SE469595B - Anordning foer termisk soenderdelning av ett raamaterial - Google Patents

Description

469 595 vars övre ände är anordnad vid reaktorkammarens utlopp, leds gaserna ner i vätskebadet, i vilket vätskebad nämnda huvudsakliga separering sker.

Genom en efterbehandling av vätskan i vätskebadet kan de oorganiska beståndsdelarna återvinnas för förnyad användning. Även gasen efterbehandlas innan den utnyttjas som bränsle. I sistnämnda efterbehandling ingår värmeväxling av de brännbara gaserna för utvinnande av den fysiska värme (termiska energi) de innehar, samt skrubberbehandling.

För att undvika problem till följd av avsättningar genom stelnad smälta vid reaktorkammarens utlopp samt skydda fallrörets insida mot såväl kemikalieangrepp som hög temperatur tillsätts vätska.

Ytterligare ett arrangemang i anslutning till reaktorkammarens utlopp utgörs av kylslingor som finns anordnade på utsidan av bottenkonan.

Det är för fackmannan uppenbart att dessa båda arrangemang är relativt omfattande och kostnadskrävande genom erforderliga separata pump-, rörlednings- och styrsystem varför man helt önskar undvika dessa.

Lösning och fördelar Det är ett ändamål med följande uppfinning att framtaga en reaktor vid vilken ovannämnda nackdelar elimineras, d v s en reaktor som ej uppvisar speciella arrangemang bestående av rör- ledningar, pumpar och reglerutrustning för vätsketillförsel inuti fallröret respektive kylning av bottenkonen av reaktorkammaren.

Ovannämnda ändamål uppnås med hjälp av en anordning för termisk sönderdelning av ett råmaterial, företrädesvis en från massa- tillverkning erhållen avlut, varvid den därvid bildade gas- strömmen passerar genom ett vätskebad, vilken anordning omfattar s. 469 595 en reaktor med en kammare för nämnda termiska sönderdelning och en separeringszon omfattar ett hölje för nämnda vätskebad och ett i anslutning till kammarens utlopp anordnat fallrör vars utlopp mynnar i nere nämnda vätskebad k ä n n e t e c k n a d a v att det någonstans ovanför ytnivån hos nämnda vätskebad i nämnda fallrör eller i väggen av nämnda reaktorutlopp eller mellan reaktorutloppet och fallröret finns anordnat åtminstone en öppning, företrädesvis av reglerbar storlek, vilken under drift gör att fallrörets inre kommunicerar med vätskan i och ikring öppningen, så att vätskan i och ikring öppningen kan strömma in i och genom fallröret.

Med hjälp av den reglerbara spalten är det alltså möjligt att reglera cirkulationsflödet i vätskebadet tack vare ejektor- påverkan från gasströmmen i fallröret, som alltså verkar på vätskan i och kring spalten. Det är således möjligt att med hjälp av denna spalt styra cirkulationsflödet så att dels en önskad bottenkonkylning erhålles och dels en önskad vätskeströmning genom fallröret erhålles. Frånsett fördelen att uppfinningen eliminerar behovet av dyrbar utrustning medger även uppfinningen den fördelen att en större vätskeströmning på insidan av fall- röret kan erhållas vilket innebär att en momentant kraftigare kylning, en s k störtkylning, av gas och smälta-droppar kan erhållas samt en förbättrad lösningsförmåga av smälta-partiklarna redan i passagen ned genom fallröret.

Andra fördelar med uppfinningen är att den förbättrade cirkula- tionen ger en mera snabb och effektiv kylning av gasen samt att inkrusterbildningar motverkas. Vidare motverkas och/eller elimi- neras med största sannolikhet uppkomsten av “fumes" (mycket små partiklar 0,1-1./¿nU eftersom gasen med kemikalieinnehåll genom vätsketillförseln kyles och vätes omedelbart efter reaktorut- loppet vilket leder till momentan kondensering resp. absorption av ingående Natrium. 469 595 Kort figurbeskrivning I det följande kommer uppfinningen närmare att förklaras med hänvisning till de bifogade figurerna, i vilka: figur 1 figur 2 figur 3 figur 4 figur 5 figur 6 figur 7 figur 8 figur 9 visar en reaktor enligt känd teknik i genomskärning schematiskt visar den undre delen av en reaktor omfattande en anordning enligt uppfinningen, visar den undre delen av en reaktor anordnad med en första utföringsform av en anordning enligt uppfinningen, visar en föredragen utföringsform av en anordning enligt uppfinningen, visar en alternativ utföringsform av en anordning enligt uppfinningen, visar ett modifierat utförande av en anordning för förgasning av svartlut, visar ytterligare en alternativ utföringsform, visar en gas/vätskeskrubber ämnad kunna tillkopplas en reaktoranordningen enligt uppfinningen, och visar en ytterligare gas/vätskeskrubber- anordning. 5_ 469 595 I figur 1 visas en genomskärning i vertikalled av en känd reaktor 1 för förgasning av svartlut. Reaktorn omfattar en övre del 1A med en kammare 3 inuti vilken termisk sönderdelning av den genom inloppsdelen 2 tillförda svartluten sker. Vid denna termiska sönderdelning framställs en gas G innehållande finfördelade oorganiska smälta partiklar. Denna gas utträder sedan genom kammarens 3 nedre utloppsmynning 5. Reaktorns 1 nedre del 1B utgör en kyldellösnings- respektive separeringsdel för den ur utloppsmynningen 5 utströmmande heta gasen med oorganiskt partikelinnehåll.

Den nedre delen 1B omfattar ett hölje 8B inuti vilket ett vätskebad 7 upprätthålls. Gasen 8 föres ned i vätskebadet 7 medelst ett fallrör 6 som finns anordnat med sin övre ände vid kammarens 3 utloppsmynning 5. Gasen leds ned i vätskebadet genom att fallrörets mynning 6A mynnar under vätskebadets ytnivå 7A. I vätskebadet 7 tvingas gasen att röra sig längs en given bana med hjälp av ett stigrör 15 som är anordnat utanför fallröret 6. I vätskebadet 7 kyls gasen och de oorganiska beståndsdelarna löses i vätskan och frânskiljes gasen. Den sålunda renade gasen leds sedan ut ur reaktorn 1 via en rörledning (ej visad). Inloppet till sistnämnda rörledning finns anordnat i reaktorns undre del 1B någonstans ovanför vätskebadets yta 7A.

I figur 2 visas en principskiss över en anordning enligt upp- finningen. Den yttre streckade linjen indikerar reaktorns botten- del 1B, inuti vilken vätskebadet 7 återfinns. Vidare visas den undre delen av en keramiskt fodrad reaktorkammaren 3, dess bottenparti 4 och speciellt dess utloppsparti 5. Detta parti 5 består av en konisk övre del 11 vid vilken finns anordnat en cylindrisk mynningsdel 12. Koaxiellt i förhållande till nämnda utloppsparti 5 finns anordnat ett fallrör 6. Fallrörets övre parti är cylindriskt och anordnat omlottliggande i förhållande till den cylindriska delen 12 hos utloppspartiet 5. Mellan fallröret 6 och mynningspartiet 12 bildas en ringformig spalt 9.

Genom att kunna förflytta fallröret 6 i vertikalled kan spalt- 469 595 6_ storleken regleras. I ett övre extremläge anligger därvid fall- rörets 6 övre ände mot utsidan av det koniska partiet 11 av kammarens utloppsparti 5 så att ingen spalt finns mellan dessa båda delar. Genom en förflyttning av fallröret neråt ifrån detta extremläge kan alltså spaltstorleken successivt ökas.

Genom ejektorverkan från de genom mynningspartiet 5 utträdande gaserna kommer vätskan i och kring spalten att påverkas att cirkulera, enligt Venturi-effekten som är att härleda ur Bernoullis ekvation. Genom att dessutom anordna ett stigrör 15 utanför fallröret 6 erhålles dessutom en s k "mammutpumpeffekt" som skaper en i vätskebadet mycket gynnsam cirkulation, så att de utträdande gaserna snabbt kyles och de oorganiska partiklarna därvid frånskiljes. Genom att reglera ringspalten kan man alltså reglera flödet hos vätskan i vätskebadet så att en önskad del- mängd flödar in i fallröret 6 och en annan önskad delmängd flödar upp längst utsidan på bottenkonen 4 av reaktorkammaren 3, såsom indikerats av de inritade flödespilarna.

I figur 3 visas en föredragen utföringsform av bottendelen 1B av en reaktor enligt uppfinningen. Således visas den nedre delen av reaktorkammaren 3 och dess mynningsparti 5 som finns anordnat koncentriskt i förhållande till det koniska bottenpartiet 4. Runt omliggande vid mynningens ände finns anordnat ett ringformigt element 5A som uppvisar ett U-formigt tvärsnitt och som är så positionerad att skänklarna i allt väsentligt utsträcker sig längs centrumlinjen 10 för reaktorn 1. Genom krökningen i botten- partiet hos detta U-formiga ringelement 5A formas en begräns- ningsyta 11 som bestämmer spaltstorleken 9 i förhållande till den övre kanten av fallröret 6. Den yttre skänkeln 13 hos det U- formiga elementet 5A formar en kragliknande del som fördelar det mellan fallröret 6 och stigröret 15 uppâtstigande vätskeflödet i en ström som leder in i fallröret 6 och en ström som leder upp mot det yttre bottenpartiet 4 av förgasningskammaren 3. Hur mycket av flödet som går den ena eller andra vägen bestäms i första hand av spaltstorleken samt hastigheten hos den ut- strömmande gasen och rådande tryckförhållande. Spaltstorleken 7_ 469 595 bestäms, såsom redan har beskrivits, genom att fallröret 6 är rörligt anordnat (ej visat) längs centrumlinjen 10.

I detta exempel erhålles en mycket gynnsam strömning för kylning av bottenkonen 4 tack vare ett kragelement 16 som anordnats ovanpå stigröret 15. Detta kragelement 16 utsträcker sig en väsentlig del längs bottenkonan med ungefär samma konocitet som bottenpartiet 4. På detta vis tvingas vätskan att flöda upp längs bottenkonan 4. För gasuttaget 17 finns anordnat en rörledning 17 vars inlopp mynnar i en ficka 18 mellan den vid stigröret 15 anordnade kragen 16 och en vid dennas övre ände nedåtriktad fläns 16A. Tillsättning av ny vätska sker lämpligen genom ett inlopp 26 som finns anordnat mynnande i närheten utav den nedre ringspalten mellan stigröret 15 och fallröret 6. Uttag av vätska från vätske- badet 7 göres lämpligen via ett uttag 27 som är anordnat vid nedre delen av bottenpartiet.

Såsom antyds av pilarna kommer de ur kammaren 3 utträdande gaserna att utträda ur mynningspartiet 5 och därvid påverka ringspalten 9, mellan fallröret 6 och det ringformiga elementet 5, så att ett undertryck uppstår i området kring spalten (Venturi-effekt) vilket påverkar vätska från vätskebadet att strömma in inuti fallröret 6. Mängden och fördelningen regleras härvid genom att reglera spaltstorleken som i sin tur regleras genom att höja respektive sänka fallröret 6. De ur kammaren 3 utträdande gaserna med oorganiskt innehåll kommer därvid att redan i fallröret 6 börja blanda sig med vätska och en snabb- kylning respektive separering av gasen påbörjas samtidigt som avsättningar på insidan av fallröret 6 undvikes. Såsom redan angivits motverkar dessutom denna tillsättning av vätska i det optimala fallet uppkomsten av "fumes“. När väl gasen nått fall- rörets 6 nedre ände kommer den att vända upp och stiga uppåt längs ringspalten som bildas mellan fallröret 6 och stigröret 15.

Härvid kommer också gasen att suga med en del vätska från ut- rymmet utanför stigröret 15 (“mammutpumpeffekt“), d v s vätska sugs in utifrån och in i stigröret 15 genom att vätskan dras ner och in under stigrörets undre kant, vilken kant befinner sig på 469 595 s. en lägre nivå än motsvarande kant hos fallröret 6. Med hjälp av den uppåtstigande gasen och den därmed blandade vätskan erhålles kylning av bottenkonen 4. Slutligen hamnar den renade gasen i gasfickan 18 och strömmar ut via gasutloppet 17.

I figur 4 visas ett föredraget utförande av uppfinningen, som är något modifierat i förhållande till vad som visas i figur 3, varvid i stället för en kragförlängning på stigröret 15 en separat kragskärm 18 anordnas vid bottenpartiet 4 av reaktorn.

Gasutloppet 17 kan med hjälp av detta utförande anordnas direkt i manteln 8 på en nivå ovanför förutnämnda krage 18. Vidare visas i figur 4 hur ett fallrör 6 på ett föredraget vis kan anordnas att vara höj- och sänkbart. En spindel 22 med ett manöverorgan 24 är fixerad längs centrumlinjen 10 med hjälp av en packbox 23 i bottnen. Spindeln 22 är i ingrepp med en mutter 20 som finns fixerad inuti fallröret 6 med hjälp av stag 21 i närheten av fallrörets 6 undre ände. På insidan av fallrörets övre ände finns anordnat styrlinjaler 25 vilka först och främst har en centrerande uppgift men även förhindrar att fallröret roterar kring centrumlinjen 10. Genom att vrida på manöverorganet 24 kan man således förflytta fallröret 6 uppåt respektive nedåt.

I figur 5 visas enligt ett alternativt utförande att kragen 18 kan anordnas direkt vid det ringformiga mynningselementet SA, varvid erhålles en förutbestämd uppdelning av cirkulationsflödet i ett yttre och ett inre för snabbkylning i fallröret 6.

Vidare visas att fallröret 6 är uppdelat i en fixerad del 26 (antingen fixerad vid stigröret 15 eller manteln 8) samt en rörlig, övre del 6A. Tack vare detta arrangemang kan den undre kanten hos fallröret 6 alltid hållas på ett optimalt avstånd med avseende på stigrörets undre kant, oberoende av optimal spalt- bredd vid reaktormynningen 5. Dessutom erhålles på ett relativt enkelt vis en centrering av den rörliga fallrörsdelen 6A. a 469 595 I figur 6 visas ett modifierat utförande av ett fallrör enligt uppfinningen varvid fallröret 6 är fixerat i förhållande till övriga delar ämnat för extern vätsketillförsel med störtkylning genom en dysring 27 som matas med vätska via en utifrån kommande ledning 28. Kylningen av bottenkonen 4 åstadkommes dock även i detta exempel i enlighet med vad som tidigare beskrivits.

Såsom tidigare påpekats är ett av syftena med uppfinningen att förbättra lösningsförmågan av de oorganiska partiklarna i bränngasen på ett kontrollerbart sätt. I figur 7 visas ett utförande som har som syfte att ytterligare förbättra denna förmåga. Stigröret 15 är i närheten av dess mittparti utformat så att genomflödesarean längs ett begränsat parti 15A är väsentligt mindre än vid övriga partier av mellanrummet mellan stigrör 15 och fallrör 6. Denna utformning forcerar fram en turbulens som leder till en snabbare lösning och kylning av de oorganiska partiklarna i vätskan. Vidare visar figuren att man i den före- dragna utföringsformen kan förbereda för tillsättning av ytter- ligare vätska, medelst en tilloppsledningen 29 och flertalet inloppsrör 30, vid det trängre partiet 15A. För att ytterligare öka lösningsförmågan föreslås i enlighet med denna utföringsform att statiska mixerelement 31 anordnas mellan stigrör 15 och fallrör 6. Dessa mixerelement kan med fördel vara utformade i enlighet med vad som beskrivs i Chemical Engineering, July 1989, sid 137, ff "Better Absorption? Try a static mixer", dvs en statisk mixer enligt något av de fyra generella alternativen dual-blade, corrugated-plate. intersecting-bar eller helical, vilka alltså består av på speciellt vis arrangerade plattor och/eller stänger som på grund av deras inbördes orientering tvingar gasen och/eller vätskan att röra sig på ett visst vis.

Fackmannen inser att även de tidigare visade quenchanordningarna kan vara utrustade med dylika statiska mixrar ifall önskvärt.

I figur 8 visas en gas/vätskeskrubber ämnad att användas i något steg efter en tidigare beskriven reaktor i syfte att rengöra gasen till de extremt låga nivåer som är nödvändiga i samband med 469 595 10_ gasturbindrift. I likhet med quenchlösningen visad i figur 7 är denna skrubber uppbyggd med hjälp av statiska mixerelement 31.

Skrubbern består av en inloppsanordning 33 för bränngas samt en inloppsanordning 34 för vätsketillsats. Dessa båda inlopps- anordningar 33, 34 mynnar i övre änden av ett långt rör 34, 35.

Inuti detta rör finns de tidigare nämnda mixerelementen anord- nade. Skrubberns nedre del omfattar ett yttre hölje 36 inuti vilket röret 34, 35 mynnar 37, samt inuti vilket ett vätskebad 39 finns anordnat samt utloppsorgan för gas respektive vätska 42, 40 resepektive 42. Utloppsorganet 40 för gasen är ansluten till en rördel 38 vilken uppvisar öppningar ovanför vätskenivån 41 i behållaren 36. De statiska mixerelementen 31 är i den övre delen anordnade på så vis att strömningsriktningen omkastas ett flertal tillfällen medan undre delen 35 är anordnade element som kon- tinuerligt för gasströmmen genom samma rotationsriktning var- igenom erhålles att vätskan och övriga tyngre partiklar centri- fugeras utemot periferin. Skrubbern fungerar således på så vis att de heta gaserna inträder i mynningen 33 och in i den övre delen 34 av mixerröret där gaserna bringas i kontakt med en vätska, företrädesvis en alkalisk vätska för absorption av H28 under kort men intensiv kontakt. Gasen innehåller bl a H28, C02, “fumes“ och vätskedroppar. I den övre delen sker således en mixning och skrubbning varvid den oorganiska delen löses i den tillförda vätskan. I den nedre delen 35 kommer så vätska samt övriga tyngre partiklar att avskiljas gasen med hjälp av centri- fugalkraften. Denna vätska och tyngre partiklar faller sedan ner i vätskebadet 39 medan den renade och torra gasen inströmmar genom de lämpligen utplacerade mynningarna som återfinns ovanför vätskenivån 41. Därefter avdrages gasen genom ett nedtill anord- nat rör 40 och vätskan för sig genom ett andra rör 42.

I figur 9 visas ytterligare ett utförande varvid statiska avskiljar/mixer element 31 används. Här sker en första avskilj- ning av den ur reaktorn 3 utträdande gasen i första avskiljnings- parti 43 med avskiljarelement 31A. En kraftig vätsketillsats 44 sker i samband med reaktorutloppet vilken vätska kyler gasen och kondenserar ut oorganiska beståndsdelar som tillsammans med «._vf ; --.- 1L 469 595 vätskan medelst avskiljarelementen 31A tvingas rotera så att de med hjälp av centrifugalkraften avskiljs gasströmmen. Vätskan 47 uppsamlas i ett kärl 45 varifrån den kan avledas via en ledning 49, så att vätskemängden kan nivelleras. Gasen fortsätter in i ett rör 48 innehållande en skrubber med vätsketillsats 46 och mixerelement 31M, i vilken gas och vätska bringas i intensiv kontakt genom ständiga riktningväxlingar som orsakas av mixer- elementen 31M. En andra avskiljning sker därefter i ett efter- följande kärl 50, åter igen medelst avskiljningselement 31A. Den renade gasen tas sedan ut via ett rör 54 medan den avskiljda vätskan uppsamlas i en behållare 52 med frånledning 53. Vätska från denna behållare 52, liksom även från det första kärlet 45, kan med fördel användas som tillsats i något av tillflödena 44,46. Genom förfarandet kan på ett selektivt vis för en optimal kemikalieåtervinningen olika koncentrationer i de avdragna vätskorna erhållas.

Fackmannen inser att uppfinningen inte är begränsad av det ovan beskrivna utan kan varieras inom ramarna för de efterföljande patentkraven. Således är det uppenbart att spalten kan formas på annat sätt, exempelvis genom att ha fallröret 6 ledbart anordnat vid ena kanten av reaktormynningen. Ett ytterligare sätt vore att ha en rörlig hylsa anordnad utanpå fallrörets övre del och genom att flytta nämnda hylsa upp eller ned kan alltså spalten 9 mellan fallrör och mynningsparti 5 regleras. Andra tänkbara utförings- former är omlottliggande perforerade ringar vilka vid olik rela- tiv positionering exponerar olika stora genomgående öppningar som medger kommunikation mellan vätskebad och fallrörets inre. Vidare är det uppenbart att man kan använda andra sätt att förflytta fallröret på än det visade, exempelvis hydraulik, pneumatik, kugghjul och kuggstång, etc. Vidare inses att under drift avses med ytnivån 7A den huvudsakliga ytnivån 7A i vätskebadet 7, vilken p g a bubbelverkan ej utgör en plan yta.

Claims (12)

469 595 12_ PATENTKRÄV

1. Anordning för termisk sönderdelning av ett råmaterial, företrädesvis en från massatillverkning erhàllen avlut, varvid den därvid bildade gasströmmen passerar genom ett vätskebad, vilken anordning omfattar en reaktor (1) med en kammare (3) för nämnda termiska sönderdelning och en separeringszon (1B) inne- fattande ett vätske bad (7) för frånskiljning av i den ur kammaren (3) utträdande gasströmmen ingående beståndsdelar, varvid nämnda separeringszon (1B) omfattar ett hölje (8A,8B) för nämnda vätskebad (7) och ett i anslutning till kammarens utlopp (5) anordnat fallrör (6) vars utlopp (6B) mynnar nere i nämnda vätskebad (7) k ä n n e t e c k n a d a v att det någonstans ovanför ytnivån (7A) hos nämnda vätskebad (7) i nämnda fallrör eller i väggen av nämnda reaktorutlopp (5) eller mellan reaktorutloppet (5) och fallröret (6) finns anordnat åtminstone en öppning (9), företrädesvis av reglerbar storlek, vilken under drift gör att fallrörets inre kommunicerar med vätska från nämnda vätskebad (7), så att vätskan i och ikring öppningen (9) kan strömma in i och genom fallröret (6).

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda öppning (9) utgöres av en spalt och att nämnda fallrör (6) är rörligt anordnat i för- hållande till reaktorns utlopp (5) så att vid förflyttning av fallröret (6) nämnda spalt (9) av Valbar storlek skapas mellan fallrörets inlopp (6A) och reaktorkammarens utlopp (5), varvid företrädesvis fallröret (6) är rörligt anordnat väsentligen längs dess centrumlinje (10), vilken företrädesvis sammanfaller med gasströmmens huvudsakliga utströmmningsriktning. 13_ 469 5.95

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d a v att det vid nämnda utlopp (5) finns anordnat en utåtriktad yta (11) vars centrumlinje sammanfaller med centrumlinjen för fallröret (6) och vars tvärsnittsyta ökar i riktning från fallröret (6).

4. Anordning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda yta (11) är rota- tionssymmetrisk och att den vid en viss given nivå har en radie (r) som är lika stor som den inre radien hos inloppet (6A) av fallröret och att nämnda radie (r) under nämnda nivå, i riktning mot fallröret (6), längs en given sträcka (l) av centrumlinjen (10) minskat med åtminstone 5%.

5. Anordning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d a v att en omlottbildande yta (12) finns anordnad under nämnda utåtriktade yta (11).

6. Anordning enligt patentkravet 3 k ä n n e t e c k n a d a v att en krage (14) med en inåt- riktad yta (13) finns anordnad på utsidan av nämnda utlopp (5) utanpåliggande i förhållande till nämnda utåtriktade yta (11).

7. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att ett, företrädesvis fixerat, stigrör (15) anordnats utanför nämnda fallrör (6).

8. Anordning enligt patentkravet 7 k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda stigrör (15) har en övre mynning (15B) som befinner sig ovanför nämnda utlopp (5) och ovanför den huvudsakliga vätskenivån (7A) av nämnda vätskebad (7). 469 595 1,

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d a v att kammarens bottenparti (4) företrädesvis är koniskt utformat och ämnat att kylas, varvid nämnda stigrör (15) är utformat medelst en övre del som påverkar av gasströmmen pådriven cirkulerande vätska att åtminstone delvis kyla nämnda bottenparti (4).

10. Anordning enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda övre del av stigröret (15) utsträcker sig längs en väsentlig del, företrädesvis till ovanför halva höjden, av nämnda bottenparti (4) och att uttag av gas då göres i en ficka (17) som bildas mellan nämnda övre del av stigröret (15) och en nedåtriktad fläns (16) eller att gasuttaget göres ovanför stigrörets övre kant (15B) varvid en krage (18) finns anordnad mellan ett uttag (17) för gasen och nämnda övre kant (15B).

11. Anordning enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d a v ett mellan fallröret (6) och nämnda höljesbotten (8B) anordnat centrerande och lägespåverkande medel (20,21,22,23,24) samt på insidan av fallrörets övre ände anordande utskjutande centrerande organ (19), åtminstone tre till antalet, inre begränsningsytor (11,12) som avgränsar nämnda spalt (9).

12. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v en i serie därmed kopplad skrubberanordning vilken innefattar statiska mixerelement 31.