3 vikt-% fluorvätesyra och upp till 3 vikt-% saltsyra, är fiätande och torde klassas som :miljöfarligt och i Sverige även som gift. Se wvvw.winso1.com/550fag.htrn och www.winsol.corn/550MSDS.htm. På en ren duk eller svamp anbringas tillräckligt mycket av preparatet för att glasytan ska fiiktas vid svepande rörelser som vid normal fönstertvätt, och när preparatet fått verka så länge att beläggningama lösts upp, sker renspolning med en tillräcklig mängd vatten. Härigenom kommer ett antal material att kontarnineras med den starkt sura fluorfóreningen samtidigt som dessa starkt sura fluorider släpps uti den omgi- vande miljön. Det innebär att den gifiiga och fiatande fluorvätesyran kontaminerar inte bara omkringvarande ytor utan den kontannnerar dessutom marken under arbetsområdet, och den kan dessutom skada personer som arbetar med produkten.

I US 4 181 623 (Dillarstone et al.) beskrivs en komposition som anges vara lämplig för rengöring av ytor på fönsterglas och annat glas samt glaserad keramik. F läckar av vatten 10 15 20 25 30 530 Elli 3 och vattendroppar som torkat fast på glasytan bildar starkt vidhäñande avlagringar t.ex. av kalciumsalter och kiseldioxid, fiån sot, rök, damm och liknande. Vattenlösliga alkalier, som ofta förekommer i vanligt kranvatten, fläckar glas genom att etsa det och gör glasytan matt.

Den föreslagna kompositionen innefattar företrädesvis fluorvätesyra, men också sura salter därav, såsom arnmoniurnvätefluorid, anges vara verksamma. Koncentrationen av den före- ning som tjänar som källa för fluoridjonerna uppgår till 0,05-0,50 vikt-%, företrädesvis 0,1-0,2 vikt-%. Vidare innefattar kompositionen en kompatibel organisk syra, som t.ex. ättiksyra, eller icke-oxiderande mineralsyra, som t.ex. fosforsyra, med en ekvivalensvikt större än 20 och utan förmåga att angripa kiseldioxid. Ãttilcsyran eller dylikt föreligger i en koncentration av 0,02-4,0 vikt-%, företrädesvis 0,1-0,5 vikt-%, medan fosforsyran eller dylikt, när den väljs, föreligger i en koncentration av 0,05-O,8 vikt-%, företrädesvis 0,l-(),4 vikt-%. Vidare innefattar kompositionen 0,0l-0,5 % av ett vattenlösligt, anjoniskt eller non-joniskt vätmedel och 0-10 % av ett lösningsmedel valt ur gruppen Cl-Cfalkylenar av etylenglykol, C1-C4-alkoholer och C2-C4-ketoner, varvid balansen utgörs av vatten.

I US 5 556 833 (Howe) beskrivs kompositioner för rengöring av hjulsidor på fordon, som smutsats ner av damm frän bromsar och vägbana och av ett delvis oxiderat organiskt skikt, som binder darnmet till hjulet. Kompositionema innehåller l-20 vikt-% av ett eller flera vätefluoridsalter, t.ex. ammoniumvätefluoríd, samt 0,1-32,5 vikt-% av detergenter och 2- 40 vikt-% av organiska lösningsmedel och, om så önskas, förtjockningsmedel. Dessutom ingår ammoniumfluorid eller -acetat i en sådan mängd att molförhållandet mellan löslig an- jon och vätejon är minst ca 3,5. Kompositionen har ett pH av 3-6,5. När vâtefluoridsaltet utgörs av ammoniumvätefluorid (10 vikt-%), innefattar kompositionen ingen syra.

US 5 164 018 (Barcelona, Jr.) beskriver ett annat bilvårdspreparat, nämligen en komposi- tion tör att ta bort så kallade vattenfläckar från vindrutan och även från andra glasytor.

Dessa fläckar kan inte avlägsnas genom att gnuggas med vatten och detergenter. Den be- skrivna kompositionen innehåller 5-15 vikt-% av en C l-Cg-alkohol, 1-3 vikt-% av fluor- vätesyra och ca 76-92 vikt-° o vatten, och den kan dessutom innehålla 2-6 vikt-% av en ammoniumfluorid såsom ammoniumvätefluorid.

Vidare beskrivs i US 4 614 607 (Loch) en komposition och ett förfarande för behandling av oskyddade metaller och legeringar, särskilt för rengöring, oxidavlägsriing, aktivering och 20 25 30 530 841 4 ”stripping” av aluminium och aluminiumlegeringar. Det beskrivs hur förbättrad verkan av en oxidavlägsnande lösning uppnås genom att sätta till ammoniumnitrat till en blandning av nitrat, sulfat och ammoniumvätcfluorid. Omvandling till gel eller förtj ockning av lösningen uppnås genom tillsats av ”fumed silica” till blandningen, med eller utan ammoniumnitrat.

För rengöring av aluminiumprodukter som inte tillåter nedsänkning i ett bad kan man an- vända en gelformig komposition som innehåller 415-560 g HNO; per liter, 375-505 g H2SO4 per liter, 38-52 g NH4-HP' per liter, 0,25-0,36 liter H20 per liter lösning, plus 0,6- 2,5 liter CAB-O-SIL av kvalitet M5 per liter lösning. En sådan gel äri grunden en förtjock- ad oxidavlägsnare.

Också andra kompositioner för rengöring av hårda ytor är tidigare kända. Exempelvis be- skriver US 6 569 261 och US 6 703 358 (båda Aubay et al.) rengöringskompositioner som kan användas som t.ex. diskmedel, men som när de ska användas för rengöring av toalett- stolar innehåller fluorvätesyra.

Inte i något av de ovan beskrivna fallen uppenbaras något om hur skadliga miljökonsekven- ser ska undvikas vid användning av kompositionema.

KoRT REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att möjliggöra en milj övånlig rekonditionering/ rengöring av glasytor på byggnader och dylikt, där luftföroreningar eller ur cement/betong utlöst material avsatt alkaliska, neutrala eller sura beläggningar på och eventuellt även etsat glasytan, samt för rekonditionering/rengöring av glasytor på fartyg i marin rniljö och glas- ytor på fordon. Alla fluorväteprodukter år mycket farliga att hantera både för de glasytor som skall renoveras, för människan och för rniljön. Föreliggande uppfinning eliminerar alla dessa risker. Enligt föreliggande uppfinning kan glasytoma rekonditioneras/rengöras på ett för omgivningen och egen personal säkert sätt.

Vid det inledningsvis angivna förfarandet möjliggörs en miljövänlig rekonditionering/ ren- göring genom att lösningen baseras på ammoniumvätefluorid, vatten och minst en syra vald ur en grupp bestående av ättiksyra, citronsyra, oxalsyra, myrsyra, mjölksyra, smörsyra, pro- pionsyra, fumarsyra, fosforsyra, svavelsyra, salpetersyra och saltsyra, att lösningen innefat- tar ett tixotropimedel i en sådan koncentration som gör lösningen tixotrop, att glasytan, när 10 20 25 30 530 B41 5 beläggningarna bedöms vara upplösta, skrapas ren, att den bortskrapade lösningen samlas upp i en i anslutning till glasytan anbringad uppsamlingsränna, att den renskrapade glasytan neutraliseras och kvarvarande fluoridjoner binds genom påföring av en pH-buffeft, som in- nehåller joner med förmåga att binda fluoridjoner, och att den neutraliserade glasytan av- spolas med vatten.

Vid den inledningsvis angivna kompositionen möjliggörs en milj övänlig rekonditione- ring/rengöring genom att lösningen är baserad på ammoniumvätefluorid (CAS-nr 1341-49-7), vatten och minst en syra vald ur en grupp bestående av ättiksyra, citronsyra, oxalsyra, myrsyra, mjölksyra, smörsyra, propionsyra, fumarsyra, fosforsyra, svavelsyra, salpetersyra och saltsyra, och att, om så önskas, den innefattar ett tixotropirnedel i en koncentration som gör kompositionen tixotrop.

Vid den inledningsvis angivna neutraliseringskompositionen möjliggörs en rniljövânlig rekonditionering/rengöring genom att den är en pH-buffrande vattenlösning innehållande dels en i och för sig känd buffert med ett buffrande arbetsområde inom ett pH-område mellan pH 6 och pH 10 och i en sådan koncentration att den eftersträvade pH-buffrande effekten uppnås, och dels joner med förmåga att binda fluoridjoner.

Vid den inledningsvis angivna uppsamlingsrännan möjliggörs en miljövänlig rekonditíone- ring/rengöring genom att den är utformad att kunna anbringas tätande vid underkanten av glasytor på byggnader och dylikt, där material utlösts ur cement/betong och avsatt belägg- ningar på och eventuellt även etsat glasytan, eller vid under-kanten av glasytor på fartyg i marin miljö, för mottagning av en sur rekonditionerings-/rengöringskornposition som inne- håller fluoridjoner och efter applicering på glasytan fått verka tills belåggningarna lösts upp, varefter kompositionen skrapats ner i rännan, och att rännan består av material som är tillräckligt beständigt mot kompositionen för att fullgöra sin uppgift.

Genom de ovan angivna särdragen blir det på ett enkelt sätt möjligt att samla upp och föra använd komposition till en deponi för farligt avfall. Vidare blir hanteringen av kompositio- nen mindre riskfylld genom användningen av ammoniurnvätefluorid i stället för fluorväte- syra - ända ner till 1 %-ig lösning klassas fluorvätesyra som giftig (T), giftig vid inandning (R23), hudkontakt (R24) och förtäring (R25) samt starkt fiätande (R35), medan ammo- 20 25 30 530 841 6 niumvätefluorid i intervallet 1-10 % i lösning klassas som trätande (C), farligt vid förtäring (R22) och frätande (R34). Användningen av ett tixotropímedel i tillräcklig mängd för att göra lösningen tixotrop minskar risken för att lösningen/kompositionen vid användning skvätter eller rinner ut på angränsande ytor av i sammanhanget frätbara material, såsom cement, betong och vissa metaller. Metoden för neutraliseringen gör att mängden syra och fria fluoridjoner som sprids i miljön minskas drastiskt.

Andra utmärkande särdrag och vad som uppnås därmed kommer att framgå av de bifogade patentkraven och den nedanstående detaljerade beskrivningen.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV DE BIFOGADE RITNINGARNA I det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare med hänvisning till föredragna uttöringsforrner och de bifogade ritningarna.

Figur 1 är en perspektivvy av en första utföringsform av en uppsamlingsrânna enligt upp- finningen utformad med i huvudsak rektangulåit tvärsnitt och en längsgående vinge för instick i en fönsterkarm.

Figur 2 är en perspektivvy av en andra utföringsform av en uppsarnlingsränna enligt upp- ñnningen utformad med i huvudsak rektangulärt tvärsnitt och en längsgående vinge för fasttejpning mot fönsterbågen eller glasytan.

Figur 3 är en perspektivvy av en tredje utföringsfonn av en uppsamlingsränna enligt upp- firmingen utformad med i huvudsak rektangulärt tvärsnitt och en längsgående tät- ningslist och avsedd att hållas manuellt anpressad mot fönsterbågen eller glasytan.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Glasytor på byggnader och dylikt med betongfasader får med tiden ofia lnafliga, mer eller mindre ogenomskínliga beläggningar, bildade av luftföroreningar samt material som utlösts ur cement/betong och avsatt alkaliska, neutrala eller sura belåggningar på och eventuellt även etsat glasytan. Beläggningarna utgörs i huvudsak av kalcium- och magnesiumsalter och måste avlägsnas på kemisk väg. Bra resultat har uppnåtts vid användning av en sur lösning innehållande fluoridjoner, vilken anbringas på glasytan med en applikator, varefter 10 20 25 30 530 B41 7 lösningen får verka tills beläggningarna lösts upp, och den sura lösningen tvättas bort.

Redan i låga koncentrationer löser både fosforsyra och ättiksyra upp merparten av belägg- ningarna, men kvar på glaset blir då en grå hinna, som inte går att avlägsna ens med en hög koncentration av saltsyra. En lösning där fluorídjonema kommer från tillsatt fluorvätesyra (CAS-nr 7664-39-3) har visat sig lösa upp hinnan och återställa glasytan och fungerar alltså utmärkt. Som fiamgått ovan är det dock av niiljöskäl och ur arbetarskyddssynpunkt önsk- värt att utveckla ett alternativ till rekonditionering/rengöring av glasytor med en lösning som innehåller fluorvätesyra.

Förfarandet Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning baseras den vid förfarandet använda lösningen på ammoniumvätefluorid (CAS-nr 1341-49-7), vatten och minst en syra vald ur en grupp bestående av ättiksyra, citronsyra, oxalsyra, myrsyra, mjölksyra, smörsyra, propionsyra, fumarsyra, fosforsyra, svavelsyra, salpetersyra och saltsyra, och vidare irmefattar lösningen ett tixotropimedel i en sådan koncentration som gör lösningen eller den erhållna komposi- tionen tixotrop. När beläggningarna bedöms vara upplösta, skrapas glasytan ren, den bort- skrapade lösningen samlas i en i anslutning till glasytan före påföringen av lösningen/kom- positionen monterad uppsamlingsränna, den renskrapade ytan neutraliseras genom påföring av en pH-buffert innehållande joner med förmåga att binda fluoridjoner, och den neutralise- rade glasytan avspolas med vatten.

Närmare bestämt utförs rekonditioneringen/rengöringen av glasytan företrädesvis på följan- de sätt: Lämpligtvis börjar man med en vanlig fönstertvâtt, ßr att fä bort all löst sittande smuts, och glasen torkas av med en ren gummiskrapa. För denna inledande rengöring kan man använ- da ett konventionellt allrengöringsmedel och vatten. Om det ñnns ytor med fastsittande pul- verutfällningar som inte går bort vid fönstertvätten, använd en rakbladsskrapa för att skrapa bort så mycket som möjligt av det fastsittande pulvret. Denna rengöring är till för att av- lägsna sand och andra hårda partiklar från glasytan. Dårefier spärrar man av arbetsområdet, kontrollerar att all utrustning som kan behöva användas finns tillgänglig vid arbetsplatsen och läser av temperaturen för att bestämma rätt verkningstid i enlighet med tillverkarens anvisningar för den rekonditionerings-/rengöringskomposition som ska användas. För att 20 25 30 530 841 8 eliminera risken för personskador skall användaren sedan ta på skyddsutrustning, såsom skyddskläder, gummistövlar (med byxbenen utanpå stövlarna), långa gummihandskar och andningsmask med ansiktsvisir.

Den rekonditionerande/rengörande kompositionen kan nu appliceras över glasytan i ett jämt lager, exempelvis med hjälp av en mopp, absorberande duk eller en roller. Den använda applikatom kan också användas för att med långsamma, svepande rörelser åstadkomma en lätt bearbetning av det applicerade lagret, som får verka den förutbestämda tiden, i regel upp till fem (5) minuter, men även upp till femton (15) minuter kan ifiågakomma, varefter den använda produkten skrapas ner i uppsamlingsrännan med hjälp av en gummiskrapa.

Vid små glasytor kan användaren hålla rännan vid glasets underkant, medan vid större glas- ytor det kan vara lämpligare att fästa uppsamlingsrännan i förväg, t.ex. med en krafiig tejp.

Innehållet i rännan hålls sedan ner i ett kärl som ska gå till deponi. Kärlet skall ha en sådan utformning att det gär lätt att tömma rännan i kärlet och att man enkelt kan se när innehållet neutraliserats.

Därefter neutraliseras eventuella rester av den sura kompositionen på glasytan och kvarva- rande fluoridj oner binds genom påföring av pH-bufïerten. För att underlätta bedömningen av när neutraliseringen år klar, är det lämpligt att den sura rekonditionerings-/behandlings- kompositionen innehåller en pH-indikator, som år stabil i sur rniljö och ger ett tydligt färg- omslag, ßreträdesvis från färgat till ofärgat, när neutralt pH-område uppnås, t.ex. metylrött.

Den kraftiga färgen underlättar även kontrollen av att den sura kompositionen anbringas som ett j änmt och lagom tjockt skikt. Påföringen av pH-bufferten sker företrädesvis genom att hela glasytan sprayas med pH-bufferten, exempelvis från en spruta av typ ryggburen trädgårdsspruta, till dess ingen indikatorfärg längre syns.

Glasytan spolas sedan ren med mycket vatten från en vattenslang och skrapas torr med en ren gummiskrapa. Om resultatet bedöms tillfredsställande avslutas rekonditioneringsarbe- tet. Ett eventuellt överskott av sur komposition kan hållas tillbaka i leveransförpackningen, eller om kompositionen blivit förorenad med smuts, i deponikärlet. Till deponikärlet till- sätts under försiktig omröring så mycket pH-buffert att färgen försvinner och innehållet får neutralt pH samtidigt som de fria fluoridjonema binds. Detta medför att innehållet i depo- nikärlet blir mindre farligt att hantera. Såsom nämnts ovan ska kärlet ha en sådan utform- 20 25 530 B41 9 ning att man enkelt kan se när innehållet neutraliserats. Efier neutialiseringen förs kärlet med innehåll till deponi.

Om utrustning inklusive skyddsklâder blivit kontaminerad med sur komposition, sprayas den/de med pH-buffert till dess att ingen indikatortärg är synlig, och spolas sedan av med vatten. Fyllda, neutraliserade deponikärl skickas till en certifierad avfallshanterare.

Rekonditíonerings-/rengöringskompgsitionen Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning baseras den använda rekonditionerings- /rengöringskompositionen på ammoniumvätefluorid (CAS-nr 1341-49-7), vatten och minst en syra vald ur en grupp bestående av attiksyra, citronsyra, oxalsyra, myrsyra, mjölksyra, smörsyra, propionsyra, fumarsyra, fosforsyra, svavelsyra, salpetersyra och saltsyra, och om så önskas innefattar den ett tixotropimedel i en sådan koncentration som gör kompositionen tixotrop. Genom att kompositionen är tixotrop, riskerar man inte att den etter att ha an- bringats på en vertikal glasyta rinner nedåt av tyngdluafien under den tid den ska verka på glasytan, vanligtvis mellan 5 och 15 minuter, och eventuellt också lämnar glasytan, vilket skulle ske även med en tortjockad men icke tixotrop komposition.

Som framgått ovan är det lämpligt att den sura kompositionen innefattar en pH-indikator, som är stabil i sur miljö och ger ett tydligt iärgomslag när neutralt pH-område uppnås. I regel utgör pH-indikatorn bara omkring 0,0005 % av den sura kompositionen. Man kan även använda en pH-indikator, som är svagt färgad i sur lösning och vid neutralisering får en krafiig färg, men företrädesvis används en pH-indikator som är starkt färgad i sur lös- ning men otärgad i neutral lösning. Exempel på lämpliga pH-indikatorer, deras omslagsom- råden och tärgväxling ges i tabell l nedan. 20 25 530 84'l 10' Tabell 1 Fârgändring CAS-nr pH-indikator Omslag vid pH från till 845-10-3 Metylrött 4,4-6,2 röd gul l 15-40-2 Bromkresolpurple 5,2-6,8 gul purple 40070-59-5 Bromxylenblått 5,7-7,4 gul blå 76-59-5 Bromtymolblått 6,2-7,6 gul blå 34487-61-1 Fenolrött 6,4-8,0 gul röd 553-24-2 Neutralrött 6,8-8,0 violett-röd orange-gul Bortsett från tillsatt tixotropimedel och eventuell pH-indikator är det lämpligt att en kom- position för rekonditionering/rengöring av glasytor på byggnader av betong/cement inne- fattar som huvudbeståndsdelar 0,l-20 vikt-%, företrädesvis 5 vikt-% ammoniumväte- fluorid, 0,5-25 vikt-%, företrädesvis ll vikt-% 12 M saltsyra och rest vatten.

I denna komposition ßredras metylrött som pH-indikator, men det finns ett antal indika- torer som har ungeiär samma funktion. Metylrött gör den sura rekonditionerings-/rengö- ringskompositionen lcraftigt röd i sin ursprungliga form, men när den pH-buffrande kom- positionen sprutas över glasytan neutraliseras resterna av den sura kompositionen samtidigt som fria fluoridjoner binds, och indikatom ändrar färg till ljust gul. Detta upplevs som att färgen går fi°ån starkt färgad till ofårgad. Detta gör att när ingen röd produkt fmns på glaset kan man renspola glaset med vatten utan att omkringliggande ytor, personer eller miljön skadas.

Andra exempel på sura kompositioner som ger goda resultat vid rekonditionering /rengö- ring av glasytor på byggnader av betong/cement är de som bortsett fiån tillsatt tixotropi- medel innefattar antingen ca 2,5 vikt-% arnmoniumvätefluorid, ca 6,0 vikt-% ättiksyra och rest vatten, eller ca 2,5 vikt-% ainmoniumvätefluorid, ca 10,0 vikt-% fosforsyra och rest vatten.

För rekonditionering av ytor av laminerat glas på fordon är de ovannämnda sura komposi- tionerna så starka att de kan skada glasytorna. För lamínerat glas rekommenderas i stället en rekonditionerings-lrengöringskompositiorn som bortsett från tillsatt tixotropimedel och 10 20 25 30 530 B41 ll eventuell pH-indikator kompositionen innefattar som huvudbeståndsdelar ca 0,1 vikt-% ammoniumvätefluorid, ca 5 vikt-% ättiksyra och rest vatten. En föredragen pH-indikator är i detta fall bromtymolblått, fiämst för att skilja kompositionen med saltsyra för fönsterrutor i byggnader från den med ättiksyra för glasrntor på fordon. Ättiksyra år inte lika aggressiv mot laminerat glas som saltsyra. Självfallet är även här andra pH-indikatorer tänkbara om de ger ett kraftigt omslag.

Som tixotropimedel är en hel rad av kända produkter tänkbara och kan väljas ur en grupp bestående tex. av hartser såsom gummidragant, gummi arabicum, xantangummi och lik- nande, hydroxylerade polyeterbaserade polymerer såsom polyetylenglykoler, hydroxylera- de alkylbaserade polymerer såsom polyvinylalkohol, och vattenlösliga polymerrnaterial såsom polyvinylpyrroliden, cellulosaderivat, stärkelse, algenater, samt vissa katjontensider och nonjonaktiva tensider. Företrädesvis används xantangurnmi, stärkelse, vidare algenater, vissa katjontensider och cellulosaderivat i en halt av 0,1-3 vikt-%, företrädesvis 1 vikt-% räknat på den sura kompositionen.

För att inte riskera att de tixotropa egenskaperna hos rekonditionerings-/rengöringskompo- sitionen försämras med tiden kan användaren - i en fóredragen utföringsform av uppfin- ningen - få kompositionen i form av en ßrsta komponent som innefattar syran och vatten och en andra komponent som innefattar åtminstone förtjoclniingsmedlet och vatten. Övriga ingredienser ingår företrädesvis i den andra komponenten, men skulle även kunna ingå i den första. Efter blandning av de två komponenterna är rekonditionerings-/rengörings- kompositionen klar för användning.

Neutraliseringgkomnositionen Enligt ännu en annan aspekt av föreliggande uppfmning är den använda neutraliserings- kompositionen en pH-buffrande vattenlösning innehållande dels en i och för sig känd buffert med ett buffrande arbetsområde inom ett pH-område mellan pH 6 och pH 10 och i en sådan koncentration att den eftersträvade pH-bufliande effekten uppnås och dels joner som förmår binda fluoridjoner.

Jcnema som förmår binda fluoridjoner utgörs företrädesvis av kalciumjoner, men även magnesiurnjoner är lämpliga. 20 25 30 530 B41 12 I en första föredragen utföringsform innehåller neutraliseringskompositionen som huvud- beståndsdelar ca 3 vikt-% TRIS (CAS-nr 77-86- 1), ca 4 vikt-% kalciumglukonat, ca 0,3 vikt-% NaOH, och rest vatten. TRIS år ett trivialnamn på trishydroxymetylarninometan, och föreningen är en organisk buffert med arbetsområdet pH 7-9,3. TRIS har idealiska egenskaper för det avsedda ändamålet, men betingar ett högt pris.

I en andra föredragen utföringsform innehåller den som huvudbeståndsdelar 0,5-15 vikt-%, företrädesvis 4 vikt-% kalciumglukonat, 0,1-lO vikt-%, företrädesvis 3 vikt-% TRIS, upp till 5 vikt-%, företrädesvis 0,5 vikt-% citronsyra, så att neutraliseringskompositionen får ett pH av mellan 8 och 10, och rest vatten. Denna komposition ger den eftersträvade pH-buff- rande effekten. Glukonatet komplexbinder kalcium i bufferten, så att inte kalciumkarbonat fälls ut, men låter kalciumjonema binda de fluoridjoner som finns i eventuellt icke bortskra- pad sur rekonditionerings-/rengöringskomposition. Genom att neutraliseringskompositio- nen är svagt alkalisk, har pH 8-10, riskerar man inte att glaset skadas av ßr högt pH, men pH är tillräckligt högt för att åstadkomma en total neutralisering av glasytan.

Uppsamlingsrännan Enligt ännu en annan aspekt av föreliggande uppfinning är den använda uppsamlingsrännan utformad att kunna anslutas tätande vid underkanten av glasytor på byggnader och dylikt, där material utlösts ur cement/betong och avsatt alkaliska, neutrala eller sura heläggningar på och eventuellt även etsat glasytan, eller vid underkanten av glasytor på fartyg i marin rnilj ö, för mottagning av en sur rekonditionerings-/rengöringskomposition som innehåller fluoridjoner och efter applicering på glasytan fått verka tills helåggningarna lösts upp, var- efter kompositionen skrapats ner i rärman, och rännan består av material som år tillräckligt beständigt mot komposítionen för att kunna fullgöra sin uppgift. Sådana rännor kan tillver- kas i olika storlekar för att anslutas till glasytans underkant, så att den sura rekonditione- rings-/rengöringskompositionen kan tas om hand för destruktion när produkten har reagerat färdigt på glasytan. Rånnorna är så långa att de enkelt kan hanteras. Formen år i sig ointres- sant så länge rännorna tätar mot glasytan och samlar upp rekonditionerings-/rengörings- kompositionen. Båda kortsidorna är täta. Rännan fästs mot glaset med tejp, som kan vara dubbelhäftande, eller med en elastisk list eller på annat sätt och den använda sura 20 25 30 530 841 13 kompositionen skrapas ner i rännan med hjälp av en fönsterskrapa. Rännans innehåll töms därefter ner i en deponibehållare såsom beskrivits ovan.

Vid de i figurerna 1-3 visade utfóringsfonnerna har rännan 1 ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt och är tillverkad av stålplåt. Det blir inget akut angrepp på den oskyddade plåten, eftersom tiden för kontakt med den sura rekonditionerings-/rengöringskompositionen är kort och rännorna spolas av med neutraliseringskompositionen.

Den i figur 1 visade rännan 1 är utformad med en utmed och horisontellt från den ena kan- ten av rännan sig sträckande vinge 2, som är avsedd att kunna stickas in i en fönsterkarm för att hålla rännan 1 på plats rekonditionerings-/rengöringskompositionen skrapas ner i den.

I de fall då det inte går att använda den i figur 1 visade rännan, kan rännan 1 enligt figur 2 vara en lösning. Såsom vid rännan i figur l sträcker sig vingen 3 utmed kanten av rännan 1, men i det här fallet vertikalt uppåt. Därmed kan rännan fästas mot fönster-hågen eller glas- ytan exempelvis med tejp.

För mindre fönster kan lösningen enligt figur 3 användas. Här är vingen 2 respektive 3 er- satt av en utmed kanten av rännan 1 sig sträckande tätningslist 4, och den person som utför rekonditioneringen/rengöringen av glasrutan använder sin ena hand för att hålla rännan 1 tryckt mot flinsterbågen eller glasytan. Det finns en hel rad olika tätningslister som är lämp- liga, de kan ha Lex. rektangulärt eller runt tvärsnitt eller ha en tätningsläpp avsedd att an- ligga mot fönsterbågen eller glasytan och de kan bestå av skumgurnmi med slutna porer eller av annat för ändamålet lämpligt material, och de kan vara självklistrande eller limmas fast.

Vid de i figurerna l~3 visade utföringsformema har rännan en i huvudsak rektangulär tvär- snittsfonn; Det inses dock lätt att den skulle kunna ha en arman tvärsnittsforrn, exempelvis halvrund. Således skulle vanliga takrännor kunna användas efter att de försetts med en vinge för insticlcnirig i en fönsterkami, en vinge för fastsåttning av rânnan mot fönsterbågen eller glasytan, eller tätningslist för manuell fasthållrring av rånnan mot glasytan, i analogi med utföringsformerna enligt figurerna l~3. 10 20 25 30 530 841 14.

Deponibehållaren skall ha en sådan utformning att det går lätt att tömma rännan i kårlet.

Kärlet skall ha en sådan utfornming att man enkelt kan se när irmehållet neutraliserats.

Uppñnningen belyses ytterligare i nedanstående uttöringsexempel.

Rekonditionerings-/rengöringskompgsitionen Exempel l En rekonditionerings-/rengöringskomposition innehållande 5 vikt-% ammoniumvätefluorid (CAS-nr 1341-49-7) och 11 vikt-% saltsyra (37-procentig HCI, CAS-nr 7647-01-0) och pH-indikator blandades till och anbringades dels på vanligt iönsterglas och dels på lamine- rat glas (vindruta för bil) för rekonditionering/rengöring av glasytorna som hade alkaliska, neutrala eller sura beläggningar och i vissa fall också uppvisade etsningsskador. När kom- positionen fått verka den tid som bedömts vara erforderlig för att ge den eftersträvade effekten på vanligt tönsterglas, skrapades kompositionen bort, ytan neutraliserades och spolades av med vatten, varefter ytorna besiktígades. Kompositionen visade sig fimgera utmärkt och snabbt på alla typer av silikatskador, men skadade vissa laminerade glastyper.

Då tixotropimedlet och den eventuella pH-indikatom ej har någon inverkan på komposi- tionens rekonditionerings-/rengöringseffekt, redovisas tillsatser av dem ej i utiörings- exemplen.

Exempel 2 Försöket i Exempel l upprepades med halten av ammoniumvätefluorid sänkt till 3 vikt-%.

Också denna komposition fungerade bra på alla typer av silikatskador, men krävde längre inverkningstid.

Exempel 3 Försöket i Exempel l upprepades med halten av arnmoniumvätefluorid sänkt till 1 vikt-% och halten av saltsyra med oförändrad koncentration sänkt till 4 vikt-%. Denna komposition fimgerade på lättare skador men klarade inte kraftiga skador. 20 25 30 530 841 Exempel 4 Försöket i Exempel 1 upprepades med oförändrad halt, 4 vikt-%, av arnmoniumvätefluorid men saltsyran utbytt mot 10 vikt-% ättiksyra (98 % CHgCOOH, CAS-nr 64-19-7). Denna komposition fungerade bara på lätt skadade fönsterglas. Larninerade glas skadades vid överdriven verkningstid.

Exempel 5 Försöket i Exempel 4 upprepades med halten av arnmoniumvätefluorid sänkt till 1 vikt-% och halten av ättiksyra (98 %) sänkt till 6 vikt-%. Denna komposition fimgerade bara på lätt skadade lönsterglas. Laminerade glas skadades vid överdriven verkningstid. Denna kompo- sition gav dålig effekt på vanligt íönsterglas men fimgerade utmärkt på laminerade glas.

Exempel 6 Försöket i Exempel 1 upprepades med oförändrad halt, 4 vikt-%, av ammoniumvâtefluorid men saltsyran utbytt mot 5 vikt-% fosforsyra (85 % H3PO4, CAS-nr 7664-38-2). Denna komposition fungerade på lättare skador men klarade inte kraftiga skador.

Exemml 7 Försöket i Exempel 1 upprepades med oförändrad halt, 4 vikt-%, av armnoniumvåtefluorid men saltsyran utbytt mot 5 vikt-% myrsyra (85 % HCOOH, CAS-nr 64-18-6). Denna kom- position fungerade på lättare skador men klarade inte krañiga skador. Den markanta lukten talar mot användning av denna komposition.

Exempel 8 Försöket i Exempel 1 upprepades med oförändrad halt, 4 vikt-%, av arnmoniumvâtefiuorid men saltsyran utbytt mot 5 vikt-% citronsyra monohydrat (C6HgO7-H2O, CAS-nr 5949-29-1). Denna komposition fimgerade bra bara på lätt skadade tönsterglas. Laminerade glas skadades vid överdriven verkníngstid.

Som framgått ovan är den beskrivna uppfmningen effektiv och klarar av flera olika typer av glasskador. Rekonditionerings-/rengöringskompositionen skadar inte glasen vid normal hantering, den kan tas till vara för destruktion efter användning, den kan inte rinna och 530 841 16 skada omkringliggande ytor, den kan inte skada personer som arbetar med produkten under iakttagande av normala säkerhetsåtgärder, och den ger inte negativa milj öeffekter.

Claims (1)

1. 530 8111 F1- Patentkrav 1 Förfarande för rekonditionering/rengöring av glasytor på byggnader och dylikt, där luftföroreningar eller ur cement/betong utlöst material avsatt alkaliska, neutrala eller sura beläggningar på och eventuellt även etsat glasytan, samt fór rekonditionering/rengöring av glasytor på fartyg i marin miljö och glasytor på fordon, vid vilket förfarande en sur lösning innehållande fluoridjoner anbringas på glasytan med en applikator, lösningen får verka tills beläggningarna lösts upp, varefter den sura lösningenavlägsnas,k ä n n e t e C k n a t a V att lösningen baseras på ammoniumvätefluorid (CAS-nr 1341-49-7), vatten och minst en syra vald ur en grupp bestående av ättiksyra, citronsyra, oxalsyra, myrsyra, mjölksyra, smörsyra, propionsyra, fumarsyra, fosforsyra, svavelsyra, salpetersyra och saltsyra, att lösningen innefattar ett tixotropimedel i en sådan koncentration som gör lösningen tixotrop, att glasytan, när beläggningarna bedöms vara upplösta, skrapas ren, att den bortskrapade lösningen samlas upp i en i anslutning till glasytan anbringad uppsamlingsränna, att den renskrapade glasytan neutraliseras och kvarvarande fluoridj oner binds genom påtöring av en pH-buffert, som innehåller joner med förmåga att binda fluoridj oner, och att den neutraliserade glasytan avspolas med vatten. 530 841 lå Förfarande enligt krav 1, varvid den tixotropa lösningen innefattar en pH-indikator, som är stabil i sur miljö och växlar färg när neutralt pH-oniråde uppnås vid neuualiseringen. Förfarande enligt krav 1 eller 2, varvid bortsett fifån tillsatt tixotropimedel och eventuell pH-indikator lösningen irmefattar som huvudbeståndsdelar 0,1 -20 vikt-%, företrädesvis 5 vikt-% ammoniumvätefluorid, 0,5-25 víkt-%, företrädesvis l 1 vikt-% 12 M saltsyra och rest vatten. Förfarande enligt något av kraven 1-3, varvid de fór rekonditioneringen/rengöringen av glasytorna använda lösningar, som kan vara miljöskadliga, efter användandet samlas upp för neutralisering och därefter överföring till deponi.