SE468172B - Anordning foer materialavlaegsnande bearbetning av vaesentligen vertikala materialskikt och foerfarande foer renovering av skadade, vaesentligen vertikala, baerande konstruktioner - Google Patents

Description

468 172 1 àterställes. Innan stämpningen kan avlägsnas måste betongen tillåtas hárdna i erforderlig grad eftersom annars pelarens eller konstruktionens bärighet skulle kunna vara otillfredsställande: det är nämligen normalt vid renovering av här aktuella pelare och konstruktioner nödvändigt att avlägsna material kring pelarens eller konstruktionens hela omkrets till ett djup som kan variera från fall till fall men som ofta är relativt stort. Kravet på stämpning under renoveringens utförande innebär ofta att det blir nödvändigt att avbryta användningen av det byggnadsverk som bäres av pelarna eller konstruktionerna, vilket ger upphov till bety- dande avbräck.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att anvisa en anordning och ett förfarande som gör det möjligt att bearbeta respektive renovera väsentligen vertikala materialskikt på konstruktioner sådana som pelare och. dylikt pá ett. rationellt och effektivt sätt, varvid med avseende på förfarandet speciellt åsyftas att sådana åtgärder som stämpning skall kunna undvikas eller åtmins- tone reduceras vad det gäller omfattningen.

Syftet med uppfinningen uppfylles närmast genom de särdrag som definieras i de efterföljande patentkraven 1 och 11.

Den uppfinningsenliga anordningen möjliggör således att bearbet- ningen av det väsentligen vertikala materialskiktet kan ske ytterst effektivt genom högtrycksvätskestrálen under det att den strålröret bärande vagnen rör sig fram och åter längs styrningen och dessutom förflyttas i höjdled.

Fördelaktiga vidareutvecklingar av den uppfinningsenliga anord- ningen framgår av de osjälvständiga patentkraven 2-10.

Det uppfinningsenliga förfarandet enligt krav 11 innebär att renoveringen av de skadade konstruktionerna eller pelarna ratio- nellt låter sig utföras i den definierade bearbetningssekvensen, enligt vilken bearbetningen av den skadade ytan uppdelas i två eller flera bearbetningsoperationer och den yta som bearbetas inom ramen för en viss operation àterställs genom materialpågjut- ning eller -injektering innan en ytterligare bearbetningsopera- tion på en ytterligare 'skadad yta' utföres. Målsättningen med denna bearbetningssekvens skall vara att det byggnadsverk som uppbäres av den bärande konstruktionen eller pelarna under renoveringens förlopp skall kunna vara helt eller åtminstone delvis i normal användning utan behov av någon stämpning eller uppstödning eller i vart fall med väsentligt reducerad sådan.

Ytterligare särdrag och fördelar hos uppfinningen kommer att framgå av följande detaljerade beskrivning.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Under hänvisning till bifogade ritningar följer nedan en närmare beskrivning av ett såsom exempel anfört utförande av uppfin- ningen.

På ritningarna är Fig 1 en schematisk sidovy av den uppfinningsenliga anordningen, Fig 2 en vy illustrerande anordningens styrning i vy ovanifrån och anbragt kring en pelare, Fig 3 en schematisk vy illustrerande en möjlig bearbetningssek- vens, Fig 4 en sidovy som illustrerar hur bearbetningen kan utföras på en pelare och Fig 5 ett kopplingsschema illustrerande anordningens drivning. 468 172 DETALJERAD BESKRIVNING Av FÖREDRAGET UTFÖRANDE Den uppfinningsenliga anordningen innefattar en generellt med 1 betecknad bärare, en på bäraren anordnad styrning 2, en utmed styrningen fram och åter rörlig vagn 3, som bär ett stràlrör 4 för att rikta en högtrycksvätskestråle mot det aktuella material- skiktet, som i Fig 1 tänkes bestå av mantelytan 5 hos en pelare 6, minst ett första drivorgan 7 för- drivning av' bäraren 1 i höjdled i och för förflyttning av styrningen 2 utmed pelaren 6 och minst ett andra drivorgan 8 för drivning av vagnen 3 utmed styrningen 2.

Högtrycksvätskan som tillförs till strålröret 4 är i regel vatten. Högtrycksvätskan levereras till strålröret 4 via en icke visad ledning från en högtryckskälla 9, som, som kommer att förklaras nedan, kan vara anordnad på ett fordon 10.

Bäraren 1 innefattar en del ll som har karaktären av en andra vagn, som är rörlig i höjdled utmed en väsentligen vertikal rörelsebana 12. Ehuru i exemplet den utmed styrningen 2 illustre- rade vagnen 3 'tänkes vara försedd med rullar eller dylikt för löpande på partier av styrningen 2 må påpekas att en sådan utformning icke är nödvändig; vagnen 3 skulle också kunna vara anordnad att glida längs styrningen 2 eller överhuvudtaget röra sig utmed denna på andra sätt, t ex via luftkuddar, i magnetiska fält eller dylikt. Begreppet vagn i samband med den med 3 beteck- nade detaljen skall således tolkas i vid bemärkelse. Motsvarande överväganden äger giltighet i samband med den utmed rörelsebanan 12 rörliga vagnen 11.

I exemplet tänkes vagnens 3 drivning utmed. styrningen 2 vara àstadkommen genom att styrningen 2 uppvisar en kuggbana 13 med vilken ingriper ett på vagnen 3 anordnat kugghjul, som är anord- nat att försättas i rotation medelst drivorganet 8. Andra i och för sig kända drivningsprinciper kan emellertid komma till användning och motsvarande överväganden gäller för den utmedi rörelsebanan 12 rörliga vagnen 11. o. -b o\ CO __) \a na Kollektivt med 14 betecknade medel finnes för inbördes förbind- ning av vagnen 11 och styrningen 2. Dessa förbindningsmedel innefattar organ 15-21 anordnade att förläna styrningen rörlighet i väsentligen horisontell riktning relativt vagnen 11. Med begreppet "rörlighet" avses här inställbarhet, d v s att inställ- da relativlägen avses bli bibehållna intill dess att förnyad inställning utföres. Som emellertid påpekas nedan kan också begreppet "rörlighet" ha en annan och vidare innebörd.

Närmare bestämt innefattar förbindningsmedlen första organ 15-17 för att förläna styrningen 2 inställbarhet relativt vagnen 11 i en första väsentligen horisontell riktning, som sträcker sig vinkelrätt mot ritningsplanet i Fig 1, d v s väsentligen vinkel- rätt mot ett vertikalt plan gående genom centrum hos såväl pelaren 6 som rörelsebanan 12, och andra organ 18-21 för att förläna. styrningen 2 rörlighet. relativt vagnen 11 i en andra väsentligen horisontell riktning, som sträcker sig i vinkel, företrädesvis närmelsevis rät vinkel, mot den första riktningen.

Nämnda andra riktning skall närmare bestämt ha åtminstone en komposant riktad väsentligen parallellt med nämnda vertikala plan gående genom centrum hos pelaren 6 och rörelsebanan 12.

I exemplet har de första förbindningsorganen 15 och 16 karaktären av en gejdanordning, vars relativa rörelseriktning är väsentligen horisontell och rätlinjig. Närmare bestämt inbegriper förbind- ningsorganen 15 och 16 honartade organ 15 och däri mottagna hanartade organ 16 och åtminstone ett mellan dessa verkande kraftorgan 17 anordnat att driva organen 15, 16 till relativ rörelse och därmed åstadkomma rörelse av styrningen 2 relativt vagnen 11. Kraftorganet 17 skulle kunna ha vilken som helst lämplig utformning, t ex vara en hydraulcylinder.

De andra förbindningsorganen 18-21 är i exemplet utformade att möjliggöra svängning av styrningen 2 i ett vertikalt plan riktat väsentligen vinkelrätt mot den relativa rörelseriktningen vad gäller de första förbindningsorganen 15-17. Närmare bestämt uppvisar förbindningsorganen 18-21 ett första organ 18 förbundet 468 172 med vagnen 11, ett andra organ 19 förbundet med styrningen 2 och ett mellan dessa organ 18, 19 verkande kraftorgan 20 för att ombesörja relativ svângning av organen 18, 20 kring en väsentli- gen horisontell axel 21. Följaktligen kommer styrningen 2 att svängas i ett väsentligen vertikalt plan kring denna axel 21. För att uppnå vad som åsyftas med den svängbara rörligheten hos styrningen 2 kring axeln 21, nämligen en rimlig rörelsekomponent riktad väsentligen horisontellt och ut från vagnen 11 bör avstån- det mellan axeln 21 och styrningen 2 icke vara alltför litet.

I stället för de beskrivna och visade andra förbindningsorganen 18-21 skulle kunna anordnas förbindningsorgan bildande en rät- linjig relativ förskjutbarhet mellan styrningen 2 och vagnen 11 väsentligen i horisontalplanet och väsentligen vinkelrätt mot ett vertikalt plan sammanfallande med den av de första förbindnings- organen 15, 16 definierade förskjutningsriktningen.

Förbindningsmedlen 14 innefattar dessutom organ 22-24 anordnade att förläna styrningen 2 vridbarhet relativt vagnen 11 kring en väsentligen horisontell axel. Den här avsedda axeln avses vara väsentligen parallell med ett vertikalt plan sträckande sig genom pelarens 6 och rörelsebanans 12 centrum. Närmare bestämt kan förbindningsorganen 22, 23 ingå i eller bilda en så kallad svängkrans, varvid organet 22 är förbundet med vagnen 11 medan organet 23 är förbundet med styrningen 2. Dessa två organ 22, 23 är vridbara relativt varandra kring nämnda axel, som i Fig 2 ligger i ritningsplanet, och ett lämpligt kraftorgan 24 har till uppgift att åstadkomma den relativa vridningen mellan organen 22, 23. Detta kraftorgan 24 kan exempelvis vara fastgjort relativt organet 22 och vara anordnat att driva ett kugghjul ingripande med en kuggkrans på organet 23.

Vagnens 3 ändlägen utmed styrningen 2 definieras av ândlägeskom- ponenter 25 (Fig 2), som är anslutna till en för styrning av drivorganen 7, 8 anordnad styrenhet 26 (Fig 5). Ändlägeskomponen- terna 25 kan vara strömbrytare, induktiva givare eller liknande som avkänner när vagnen 3 nått ett ändläge och avger motsvarande -x Jä cm CO -à ~4 ro signal till styrenheten 26, som avger styrsignaler till drivor- ganet 8 för reversering av vagnens 3 rörelse och till drivorganen 7 för att initiera rörelse av bäraren 1. Ändlägeskomponenterna 25 är flyttbara till och fastgörbara i önskade lägen utmed styr- ningen 2.

I fallet med pelare av den art som illustreras i Fig 1-4 är det lämpligt att styrningen 2 är utformad helt eller delvis ringfor- mig i och för hel eller delvis omslutning av pelaren. I fallet med hel omslutning av pelaren avses givetvis styrningen 2 bestå av två eller flera delar som är rörliga inbördes eller demonter- bara från varandra så att styrningen 2 kan anbringas kring pelaren i fråga respektive åter avlägsnas från densamma.

Förbindningsmedlen 14 innefattar dessutom organ 27-29 för att förläna styrningen 2 inställbar rörlighet relativt vagnen 11 i väsentligen vertikal riktning. Dessa förbindningsorgan kan exempelvis vara förskjutbara relativt varandra i höjdled och därvid kan det ena organet 27 vara förbundet med vagnen 11 medan det andra 28 är förbundet med styrningen. Medel 29, t ex lås- skruvar, låskolvar eller dylikt, finns för låsning av förbind- ningsorganen 27, 28 mot relativ rörelse i det inställda läget.

Följaktligen kan genom relativ rörelse av organen 27, 28 styr- ningens 2 läge relativt vagnen 11 justeras. Lämpligt är därvid att bäraren 1 har en sådan utformning att styrningen 2 eller åtminstone strålröret 4 skall kunna gå ned utmed pelaren 6 till en nivå under den nivå 30, på vilken rörelsebanan 12 är anbragt.

Därigencml kan bearbetning av undre pelarpartier belägna under nämnda nivå 30 bearbetas, helst ända ned till eventuellt före- kommande socklar 31 eller dylikt. Den vertikala ställbarheten vad gäller förbindningsorganen 27, 28 har till ändamål att reglera hur långt under nivån 30 bearbetningen skall kunna utföras.

I exemplet illustreras hurusom förbindningsorganen 27, 28 in- griper teleskopiskt med varandra. Av Fig 2 framgår hurusom bäraren 1 i närheten av styrningen 2 kan innefatta en gaffelfor- mig ände 32, varvid vid envar av gaffeländarna är anbragt en 468 172 uppsättning av höjdjusterbarhet tillåtande förbindningsorgan 27, 28 och motsvarande làsorgan 29.

Den 'väsentligen vertikala rörelsebanan 12 är bildad. av en på fordonet 10 anordnad gejdinrättning. För att stabilisera gejd- inrättningen 12 respektive instâlla densamma i parallellitet relativt pelaren 6 kan gejdinrättningen uppvisa en stödinrättning 33 avsedd att stödja gejdinrättningen relativt pelaren 6 och en stagningsinrättning 34 fungerande mellan fordonschassit och en relativt. högt belägen punkt på gejdinrättningen 12. Särskilda kraftorgan kan finnas för att instâlla gejdinrättningen 12 i vertikalt eller eljest önskat läge. Pâ konventionellt sätt tänkes fordonet 10 uppvisa markstödjande anordningar 35 för avbärande av fordonet mot underlaget.

Förutom redan beskrivna element innefattar det i Fig 5 illustre- rade drivsystemet organ 36 för inställning av vagnens 3 rörelse- hastighet. Vid det medelst tryckfluidum, särskilt hydraulfluidum, drivna utförande som avses i Fig 5 tänkes inställningsorganet 36 utgöras av en flödesreglerande ventil i till motorn 8 hörande fluidumledningar. På i och för sig känt sätt innefattar tryck- fluidumsystemet enligt Fig 5 en pump 37 som via tryckfluidumled- ningar 38 avger tryckfluidum icke blott till motorn 8 utan även till motorn eller motorerna 7. Även i tryckfluidumtillförselled- ningen till drivorganet 7 finns en ventil 39 som genom flödesreg- lering möjliggör inställning av driftshastigheten hos det såsom tryckfluidummotor utformade drivorganet 7. Returledningar för tryckfluidum frán drivorganen 7 och 8 kan på konventionellt vis mynna i en tryckfluidumtank 40, frán vilken pumpen 37 försörjs med fluidum.

För vart och ett av drivorganen 7 och 8 finns styrorgan 41 och 42 med uppgift att starta, stoppa och riktningsomkasta drivorganens funktion. I det illustrerade tryckfluidumfallet utgörs dessa styrorgan 41, 42 av fluidumventíler, som genom schematiskt antydda förbindelser till styrenheten 26 är föremål för styrning av denna. 468 172 Styrenheten 26 är anordnad att via styrorganet/ventilen 41 styra drivorganet 7 till förflyttning en inställd sträcka när vagnen 3 når ett av sina ändlägen betingat av en ändlägeskomponent 25.

Hastigheten för denna förflyttning bestäms av styrorganet/ven- tilen 39. För att definiera den âsyftade förflyttningssträckan innehåller styrenheten 26 ett av operatören inställbart tidur, så att detta tidur bestämmer den tidsrymd, under vilken drivorganet 7 är i funktion och därmed den sträcka styrningen 2 förflyttas i höjdled.

Den beskrivna anordningen fungerar pà följande vis: när en pelare 6 skall bearbetas utförs, om så erfordras, genom grävning fri- läggning av pelarens underdel. Därefter lokaliseras fordonet 10 i adekvat läge relativt pelaren 6 och gejdinrättningen 12 reses och injusteras. Därefter anbringas styrningen 2 med därpå anbragt vagn 3 kring pelaren 2 såsom antydes i Fig 2 och styrningen 2 lokaliseras i adekvat läge relativt pelaren med hjälp av de diskuterade förbindningsorganen 14. Önskvärt är därvid att styrningen 2 lokaliseras så att dess geometriska axel väsentligen kommer att sammanfalla med pelarens 6 geometriska axel eller, uttryckt i andra ordalag, så att styrningen 2 lokaliseras på ungefärligen lika långt avstånd från pelarens 6 yta utmed hela den sträcka som skall bearbetas. Därefter bestämmer operatören genom lokalisering av ändlägeskomponenterna 25 på styrningen 2 hur lång vagnens 3 rörelsesträcka skall vara. Givet är här att vagnen 3 om så önskas kan tillåtas gå 360' runt pelaren i en fram och àtergàende rörelse. Såsom antydes i Fig 2 kan emellertid operatören inställa ändlägeskomponenterna 25 så att en mindre vinkel a än 360° för vagnens rörelse erhålls. I beroende av de aktuella driftsbetingelserna bestämmer operatören sedan medelst inställningsorganet 39 hastigheten för bärarens 1 rörelse i höjdled. Genom tidsinställning av varaktigheten av denna för- flyttning i styrenheten 26 kan den resulterande förflyttnings- sträckan bestämmas. Medelst inställningsorganet 36 bestämmer operatören vagnens 3 rörelsehastighet utmed styrningen 2. När vagnen 3 når det ena ändläget utmed styrningen 2 påverkas aktuell ändlägeskomponent 25 så att drivorganet 7 aktiveras att höja 468 172 10 vagnen 11 utmed banan 12 och vagnen 3 går nu i motsatt riktning utmed styrningen 2 intill dess att det andra ändläget nås, då en ytterligare höjning av 'vagnen 11 utmed, banan 12 sker och så vidare.

Normalt är det rekommendabelt att börja med bearbetningen vid pelarens undre ände och att allt eftersom bearbetningen fort- skrider förflytta styrningen 2 uppåt. Därvid är det lämpligt att stràlröret 4 är riktat snett nedåt.

Vid ett förfarande för renovering av pelare eller andra likar- tade, väsentligen vertikala, bärande konstruktioner utföres en beräkning' för fastställande av en. bearbetningssekvens tillåten med avseende på pelarens bärighet. Denna sekvens inbegriper åtminstone två bearbetningsoperationer vardera omfattande endast en del av den skadade ytan på en enskild pelare, varvid efter en utförd operation men innan en ytterligare utföres den i den utförda operationen bearbetade ytan àterställs genom material- tillförsel och den ytterligare operationen först utföres när det tillförda materialet härdat i för bärigheten erforderlig grad.

I normalfallet rör det sig här om materialtillförsel genom betonggjutning eller -sprutning. I Fig 3 illustreras för tydlig- hets vinnande ett tänkt fall där tre pelare 43, 44, 45 uppbär ett ovanför liggande, schematiskt antytt byggnadsverk 46, t ex ett byggnadsdäck eller en körbana fä-"ïzlä/cpardon. Om nu dessa pelare 43-45 är skadade, i regel nedtill, förfares enligt uppfinningen så att ovan antydd beräkning utföres så att bearbetningssekvensen fastställs i ändamål att kunna utföra renoveringen av pelarna utan att det ovanför varande byggnadsverket 46 måste tagas ur användning eller utan att ytterligare stämpningar eller stöd- ställningar måste anordnas för uppbärande av byggnadsverket 46 under renoveringsarbetet. Följaktligen fastställs bearbetnings- frekvensen så att blott begränsade delar av pelarna 43-45 vid varje enskilt tillfälle är försvagade genom att material avlägs- nas medelst högtrycksröret 4. Exempelvis kan i en första bearbet- ningssekvens var och en av pelarna bearbetas utmed det omkrets- i* Q) V) 468 172 11 parti som anges medelst de heldragna pilarna i Fig 3. Bearbet- ningen utföres därvid i pelarnas höjdled över så lång sträcka som erfordras, varvid bör noteras att även här hållfastighetsskäl kan motivera att arbetet uppdelas i två eller flera operationer vad avser bearbetningshöjden hos en enskild pelare med mellanliggande betonggjutning och hårdning innan resterande parti eller partier renoveras. När pelarna 43-45 renoverats utmed omkretspartierna antydda medelst de heldragna linjerna och det nygjutna betong- materialet hårdnat i tillräcklig grad kan arbetet fortskrida med en ytterligare operation, under vilken pelarna bearbetas och tillföres nytt material utmed de av de streckade pilarna antydda omkretspartierna. När väl dessa omkretspartier hårdnat och således erhållit erforderlig bärighet utföres en ytterligare bearbetningsoperation och så vidare intill dess att alla skadade ytor hos pelarna åtgärdats. Arbetet i en sådan bearbetnings- sekvens med intermittent betongpågjutning låter sig utföras ytterst rationellt medelst den uppfinningsenliga anordningen till följd av dess i synnerhet ringformiga styrning 2 och den lätt ställbara rörelsestrâckan för vagnen 3 utmed styrningen 2 med hjälp av ändlägeskomponenterna 25.

I Fig 4 illustreras hurusom, i specifika fall, bearbetningen medelst den uppfinningsenliga anordningen kan utföras på olika sätt i höjdled, såväl vad det gäller bearbetningsdjup som -vidd.

Eftersom i regel ett större antal pelare finns, såsom antydes i Fig 3, kan ett renoveringsarbete utföras rationellt och kontinu- erligt genom att den uppfinningsenliga anordningen successivt flyttas från pelare till pelare i och för utförande av erforder- lig bearbetning, som följs av betonggjutning. Arbetet kan således fortgå på rationellt vis.

I Fig 2 antydes hurusom det vore tänkbart att förse styrningen 2 med hjul eller andra komponenter för lägesdefinierande anliggning mot pelaren eller konstruktionen 6. Tanken skulle således här vara att dessa hjul 47 skulle fungera lägesdefinierande för styrningen 2 allt eftersom bäraren 1 rör sig utmed pelaren eller 468 172 12 konstruktionen. I ett sådant fall skulle förbindningsmedlen mellan styrningen 2 och vagnen 11 blott behöva vara utformade för kraftöverföring till styrningen 2 och därutöver tillhandahålla rörelsefrihet för styrningen 2 i horisontalplanet, t ex genom de beskrivna förbindningsorganen 15-21, ehuru då kraftorganen 17 och 20 skulle behöva vara i "flytläge", eller andra liknande förbind- ningsorgan. Ett utförande med sådana stödhjul 47 skulle emeller- tid, vid varierande pelardiameter, behöva innebära ställbarhet hos stödhjulen. I regel torde det därför' vara lämpligare att stödhjulen 47 undvaras och att i stället med hjälp av förbind- ningsmedlen 14 utföres sådana inställningar av styrningen 2 som erfordras för adekvat bearbetningsresultat.

Speciellt fördelaktigt är att bäraren 1 är så utformad att styrningen 2 kan lokaliseras/är lokaliserad förskjuten bort från den av förbindningsorganen 22-24 bildade, väsentligen horison- tella vridaxeln. Såsom redan påpekats gör detta att pelare kan bearbetas mycket lågt, särskilt under marknivå. Dessutom kan då, efter vridning av styrningen 2 och vidhängande del av bäraren 1 180°, bearbetning utföras på pelare vid deras översta ändar och speciellt ända upp mot av pelarna burna byggnadsverk.

Det är givet att uppfinningen icke är begränsad till det här beskrivna och visade utförandet. I exemplet är styrningen 2 visad såsom rund i motsvarighet till en väsentligen cirkulär pelare. I fallet med pelare eller bärande konstruktioner med annat tvär- snitt bör förstås att styrningen 2 kan utföras i motsvarighet därtill. Även andra modifieringar är möjliga inom ramen för uppfinningstanken. f! 'J

Claims (12)

A 13 Batggtkrav

1. Anordning för materialavlägsnande bearbetning av väsentligen vertikala materialskikt (5), särskilt på pelare (6) och dylikt, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en bärare (1), en på bäraren anordnad styrning (2), en utmed styrningen fram och äter rörlig vagn (3), som bär ett strålrör (4) för att rikta en högtrycksvätskestråle mot materialskiktet, minst ett första drivorgan (7) för drivning av bäraren i höjdled i och för för- flyttning av styrningen utmed det väsentligen vertikala material- skiktet, och minst ett andra drivorgan (8) för drivning av vagnen utmed styrningen.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att bäraren (1) innefattar en del (11) som har karaktären av en andra vagn, som är rörlig i höjdled utmed en väsentligen vertikal rörelsebana (12), och medel (14) för inbördes förbindning av vagnen och styrningen.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att förbindningsmedlen (14) innefattar organ (15-21) anordnade att förläna styrningen (2) rörlighet i väsentligen horisontell riktning relativt den andra vagnen (11).

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att förbindningsmedlen (14) innefattar första organ (15-17) för att förläna styrningen (2) rörlighet relativt vagnen i en första väsentligen horisontell riktning och andra organ (18-21) för att förläna styrningen (2) rörlighet relativt vagnen (11) i en andra väsentligen horisontell riktning, som sträcker sig i vinkel, företrädesvis närmelsevis rät vinkel, mot den första riktningen.

5. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att förbindningsmedlen (14) 468 172 14 innefattar' organ (22-24) anordnade att förläna styrningen (2) vridbarhet relativt den andra vagnen (11) kring en väsentligen horisontell axel.

6. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att förbindningsmedlen (14) innefattar tredje organ (22-24) anordnade att förläna styrningen vridbarhet relativt den andra vagnen kring en väsentligen hori- sontell axel.

7. Anordning enligt något föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att vagnens (3) ändlägen utmed styrningen (2) definieras :nr ändlägeskomponenter (25) anslutna till en för styrning av drivorganen anordnad styrenhet (26).

8. Anordning enligt något föregående krav, speciellt för bear- betning av pelare och dylikt, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrningen (2) är utformad helt eller delvis ringformig i och för hel eller delvis omslut- ning av pelaren.

9. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att förbindningsmedlen (14) innefattar- organ (27-29) för att förläna styrningen rörlighet relativt vagnen i väsentligen vertikal riktning.

10. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den väsentligen vertikala rörelsebanan (12) är bildad av en på ett fordon (10) anordnad gejdinrättning.

11. ll. Förfarande för renovering av skadade, väsentligen vertikala, bärande konstruktioner, sådana som pelare (6) och dylikt, k ä n n e t e c k n a t därav, att förfarandet utföres med hjälp av en anordning för materialavverkande bearbetning innefattande en bärare (1), en på bäraren anordnad styrning ( 2), en utmed styrningen fram och åter rörlig vagn (3), som bär ett strålrör Ü O: 15 (4) för att rikta en högtrycksvätskestràle mot konstruktionen, minst ett första drivorgan (7) för drivning av bäraren i höjdled i och för förflyttning av styrningen utmed det väsentligen vertikala materialskiktet, och minst ett andra drivorgan (8) för drivning av vagnen utmed styrningen, varvid vagnens ändlägen utmed styrningen definieras av ändlägeskomponenter (25) anslutna till en för styrning av drivorganen anordnad styrenhet (26) och styrningen är anordnad att sträcka sig utmed det materialskikt som skall bearbetas, att en beräkning utföres för fastställande av en bearbetningssekvens tillåten med avseende på konstruk- tionens bärighet, vilken sekvens inbegriper åtminstone två bearbetningsoperationer vardera omfattande endast en del av den skadade ytan, varvid efter en utförd operation men innan en ytterligare utföres den i den utförda operationen bearbetade ytan àterställs genom materialtillförsel och den ytterligare opera- tionen först utföres när det tillförda materialet härdat i för bärigheten erforderlig grad.

12. Förfarande enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t därav, att en enskild bearbetningsope- ration bringas att omfatta bearbetning av konstruktionen eller pelaren (6) blott utmed en begränsad del av dess omkrets genom att ändlägeskomponenterna (25) anbringas på styrningen (2) i motsvarighet till nämnda begränsade del.