SE457501B - Humaniserad modersmjoelkersaettning, foersatt med nukleotider och saett foer dess framstaellning - Google Patents

Description

*457 501 10 15 20 25 30 35 Trots de ansträngningar som forskare har nedlagt hittills har det varit omöjligt att finna en produkt, vars samman- sättning helt och hållet överensstämmer med modersmjölken.

Detta beror i huvudsak på närvaron av specifika mikrobe- ståndsdelar i modersmjölken, vilka även kan skilja sig från individ till individ. Ett exempel pâ dessa bestånds- delar är avsöndrade immunoglobuliner, vilka ger moders- mjölken hos varje mamma medföljande specifika antikroppar mot en rad sjukdomar. Dessa antikroppar skyddar spädbar- nen under de första månaderna av deras liv mot sjukdomar som mamman blivit angripen av.

Inom mjölkens mikrobeståndsdelar finns en annan serie av substanser, vilka är okända med avseende pâ strukturen och framför allt de fysiologiska egenskaperna.

Nukleotiderna är fundamentala substanser för livsuppehål- let eftersom de utgör strukturenheterna hos nukleinsyror, vilka komponenter är ansvariga för individens arvsanlag.

Ehuru nukleotiderna är involverade i talrika biokemiska reaktioner har man hittills icke känt till den funktion de uppfyller i mjölken. Utförda studier i syfte att klar- lägga nukleinsammansättningen hos mjölk från olika källor är icke många och är begränsade endast till en kromato- grafisk analys av nâgra enskilda prov, som inte tillåter nâgra konklusioner utan risk för fel.

Det kan på detta ställe vara lämpligt att ge nâgra förkla- ringar och motsvarigheter till ord och beteckningar som kommer att användas i det följande.

Inom ramen för föreliggande uppfinning är således uttryc- ken "humaniserad modersmjölkersättning", "modersmjölker- sättning" och "anpassad mjölk" ekvivalenta. Även uttryc- ken "humanmjölk“ och “modersmjölk" är ekvivalenta. 10 15 20 25 30 35 457 501 För identifiering av olika klasser av nukleotider använ- der man enligt vedertagen praxis deras initialer, vilka återges nedan intill deras fullständiga namn.

AMP = Adenosin-monofosfat CMP = Cytidin-monofosfat GMP = Guanosin-monofosfat IMP = Inosin-monofosfat UMP = Uridin-monofosfat ADP = Adenosin-difosfat CDP = Cytidin-difosfat UDP = Uridin-difosfat ATP = Adenosin-trifosfat UTP = Uridin-trifosfat NAD = Nikotin-adenin-dinukleotid UDPG = Uridin-difosfat-glukos UDPGa = Uridin-difosfat-galaktos UDP-N-AG = Uridin-difosfat-N-acetyl-glukosamin UDP-N-AGa = Uridin-difosfat-N-acetyl-galaktosamin GDPMan = Guanosin-difosfat-mannos GDPFuc = Guanosin-difosfat-fukos Vetenskaplig och teknologisk känd teknik.

De kvalitativa och kvantitativa skillnaderna i den kemis- ka sammansättningen hos modersmjölk och utsöndrad mjölk från andra individer har varit föremål för ständiga un- dersökningar, exempelvis vad beträffar biologiska, mikro- biologiska, immunologiska och bromatologiska egenskaper.

Vid varje tillfälle har skillnaderna bedömts pâ det pe- diatriska planet och på industrisidan inser man lämplig- heten av en ständigt närmare motsvarighet mellan moders- mjölkersättning, framställd på basis av komjölk, och rik- tig modersmjölk¿ En av de minst kända aspekterna på mjölkens biokemi är 1 ï4s1 501 10 l5 20 25 30 35 4 dess halt av nukleotider ehuru dessa biomolekyler är fun- damentala sâväl för den mellanliggande metabolismen som för energiöverföringsreaktionerna.

De undersökningar som har gjorts för att belysa nukleid- sammansättningen hos mjölk från olika källor, inklusive modersmjölk, begränsar sig till enbart en kromatografisk analys av nâgra enskilda prov, vilka inte tillåter att dra nâgra slutsatser utan risk för fel.

De första arbeten som har utförts med . nukleidbestânds- delarna från bröstkörtlar uppkom i 1952, då Rutter och Hansen (W. J. Rutter, R. G. Hansen (J. Biol. Chem. 202, 323, 1953)) kunde påvisa närvaron av UDPG i bröstkörtlar från råtta.

I 1956 studerade W. Manson (W.

Manson (Biochim. Biophys.

Acta, l9, 398, l956)) nukleotider som fanns närvarande i bröstkörtlarna hos ko, och get under digivningsperioden och konstaterade att det inte fanns någon skillnad i kva- liteten hos nukleotider, härrörande från de två nämnda källorna men däremot stora skillnader beträffande kvan-r titeten. De konstaterade skillnaderna baserar sig troli- gen på att proven på vävnadsextrakt från djuren härrörde. från olika digivníngsstadier. Förutom AMP, CMP, UMP, GMP, NAD, CDP, ADP, UDP, ATP och UTP identifierade han även UDP-N-AG och UDPG i stora mängder (15 - 40 Pmol/100 g vävnad).

Orotinsyra pâvisades endast i spârmängder.

Trots det betydande antalet använda analysmetoder och trots att antalet undersökta biologiska prov inte till- lâter en statistisk analys av de erhållna resultaten drog dessa forskare ändå den slutsatsen att nukleidsamman- sättningen hos bröstkörteln är beroende av dess fysio- logiska aktivitet, av dräktighetstiden och diandet och att de rikligast förekommande nukleotiderna under dian- .-det är derivat av adenosin, av guanin och inosin medan a 10 15 20 25 30 35 457 501 under dräktighetstiden sådana nukleotider som utgör deri- vat av uridin förekommer i långt större utsträckning (61 % av totala nukleotider). Halten av NAD+ är fyra gånger större i bröstkörteln under digivningsperioden, vilket överensstämmer med de resultat som erhållits av Mc-Lean med råtta (P. McLean (Biochim. Biophys. Acta, 30, 316, 1958)).

Det förefaller som om UDP-Ga ackumuleras före förloss- ningen och slutligen minskar progressivt under pågående digivning. Å andra sidan förekommer kort före förloss- ningen UDP-N-acetyl-hexosaminer i speciellt riklig mängd.

De fâtaliga undersökningsarbeten som har gjorts i syfte att klarlägga nukleidsammansättningen hos bröstkörteln och hos mjölk från olika källor förefaller indikera att halten av acido-lösliga nukleotider i bröstkörteln varie- rar till kvalitet och kvantitet med densamma hos den ut- söndrade mjölken.

Orotinsyra, upptäcktes i mjölkserum från ko i 1904 och har sedan dess antagits vara en typisk beståndsdel hos mjölk från idisslare. Icke desto mindre är de värden som anges i den vetenskapliga litteraturen i högstaxgrad mot- sägelsefulla till följd av att man har använt olika ana- lysmetoder som är relativt ringa specifika. Den mest an- tagna aktuella uppfattningen är emellertid att endast mjölk, härstammande från nötkreatur, innehåller höga halter av orotinsyran (upp till 6 mg/100 ml), till skill- nad från mjölk, härstammande från får, som innehåller endast små mängder (0,8 - 1 mg/100 ml) och modersmjölk, där syran praktiskt taget saknas.

De i sekretionsställen hos bröstkörteln från ko påvisade halterna av orotinsyra är jämförbara med de som återfin- nes i andra vävnader och djurorgan, vilket gör det möj- " i . É4s7 501 10 15 20 25 30 35 ligt att antaga att den höga halten av orotinsyra synbar- ligen är utmärkande för mjölk från nötkreatur.

Närvaron av orotinsyra i höga koncentrationer i mjölk från ko och andra idisslare är ett mycket intressant fenomen eftersom artificiella dieter för dibarn baserar sig huvud- sakligen på komjölk och nâgra derivat därav och det har visats att närvaro av denna syra i en koncentration av 1% i dieten förorsakar fettlever (J.

L. Robinson (J. av Dairy Sci., 63, 865, 1980)).

Hittills har man inte känt till vad som kan vara de fysiologiska uppgifterna för nukleotiderna och orotinsyran i mjölk från de olika arter som innehåller denna substans. Å andra sidan har användningen av kvantitativa metoder vid det bakteriologiska studiet av fekala substanser full- ständigt ändrat den ursprungliga uppfattningen beträffan- de normal sammansättning hos den intestinala floran. Sedan länge har denna uppfattning alltid baserat sig på rent kvalitativa resultat erhållna utgående från aeroba od- lingar. Man känner till det normala och obligatoriska övervägande inflytande av Escherichia coli i fekalierna från människa och olika djurarter. Hos den friska män- niskan känner man till ett enda undantag: bakteriehalten~ i avföringen hos dibarn, som ammat modersmjölk, där Bifidobacterium bifidum Ti, som upptäckts av Tissier, den förhärskande och praktiskt taget enda arten. är De undersökningar_som utförts av Werner och Seeliger (H. P. R. Seeliger och H. Werner (Ann. Ins. Pasteur, 103, 911, 1963)) liksom av Spaulding et Col. (E. H. spauiaing och L. zubrycki (J. Bact. 83, 968, 1962)) har fullständigt ändrat uppfattningen beträffande samman- sättningen hos den intestinala floran hos människa.

Aneroba mikroorganismer utgör 80 - 95 % av odlingsbara bakterier i fekaliefloran hos vuxna människor. Hos den vuxna-människan varierar procenthalten av E. coli liksom 10 15 20 25 30 35 A457 501 av enterokocker mellan l och 5 % och procenthalten av bak- terobacilles överstiger inte 6 % av totala mikrofloran.

Andra arter såsom stafylokocker, sporulerade baciller, Pseudomonas spp. och jästsvampar föreligger inte regel- bundet och deras antal är inte väsentligt.

Det stora flertalet av anaeroba bakterier i intestinal- området hos människa utgöres av grampositiva, icke sporu- lerade baciller och av gramnegativa baciller. De gram- negativa, anaeroba arterna utgör en heterogen grupp av proteolytiska och sackaroklastiska bakterier, tillhö- rande släktet Bacteroides, vilka, beroende av den använda odlingsmíljön, kan utgöra 40 - 80 % av samtliga fekala bakterier, som kan odlas hos den vuxna människan. Analogt räknar man med att hos normala vuxna människor de gram- positiva, icke sporulerade, anaeroba bakterierna utgör 10 - 60 % av totala mängden. I motsats till hos den vuxna människan kännetecknas avföringen hos spädbarn, som er- hållit endast modersmjölk, av en totalt övervägande halt av grampositiva, anaeroba bakterier och normalt förelig- ger inte anaeroba, gramnegativa bakterier. Ända fram till den slutliga klassificeringen av Gen.

Bifidobacterium i 1974 var tvisterna talrika eftersom många forskare ansåg bifidobakterier såsom tillhörande Gen. Lactobacillus och närmare bestämt arten L. bifidus.

De arbeten som utförts av Dehnert förbättrar kunskapen om bifidobakterierna genom att presentera det första praktiska diagnostiska schemat för uppdelning i bioke- miska grupper och typer. Särskiljningsdiagnostiken, ut- gående från mindre morfologiska skillnader, baserar sig 'pâ fermentering av vissa karbohydrater (J. Dehnert (Zentbl. Bakt. Parasitenk. Abt. l. Orig.,.l69, 66, 1957)). '457 501 10 15 20 25 30 35 'fekaliefloran hos vuxna människor (S. Orla I 1963 gav Reuter namnen B. adolescentis, B. longum, B. breve, B. parvolorum, B. infantis, B. liberorum och B. lactentis till vad som i princip ansågs utgöra bio- typer av B. bifidum (G. Reuter (Zentbl.

Bakt. Parasitenk.

Abt. I. Orig., 191, 486, 1963)).

Undersökningar, som har gjorts huvudsakligen av Werner och Seeliger indikerar att majoriteten av anaeroba, gram- positiva bakterier, som isolerats i fekalier, tillhör arten Bifidobacterium. Ibland kan man påvisa korynebak- terier men dessa betraktas inte som konstanta och fort- bestående element och då de föreligger överskrider deras antal inte 104/g fekaliesubstans.

Antalet bifidobakterier i förhållande till totala antalet livskraftiga bakterier och fördelningen på olika arter eller biokemiska typer varierar med åldern och med de intagna fördoämnena. I avföringen från spädbarn, som fått intaga endast modersmjölk, varierar antalet närva- rande bifidobakterier mellan 109/g och 1011/g och över- stiger i hög grad antalet övriga närvarande arter, spe- ciellt E. coli.

I avföringen från spädbarn, som matats med barnmatsprodukter på basis av komjölk, kan man pâvi sa ett liknande antal bifidobakterier men antalet gram- _ negativa aeroba och anaeroba bakterier och dessutom enterokocker ökar så att det är lika med eller till och med överstiger antalet bifidobakterier. I fekalier från vuxna personer håller bifidobakterierna i sig bland ett ökande antal arter, rierna förhärskar. bland vilka de gramnegativa bakte- Detta bekräftar hypotesen av Orla- Jensen och Haenel och andra forskare i den riktningen, att mângfaldigandet av olika biotyper av bakterier inte åstadkommer ett försvinnande av bifidobakterier från -Jensen, E.

Olsen och T. Geitll (Senility and intestinal flora, K.

Danske Vidensk. Selssk. Biol. Skrift., III, 44, 1945 och t . a 10 15 20 25 30 35 457 501 H. Haenel (Zentbl. Bakt. Parasitenk. Abt. I. Orig., l70, 323, 1957)).

Bifidobakterierna hos spädbarn, som matats med moders- mjölk, skiljer sig från bifidobakterierna hos ett späd- barn, som matats med barnmatsprodukter härrörande från komjölk liksom från bifidobakterierna hos vuxna männi- skor. Den förhärskande biokemiska typen i fekalier från tyska barn, som närts ned modersmjölk, motsvarar grup- perna III och IV enligt Dehnert (B. infantis) (H. P. R.

Seeliger och H. Werner (Ann. Ins. Pasteur, 103, 911, 1963) och J. Dehnert (Zentbl. Bakt. Parasitenk. Abt. I.

Orig., 169, 66, 1957)) men man återfinner även B. bifidum (grupperna I och II enligt Dehnert).

Bifidobakterierna, som föreligger hos barn, som erhållit modersmjölk alternerande med barnmatsprodukter på basis av komjölk, skiljer sig inte på något sätt från desamma _-hos barn som erhållit endast modersmjöl (H. P. R.

Seeliger och H. Werner (Ann. Ins. Pasteur, 103, 911, 1963) och F. Petuely och G. Lindner (Zentbl. Bakt.

Parasitenk. Abt. I. Orig., 195, 347, 1965)).

Bifidobakteriernas näringsbehov är komplexa. Deras ut- veckling är beroende av närvaron av kolhydrater och or- ganiskt kväve. Å andra sidan är koldioxid oumbärlig, de- ras anaerobi är oeftergivlig och de dör snabbt under aeroba odlingsbetingelser. Bifidobakterierna surgör mjöl- ken och koagulerar densamma då man tillsätter cystein.

Enligt Gyllenberg varierar kraven på tillväxtfaktorer för olika arter av bifidobakterier, varvid t.ex. grupp IV en- ligt Dehnert behöver cystein, biotin och pantonensyra me- dan grupperna III och V behöver cystein, pantetin och- riboflavin. Grupp I, kan förutom dessa faktorer ha behov av aminosocker, framför allt under isolering (H. J. 10 15 20 25 30 35 457 501 'X 10 Gyllenberg, V. Sundman och K. A. F. Björksten (J. Gen.

Microb., 21, 371, 1959)).

Man har även beskrivit vissa släkten av B. bifidum, har_behov av omättade fettsyror, av vitamin B vilka desoxiribosider liksom 12 förutom vanliga tillväxtfaktorer för ut- vecklingen av bifidobakterier.

Det förefaller â andra sidan som om typ av och kvantiteten disponibelt socker i innehållet i testinalområdet påverkar de observerade skillnaderna hos spädbarn, som matas med modersmjölk eller hos sådana, som matas med industriella preparat, vad beträffar typ av och antal bifidobakterier.

György et Col. har isolerat ett släkte av B. bifidum med variantbeteckningen Pennsylvanicus utgående från späd- barnsfekalier och från vaginasekret hos havande kvinnor vilket släkte har behov av modersmjölk för att utvecklas men efter en viss tid återgår detta beroende (P. György (Pediatrics, ll, 98, 1951) och P. György et Col. (Arch.

Biochem. and Biophys., 48, 193, 1954)). Denna tillväxt- faktor, som föreligger i modersmjölk i koncentrationer som är 50 gånger högre än i mjölk från idisslare, har identi- fierats som N-acety1- laktosamin ehuru en större_mängd av- N-acetyl-glukosamin-derivat uppvisar en viss aktivitet för utvecklingen av B. bifidum var. Penn. Enheten för den- na utvecklíngsfaktor för B. bifidum var. Penn. har defi- nierats på ett godtyckligt sätt av György et Col. såsom lika med 0,06 ml modersmjölk (5 - 6 mg torr substans).

Man kan emellertid inte bibehålla denna enhet eftersom, såsom har visats av Cabezas et Col., (J. A. Cabezas, A. Carriön och J. Vâzquez-Porto (Rev.

Esp. de Fisiol., 24, 2, 85, 1968)) kvantiteten av_salivsyror i kalostrum och i modersmjölk varierar starkt med amningstiden.

Beträffande industriell tillämpning av dessa fak bland andra, följande patentskrifter studerats: n ta har, 10 15 20 25 30 35 457 501 U.S.-patentskriften 3 274 003. Denna patentskrift beskri- ver införande av kemiska beståndsdelar med hög aktivitet för att befrämja tillväxten av Lactobacillus bifidus, va- riant Pennsylvanicus. Dessa föreningar är derivat av N- oktanyl-glukosamin, N-bensoyl-glukosamin eller N-karboxi- etoxi-d-glukosamin. Patentskriften föreslår sammansätt- ningen hos en mjölkprodukt, avsedd för närande av barn, till vilken produkt sättes derivat av ovan nämnda glukos- amin.

US-patentskriften 3 231 385. I denna patentskrift fast- ställes, att de nukleotider som föreligger i modersmjölk förbättrar smaken hos komjölk då de sättes till denna och dessutom minskar spänningen hos râmjölken och härigenom förbättrar dess smältbarhet. Med dessa syften för ögat föreslår författarna till patentskriften en mjölkprodukt, avsedd för närande av barn, vilken produkt innehåller sackaros och lösliga polysackarider förutom nukleotider.

US-patentskriften 3 338 719. I denna patentskrift fast- ställes, att om man underkastar komjölk en behandling med kristallin muramidas i proportionen 0,05 - 0,1 mg/ml mjölk med en temperatur av 30° C under 3 timmar ger den erhållna produkten upphov till utveckling av Lacto- bacillus bifidum i samma proportion som i modersmjölk.

De nämnda patentskrifterna hänför sig till den förmåga, som vissa kemiska föreningar, vilka är derivat av glukos- amin eller vissa enzymer såsom muramidas, uppvisar då det gäller att gynna tillväxten av varianten Pennsyl- vanicus av Bifidobacterium bifidum eller också beskrives användning av nukleotider för att förbättra smaken och smältbarheten för barnmjölksprodukter, som icke är moders- 'mjö1kersättning. föreliggande uppfinning bänför sig till sammansättningen a 10 15 20 25 30 35 457 501 hos och ett förfarande för framställning av en hunaniserad modersmjölkersättning. till vilken har satts nukleotider, vilken produkt är avsedd som näring för spädbarn, varvid syf- tet âr att gynna tillväxten i spädbarnens intestin al- omrâde - icke av varianten Pennsylvanicus av Bifidobakterium bifidun - utan av Bifidobacterium bifidum Ti, vilken. såsom redan nämnts, ingar med upp till 80 % av totala bifido- bakterier i avföring från spädbarn som ammats.

A andra sidan möjliggör den humaniserade modersmjölkersätt- ningen enligt föreliggande uppfinning. vilken erhålles med användning av nya analytiska metoder av enzymatisk typ. åstadkommande av ett spektrum av serunfétts yror hos späd- barn, som matats med denna modersmjölkersättning, vilket är jämförbart med detsamma hos spädbarn. som natats med moders- ajölk. ' Beskrivning av uppfinningen vi har under ganska läng tid studerat skillnaderna i sannan- sättning hos modersmjölk och hos mjölk från olika idisslare, speciellt komjölk, beträffande mjölkens halt av syralösliga nukleotider. Vi har härmed använt nya analysmetoder, på enzymatiska bestämningar av AIP. CUP. GH adenin, citidin, baserade . IH. UHP och_ guanosin och uridin samt totala nukleotider, liksom pa basis av traditionell teknik för bestämning av syralösliga nukleotider medelst jonbytarkromatografi.

Utgående fran dessa studier och undersökningar har vi komnit fram till följande slutsatser: (I) nukleidhalten hos avsöndrad rämjölk är mycket hög och dess kvalitet är densamma i samtliga undersökta mjölkproduk- ter.

Detta gäller allnänt för mjölk utom för komjölk. I ko- njölk ackumuleras orotat i stora mängder och nukleotider är :indre talrika. lO 15 20 25 30 35 457 501 13 (II) Den gradvisa utvecklingen av nukleidsammansättning- en i mjölk från ko, tacka och get under digivningen kän- netecknas av en snabb ökning av koncentrationen av nu- kleotider från och med tidpunkten för nedkomsten till 48 - 120 timmar därefter. Sedan man en gång nått maximum sker en minskning långsamt och varierar allt efter art och fortgår under mellan 15 och 30 timmar. I humanmjölk förblir däremot nukleidhalten konstant under hela am- ningsperioden.

(III) rekommande och uppgår till 85 - 90 % av totala nukleoti- I komjölk är uridin-derivat speciellt rikligt fö- der under 24 - 48 timmar efter nedkomsten. Uridin-nu- kleotider, som förekommer i stor mängd, är UDP-N-AG, UDP-N-AGa, UDPG och UDPGa. Såsom just har påpekats ökar koncentrationen av samtliga nukleidkomponenter i komjölk, med undantag för orotat, starkt från och med nedkomsten under 48 timmar därefter. Därefter minskar CMP och AMP långsamt ända till slutet av digivningen och halten av uridin-derivat sjunker snabbt tills den försvinner efter l månads digivning. Nukleotider, härrörande från guanin, förekommer inte i så riklig mängd i komjölk och deras ut- veckling under digivningen följer ett liknande förlopp som för uridin-derivaten. Halten av orotat under hela digivningsperioden uppgår till 90 % av totala nukleotider.

(IV) Fârmjölk innehåller ett stort antal nukleotider.

Deras koncentration är cirka 5 - 7 gånger högre än i ko- mjölk. Uridinderivaten, i huvudsak sådana som är.förena- de med glucid-rester, exempelvis glukos, galaktos, N- acetylglukosamin, N-acetyl-galaktosamin och glukoron- syra, är rikligast förekommande komponenter. A andra si- dan föreligger ett stort antal derivat av guanin och bland dessa kan framhävas GDPNan och GDPFuc. CMP och AMP föreligger regelbundet i fârmjölk och deras halt är ungefär fyra gånger högre än i komjölk. koncentrationen av samtliga nukleotider ökar snabbt r fârmjölken från 457 501 10 15 20 25 30 35 14 och med nedkomsten och under 48 timmar därefter. Senare sjunker halten av nukleotider ända tills ett mer eller mindre stabilt värde framemot 15 - 30 dagar efter digiv- ningsperioden.

(V) I getmjölk uppgår totala halten av nukleotider till det dubbla eller tredubbla jämfört med komjölk men utgör ändå endast hälften av nukleotidmängden i fårmjölk, under likartad digivningstid. Under denna period förekom- mer nukleotider, härrörande från guanin, rikligt och de- ras koncentration påminner starkt om den som man återfin- ner i fårmjölk. Bland derivaten av citosin och adenin är CMP och AMP de nukleotider som föreligger i majoritet i getmjölk under digivningsperioden. Orotat föreligger även i mjölk från get men proportionen är tre gånger lägre än den som âterfinnes i komjölk och å andra sidan varie- rar dess koncentration inte starkt under digívningen.

(VI) Nukleinsammansättningen hos modersmjölk, beträf- fande kvaliteten, påminner om utsöndringen av râmjölk hos kon och hos mjölk från får och get men skiljer sig däre- mot starkt från komjölk. Beträffande kvantiteten av nu- kleotider föreligger märkbara skillnader gentemot mjölk från får och get eftersom mängden uppgår till endast 20 Imml/100 ml. Uridin-derivaten (UMP, UDP-N-AG, UDP-N- AGa, UDPG och UDP) utgör den största delen av nukleotider, som föreligger i humanmjölk. Nukleotider, som utgör de- rivat av guanin, föreligger regelbundet ehuru deras kon- centration är låg. Man kan inte påvisa närvaro av GDPFuc, som vanligen förekommer i mjölk från får och get. Däre- mot är GMP en typisk komponent i modersmjölk under am- ningsperioden. Cytidin-derivaten och adenosin-derivaten i modersmjölk uppgår till cirka 25 % av totala nukleoti- der, vilket antyder att dessa komponenter förekommer me- ra rikligt än i mjölk från andra undersökta arter inom ramen för föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 .ß 457 501 15 Det bör framför allt understrykas att humanmjölk skiljer sig klart från komjölk, fårmjölk och getmjölk genom från- varon av påvisbara mängder orotat.

(VII) taten beträffande nukleinsammansättningen hos mjölk från Statistisk jämförelseanalys av de erhållna resul- olika källor och vid olika digivningsperioder visar att de påvisade skillnaderna inom varje variationskälla inte är slumpvisa och dessutom är mycket betydande. Detta ut- gör ett hinder för att från upptäckter för en enda art generalisera dessa till andra arter, vilket är fallet exempelvis för orotat.

En annan synpunkt, som är fundamental för nyafödda och spädbarn, är upprätthållande av deras matsmältningsfy- siologi. Det är i detta sammanhang helt säkert att hos sådana barn som erhållit modersmjölk är det bifido- bakterierna som dominerar i floran i intestinalomrâdet (tarmarna). Dessa intestinala bakterier motverkar en utveckling av patogena bakterier såsom E. coli och Salmonella.

Följden av ett artificiellt underhåll är en minskning av bifidobakterier i spädbarnens tarmar, vilket kan ge upp-. hov till uppkomsten av vissa sjukdomar med gastrointesti- nalt ursprung. I En annan slutsats som kan dras av de undersökningar som gjorts inom uppfinningens ram är att om man till komjölk sätter de nukleotider, som förekommer i modersmjölk i lämpliga koncentrationer kommer dessa att aktivera ut-' vecklingen av bifidobakterier.

Såsom vi har påpekat ovan är enligt tidigare vetenskapli- ga och teknologiska arbeten största delen av de interna- tionella undefsökningar som har gjorts i syfte att bestäm- f4s7»so1 10 15 20 25 30 35 16 ma de substanser, som stimulerar utvecklingen av bifido- begränsade till användning av Bifidobacterium bifidum (B. bifidum), variant Pennsylvanicus, som har förlorat förmågan att syntetisera glukosamin, hållna resultaten har generaliserats och överf övriga arter av släktet Bifidumbacterium. av de senaste tio åren har det emellertid bakterier, och de er- örts till Under loppet visats att när- varon av denna bifidobakterie i avföringen från spädbarn, som matats med såväl modersmjölk som med modersmjölk och artificiell mjölk växelvis och endast med artificiell mjölk , är minimal och uppgår till endast 15 % av totala bifidobakterier, isolerade i avföringen från spädbarn.

Vid de undersökningar som har gjorts av os s har det visat sig att "in vitro“ arten B. bifidum Ti representerar 80 % av B, bifidum-arter, som isolerats i avföring från nyfödda, som ammats och att dess utveckling ökar på ett signifikativt sätt då man till odlingsmiljön på basis av komjölk sätter en blandning av monofosfat-nukleotider (AMP, CMP, GMP, UMP och IMP) i proportioner, som återges i nedanstående tabell V.

Tillsats var för sig av AMP, CMP, GMP, UMP eller IMP i an- givna proportioner stimulerar även utvecklingen~" av B. bifidum Ti men till mindre på samma gång i odlingsmiljön. in vitro" grad än om de föreligger Tillsats av varje möjlig kombination av tvâ, tre eller fyra av dessa nukleotider stimulerar även utvecklingen av B. bifidum Ti men maximal stimulering uppnås endast om AMP, cMPf GMP, UMP och IMP föreligger på samma gång i de molära proportionerna l:l:l:3:0,5.

L Andra nukleotider, som föreligger i modersmjölken, såsom UDPG, UDPGa, UDP+N-AG och UDP-N-AGa, stimulerar utveck- lingen “in vitro" av B. bifidum Ti endast om man på för- 4 10 15 20 25 30 35 457 501 I? hand till odlingsmiljå1(komjölk) tillsätter nukleotiderna vilka utgör monofosfat-derivat av adenin, cytosin, guanin, uracil och inosin.

Vid de kliniska undersökningar som vi har utfört med pro- dukten enligt uppfinningen har det bekräftats att nivån av bifidobakterier i avföringen hos nyfödda, som matats med produkten, ökar pâ ett signifikativt sätt i förhål- lande till den nivå som man återfinner i avföring från spädbarn, som matats med modersmjölkersättning, som inte innehåller nukleotiderna.

Koncentrationen och arten av diagnostiserade bifidobak- terier i avföringen från nyfödda, som matats med moders- mjölk, och med modersmjölkersättning, som tillsats nu- kleotiderna, är mycket snarlika medan då det är fråga om spädbarn, som matats med modersmjölkersättning utan nu- kleotider såväl det absoluta antalet som de diagnosti- serade arterna skiljer sig på ett betydelsefullt sätt.

Hos barn, som matats med modersmjölk och med modersmjölk- ersättning, som tillsats nukleotider, är de dominerande arterna av bifidobakterier B. adolescentis och B. bifidum liksom B. breve i relativt stor mängd medan övriga arter (B. infantis. B. liberorum. B. lactentis och B.' asteroides) återfinnes endast i mindre mängd.

I avföringen hos nyfödda, som matats med modersmjölker- sättning utan nukleotider, är den dominerande arten B. infantis, ehuru övriga arter av ovan nämnda bifidobakte- rier även återfinnas.

Våra försök har således visat att tillsats av vissa nu- kleotider, som âterfinnes i modersmjölk, till artificiell mjölk i adekvata koncentrationer stimulerar utvecklingen av-bifidobakterier i tarmen hos nyfödda till en nivå som .ligger nära den som återfinnes hos barn, vilka ammats. 1 '457 501 10 15 20 25 30 35 18 En annan fördelaktig fysiologisk synpunkt på användningen av modersmjölkersättning, som försatts med nukleotider, är àstadkommandet av ett spektrum av serum-fettsyror hos nyfödda, vilket är snarlikt det som âterfinnes hos di- barn.

I själva verket sjunker de mättade fettsyrornas serum- nivå, (palmitat, palmitoleat och oleat) progressivt och på ett betydelsefullt sätt 7 dagar och 30 dagar efter nedkomsten, oberoende av om man matat med modersmjölk el- ler modersmjölkersättning. Minskningen av nivån för des- sa fettsyror är mindre, kvantitativt, hos spädbarn, som matats med modersmjölk eller med modersmjölkersättning, som tillsats nukleotider.

Beträffande de omättade serumfettsyrorna ökar nivån av plasmatiskt linoleat på ett betydelsefullt sätt efter upprättandet av dieten men denna ökning är högre hos spädbarn, som matats med humaniserad modersmjölkersätt- ning som inte innehåller nukleotider.

A andra sidan bi- behâlles serumnivån för arakidonsyra k onstant hos späd- barn, som fâtt modersmjölk eller modersmjölkersättning, som försatts med nukleotider, men minskar hos spädbarn, som matats med modersmjölkersättning utan nukleotider.

Dessutom ökar respektive minskar förhållandena arakidon- syra/linolsyra respektive triensyror/tetraensyror hos spädbarn, som matats med modersmjölk och med modersmjölk- ersättning, som försatts med nukleotider.

Av dessa resultat framgår således att nukleotiderna i modersmjölk uppfyller en viktig fysiologisk uppgift ge- nom att de har en viss inverkan på lipidsammansättning- en, som bestämmes av strukturen hos serumfettsyrorna och följaktligen strukturen och pèrmeabilit eten hos cell- membranerna. ' 10 15 20 25 30 35 457 501 19 Utgående från total känd teknik har vi framtagit en sam- mansättning och ett framställningsförfarande för en huma- niserad mjölkprodukt som förutom att den motsvarar kri- terierna enligt EPSGAN innehåller vissa nukleotider i en mängd och med en kvalitet som motsvarar modersmjölken.

Syftet med produkten enligt uppfinningen (modersmjölker- sättnin9)| som sammanfaller med de resultat man erhåller vid produktens administrering på spädbarn, är således följande: - Större och bättre överensstämmelse med modersmjölk; - Möjlighet till reglering av floran i tarmen hos späd- barn och - Upprättande av ett spektrum av serumfettsyror, likartat med det som återfinnes hos spädbarn, vilka matats med modersmjölk.

Modersmjölkersättningen, vars sammansättning och till- verkning utgör föremålet för föreliggande uppfinning, fö- religger antingen i form;av en pulverformig snabbprodukt eller som en vätskeformig produkt. Den vätskeformiga pro- dukten steriliseras på konventionellt sätt och fylles pâ plastflaskor eller också steriliseras den medelst ultra- hög temperatur (UHT) och konditioneras i aseptisk miljö.

Till en början och för att möjliggöra en bättre uppfatt- ning om sammansättningen och framställningsförfarandet beskriver vi i det följande de första râmaterialen som kommer ifråga liksom deras eventuella tillverkning samt modifikationer som de underkastas.

De substanser eller'substansblandningar, som ingår i kom- positionen och i framställningsförfarandet enligt uppfin- ningen är följande: 4557 10 15 20 25 30 5l)1 zo komjölk, innehållande 3,1 % fettsubstans, substansdelar som icke utgör fett, 8,20 % fasta utan antibiotika el- ler andra för mjölken främmande ämnen; demineraliserad laktosenmm innehållande 65 % proteiner, erhållet medelst elektrodialys; blandning av vegetabiliska oljor, utgörande 30 % tri- glycerider med medelkedjelängd, vilken blandning er- hålles genom raffinering av kokosnötolja; syrafraktion av palmolja; olja; 19 % olje- 26 % majsolja och 25 % soja- laktos (farmaceutisk kvalitet); dikaliumfosfat; trikaliumcitrat; natriumaskorbat; vitaminer; nukleotiaer (Amp, cup, émp, UMP och IMF) Qch _ -mineralsalter (av Fe, Mn, Cu, I).

Komjölk, såsom huvudbeståndsdel hos humaniserad mjölk (mo- dersmjölkersättníng), modifieras genom tillsats av demine- raliserat serum, vegetabilisk olja, laktos, vitaminer, mineralsalter och nukleotider i syfte att förbättra dess biologiska värde och dess smältbarhet så att den anpassas till specifika behov hos spädbarnet. De tillsatta nukleo- 'tiderna gör det möjligt att utveckla en tarmflora och ett 35 spektrum av cerumfettsyror, som är likartade med vad som vanligen âterfinnes hos spädbarn, som matas med moders- mjölk.

I . 10 15 20 25 30 35 457 501 21 Enligt av EPSGAN och APA uppställda normer anpassas för- hållandet kasein/laktoalbumin genom tillsats av lakto- serum för att det skall bli detsamma som hos modersmjölk (40:60). Proteinhalten hos modersmjölkersättning, som tillsats nukleotider, är 2,3 g/100 kalorier.

I förhållande till fettsubstansen hos komjölk uppvisar fettsubstansen hos modersmjölk två fundamentala förde- lar: a) högre absorptionsindex; b) högre halt av es- sentiella fettsyror (AGE). För att kunna använda fett- substansen hos komjölk vid matning av spädbarn är det således nödvändigt att modifiera dess absorptionsindex och dess halt av AGE. Enligt dessa kriterier bör således hos modersmjölkersättning, som tillsatts nukleotider, fettsubstansen hos komjölk således modifieras genom införande av en blandning av vegetabiliska oljor, före- trädesvis triglycerider med medelkedjelängd (MCT), palmolja, majsolja och sojaolja.

Närvaron av triglycerider MCT på samma gång som kon- centrationer av stearinsyra och palmitinsyra, lägre än 10 respektive 20 %, förlänar modersmjölkersättning, som tillsatts nukleotider, högre absorptionsindex. Dess- utom förlänar införandet av majsolja och sojaolja, vilka' är rika på fleromättade fettsyror, denna modersmjölker- sättning ett högt biologiskt värde genom rikheten på AGE, vars betydelse är vital för utvecklingen hos ny- födda.

Fettsubstansmängden hos modersmjölkersättning, som till- satts nukleotider, uppgår till 5,5 g/100 kalorier och halten av línnlsyra till 1,32 g/1oo kalorier.

Halten av kolhydrater hos modersmjölk är cirka 7 g/100 ml och huvudbeståndsdelen är laktos. Laktos är därför det en- ~ da kolhydratet hos modersmjölkersättning enligt rekommen- nationerna från EPsGAN-. " ' 457 501 10 15 20 25 30 22 Halten av mineralsalter hos modersm jölkersättning, som tillsatts nukleotider, varvid förhållandet K*/Na* är 11- ka med 3 och förhållandet Ca/P är lika med 1,9 , är prak- tiskt taget densamma som hos modersmjölk.

Närvaro av nukleotider betraktas som ett fundamentalt kännetecken pâ den i enlighet med uppfinningen framställ- da produkten enligt ovanstående förklaringar.

Totala vitaminer i produkten enligt uppfinningen motsva- rar karakteristika för en produkt, som garanterar den ny- födda intagande av minsta dagsbehov av var och en av vi- taminerna.

Likaledes garanterar mineralkomplexet ett adekvat inta- gande av spârelement (oligo-element), vilka är nödvändiga för tillväxten och en normal utveckling hos de nyfödda.

I följande tabeller anges en typisk sammansättning på modersmjölkersättning, som tillsatts nukleotider: Tabell I fukthalt 2,5 % _ proteiner 12,2 % lipider 29,5 % kolhydrater 53,7 % mineralsalter 2,1 % kalorihalt 530 Kcal. per 100 g 10 l5 20 25 30 Tabell II Halt av fettsyror, räknat på fettsubstans smörsyra kapronsyra kaprylsyra kaprinsyra laurinsyra myristinsyra I palmítinsyra stearïnsyra palmitolsyra oljesyra linolensyra linolsyra arakidonsyra Tabell III Halt av mineraler per 100 g torr produkt kalcium fosfor natrium kalium klor magnesium järn zink koppar mangan jod 23 0,6 0,5 ll,2 7,6 1,1 3,0 19,0 5,6 0,7 24,2 1,9 24,0 0,6 dfldfldfldfldflofidPdfidfldPdfldfldfi 370 mg 190 mg 175 mg 495 mg 330 mg 55 mg 6 mg l,5 mg 0,3 mg 0,006 mg 0,03 mg 457 501 (acide palmitolëique) 457 501 10 15 20 25 30 35 24 Tabell IV Vitaminer/100 g produkt vitamin A 1600 internationella enheter vitamin P 3 300 internationella enheter vitamin Bl 0,40 mg vitamin BZ 0,45 mg vitamin B 0,20 mg vitamin 8:2 1,1 /Jg I vitamin C 40 mg vitamin E 5 mg folinsyra 45 /ug calciumpantotenat 5,5 mg nikotinamid 6,7 mg biotin 15 fg vitamin Kl 60 flg Tabell V Nukleotider/100 g produkt cytidin-5'-dinatrium-monofosfat (CMP): 1,12 mg 1,32 mg guanosin-5'-dinatrium-monofosfat (GMP):l,49 mg uridin-5'-dínatrium-monofosfat (UMP):3,42 mg adenosin-S'-dinatrium-monofosfat (AMP): inosin-5'-dinatrium-monofosfat (IMP):0,45 mg sammansättningen hos den vätskeformiga produkten är den- samma som hos den pulverformiga men varvid hänsyn tas till att den vätskeformiga produkten innehåller 13 % fasta beståndsdelar, vilka motsvarar den pulverformiga produkten.

Tillverkningssättet för modersmjölkersättningen, satts nukleotider i pulverform, framställningsfaser: som till- består av tvâ skilda till en början framställes en pulver- l0 15 20 25 30 35 457 501 25 formig produkt och därefter blandas denna basprodukt med vitaminer samt med en del av laktosen. Slutprodukten un- derkastas en granuleringsprocess och pulverframställ- ningsprocess innan den förpackas.

För erhållande av pulverbasen utgår man till en början från en vätskeformig produkt, innehållande ll % totala fasta beståndsdelar, vilken produkt erhålles genom upp- lösning av beståndsdelarna.

Förfarandet är följande: upplösning av laktosen (2,66 %) genom omrörning med hög hastighet i vatten (l0 %) med låg salthalt. Justering av pH till 7,5 genom tillsats av kaliumhydroxid. Denna punkt är mycket viktig i pro- cessen eftersom slutproduktens stabilitet är beroende härav, vilket skiljer produkten i hög grad från andra mjölkprodukter, tillverkade medelst andra förfaranden. t Laktoslösningen (34,25 %) blandas med komjölk, innehållan- de 3,2 % fettsubstans och 8,20 % fasta beståndsdelar som icke utgör fettsubstans, vilka substanser på förhand ut- spädes med vatten (till 48,1 %), i vilket man har löst kaliumfosfat (0,48 %), kaliumcitrat (0,02 %) och natrium- askorbat (0,03 %) liksom mineralkomplex (0,000Ql %).

I denna blandning dispergerar man mjölkserum (l,32 %) medelst en speciell anordning, vilken omfattar en tratt, som är förbunden med en ledning, där en centrifugalpump med hög_kapacitet insuger vätska. Genom en rörformig insnävning - och just under det ställe där tratten är an- ordnad - alstras en venturi-effekt, vilket gör det möj- ligt att införa mjölkserumet långsamt och försiktigt och .blanda detsamma med mjölkvätskan (mjölk, vatten, laktos, salter).

Blandningen av vegetabiliska oljor (3,52 %) införes genom ” 457 501 10 15 20 25 30 35 26 tratten så snart mjölkserumet har upplösts,medelst den be- skrivna anordningen. I detta fall leder en centrifugal- pump produkten mot en behållare, vilken uppvisar en homo- geniserings-omrörare med hög hastighet, som gör det möj- ligt att åstadkomma oljeemulsionen i resten av den fly- tande produkten pâ mekanisk väg utan att man behöver till- gripa kemiska emulgeringsmedel. Denna punkt är väsentlig för erhållande av en slutprodukt, i vilken något fritt fett inte kommer till synes, vilket däremot förekommer mycket ofta i hittills saluförda modersmjölkersättningar.

Man värmer basvätskan till 650 ett tryck av C och homogeniserar vid 200 kp/cmz. Omedelbart därefter pastöriserar man vid 95 - l00° C. Denna blandning indunstas slutligen medelst en konventionell indunstare med dubbel eller tre- dubbel effekt med âterkompression av ångan till en total fastsubstanshalt av 45 - 50 %.

Denna indunstade produkt förstoftningstorkas i ett kon- ventionellt torktorn, kalt, antingen horisontellt eller verti- med användning av luftströmmar som dehydratise- ringsmedel. Man erhåller på detta sätt basen för moders- mjölkersättningen, tilllvilken satts nukleotider i pul- verform. v Nukleotiderna tillsättes till den flytande basprodukten omedelbart efter pastöriseringen eller också till den koncentrerade produkten. Denna fas är fundamental i för- farandet eftersom nukleotiderna, om de sättes till den råa mjölken, åtminstone till stor del, förstörs av den i mjölken närvarande alkaliska fosfatasen.

Slutligen inblandas i basprodukten för modersmjölkersätt- ningen, innehållande nukleotider i en mängd av 26,9 %, laktosen och vitaminerna. 73 %. i en mängd av 0,1 % respektive Denna blandning underkastas en spraytorknings- f och 10 15 20 25 30 35 457 501 27 agglomereringsprocess i en konventionell horisontell agg- lomereringstunnel. Den erhållna produkten kan sedan för- packas.

Tillverkningsförfarandet för modersmjölkersättningen, som tillsatts nukleotider i vätskeform, är likartat med majoriteten av förfaringsfaserna som beskrivits för till- verkning. av den pulverformiga produkten, eftersom skill- naden baserar sig på proportionen av fasta beståndsdelar.

Utan att göra en fullständig upprepning omfattar förfa- randet för framställning av modersmjölkersättningen, som försatts med nukleotider, i flytande form följande steg: - upplösning av laktosen (5,58 %) i vatten (20 %) och justering av pH till 7,5 genom tillsatts av kalium- hydroxid; - blandning av komjölk (30,60 %) med vatten (39,80 %), kaliumfosfat (0,lO %), kaliumcitrat (0,02 %), natrium- askorbat (0,03 %) och en blandning av vitaminer och mineralsalter (0,0l3 %); - blandning av laktoslösningen och saltlösningen i mjölken och vattnet; - dispergering av det avmineraliserade laktoserumet (l,l0 %)fi den första blandningen; - emulgering av den vegetabiliska blandningen (2,9l %) i produkten; - förvärmning till 65° C och homogenisering vid 200 kp/cmz, därefter sterilisering vid 1350 C under 15 sekunder, åt- 'följd av kylning till 3o° c; '~457 501 10 15 28 - tillsats av nukleotider vid 300 C till den på förhand steriliserade produkten och - tappning på polyetenflaska med hög densitet och sterili- sering vid 1210 C i ett kontinuerligt steriliseringstorn.

Den emulgerade produkten kan även steriliseras medelst ultrahög temperatur (1500 C under 2 - 4 sekunder) och där- efter konditioneras i aseptisk miljö. I detta fall till- re steriliseringen mjölk (vars fosfa- n vätskeformiga vilket gör det möjligt att åstadkomma steri- liseringen vid en godtycklig tidpunkt efter rekonstitue- ringen och emulgeringen av de vegetabiliska oljorna. sätter man nukleotiderna omedelbart fö eller också använder man pastöriserad tas är inaktiv) för tillverkning av de produkten,

Claims (6)

457 S01 29 Patentkrav

1. Hulaniserad lodersljölkersåttning 1 pulverforn. sol för- satts led nukleotider, k ä n n e t e c k n a d av att den omfattar: konjölk. delineraliserat njölkserun (vassla). vege- tabiliska oljor, laktos, dikaliunfosfat. trikaliuncitrat, natrinlaskorbat, vitaniner. nineraler och följande nukleo- tider 1 följande proportioner: AHP (adenosin-nonofosfat) 1.32 ng/100 g, CUP (cytidin-nonofosfat) 1,12 lg/100 g, GHP (guanosin-nonofosfat) 1,49 ng/100 g, UHP (uridin-lonofosfat) 3.42 ng/100 g och IHP (inozin-nonofosfat) 0,45 lg/100 g.

2. Hunaniserad nodersnjölkersâttníng 1 flytande Eorn, son försatts ned nukleotider, k ä n n e t e c k n a d av att den onfattar: koljölk, den§nera1iserat njölkserul (vassla), vegetabiliska oljor, laktos. dikaliunfosfat. trikaliulcitrat, natríunaskorbat, vitaniner. nineraler och följande nukleo- tider 1 följande proportioner: AHP (adenosin-lonofosfat) 1.7 lg/1. CUP (cytidin-nonofosfat) 1.5 ng/1, GHP (guanosin-nonofosfat)'1.9 lg/1. UHP (urldin-nonofosfat) 4.4 lg/1 och IHP (inosín-nonofosfat) 0,6 lg/1.

3. Humaniserad nodersnjölkersättning. son försatts ned nukleotider, enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att den, räknat på torr produkt. omfattar: 457 501 30 proteiner, 12,2 8 lipider 29,5 8 (kolhydrater) laktos 53,7 8 mineralsalter 2,1 8 fukthalt 2,5 8 kaloríhalt 530 Kcal per 100 g varvid halten av fettsyror, rä de: smörsyra 0,6 8 kapronsyra 0,5 8 kaprylsyra 11,2 8 kaprinsyra 7,6 8 laurinsyra 1,1 8 nyristinsyra 3,0 8 palnítinsyra 19,0 8 stearinsyra 5.6 8 palmitolsyra 0.7 8 oljesyra 24.2 8 linolensyra 1,9 8 linolsyra 24.0 8 arakidonsyra 0.6 8 knat på fettsubstans. är följan- varvíd halten av mineraler per 100 g torr produkt,är följande: kalcium 370 mg fosfor 190 mg natrium 175 ng kalium 495 mg klor 330 ng magnesium 55 ng järn 6 mg zink 1.5 mg koppar 0,3 mg mangan 0,006 mg jod_0.03 mg 457 501 31 varvid vitaninhalten per 100 g torr produkt år följande: vitamin A 1600 internationella enheter vitamin (P3)D3 300 internationella enheter vitamin Bl 0,40 ng vitamin B2 0.45 ng vitamin BG 0,20 ng vitamin B12 1.1 pg vitamin C 40 mg vitanin E S mg folinsyra 45 ug kalciumpantotenat 5,5 ng nikotinamid 6,7 ng biotin 15 pg vitanin Kl 60 ng varvid produkten innehåller följande nukleotider per 100 g torr produkt: cytidin-5'-dinatriun-monofosfat (CHP): 1.12 ng adenosin-5'-dinatriun-nonofosfat (AHP): 1,32 ng guanosin-5'-dinatriun-nonofosfat (GMP): 1.49 ng uridin-5'~dinatriun-nonofosfat (UHP): 3,42 ng inosin-5'-dinatriun-lonofosfat (IHP): 0,45 ng. varvid nämnda nukleotider har tillsatts den torra produkten i följande molâra förhållanden l:l:1:3:0,5.

4. Sätt att framställa hunaniserad nodersnjölkersâttning, son försatts med nukleotider. i pulverforn enligt krav l, vilken omfattar konjölk, denineraliserat njölkserun. vegetabiliska oljor, laktos, dikaliunfosfat, trikaliulcitrat, natriunaskor- bat, vitaminer, mineraler och följande nukleotider 1 följande proportioner: AHP (adenosin-nonofosfat) 1,32 ng/100 g, CUP (cytidin-monofosfat) 1.12 mg/100 g. GHP (guanosin-nonofosfat) 1.49 mg/100 g) UHP (uridin-nonofosfat) 3,42 ng/100 g och IMP (inosin-nonofosfat) 0,45 ng/100 g, k ä n n e t e c k n a t av följande steg: 32 högvarvsomrörare, - justering av lösningens pH till ca 7,5 nedelst kalium- hydroxid. - framställning av en blandnin g av komjölk. vatten och nine- ralsalter, - blandning av den senast nânnda blandningen led nämnda lak- toslösning, - spridning av denineraliserat lösning och nännda blandning, långsamt och gradvis, njölkserun över nämnda laktos- vilken utspridning företas njölkserumblandningen. - förvärnning av nämnda emulgerade bland ning. innehållande vegetabiliska oljor. - honogenisering under tryck. pastöriseri av nämnda förvärnda blandning, oljor, ng och indunstning innehållande vegetabiliska - tillsats av nukleotider till nännda honogeniserade, pastö- riserade och indunstade blandning, r - torkning av nämnda blandning. innehållande nukleotider. medelst en förstoftningstork för erhållande av en torrbas. - blandning av nämnda torrbas ned en ytterligare portion lak- tos i pulverforn och - tillsats av vitaminer till nämnda blandning av torrbas och laktos för erhållande av en slutlig torr pulverforlig produkt. 457 501 33

5. Sätt enligt krav 4 för franställning av hunaniserad modersmjölkersâttning i pulverform, son försatts med nukleo- tider. k ä n n e t e c k n a t av sterilisering av nämnda enulgerade blandning vid ultrahöga temperaturer (UHT), vilka nukleotider tillsättes omedelbart efter nännda UHT-sterili- seringssteg. efterföljd av lndunstning, förstoftningstorkning och blandning av nämnda torrbas ned laktos och vitaminer.

6. Sätt att framställa humaniserad nodersmjölkersättning, som försatts ned nukleotider, 1 flytande form enligt krav 2. vil- ken onfattar komjölk, denineraliserat mjölkserum. vegeta- biliska oljor, laktos, dikaliumfosfat. trikaliuncitrat, natriunaskorbat, vitaminer. mineraler och följande nukleo- tider i följande proportioner: AHP (adenosin-nonofosfat) 1,7 mg/l, CHP (cytidin-nonofosfat) 1,5 lg/1, GHP (guanosin-nono- fosfat) 1.9 mg/l. UH (uridin-nonofosfat) 4.4 ng/1 och IMP (inosin-nonofosfat) 0.6 ng/l, k ä n n e t e c k n a t av följande steg: - upplösning av laktos i vatten och justering av pH nedelst kaliumhydroxid, - framställning av en blandning av konjölk, vatten, vitaminer och mineralsalter, 1' - blandning av nämnda laktoslösning med nämnda konjölk- blandning. - utspridning av demineraliserat njölkserun på nämnda laktos- lösning och nämnda komjölkblandning, - emulgering av en blandning av vegetabiliska oljor i nämnda njölkserumhaltiga blandning. - förvärnning och homogenisering av nämnda enulgerade bland- ning, varvid homogeniseringen efterföljes av en första steri- lisering och kylning. ïln4s7 501 :34 - tillsats av nukleotider till nânnda kylda blandning. - fyllning av nämnda nukleotid haltiga lösning 1 flaskor av högdensitet-polyeten och - sterilisering av nämnda lösning 1 nämnda flaska en andra gång för erhållande av en slutprodukt i vâtskeforn. modersnjölkersättning, k å n n e t e c k n a t pastöriserad konjölk i nä vitaminer och försatt led nukleotider, 1 vätskeforn av att nan använder på förhand nnda blandning av vatten. laktos, mineraler. varefter följer nämnda steg ned tillsats av nukleotider till nânnda blandning. utspridníng av . blandning av nämnda vegetabiliska oljor, sterilisering medelst UHT och aseptisk förpackning.