SE504356C2 - Förfarande och anordning för att etablera en förbindelse i ett telesystem - Google Patents

Description

15 20 25 504 356 2 tonval eller pulsföljder och en adapter omvandlar de slagna numren till digitala data. Dessa lagras i adaptern och när numret är färdigslaget översändes det som en seriell dataström till en basstation i mobiltelefonsystemet.

En anpassningsenhet för att anpassa en telefonapparat till ett mobiltelefonsystem visas i det amerikanska patentet U.S. 5,1l7,450. Enheten anpassar telefonnummer med mera till lämpligt format för att överföras mobiltelefonsystemet. Ett slaget talsignal, ringsignal, slagna över en radiokanal i telefonnumer lagras i anpassningsenheten, vilken också utvärderar numret och indikerar när nummertagningen är klar. När så är fallet helhet radiokanalen. överföres numret på en gång i sin över Det amerikanska patentet US 5,327,480 visar ett telesystem i vilket en mobil abonnent kan sökas av en fast abonnent med hjälp av ett söksystem, varefter ett samtal kan kopplas upp mellan abonnenterna. Uppkopplingen kan utföras på skilda sätt. Ett sätt, i patentet benämnt “Call Forward", innebär att förbindelsen kopplas upp i riktning från den fasta abonnenten till den mobile abonnenten. Ett annat sätt, benämnt "Meet-Me", innebär att en första del av förbindelsen kopplas från den fasta abonnenten till en nod i telenâtet och att en andra del av förbindelsen kopplas från den mobile abonnenten till noden där förbindelserna sammankopplas. Den mobila apparaten är utrustad att klara av båda typerna av uppkoppling.

Det svenska patentet nr SE 9200467-0 beskriver också ett telesystem, i vilket en fast abonnent ringer upp en mobil abonnent. En första förbindelse kopplas till en nod i nätet och den mobile abonnenten sökes via ett separat söksystem. När denna abonnent accepterat att ta emot samtalet, kopplas en andra förbindelse upp från den mobile abonnenten till noden, varefter förbindelserna sammankopplas i noden.

Det amerikanska patentet US 4 , 959 , 851 beskriver en anpassningsenhet för en stationär standardtelefon, som möjliggör 10 15 20 25 30 a 504 356 att telefonen kan utnyttjas i ett radioburet mobiltelesystem.

Detta system erbjuder sina mobila abonnenter ett antal funktioner, vilka kan utnyttjas från standardtelefonen med hjälp av anpassningsenheten. När ett telefonnummer tages på standardtelefonen, exempelvis genom tonval, lagras detta nummer i anpassningsenheten. Denna enhet indikerar när numret är färdigslaget och sänder hela numret över en radiokanal.

Kända anpassningsenheter, som möjliggör att en konventionell telefonapparat kan utnyttjas i ett radioburet telefonsystem har nackdelen att de är relativt komplicerade. nnnosönsnsn rön uPPr-Iunnzczn Det problem som föreliggande uppfinning behandlar är att i ett telenät upprätta en förbindelse mellan en radioanknuten abonnent och en abonnent som är ansluten via en ledningsbunden del av telenâtet. Den radioanknutne abonnenten förfogar över en sådan abonnentapparat som användes i det trådbundna telenâtet, vanligen försedd med knappsats för nummertagning.

Problemet löses i stora drag genom två åtgärder. Den ena åtgärden är att etablerandet av en trafikkanal över radioförbindelsen initieras genom en klyksígnal, som avges av den radioanknutna abonnentapparaten. Den andra åtgärden är att en delförbindelse från den radioanknutne abonnenten etableras till en växel i telenâtet och en annan delförbindelse etableras från växeln till den fasta abonnenten. Numret till denna abonnent överföres till växeln på den etablerade trafikkanalen. De båda delförbindelserna Problemlösningen växeln. sammankopplas i den gemensamma innefattar anordningar som är nödvändiga för att de båda åtgärderna skall kunna vidtagas.

Något mera i detalj löses problemet på följande sätt. När den radioanknutne abonnenten önskar nå en abonnent via det ledningsbundna nätet, alstras en klyksignal exempelvis genom att 10 15 20 25 30 504 356 4 en telefonlur lyftes. Denna klyksignal initierar abonnentens radioenhet så att en radioburen signaleringskanal etableras till en radiobasstation, som är anknuten till det ledningsbundna nätet. Via denna radioanknutne abonnenten lagrad adress, ovannämnda växeln. En förbindelse kopplas från det fasta nätets radiobasstation till denna.växel, en trafikkanal etableras mellan abonnentens överföres en hos den som definierar den signaleringskanal nätets radiobasstation och den radioanknutne radioenhet och signaleringskanalen nedkopplas. Den radioanknutne abonnenten slär nu ett abonnentnummer till den sökta abonnenten siffra för siffra. Siffrorna överföras efterhand på den upprättade trafikkanalen och vidare på delförbindelsen till växeln. Då nummeranalys i växeln anger att abonnentnumret är komplett indikeras detta i växeln och delförbindelsen i det ledningsbundna nätet från växeln till den sökte abonnenten kopplas upp med hjälp av abonnentnumret. Den sökte abonnenten får en ringsignal och alstrar en klyksignal genom att exempelvis Ringsignalen går till växeln som delförbindelserna, så att de båda lyfta sin telefonlur. sammanbinder de båda abonnenterna kommer i förbindelse med varandra.

Det ledningsbundna systemet kan ha flera radiobasstationer till vilka den radioanknutne abonnentens trafikkanal kan kopplas upp.

Härigenom ökar möjligheten att abonnenten i högtrafiktid får en ledig trafikkanal. Möjligheten ökas också att abonnenten vid fel i en basstation ändå får en förbindelse via en annan basstation.

En avsikt med uppfinningen är att pà ett enkelt sätt kunna skapa förbindelser mellan abonnenterna i ett telesystem via radioburna trafikkanaler. Delvis samma. kopplingsförfarande användes för abonnentapparater anslutna via radio som för trádbundna abonnentapparater.

En annan avsikt är att abonnenterna skall kunna utnyttja konventionella abonnentapparater med exempelvis knappsats och tonval för nummertagning. Ännu en avsikt är att nummerlängdsanalys göres i det fasta nätet 10 15 20 25 s 504 356 i stället för i en anpassningsenhet ansluten till abonnentapparaten.

Ytterligare en avsikt med uppfinningen år att tillförsâkra att den radioanknutne abonnenten med stor säkerhet får en trafikkanal över radioförbindelsen.

Uppfinningen har fördelen att abonnentapparater med exempelvis tonval endast fordrar relativt enkla anordningar för att kunna utnyttjas i det radioburna systemet.

En annan fördel âr att radioanknutne abonnenten kan vara av relativt enkelt utförande. själva radiomottagaren hos den Ytterligare en fördel är att även radiobasstationerna kan vara av relativt enkelt utförande. Ännu en fördel är att de ofta signaleríngskanalerna snabbt kan abonnentnumret överföres på en trafikkanal. belastade eftersom kraftigt kopplas ner, FIGURBBSXRIVNING Uppfinningen skall beskrivas närmare genom utföringsexempel i anslutning till figurer av vilka Figur 1 visar en vy över ett telenät, Figur 2 visar ett blockschema över en del av telenåtet i vilket en radioanknuten abonnent ringer upp, Figur 3 visar blockschemat i figur 2 med en samtalsbegâran från nätet till den radioanknutne abonnenten, Figur 4 visar ett signaleingsdiagram för koppling av en förbindelse då den radioanknutne abonnenten ringer upp, Figur 5 visar ett flödesdiagram för uppkopplingen av förbindelsen, Figur 6 visar ett blockschema med en del av ett alternativt telenät, 10 15 20 25 30 504 356 6 Figur 7 visar ett blockschema med en del av ytterligare ett alternativt telenät och Figur 8 visar ett blockschema med detaljer av blockschemat i Figur 2.

FÖRBDRBGBN UTFÖRINGBFORH Figur 1 visar översiktligt ett telenät som innefattar ett publikt, ledningsburet telenät PSTN och ett radioburet telenät RLL. En förbindelse kan upprättas i telesystemet mellan en första abonnentapparat AB1 i telenâtet RLL och en andra abonnentapparat AB2 i det publika telenâtet. Den första abonnentapparaten AB1 är radioanknuten men är huvudsakligen stationär och den ledningsförbindelse mellan abonnenten och dess lokalväxel som finns i traditionella ledningsbundna telenät är ersatt av en radioförbindelse.

Telenätet RLL är indelat i områden, celler, som var och en anger ett täckningsområde för en radiobasstation. I figuren är celler Cl - C5 visade, och telesystemet RLL är anslutet till det publika telenâtet PSTN. I cellen Cl är en huvudsakligen stationär första radioenhet RA1 belägen och motsvarande radioenheter finns i andra exempelvis radioenheten RA3 i cellen C3 och radiostationen MSS i cellen C5. I cellen C1 är också en radiobasstation BS2 belägen och motsvarande basstationer finns i andra av cellerna, exempelvis radiobasstationen BS4 i cellen C3 och radiobasstationen BS6 i cellen CS. Till det publika nätet PSTN är anslutet en ingår i ett radiosöksystem, ett så kallat Wide Area Paging System, och som utsänder söksignaler S1. Den första radioenheten RA1 har dels en radiostation MSl till vilken radiobasstationen BS2 kan upprätta en trafikkanal TCH1, dels en mottagare PG1 för söksignalen S1. ansluten till denna av cellerna, radiostation WAP som Den första abonnentapparaten AB1 är radioenhet. 10 15 20 25 30 35 v 504 356 Den huvudsakligen stationära radioenheten RA3 i cellenC3 har en radiostation MS3 och en mottagare PG3 för söksignaler och är ansluten till en abonnentapparat AB3. En trafikkanal TCH3 för abonnentapparaten AB3 kan upprättas mellan radiobasstationen BS4 och radiostationen MS3, och abonnentapparaten AB3 söks genom en söksignal S3 från stationen WAP.

Den huvudsakligen stationära radiostationen MS5 är ansluten till en abonnentapparat ABS och en trafikkanal TCH5 kan upprättas mellan radiobasstationen BS6 och radiostationen MSS.

Radiostationen MSS saknar separat mottagare för söksignaler från radiosändaren WAP och när abonnentapparaten AB5 sökes överföres direkt till flera från radiobasstationen BS6 radiobasstation kan betjäna en söksignal S5 radiostationen MSS. En abonnenter såsom visas med en abonnentapparat AB51 anknuten till en radiostation MS51. Radiobasstationen BS6 är anknuten till telenätet PSTN så som antydes med streckade linjer i figuren.

Uppkopplingen av en förbindelse mellan den första abonnentapparaten ABl och den andra abonnentapparaten AB2 skall närmare beskrivas i anslutning till figur 2. Denna figur visar bland annat blockscheman över radioenheten RA1 och en växel i telenâtet PSTN samt vissa signaler som överföres i telesystemet.

Figur 2 visar det publika telenåtet PSTN och det radioburna telenätet RLL som är cellindelat med cellerna Cl - CS antydda i figuren. Den första radioenheten RA1 innefattar en styrenhet AD1 som är ansluten till den första abonnentapparaten A81, till radiostationen MS1 och till mottagaren PG1 för söksignaler.

Styrenheten AD1 har en logikenhet 11 och ett minne 12. Enligt utföringsexemplet är den första abonnentapparaten ABl en ^telefonapparat med en knappsats 13 för manuell nummertagning. Den andra abonnentapparaten AB2 är ansluten till en första växel VX1 i telenätet PSTN som enligt utföringsexemplet också har en andra växel VX2 som är ansluten till den första växeln. Växel VX2 är förbunden med basstationen BS2 i telenätet RLL och innefattar en kopplingsenhet 20, en logikenhet 21 och en kodsändare/mottagare 22. Radiostationen WAP är ansluten till telenätet PSTN och enligt 10 15 20 25 30 35 504 356 s exemplet till dess växel VX1. Den andra växeln VX2 är ansluten till ytterligare växlar i telenätet PSTN såsom antydes med en förbindning 25. Uppkopplingen av en förbindelse från den första abonnentapparaten ABl till den andra abonnentapparaten AB2 utföres i stora drag så att en första förbindelse CON1 etableras mellan abonnenten A81 och den andra växeln VX2 och en andra förbindelse CON2 etableras Amellan, den andra växeln VX2 och sammanbinder de båda abonnenten AB2, varefter växeln VX2 förbindelserna.

Uppkopplingen av en förbindelse från abonnenten AB1 till abonnenten AB2 beskrives nedan i anslutning till figur 2. När telefonluren på abonnentapparaten ABI lyftes avger apparaten från sin klykanordning en klyksignal HS, vilken logikenheten ll. Logikenheten avkänner också att signal från mottagaren PG1 saknas, vilket anger att det är en samtalsbegâran avkännes av med ursprung från abonnentapparaten AB1. Logikenheten hämtar, med ledning av klyksignalen, en adress B2 från minnet 12. Denna adress pekar ut den andra växeln VX2. logikenheten lägger en sändorder S2 till adressen B2 och avger dessa båda signaler till radiostationen MSI. En access- och signaleringskanal ACC sâttes upp mellan radiobasstationen BS2 och radiostationen MSI med ledning av sändordern S2 och radiostationen översänder adressen B2 till radiobasstationen BS2 på signaleringskanalen ACC. Nu sâttes den första förbindelsen CONI upp mellan telefonapparaten AB1 och växeln VX2 genom följande två åtgärder. Den ena åtgärden är att en fast förbindelse mellan radiobasstationen BS2 och den andra växeln VX2 etableras med hjälp av adressen B2. Denna adress kan alltså betraktas som en order att etablera förbindelsen mellan radiobasstationen BS2 och växeln VX2. I samband härmed kontrolleras också abonnentapparatens AB1 autenticitet, det vill säga att apparaten får kopplas via radiobasstationen BS2 till telenätet PSTN. Den andra åtgärden är att basstationen BS2 med hjälp av signaleringskanalen ACC etablerar trafikkanalen TCHl till radiostationen MS1, varefter signaleringskanalen ACC kopplas ned. Förbindelsen CONl är komplett och kodsändaren/mottagaren 22 i växeln VX2 avger en registerton RT till basstationen BS2, vilken översänder registertonen på den härmed 10 15 20 25 30 35 s 504 356 etablerade trafikkanalen TCH1 till radiostationen MS1.

Registertonen RT överföres vidare till telefonapparaten AB1 och ger abonnenten en ljudsignal som indikerar att nummertagning kan påbörjas. Abonnenten slår manuellt ett telefonnummer NR2 till abonnentapparaten AB2 och detta nummer överföres på förbindelsen CON1 till växeln VX2. Överföringen av numret NR2 sker via trafikkanalen TCH1 siffra för siffra i den takt abonnenten manövrerar knappsatsen 13. Abonnentapparaten ABl är en tonvalstelefon och siffrorna överföres genom så kallad DTMF- signalering (Dual Tone Multiple Frequency). Växeln VX2 kopplar förbindelsen vidare i telenätet PSTN med ledning av de mottagna siffrorna i numret NR2. Enligt exemplet kopplas vidare till den första växeln VXl, vilken tar emot siffror i numret NR2. Växeln VXl kopplar därefter förbindelsen vidare till den andra abonnentapparaten AB2 och avger en ringsignal RS2 till abonnentapparaten AB2. Abonnenten vid abonnentapparaten AB2 tar emot samtalet från abonnentapparaten ABl genom att lyfta på luren och den andra förbindelsen CON2 är härmed komplett.

Abonnentapparaten AB2 avger en klyksignal HS2 och de bäda förbindelserna CON1 och CON2 sammankopplas i kopplingsenheten 20 med hjälp av denna signal. Om numret NR2 inte slås färdigt, kopplas förbindelsen CON1 ner efter en tidsövervakning genom en signal TO (Time Out) från växeln VX2 till basstationen BS2.

Det bör noteras att uppkopplingen av förbindelsen CON2 sker på helt konventionellt sätt. Enligt exemplet kopplades förbindelsen via växeln VX1, men förbindelsen kan självklart kopplas direkt från den andra växeln VX2 till en abonnent eller kopplas via ett flertal växlar i telenätet PSTN till en abonnent. Sådana ytterligare kopplingsvägar utföres också enligt välkänd teknik och visas inte i figur 2. Den uppringde abonnenten kan befinna sig i exempelvis ett mobiltelesystem som är anknutet till det ledningsbundna telenätet PSTN. Också i detta fall sker kopplingen från växeln till abonnenten enligt välkänd teknik och visas inte i figur 2.

Radiostationen MSI och radiobasstationen BS2 har kretsar för att 10 15 20 25 30 504 356 10 modulera överförda signaler och ställa in bärfrekvenser och i förekommande fall tidluckor enligt en vald 'standard. Dessa kretsar utgör inte någon del av uppfinningen och beskrives därför inte i föreliggande utföringsexempel.

För fullständighets skull skall i anslutning till figur 3 beskrivas översiktligt hur ett samtal kopplas upp från den andra abonnentapparaten AB2 till den första abonnentapparaten AB1.

Abonnentapparaten AB2 förutsâttes i exemplet vara en telefonapparat med en knappsats 24 för nummertagning med tonval.

När en abonnent lyfter luren av telefonapparaten AB2 avges en klyksignal till nätet PSTN som àtersänder en registerton till apparaten. Abonnenten slår på knappsatsen 24 ett telefonnummer NRl som pekar ut den ABl. En som år den ovannämnda andra förbindelsen CON2, första abonnentapparaten förbindelse, etableras till den andra växeln VX2 via den första växeln VX1.

Från växeln VXl utsändes en signal till stationen WAP vilken utsänder söksignalen S1 till mottagaren PGl. Denna tar emot signalen S1 och avger en motsvarande alerteringssignal AS till logikenheten ll, som omvandlar signalen till en ringsignal RSl.

Abonnenten lyfter luren och apparaten AB1 avger klyksignalen HS till logikenheten ll. Denna kombinerar klyksignalen HS med alerteringssignalen AS, hämtar med ledning därav en adress Bl i minnet 12, lägger till sändsignalen S2 och avger signalerna till radiostationen MS1. Signaleringskanalen ACC upprättas till basstationen B82, adressen Bl överföres på kanalen ACC och en förbindelse upprättas till den andra växeln VX2 med hjälp av adressen Bl. Trafikkanalen TCHl upprättas mellan radiostationen MSI och basstationen BS2 så att den första förbindelsen CONl till växeln VX2 blir komplett. Växeln VX2 sammanbinder förbindelserna CONl och CON2.

I anslutning till figurerna 4, 5 och 7 skall vissa detaljer i det ovan beskrivna telesystemet och i uppkopplingen beskrivas närmare.

Figur 4 visar ett signaleringsdiagram över hur förbindelsen CONl och CON2 begäres av den etableras, då en förbindelse 10 15 20 25 30 35 11 504 356 huvudsakligen stationära, radioanknutna apparaten A81. De olika delarna AB1, ADl, MS1, BS2, VX2, VX1 och AB2 i telesystemet är noterade överst i figuren och är utmärkta med vertikala linjer.

Förbindelserna mellan delarna är nmrkerade med pilar, vissa händelser är markerade med ringar och signaler är noterade på sin respektive pil. Basstationen BS2 och radiostationen MSI förutsättes .i utföringsexemplet arbeta enligt den amerikanska mobiltelestandarden EIA/TIA IS-54. Enligt en markering 31 lyfter abonnenten telefonluren på AB1, vilken avger klyksignalen HS till styrenheten AD1. Denna avger adressen B2 och sändordern S2 enligt markering 32 till radiostationen MSI, vilken enligt markering 33 begär access till basstationen BS2 på den kombinerade Enligt markering 34 ställer radiostationen MS1 in sig pä denna kanal och översänder adressen B2 till basstationen BS2. Hed. hjälp av access- och signaleringskanalen ACC upprättar basstationen BS2 trafikkanalen TCHl enligt.markering 35 och etablerar förbindelsen till den andra växeln VX2. Därmed är den första förbindelsen CON1 komplett, vilket markerats med en streckad linje i figuren.

Enligt en markering 36 avger växeln VX2 registertonen RT vilken överföres till abonnentapparaten AB1 pä förbindelsen CONl.

Abonnenten hör registertonen enligt en markering 37 och slår telefonnumret NR2 till abonnentapparaten AB2 siffra för siffra. förbindelsen CONl via apparaten access- och signaleringskanalen ACC.

Siffrorna överföres“ efterhand på trafikkanalen TCHI, vilket markerats i figuren med tre upprepade linjer för förbindelsen CONl. När numret NR2 är fârdigslaget upprättar växeln VX2 den andra förbindelsen CON2 via den första växeln VXI till abonnentapparaten.AB2 enligt en markering 38. Den första växeln VX1 avger ringsignalen RS2 till abonnenten AB2, vilken enligt en markering 39 lyfter sin telefonlur sä att klyksignalen HS2 avges. Enligt en markering 40 sammanbinder den andra växeln VX2 förbindelserna CONl och CON2 och abonnenten vid den andra abonnentapparaten AB2 kan besvara anropet via förbindelserna CON1 och CON2. I figuren är med en vågrät linje antytt vilka delar av förbindelserna som omspännes av telenätet RLL och det publika telenätet PSTN.

I beskrivningen ovan i anslutning till figurerna 1-4 överföres 10 15 20 25 30 35 504 356 ' 12 signaler, exempelvis adressen B2, över radiokanalerna mellan radiostationen H81 och basstationen BS2. På trafikkanalen TCl-Il överföres också en talsignal. Överföringen innefattar en signalbehandling som utföres i basstationen BS2 respektive radiostationen H81. Signalbehandlingen utföres i enlighet med vald standard, i föreliggande beskrivning enligt den ovannämnda mobiltelestandarden EIA/TIA IS-54, och är inte föremål för uppfinningen. Enligt utföringsexemplet år den abonnentapparaten A82 direkt ansluten till det publika telenätet PSTN. Enligt ett för fackmannen uppenbart alternativ är den andra abonnentapparaten ansluten i exempelvis ett mobiltelenât, vilket i sin tur är anslutet till det publika telenätet PSTN. andra En översikt över det uppfinningsenliga förfarandet skall beskrivas i anslutning till flödesschemat i figur 5. Abonnenten lyfter telefonluren till apparaten AB1, vilken avger klyksignalen HS enligt block 101. I block 102 avgörs om det år ett utgående samtal från apparaten AB1. Om så inte är fallet enligt ett alternativ N, det vill säga att alertsignalen AS föreligger, vidtar ett förfarande som inte innefattas i föreliggande uppfinning. Om signalen AS inte föreligger är det ett utgående samtal från apparaten AB1 enligt ett alternativ Y. Vid detta kombinerade access- och alternativ upprättas den signaleringskanalen ACC mellan radiostationen MS1 och radiobasstationen B82 enligt block 103 och enligt block 104 översândes adressen B2 på kanalen ACC till basstationen B82.

Enligt block 105 upprättas trafikkanalen 'PCI-Il mellan basstationen BS2 och radiostationen MSI och enligt block 106 nedkopplas kanalen ACC. Med hjälp av adressen B2 etableras förbindelsen mellan basstationen B82 och den andra växeln VX2 enligt block 107 och enligt block 108 sammankopplas trafikkanalen TCI-Il med förbindelsen till växeln VX2 så att den första förbindelsen CONl blir komplett. Abonnentapparaten AB1 får registertonen RT från kodsändaren/mottagaren 22 i växeln VX2 enligt block 109 och abonnenten påbörjar nummertagningen av telefonnumret NR2. Enligt block 110 översândes siffrorna i detta nummer efterhand som de slås pä trafikkanalen TCH1 till den andra växeln VX2. Denna avkânner om numret NR2 är färdigslaget inom det förutbestämda 10 15 20 25 30 35 1: 504 356 tidsintervallet enligt block 111. Om så inte är fallet enligt ett alternativ N kopplas den första förbindelsen CONl ner enligt block 112. Om numret NR2 är färdigslaget enligt ett alternatv Y upprättas den andra förbindelsen CON2 enligt block 113. Enligt block 114 avges ringsignalen RS2 till abonnentapparaten AB2.

Abonnenten lyfter telefonluren på apparaten A82, vilken avger klyksignalen H52 enligt block 115. Enligt block 116 sammankopplas förbindelserna CON1 och CON2 och enligt block 117 kan samtal föras via abonnentapparaterna AB1 och AB2.

Det har nämnts ovan att radiostationen MSI är huvudsakligen stationär och detta har också visats i figurerna. Med uttrycket "huvudsakligen stationär" avses att radiostationen med styrenheten AB1 och abonnentapparaten AB1 är begränsat rörlig inom exempelvis en byggnad, men att radiostationen står stilla då samtal föres. Abonnentapparaten AB1 är exempelvis en konventionell bordstelefonapparat som bara utnyttjas då den står stilla. Förhållandet att radiostationen MS1 är huvudsakligen stationär utnyttjas på så sätt att dess kretsar kan göras relativt enkla jämfört med en normal mobitelefon. Radiostationen behöver inte i samma utsträckning som den normala mobiltelefonen kunna kompensera för problem som har med radiovågornas utbredning att göra, exempelvis fädning. Problem som har att göra med växling mellan olika radiobasstationer, handover, kan undvikas i de fall radiostationen MSI endast kan komma i förbindelse med en rad iobasstat ion .

I anslutning till figur 6 skall ett alternativt utföringsexempel av uppfinningen beskrivas i korthet. Figuren visar det publika telenätet PSTN och ett radioburet telenät RLLI. Detta nät omfattar radiobasstationen BS2 och ytterligare en radiobasstation BS21 i cellen Cl. Dessa båda radiobasstationer kan sättas i förbindelse med en radioenhet RA21 innefattande en radiostation MS21, vilken via en styrenhet AD2l är förbunden med den första abonnentapparaten AB1. Styrenheten har en logikenhet 111 och ett minne 121, i vilket adressen B2 finns lagrad liksom i figur 2.

När telefonluren på abonnentapparaten AB1 lyftes av sin klyka, 10 15 20 25 30 35 504 356 14 sändes klyksignalen HS till styrenheten AD21. Logikenheten 111 mottar klyksignalen och liksom i. föregående utföringsexempel avgör logikenheten om det är ett inkommande eller utgående samtal. Vid utgående samtal hämtar logikenheten adressen B2 från minnet 121, lägger till sândordern S2 och avger signalerna till radiostationen MS21. Denna begär, med ledning av adressen 82, access- och signaleringskanalen ACC av basstationen BS2. Om denna basstation har lediga trafikkanaler tilldelas förbindelsen trafikkanalen TCHI liksom i föregående utföringsexempel. Det kan emellertid inträffa att alla trafikkanaler är upptagna och då avvisar basstationen BS2 accessbegäran från radiostationen MS2l.

Radiostationen MS21 avkänner om accessbegâran misslyckats, exempelvis genom att den får en "Directed Retry Order" från basstationen BS2 med ett meddelande att försöka göra access till basstationenBS2l. Radiostationen MS21 begär en och signaleringskanal ACC2 till basstationen BS21. Om accessen lyckas 'tilldelar basstationen BS21 en trafikkanal TCH2. Därefter utföres uppkopplingen av de båda delförbindelserna CONl och CON2 till abonnentapparaten AB2 på det sätt som beskrivits i föregående utföringsexempel i anslutning till figur 2. Detta innefattar sålunda att registertonen RT och telefonnumret NR2 överföres på trafikkanalen TCH2. Telenätet RLLl med de två basstationerna BS2 och BS21 i cellen Cl har fördelen att abonnentapparaten AB1 med ökad säkerhet kan upprätta förbindelse via det publika telenätet PSTN. 8SC855- Ytterligare ett alternativt utföringsexempel skall beskrivas i anslutning till figur 7. Denna figur visar ett publikt, ledningsburet telenät PSTN2, till vilket abonnentapparaten AB2 är ansluten, ett radioburet telenät RLL2, till vilket abonnentapparaten AB1 är ansluten. Telenätet PSTN2 omfattar liksom tidigare den första växeln VXI och den andra växeln VX2 och dessutom en växel VX4. Denna växel är ansluten till den andra växeln VX2 och kan också vara ansluten till ytterligre växlar i telenätet PSTN. Växeln VX4 är uppbyggd på samma sätt som växeln och VX2 med en kopplingsenhet, en logikenhet och en kodsändare/mottagare. Dessa växlar har i sin respektive logikenhet en autenticeringsenhet AF, som i detta 10 15 20 25 30 35 15 504 356 utföringsexempel är visad för växeln VX2. Den andra växeln VX2 är liksom tidigare ansluten till radiobasstationen BS2 och växeln VX4 är ansluten till en radiobasstation BS2A. Det radioburna telenätet RLL2 omfattar basstationerna BS2 och BS2A samt radioenheten RA1 till vilken den första abonnentapparaten AB1 är ansluten.

Radiostationen MS1 kan fä access till basstationen BSZA om det inte är möjligt att med anropet från abonnentapparaten AB1 få sig tilldelad trafikkanalen TCH1 mellan basstationen BS2 och radiostationen MSI. Radiobasstationen BS2 kan exempelvis vara helt upptagen eller vara behäftad med något tillfälligt fel. Ett problem som kan uppstå i denna situation är att kontrollera autenticiteten hos den anropnde abonnentapparaten ABl, det vill säga kontrollera att abonnentapparaten verkligen får utnyttja telenätet PSTN2. Det förutsättes i föreliggande utföringsexempel att den autenticeringsmetod utnyttjas, som finns beskriven i den internationella patentansökningen PCT/SE94/01121. Problemet uppstår då en identitetsbeteckning ESN för abonnentapparaten AB1 är krypterad med en räknare och att det i växeln VX2 finns en räknare som måste delta i kontrollen av abonnentens autenticitet.

Det är då nödvändigt att samtalet kopplas via den andra växeln VX2 trots att gjort access till radiobasstationen BSZA, Problemet med autenticering är tidigare känt och har även kända lösningar. Exemplet med autenticering visar emellertid att det kan vara nödvändigt att alltid koppla ett samtal, som kommer från vissa abonnenter, via en bestämd nod i telenätet. radiostationen MSI som är förbunden med växeln VX4.

Uppkoppling av en förbindelse från abonnentapparaten AB1 till abonnentapparaten AB2 utföres på följande sätt. Den första delen av uppkopplingen sker sä som beskrivits i anslutning till figur 2. Abonnentapparaten avger' klyksignalen HS när telefonluren avlyftes. Styrenheten ADl avger adressen B2 och sändordern S2 till radiostationen MS1, vilken begär access. Accesskanalen ACC upprättas till basradiostationen BS2A och adressen B2 översândes krypterad pâ accesskanalen ACC tillsammans med en terminalidentiteten ESNK. En förbindelse etableras till växeln 10 15 20 25 30 35 504 356 16 VX4, vilken tar emot adressen B2. Eftersom adressen B2 pekar ut växeln VX2 uppkopplas en förbindelse CON3 till denna växel.

Autenticeringsfunktionen AF mottar den krypterade terminal- identiteten ESNK och kontrollerar autenticitet. Om autenticeringen visar att abonnentapparaten AB1 har tillträde till telenätet PSTN2, kopplar radiobasstationen BS2A upp trafikkanalen TCHl så att den första förbindelsen CONl blir komplett. Därefter utföres kopplingen såsom beskrivits ovan i anslutning till figurerna 2 och 4. Kodsândaren/mottagaren 22 i växeln VX2 sänder registertonen RT över trafikkanalen TCH1 till abonnenten börjar nummertagningen av abonnentapparatens ABl abonnentapparaten AB1, telefonnumret NR2 som överföres till kopplingsenheten 20 i växeln VX2, denna växel etablerar den andra förbindelsen CON2 till den andra abonnentapparaten AB2 med hjälp av den första växeln VX1, ringsignalen RS2. När abonnenten vid lyfter telefonluren avges vilken avger abonnentapparaten A82 den andra klyksignalen HS2, vilken mottages av kopplingsenheten 20 i vilken förbindelserna CON1 och CON2 förbindes med varandra.

Radioenheten RAl i figur 2 visas något mera i detalj i figur 8.

Styrenheten AD1 minnet 12 även en ringsignalgenerator 51, en "accessgenerator“ 53. Abonnentapparaten ABl är visad dels med sin klyka 54 ansluten till en klykkontakt 55, dels med en ringklocka 56. Klykkontakten S5 är förbunden med klyksignaldetektorn 52 via en tvàtrádsförbindelse 57 och ringsignalgeneratorn 51 är förbunden med ringklockan 56, Mottagaren PGl är förbunden med ringsignalgeneratorn 51 och genom en streckad förbindning 58 är visat ett alternativ, där ringsignalgeneratorn. förbundna med förutom klyksignaldetektor S2 och en innehåller också via förbindelsen 57. radiostationen MSI är förbunden med "Accessgeneratorn" 53 har mottagaren PGl, med klyksignaldetektorn 52 och med minnet 12. 53 har en utgång som är förbunden med ingångar som är "Accessgeneratorn" radiostationen MS1. Talkretsar och anordningar för tonsignalgenerering' är' helt konventionella och visas inte i figuren. Också kända kretsdetaljer i abonnentapparaten ABl har utelämnats. 10 15 lv 504 356 Klyksignaldetektorn 52 avkánner klyksignalen HS och avger en motsvarande signal till "accessgeneratorn" 53. Denna detekterar om alerteringssignalen AS har avgivits från mottagaren PG1 och om så inte är fallet hämtar "accessgeneratorn“ adressen B2 frán minnet 12, lägger till sändordern S2 och avger signalerna till radiostationen MS1. anslutning' till figurerna 2, 4 och 5 enligt den amerikanska Enligt denna standard I utföringsexemplet i utfördes radiosignaleringen mobiltelefonstandarden EIA/TIA IS-54. utnyttjas endast accesskanalen ACC för att trafikkanalen TCH1. Enligt andra standarder, exempelvis enligt den europeiska mobiltelefonstandarden GSM, utnyttjas en accesskanal för att sätta upp en signaleringskanal, vilken i sin tur utnyttjas för att sätta upp en trafikkanal på vilken ett sätta upp samtal kan föras.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 504 356 18 PATENTKRÄV

1. Förfarande för att i ett telenät (RLL, PSTN) uppkoppla en förbindelse mellan en (AB1) och (AB2) abonnentapparat, vilket telenät omfattar: - en radioenhet (RA1) som omfattar en huvudsakligen stationär första en andra radiostation (MS1) och en därtill ansluten styrenhet (AD1), vilken radioenhet (RA1) är ansluten till den första abonnentapparaten (AB1):och - åtminstone en radiobasstation (BS2) ansluten till en ledningsbunden del (PSTN) av telenâtet; varvid uppkopplingen av förbindelsen (CON1+CON2) begäres från den första abonnentapparaten (AB1) och förfarandet omfattar: - avgivande av en kiyksignal (HS) från den första abonnent- apparaten (AB1) till styrenheten (AD1); signaleringskanal mellan den huvudsakligen (MS1) och radiobasstationen (BS2) i beroende av klyksignalen (HS): - upprättande av en första förbindelse (CON1) mellan den första abonnentapparaten (AB1) och den ledningsbundna delen (PSTN) av telenâtet i beroende av en på signaleringskanalen överförd order, innefattande upprättande av en trafikkanal (TCHl) mellan den (MS1) och (ACC) radiostationen - upprättande av en stationära huvudsakligen stationära radiostationen radiobasstationen (BS2)ï - översändande av en registerton (RT) från den ledningsbundna delen (PSTN) av' telenâtet 'till den första abonnentapparaten (AB1), vilket översändande utföres via trafikkanalen (TCH1)ï - överförande av ett abonnentnummer (NR2) från den första abonnentapparaten (ABI) till den ledningsbundna delen (PSTN) av telenâtet, (NR2) hör till den andra abonnentapparaten (AB2) och överföres via trafikkanalen (TCHl): - upprättande av en andra förbindelse (CON2) ledningsbundna delen (PSTN) av telenâtet abonnentapparaten (AB2) i beroende av abonnentnumret (NR2); och - sammanbindning av de båda förbindelserna (CON1, CON2) i den nämnda ledningsbundna delen av telenâtet (PSTN). vilket abonnentnummer mellan den och den andra 10 15 20 25 19 5-04 356

2. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid telenätet omfattar åtminstone två radiobasstationer (BS2, BS21) som är anslutna till den ledningsbundna delen (PSTN) av telenâtet och förfarandet omfattar: - begäran från radiostationen (MS21) om en trafikkanal (TCH1) som går till en av radiobasstationerna (BS2): - indikering av att den begärda trafikkanalen (TCHl) är upptagen; - begäran från radiostationen (MS2l) om«en alternativ trafikkanal som går till en alternativ av radiobasstationerna (BS21): och - tilldelning av den alternativa trafikkanalen (TCH2).

3. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, varvid radiobasstationen (BS2) är förbunden med åtminstone en växel (VX2, VX4) i den ledningsbundna delen (PSTN, PSTN2) av telenâtet och förfarandet ytterligare omfattar: - utläsning av en adress (B2) från ett minne (12) i styrenheten (AD1) i beroende av klyksignalen (HS), vilken adress (B2) utpekar en av de nämnda växlarna (VX2, VX4): - överförande av adressen (B2) genom den på signaleringskanalen (ACC) överförda ordern och - etablerande av en förbindelse mellan radiobasstationen (B82) och den nämnda växeln (VX2) i beroende av adressen (B2).

4. Förfarande enligt patentkrav 1, 2 eller 3, varvid den första abonnentapparaten (AB1) är utrustad med en knappsats (13) för nummertagning genom omfattar att överförandet av abonnentnumret (NR2) över trafikkanalen (TCH1) utföres siffra för siffra efterhand. som siffrorna tages på tonval och förfarandet knappsatsen (13). 10 15 20 25 30 35 504 356 20

5. Anordning i ett telenät (RLL, PSTN) för att uppkoppla en förbindelse mellan en första (AB1) (AB2) abonnentapparat, vilket telenät omfattar: (RAI) som är ansluten till den och en andra - en radioenhet första abonnentapparaten (ABl): - åtminstone en radiobasstation (BS2) ledningsbunden del (PSTN) av telenâtet; och - en växel (VX2) i den ledningsbundna delen av telenâtet (PSTN) med en kodsändare/mottagare (22) och en kopplingsenhet (20): och vilken anordning omfattar: - en huvudsakligen stationär radiostation (MS1) och en därtill ansluten styrenhet (A01) i radioenheten (RA1); och - ett minne (12) i styrenheten (AD1) för lagring av en adress (B2) till den nämnda växeln (VX2): varvid - styrenheten (AD1) är anordnad att i beroende av en klyksignal (HS) från den första abonnentapparaten (AB1) dels beordra radiostationen (MSI) att begära en signaleringskanal (ACC) till (BS2), dels adressen (B2) till radiostationen (MS1); ansluten till en radiobasstationen avge - radiobasstationen (BS2) är anordnad att dels upprätta en förbindelse till den nämda växeln (VX2) signaleringskanalen (ACC) överförda adressen (B2), dels etablera en trafikkanal (TCH1) till radiostationen (MS1), så att en första förbindelse (CON1) mellan den första abonnentapparaten (A31) och växeln (VX2) är komplett: - kodsändaren/mottagaren (22) är anordnad att avge en registerton (RT) över trafikkanalen (TCH1) till den första abonnentapparaten (ABl): - den första abonnentapparaten (A81) är anordnad att vid nummertagning avge ett abonnentnummer (NR2) hörande till den andra abonnentapparaten (AB2), vilket nummer överföres över den nämnda första förbindelsen (CON1): och i växeln (VX2) är anordnad att dels etablera en (CON2) till den abonnentapparaten (AB2) i beroende av abonnentnumret (NR2), dels sammanbinda den (CON1) förbindelsen (CON2) i beroende av en klyksignal (H52) från den i beroende av den på - kopplingsenheten (20) förbindelse andra andra första förbindelsen med den andra andra abonnentapparaten (AB2). 10 15 21 504 356

6. Anordning enligt patentkrav 5, varvid styrenheten (ADl) omfattar en logikenhet (11), vilken är anordnad att dels hämta adressen (B2) från minnet (12), dels avge adressen (B2) tillsammans med en sändorder (S2) till radioenheten (MS1).

7. Anordning enligt patentkrav 5 eller 6, varvid åtminstone tvá (BS2,BS2l; BSZA) är anslutna till den ledningsbundna delen av telenätet (PSTN, PSTN2) och radiostationen (MSl) är anordnad att i beroende av en sândorder (S2) från styrenheten (ADl) dels begära en trafikkanal (TCHl) från en av basstationerna (BS2), dels vid upptagen trafikkanal begära en alternativ trafikkanal (TCH2) från en alternativ av radiobasstationerna (BS2l: BSZA). radiobasstationer

8. Anordning enligt patentkrav 5, 6 eller 7, varvid den första abonnentapparaten (AB1) är utrustad med en knappsats (13) för nummertagning genom tonval och radioenheten (RAl) år anordnad att överföra abonnentnumret (NR2) över trafikkanalen (TCH1, TCH2) siffra för siffra efterhand som siffrorna tages på knappsatsen (13).