SE523613C2 - Sil som används vid tillverkning av cellulosamassa i en kokare - Google Patents

Description

25 30 '523 613 2 triangulär, osv) och typiskt kan de fortsätta tills de anligger mot kokarens yttre skal eller mantel för att åstadkomma sin stödfimktion, och fördelaktigt svetsas de fast vid silplåten. De metalliska stödtapparna som anslutits till på varandra följande släta ytor befinner sig fördelaktigt förskjutna i förhållande till varandra, i själva verket så att på de olika släta ytorna är tappama placerade på en imaginär rät linje som bildar en vinkel av ca ot i förhållande till horisontal- eller vertikalplanet. I den fördelaktiga utföringsforrnen är vinkeln ot ca 45 grader.

Ramen är fördelaktigt en del av kokaren och ansluten till kokarens yttre skal, och silplåten är ledat ansluten till ramen, så att silplåten kan ledat vändas bort från ramen. Typiskt har silplåten en första och en andra sida, och den är ledat ansluten till ramen utmed en väsentligen vertikal axel vid silplåtens första sida.

I den fördelaktiga utföringsformen avsmalnar springoma som bildats i silplåten utåt vid den yttre ytan (t ex från den inre ytan till den yttre ytan, eller från en punkt på plåten till den yttre ytan) med en vinkel ß mellan ca 10 till 60 grader, fördelaktigt ca 20 till 40 grader, fördelaktigast ca 30 grader. Kokaren har en radie vid silen, och den inre ytan och den yttre ytan har fördelaktigt en krökningsradie, som är ungefär lika stor som kokarens radie (något mindre än det yttre skalets radie).

Alla springoma i en viss silplåt har fördelaktigt samma lutningsvinkel ot, men den kan bildas i förhållande till en sidokant hos silplåten i stället för den övre eller nedre kanten. Altemativt kan vissa (typiskt en tredjedel eller mindre) av springoma i en viss plåt vara väsentligen vertikalt eller horisontalt riktade, i stället för att stå i vinkeln ot.

Enligt en annan aspekt hos föreliggande uppfinning utnyttjar man en silplåt, som i och för sig omfattar: Ett väsentligen fyrkantigt (t ex kvadratiskt eller rektangulärt) metallstycke med väsentligen parallella övre och nedre kanter, och väsentligen parallella första och andra sidokanter (väsentligen vinkelräta mot den övre och den nedre kanten). I metallstycket har man fonnat ett flertal springor.

Springoma har en lutningsvinkel ot som är mellan 30 och 60 grader i förhållande till en kant och en bredd mellan ca 2 och 13 mm, fördelaktigt ca 3 till 9 mm. Och ett flertal släta ytor har anordnats i metallstycket mellan områdena med springor. Plåten är fördelaktigt krökt och har en båge mellan 20 och 60 grader. Själva silplåtens detaljer är fördelaktigt de nedan beskrivna. 10 15 20 25 30 523 sis 3 Det primära målet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättrad silkonstruktion för användning i kokare vid tillverkning av kemisk cellulosamassa. Detta och andra mål hos uppfinningen framgår vid studium av uppfinningens detaljerade beskrivning och ur de bifogade patentkraven.

Kort beskrivning av ritningarna Figur l är en bild framifrån av ett flertal silar i en silsammansättning enligt föreliggande uppfinning som är belägna inuti en kontinuerlig kokare; Figur 2 är en detaljbild av den inre ytan på en av silplåtarna i sammansättningen i figur 1 och illustrerar speciella bearbetade springor anordnade i ytan samt släta ytor mellan springoma; Figur 3 är en bild lik figur 1, men enbart av silplåtens yttre yta; Figur 4 är ett tvärsnitt i längdriktningen av silplåtarria i figurema 2 och 3 och den visar med pilama 2-2 och 3-3 var tvärsnitten i figurerna 2 och 3 tagits; Figur 5 är ett mer detaljerat tvärsnitt av silplåten i figurerna 2 - 4 taget längs linjema 5-5 i figur 3, varvid figuren illustrerar detalj er av springoma i silplåten; Figur 6 är en bild ovanifrån av en av silplåtama i figur 1, och illustrerar tydligt en led och stödtappar vilka fördelaktigt hör till silplåten; Figur 7 är en bild framifrån av silplåten i figur 6; Figur 8 är en sidobild av ledtappen som används med silplåtarna i figurema 6 och 7; Figurema 9 - 15 är schematiska bilder som i stort sett liknar figur 6, men som visar ett antal olika alternativa exempelkonfigurationer av silplåten enligt föreliggande uppfinning, i synnerhet med avseende på springomas och de släta ytomas placering och riktning; och Figur 16 är en bild likt figur 5, men den illustrerar en modifikation springomas speciella egenskap.

Detaljerad beskrivning av ritningarna Figur l illustrerar schematiskt, sett från insidan av kokaren, i synnerhet en kontinuerlig kokare, ett flertal silar i en silsammansättning som används i kokarens avtappningsdel. Hela silsammansättningen visas allmänt med hänvisningssiffran 10, medan kokaren, isynnerhet dess yttre skal, visas med 11 i figurema 1 och 6. Kokaren 10 15 20 25 30 523 613 4 11 är en konventionell kokare, som typiskt är stående och som har ett runt tvärsnitt, med ett inlopp för finfördelat fiberhaltigt cellulosamaterial (såsom träflis) i den översta delen och med ett utlopp för tillverkad kemisk cellulosamassa (t ex kraft- eller sulfitmassa) vid bottnen. Kokaren innehåller typiskt zoner för avtappning, kokning och tvättning, och silsammansättningar såsom sammansättningen 10 har typiskt anordnats i var och en av dessa zoner. Trots att silsammansättningen 10 enligt den föreliggande uppfinningen speciellt kan tillämpas för avtappningssilar nära den översta delen i en kontinuerlig kokare, kan den även tillämpas i kok- eller tvättzonema i vissa kokare.

Silsammansättningen 10 omfattar ett flertal silar, av vilka var och en omfattar en ram 12 och en silplåt 13 av metall. Ramen 12 i den utföringsform som illustreras i figur 1 omfattar metallstänger, vinkeljärn, eller liknande konstruktionselement, vilka i detta fall anslutits direkt till kokarens ll yttre skal, ehuru ramen 12 kan vara separat från kokaren 11 såsom visas i WO 96/26315 och i stället ansluten till kokaren på ett lösgörbart sätt.

Silplåten 13 av metall enligt föreliggande uppfinning har ett flertal områden med springor, vilka visas endast schematiskt vid 14 i figurerna 1 - 7, och vilka har huvudsakligen horisontella jämna områden 15 mellan områdena 14 med springgrupper. Springoma 17 i områdena 14 med springor har i och för sig typiskt strukturen enligt WO 96/26315 (som bifogas såsom referens) så att (se figurerna 2 och 3) de bildar en vinkel ot mellan ca 30 och 60 grader (t ex ca 45 grader) i förhållande till horisontal- eller vertikalplanet, och de har ett inbördes avstånd såsom visas i WO 96/26315. Avvikande från konstruktionen i WO 96/26315 avlöser emellertid jämna områden 15 områdena 14 med springor.

Såsom visas i figurerna 2 och 3 bildar varje enskild bearbetad springa 17 i de schematiskt visade områdena 14 med springor i förhållande till horisontal- eller vertikalplanet en vinkel ot mellan 30 och 60 grader, fördelaktigt ca 45 grader, såsom visas i figurerna 2 och 3. Varje springa 17 ligger på ett horisontellt avstånd 18 från intill liggande springa (se figur 2), varvid avståndet kan vara ca 0,75 - 1,5 tum (19 - 38 mm), t ex en tum (25 mm). Varje område 14 med springor har en vertikal dimension 19, som är ca 1,5 till 3 gånger avståndet 18 mellan springoma 17, varvid avståndet 19 är ca två tum (50 mm) i utföringsforrnen som visas i figur 2. De jämna 10 15 20 25 30 523 613 5 områdena 15 har en vertikal dimension 20, som fördelaktigt är ungefär lika stor som dimensionen 19, t ex två tum (50 mm) i utföringsfonnen som visas i figur 2.

Dimensionerna 19 för varje område 14 med springor och dimensionerna 20 för de jämna områdena 15 är väsentligen lika i en viss silplåt 13, fastän de under vissa förhållanden kan variera. Likaledes fördelaktigt är vinkeln ot lika för alla springor 17 från ett område 14 med springor till nästa, fastän det igen kan finnas variationer från ett område till nästa. Likaledes fördelaktigt har alla springor 17 i en given silplåt 13 samma riktning, men från en silplåt 13 till nästa kan springoma 17 ha motsatta riktningar (d v s springorna 17 i en silplåt 13 kan luta från vänster till höger och uppifrån nedåt, och i den följande kan de luta från höger till vänster och uppifrån nedåt).

Såsom man kan se i figurema 2 till 5 kan springoma 17 vidga sig utåt från stället där vätskan kommer in till stället där vätskan går ut. Med andra ord, varje silplåt 13 har en innersida, sidan 21 som syns i figur 2, och en yttersida 22, sidan som syns i figur 3. Det finfördelade fiberhaltiga cellulosamaterialet i en vätskeslurry ligger mot sidan 21, medan vätska tas ut från den yttre sidan 22 t ex med konventionell pumputrustning som anslutits till volymen intill yttersidan 22. Såsom visas i figur 4, och tydligare i figur 5, bildar de sidokanter 23, som begränsar varje springa 17, en vinkel ß (se figur 5) med varandra vid yttersidan 22. Varje springas 17 bredd 24 (se figur 5) vid innersidan 21 är fördelaktigt mellan ca 2 och 13 mm, fördelaktigt mellan ca 3 och 9 mm. Vinkeln ß är fördelaktigt ca 20 - 40 grader, t ex ca 30 grader. Plåtens 13 tjocklek (avståndet mellan ytorna 21 och 22 i figur 5) är mellan ca 1/8 tum och % tum (ca 3 - 12 mm), fördelaktigt ca *A tum till 3/8 tum (ca 6 - 10 mm).

Såsom man ser i en vy ovanifrån i figur 6 är varje silplåt 13 fördelaktigt krökt, så att den inre ytan 21 är konkav och den yttre ytan 22 konvex. Silplåtens 13 krökningsradie beror på kokarens 13 dimensioner, men typiskt är krökningsradien hos silplåtens 13 konkava och konvexa ytor, 21 respektive 22, ungefär lika stor som krökningsradien hos kokarens yttre skal vid denna punkt av kokaren 11, t ex av storleksordningen 5 - 20 fot (152 - 610 mm), typiskt 7 - 15 fot (214 - 458 mm). Varje silplåt 13 kan täcka en vinkel y, som naturligtvis beror på kokarens 11 radie, på hur många silplåtar 13 man önskar ha på en bestämd plats, och på andra faktorer. Vinkeln 10 15 20 25 30 523 613 6 y är emellertid mellan ca 20 och 60 grader, t ex ca 30 grader för den speciella utföringsformen som visas i figur 6.

För att åstadkomma ett effektivt stöd för varje silplåt 13 anordnar man ett flertal stödtappar, vilka i figurema 3, 4 och 6 visas med heldragna linjer och generellt med hänvisningssiffran 25. Tappama 25 är fördelaktigt av metall, såsom stål, och de kopplas (t ex genom svetsfogar 26 - se figurema 3 och 4) till de jämna ytorna 15 på den yttre ytan 22 hos varje silplåt 13. Stödtapparna 25 visas med streckad linje i figurema 1 och 7. Stödtapparna 25 kan ha en valfri tvärsnittsforin, såsom rund, fyrkantig (t ex kvadratisk eller rektangulär), triangelforinad, osv, och de är lika långa som bredden hos det ringformade utrymmet mellan silplåtama 13 och kokarens 11 skal, t ex typiskt ca 6 - 12 tum (152 - 304 mm). Tappamas 25 mittpunkter har typiskt ett inbördes vågrätt avstånd av ca 4 till 5 tum (101 - 127 mm), t ex ca 4,5 tum (ca 114 mm). Tappama 25 anligger mot kokarens 11 innersida (se figur 6) då silplåten 13 svängs till sin slutna ställning.

Tapparna 25 placeras typiskt - såsom ses i figurema 1 och 7 - så att de i på varandra följ ande jämna ytor 15 förskjutna i förhållande till varandra. Till exempel, såsom visas i figur 7, är varje tapp 25 på en jämn yta 15 belägen mitt i tappama 25 på följande jämna yta 15, vilket betyder att då vinkeln ot är 45 grader, kommer stödtappama 25 i olika jämna områden 15 att ligga på en imaginär rak linje 28 (se figur 7) som bildar en vinkel av ca oi i förhållande till horisontal- eller vertikalplanet.

Tappamas 25 funktion - att stöda silplåten 13 mot böjning - kan även åstadkommas på andra sätt. Man kan t ex öka silplåtens tjocklek (t ex över 1/2 tum (13 mm)), eller så kan horisontella, vertikala eller snedställda stödstänger anligga mot den yttre ytan 22, förutsatt att vätskeflödet inte väsentligen hindras.

En annan önskad egenskap hos silsammansättningen 10 enligt föreliggande uppfinning är, för att åstadkomma en förbättrad möjlighet för service, att montera silplåtarna 13 ledat så att de kan utföra en ledad rörelse runt en väsentligen vertikal axel. Med andra ord, gällande en silplåt 13 med en övre kant 31, en undre kant 32, en första sidokant 33 (på den högra sidan i figur 7) och en andra sidokant 34, ledas silplåten 13 runt axeln 30 som finns intill den första sidokanten 33. Ledelement 35, 36 är altemerande kopplade till silplåten 13 respektive ramen 12. Varje ledelement 35, 36 har ett ihåligt inre rum som rymmer ledtappen 37 (se figur 8). Under normal 10 15 20 25 30 523 613 7 funktion hålls silplåten fördelaktigt mot ramen 12 genom bultar eller häftsvetsar (visas ej), men då man vill göra service i området kan bultama avlägsnas och/eller häftsvetsarna kan brytas, och plåten 13 svängas runt axeln 30.

Eftersom silplåtens 13 övre och undre kanter 31 och 32 under drift är väsentligen horisontella, kommer springoma 17 att bilda vinkeln ot med dem.

I utföringsforrnerna i figurerna 9 - 15 visas schematiskt olika konfigurationer för de jämna ytorna och springoma i silplåtar som fungerar såsom exempel för föreliggande uppfinning. I figur 9 visas komponenter jämförbara med dem i figur 7 med samma hänvisningssiffror genom att lägga till “1” före dem; i figurerna 10 och 14 visas komponenter jämförbara med dem i figur 7 med samma hänvisningssiffror genom att lägga till en “2” före dem; i figur 11 visas komponenter jämförbara med dem i figur 7 med samma hänvisningssiffror genom att lägga till “3” före dem; i figur 12 visas komponenter jämförbara med dem i figur 7 med samma hänvisningssiffror genom att lägga till “4” före dem; i figurerna 13 och 15 visas komponenter jämförbara med dem i figur 7 med samma hänvisningssiffror genom att lägga till “5” före dem; och i figur 16 visas komponenter jämförbara med dem i figur 5 med samma hänvisningssiffror genom att lägga till “2” före dem.

F igurerna 9 och 10 illustrerar två exempel på hur de jämna områdena 119 respektive 215 kan sträcka sig väsentligen vertikalt i en silplåt 113, 213 med områden 114, 214, 214A försedda med lutande springor. I figur 9 är de lutande springoma riktade i en 45 graders vinkel från höger uppe till vänster nere, trots att springoma 114 även kan luta från vänster uppe till höger nere. Figur 10 illustrerar hur springornas riktning kan varieras inom samma plåt, d v s att plåten har områden 214, 214A med springor så att det bildas ett “fiskbens”- mönster, t ex så att vinkeln ozon är väsentligen 90 grader.

Figur 11 illustrerar hur de jämna områdena 315 även kan vara diagonala, d v s riktade i en vinkel som avviker från den horisontella eller vertikala riktningen. I figur ll är de jämna områdena 315 riktade i en 45 graders vinkel från höger uppe till vänster nere och områdena 314 med springor riktade i en 45 graders vinkel från vänster uppe till höger nere. Om så önskas kan båda dessa vinklar roteras 90 grader eller i någon annan vinkel. Med andra ord, enligt denna uppfinning kan de med springor försedda områdenas 314 riktningsvinkel och/eller riktningsvinkeln hos de 10 15 20 25 30 523 613 8 jämna områdena 315 mellan springoma variera från 5 till 85 grader i förhållande till vertikalplanet, fördelaktigt från 30 till 60 grader i förhållande till vertikalplanet.

Figurema 12 till 14 illustrerar hur områden med springor 414, 4l4A, 414B, 514, 514A, 5l4B, 514C, 214, 214A i en silplåt 413, 513, 213” kan formas så att de bildar mycket mera komplexa figurer med springor. Figuren 12 innehåller tre rader med områden 414, 4l4A, 414B som försetts med springor med olika riktningar. Den övre raden 414 har väsentligen vertikala jämna områden 415 mellan springor som riktats i en 45 graders vinkel från höger uppe till vänster nere. Mittraden 414B innehåller rader av springor som kan omfatta eller bestå av antingen långa, väsentligen vertikala springor eller korta väsentligen horisontala springor. I den nedre raden 414 igen är springoma riktade i en vinkel ot, på samma sätt som i den övre raden, men så att vinkeln vridits 90 grader i förhållande till den övre radens riktning.

De tre radernas 414, 4l4A, 414B ordning kan variera på önskat sätt, t ex så att springoma i de övre två radema kan vara riktade i en vinkel och den nedre raden kan omfatta eller bestå av väsentligen horisontella eller vertikala springor.

Figur 13 illustrerar igen en silplåt 513 med tre rader av områden 514, 514A, och 5l4B och 514C försedda med springor. Den övre raden av springor 514 innehåller områden med vertikala springor, varvid dessa områden skiljs av vertikala jämna områden 515. Varje sektion med springor i den övre raden har springorna riktade i en 45 graders vinkel från höger uppe till vänster nere. Raderna i mitten med springor 5l4B, 514C innehåller rader av områden försedda med springor och horisontella jämna områden 515A mellan radema. Springorna i dessa sektioner med springor är även riktade i en 45 graders vinkel, men springornas riktning varierar med 90 grader i de intill liggande kolumnerna 5l4B, 514C med områden utrustade med springor. T ex kolumnen 514C med springor mest till vänster innehåller 45 graders springor, vilka är riktade från vänster uppe till höger nere. Kolumnen 514B till höger om den mest till vänster liggande kolumnen med springor innehåller springor i en 45 graders vinkel, men riktade från höger uppe till vänster nere. De följande två kolumnerna i den andra raden upprepar de första två kolumnerna. Springornas vinkel ot och antalet rader och kolumner med springor kan variera. Den nedre raden av områden 5 14A med springor i figur 13 har igen vertikala jämna områden 515, såsom i den visade högst belägna raden, men Springornas vinkel or har vridits 90 grader i lO 15 20 25 30 523 613 9 förhållande till springoma som visades i den första raden. Springomas riktningsvinkel i de överst och underst belägna raderna kan igen vara de samma, eller 90 grader vridna i förhållande till den visade riktningen. Även den översta, den mittersta och den understa med springor försedda radens läge kan även variera.

Figurema 14 och 15 illustrerar silplåtar 213, 513” med springor som har ytterligare andra riktningar enligt denna uppfinning, vilka är modifikationer av de som visas i figurema 10 respektive 13, och vilka förklarar sig själva då man använder samma beteckningar som i figurema 9 - 13.

Sålunda kan man överväga en bred skala av konfigurationer med springor där man använder någon form av den föreliggande uppfinningen - en kokares silplåt 13, 213, 313, osv, med springor som riktats på annat sätt än i den horisontella eller vertikala riktningen.

I alla utföringsforiner i figurema 9 - 15 och oberoende av riktningen hos områdena med springor, bildar springoma (17) i något område (t ex 114, 214A, 314, osv) försett med springor en vinkel oi som är mellan ca 30 och 60 grader (fördelaktigt ca 45 grader) i förhållande till en av kantema 131 - 134, 231 - 234, 331 - 334, osv.

Trots detta kan den speciella kant som de bildar vinkeln oi med variera (t ex den övre eller den undre kanten 531, 532 för områdena 514, 5 14A med springor i figur 13; och en av sidokanterna 533, 534 för områdena med springor 514B, 514C i figur 13; osv).

Det enda undantaget till detta är springoma 4l4B i figur 12, vilka är antingen väsentligen vertikala eller väsentligen horisontella.

Figur 16 illustrerar en modifikation av springomas 17 speciella natur i figur 5, varvid de modifierade springoma i figur 16 visas vid 217. De lutande väggama 223, som bildar vinkeln ß (mellan 10 och 60 grader, fördelaktigt mellan 20 och 40 grader, tex ca 30 grader), medan de bildar vinkeln ß vid den yttre ytan 222, börjar sin lutning på ett avstånd 41 från ytan 221, så att springoma 217 omedelbart intill ytan 221 har väsentligen parallella sidoväggar, såsom visas vid 40 i figur 16. Plåtens 213 tjocklek i figur 16 är den samma som plåtens 13 tjocklek i figur 5, d v s fördelaktigt mellan ca ca 1/8 tum och V; tum (ca 3 - 12 mm), fördelaktigast ca 'A tum till 3/8 tum (ca 6 - 10 mm).

Silsammansättningen 10 och silplåtama 13, 113, 213, 313, osv enligt föreliggande uppfinning ger förbättrade driftegenskaper i kontinuerliga kokare och 10 525 613 10 kokare för satsvis kokning, i synnerhet i kontinuerliga kokare, jämfört med konventionella silar. De är mindre benägna För stockningar, och har de andra fördelarna som hänförs till silarna i WO 96/26315, och dessutom har de en större styrka, erbjuder bättre möjligheter för service, är lätta att montera, och lätta att tillverka, jämfört med silama i WO 96/26315.

Trots att uppfinningen här har visats och beskrivits i en förrn som för närvarande anses vara dess mest praktiska och fördelaktigaste utföringsform, är det uppenbart för en fackman att man kan göra många modifikationer till den inom uppfinningens Skyddsområde, som skall tolkas i den vidaste meningen av de bifogade patentkraven så att det omfattar alla ekvivalenta strukturer och anordningar.

Claims (24)

10 15 20 25 523 6113 ll Patentkrav

1. l. En sil som används vid tillverkning av cellulosamassa i en kokare (1 1), vilken sil omfattar en ram (12) och en silplåt (13) av metall fäst vid nämnda ram, varvid ett flertal slitsar (17) är bildade i silplåten, och varvid silplåten är placerad i kokaren, så att nämnda slitsar (17) i förhållande till horisontal- eller vertikalplanet har en lutningsvinkel ot mellan ca 30 och 60 grader, kännetecknad av att silplåtens (13) slitsar (17) är anordnade i ett flertal områden (14) och att ett flertal jämna områden (15) är anordnade i silplåten (13) mellan områdena (14) med slitsar (17).

2. En sil enligt patentkrav 1, kännetecknad av att slitsama (17) är bearbetade i silplåten (13), och att alla slitsar i silplåten har nämnda lutningsvinkel ot, företrädesvis en vinkel av ca 45 grader.

3. En sil enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att silplåten (13) omfattar en inre yta (21), som står mot insidan hos kokaren och som avsetts att ligga mot finfördelad fiberhaltig cellulosamaterialslurry som finns i kokaren, och en yttre yta (22), och att den vidare omfattar organ (25) som anligger mot nämnda yttre yta (22) för att stödja silplåten mot böjning.

4. En sil enligt patentkrav 3, kännetecknad av att nämnda organ som anligger mot den yttre ytan (22) omfattar ett flertal stödtappar (25) av metall som anslutits till silplåtens yttre yta (22) och som sträcker sig utåt från denna.

5. En sil enligt patentkrav 4, kännetecknad av att stödtappar (25), som är anslutna till efter varandra följande jämna områden (15), är förskjutna i förhållande till varandra samt svetsade till silplåten (13). 10 15 20 25 30 523 613 12

6. En sil enligt patentkrav 5, kännetecknad av att nämnda stödtappar (25) i olika jämna områden (15) är placerade på en imaginär rät linje (28) som bildar en vinkel av ca ot i förhållande till horisontal- eller vertikalplanet.

7. En sil enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att nämnda ram ( 12) är en del av kokaren, och att silplåten (13) är ledat ansluten till ramen, så att silplåten kan ledat röras bort från ramen (12).

8. En sil enligt patentkrav 7, kännetecknad av att silplåten (13) har en första och en andra sidokant (33, 34) och att den är ledat ansluten till nämnda ram (12) utmed en väsentligen vertikal axel vid nämnda silplåts nämnda första sidokant (33).

9. En sil enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att några av de jämna områdena sträcker sig väsentligen horisontellt och att några av de nämnda jämna områdena sträcker sig väsentligen vertikalt.

10. En sil enligt något av patentkraven 1-8, kännetecknad av att nämnda jämna områden sträcker sig väsentligen horisontellt.

11. ll. En sil enligt något av patentkraven l-8, kännetecknad av att nämnda jämna områden sträcker sig väsentligen vertikalt.

12. En sil enligt något av patentkraven 1-8, kännetecknar! av att nämnda jämna områden sträcker sig väsentligen diagonalt.

13. En sil enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att silplåten (13) omfattar en inre yta (21) som står mot insidan hos kokaren och som avsetts att ligga mot finfördelad fiberhaltig cellulosamaterialslurry som finns i kokaren och en yttre yta (22), varvid silplåten är krökt så att nämnda yttre yta är konvex och nämnda inre yta konkav runt en vertikal axel. 10 15 20 25 30 523 sis 13

14. En sil enligt patentkrav 13, kännetecknar! av att kokaren (1 l) har en radie vid silen och att nämnda inre och yttre yta (21, 22) har en krökningsradie som är ungefär lika stor som kokarens radie.

15. En sil enligt patentkrav 13 eller 14, kännetecknad av att krökta silplåten ( 13) går i en båge som är mellan ca 20 och 60 grader.

16. En sil enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att silplåten (13) omfattar ett väsentligen fyrkantigt metallstycke med väsentligen parallella övre och nedre kanter (31, 32) och väsentligen parallella Första och andra sídokanter (33, 34), vilka är väsentligen vinkelräta mot nämnda övre och nedre kanter, varvid nämnda springor har en bredd av ca 2 till 13 mm.

17. En sil enligt patentkrav 16, kännetecknad av att silplåten (13) omfattar en inre yta (21) och en yttre yta (22) och att silplåten är krökt så att nämnda yttre yta är konvex och nämnda inre yta är konkav runt en axel som är parallell med nämnda sídokanter (33, 34).

18. En sil enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att nämnda slitsar (17) vidgar sig utåt vid silplåtens (13) yttre yta (22) med en vinkel ß, som är mellan ca 10 och 60 grader.

19. En sil enligt patentkrav 18, kännetecknad av att slitsarna (17) vidgar sig utåt vid silplåtens (13) yttre yta (22) med en vinkel ß, som är mellan ca 20 och 40 grader.

20. En sil enligt patentkrav 19, kännetecknad av att slitsama (17) vidgar sig utåt vid silplåtens (13) yttre yta (22) med en vinkel ß, som är ca 30 grader.

21. En sil enligt något av föregående patentkrav, kännetecknar! av att slitsarna (17) har en bredd av mellan ca 2 och 13 mm och att tjockleken hos silplåten (13) är mellan ca 6 och 10 mm. lO 525 613 14

22. En sil enligt patentkrav 21, kännetecknad av att slitsama (17) har en bredd av ca 3 till 9 mm.

23. En sil enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att väsentligen alla slitsama (17) i nämnda silplåt (13) har väsentligen samma vinkel ot i förhållande till samma kant hos silplåten.

24. En sil enligt något av patentkraven 1-22, kännetecknad av att väsentligen alla slitsar (17) i nämnda silplåt (13) har väsentligen samma vinkel oc, men att nâgra av dem har vinkeln i förhållande till en övre kant eller nedre kant, och att andra har vinkeln i förhållande till en sidokant.