SE456084B - Styr och regleranordning for en arkavleggare for arkbearbetande maskiner, spec for arktryckmaskiner - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 456 084 2 tryckcylindrarna, det finns även programmering på redan genom- förda tryckprogram vid färgverken och vid fuktningsverken, det finns kontroller för alltför tidiga ark, för sena ark och fel- aktiga ark, sidomarkeringskontroller, det finns kontroller för arköverföringen från cylinder till cylinder och från tryckverk till tryckverk, skrynkelarksäkringar och mycket annat.

Dylikt finns hittills icke för arkavläggare. För en rik- tig inställning av de olika inställbara elementen i en arkav- läggare finns en hel mängd av inflytande, bland annat pappers- kvaliteten (pappersvikt per ytenhet), maskínens arbetshastig- het (varvtal), speciellt under igångkörnings- och avställnings- förloppet, att jämföras med fortvarighetstryckningsförloppet (exempelvis fram till uppnáende av den tilltänkta arbetstryck- hastigheten tryckes ju ett större antal ark); vidare inverkar även formatet och även tryckbilden, d.v.s. alltså mängden och sålunda vikten samt fördelningen av färgen på varje enskilt ark. Den rätta förinställningen och kontinuerliga efterjuste- ringen av stapeln, exempelvis vid varvtalsändringar eller efter avsiktligt eller oavsiktligt stopp av maskinen, som ju har en hel rad av olika justeringsmöjligheter, har hittills överlàtíts på tryckarens uppmärksamhet, kunnande och skicklighet. Ända tills det att tryckaren, just med avseende på mångfalden av förefintlíga inställnings- och justeríngsmöjligheter, har fun- nit den optimala inställningen för arkavläggarens alla element, kan en avsevärd mängd kasseras och en motsvarande materíalför- lust uppstå liksom en reduktion av tryckmaskinens totalproduk- tivitet.

Hittills är en enda enbart mycket partiell delautomatise- 'ring av arbetssättet för arkavläggare känd, och därvid är det från DE-PS 818 365 känt att automatiskt förställa den förställ- bara kurva på vilken de arken hållande griparefälten löper upp och därigenom öppnas, och sålunda deras öppningstidpunkt me- delst en regleranordning, exempelvis medelst en fluidumdrív- ning, i beroende av maskínens varvtal. Denna öppníngstídpunkt utgör emellertid endast ett enda av de många inställningskänne- tecknen hos en arkavläggare, och den riktiga öppníngstidpunk- ten beror även, såsom redan omnämnts, icke enbart av maskin- varvtalet utan även av många andra faktorer. Ändamålet med uppfinningen är att undvika de nämnda nack- 10 15 20 25 30 35 - 456 084 3 delarna genom att åstadkomma en ny styr- och regleranordning för en arkavläggare, medelst vilken det är möjligt att från ett enda ställe optimalt inställa samtliga erforderliga in- ställningar av en arkavläggares justerbara element, och i motsvarighet till ett i förväg givet program automatiskt efterreglera de sig ändrande förhållandena och därigenom uppnå en mycket avsevärd tidsinbesparíng att undvika mate- rialförluster och åtminstone i långtgående utsträckning göra sig oberoende av tryckarens skicklighet, kunnande och förmåga.

Detta ändamål som ligger till grund för uppfinningen, uppnås med de medel som framgår av kravet 1 och underkraven.

Det skall klart nämnas att servoförställningen och den automatiska styrningen respektive regleringen icke måste vara anordnad för alla de i kravet 1 noterade punkterna 1 till 7, utan att även den ena eller andra inställningen ändå kan före- tas på brukligt sätt, medan kanske tre eller fyra andra av de nämnda punkterna på det kännetecknande sättet automatiskt sty- res respektive regleras.

Minnet och börvärdesgivaren kan vara ett separat, enbart till arkavläggaren tillordnat element i maskinen; de kan emellertid även vara kombinerade med den exempelvis för färg- verk- eller fuktverk-programmeringen och -styrningen, eller med en annan i maskinen i övrigt anordnad dator respektive helt eller delvis vara integrerad i denna.

Ett minne med utbytbara minneselement kan vara anordnat vid börvärdesgivaren och/eller datorn, till vilket minne en från manuell inställning till automatikinställning av avlägga- rens justerbara element omställbar omkopplare och en andra om- kopplare för inmatning av det genom manuell inställning empi- riskt frambringade optimalvärdet i minneselementet är anslutna.

Fastställningen av det riktiga värdet för de olika in- ställningsmöjligheterna hos en arkavläggare sker alltså här empiriskt, men lagras då och kan senare vid förnyat genomfö- rande av samma tryckningsarbete eller ett åtminstone rimligt liknande tryckningsarbete ånyo genomföras genom insättning av det~för ändamålet redan tidigare förbearbetade minneselemen- tet, utan att tryckaren härvid behöver använda speciell upp- märksamhet. Bytet av ett minneselement i en börvärdesgivare 10 15 20 25 30 35 456 084 '_ ' 4 kräver ju enbart en helt ringa tidsåtgång.

Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas och förklaras i anslutning till ritningenn På figurerna 1 till 4 illustreras i form av schematiska sidovyer av en arkavläggare, inflytandet av gripareöppningstid- punkten och sughjulshastigheten.

Pa figurerna 5 och 6 visas i samma illustrationssätt som i figurerna 1 till 4, inverkan av de i figurerna 1 till 4 icke inritade blâsluftventilatorerna, den så kallade överluften.

Figur 7 visar inverkan av de i många fall utnyttjade luftstötdysorna vilka även benämnas blaskratta.

Figur 8 visar perspektiviskt en arkavläggare i området för arkavläggningen över stapeln, med de olika förställnings- anordningarna.

Figur 9 visar perspektiviskt och i förstoring en ytter- ligare anordningsbar, eventuellt fjärrstyrbar tvärförställ- ningsmöjlighet för ett sughjul.

Figur 10 visar starkt förenklat, ett elektriskt kopp- lingsschema för anordningen enligt uppfinningen.

I figur 1 löper maskinen långsamt igång sä att de av avläggarekedjorna 1 och griparestängerna Z burna griparna kan öppna sig först när arkens framkanter har nått fram till strax före pappersanslaget 30. Sughjulens 14 omkretshastighet motsva- rar ungefär avläggarekedjornas 1 hastighet. Det med 41 beteck- nade fallande arket faller då utan problem ned på arkstapeln 39, och då nästa griparefält långsamt närmar sig stapeln 39, uppkommer heller icke någon kollision med det redan tillräck- ligt djupt nedfallna föregående arket. De (här icke illustre- rade) ventilatorerna som alstrar överluften, kan löpa långsamt eftersom enbart ringa överluft erfordras. En luftstöt från en blåskrattas dysor är tillräcklig vid många papperssorter.

I figur 2 till figur 6 är figurens 1 hänvisningssíffror icke införda eftersom det genomgående handlar om precis samma element. Vid illustrationen enligt figur Z löper maskinen snabbt. Griparen måste öppna sig redan när arkets framkant ligger ganska långt från arkanslaget 30. Sughjulens 15 omkrets- hastighetfmâste vara relativt liten i jämförelse med avläggare~ kedjornas 1 hastighet för att uppnå en högre bromsverkan för sughjulen. Arket når på grund av sin egen kinetíska energi 10 15 20 25 30 35 456 084 5 punktligt, och utan att skadas vid sin framkant, mjukt an mot arkanslaget 30. Den inkommer även ordentligt och tillräckligt snabbt nedåt på arkstapeln 39, och då under användning av kraftigare överluft, medelst vilken det tryckes nedåt och stabiliseras med en stark luftstöt från en blåskrattas dysor.

Härigenom förhindras att det efterföljande griparsystemet, återigen virvlar upp arket i sin bana och sammanskjuter detta till skrynklor, vilket genast leder till avställning av maski- nen pà grund av utlösning av den som vanligt inbyggda skryn- kelarksäkringen.

Mellan de i figurerna 1 och 2 skildrade förloppen finns det naturligtvis oändligt många variationer, som huvudsakli- gen är beroende av maskinhastigheten, arkformatstorleken, arkvikten (man tänker på skillnaden mellan bíbelpapper och kraftig kartong eller andra material), fallhöjden, storleken av undertrycket vid sughjulen 14, sughjulens 14 omkretshas- tighet i jämförelse med hastigheten för avläggarekedjorna 1 och sålunda för de enskilda arken, verkanskraften av de över- luften alstrande ventilatorerna 38 (detta kommer närmare att beskrivas i anslutning till figurerna 5 och 6), de mer eller mindre starka blåsluftstötarna från blåskrattans blåsrör 37, samt även blåsluftanordningens tyngdpunktmässiga inställning.

Icke optimala inställningar av de blåsande eller sugande luft- tillförselanordningarna medför till kringvandrande luftvirv- lar och därigenom även till oönskade maskinstopp.

Vid illustrationen enligt figur 3 löper maskinen åter- igen långsamt. Griparna öppnar sig emellertid alldeles för tidigt, och sughjulens 14 bromsverkan är alltför stark enär dessa har en alltför ringa omkretshastighet. Följden är att arket långt framför pappersanslaget 30 kommer i beröring med arkstapelns 39 ovansida och rullas samman, såsom visas. Redan efter det att ett eller enbart ett fåtal ark leder även detta återigen till maskinstopp, emedan arken da när upp i gripare- banan. Detta kan även framkallas därigenom att bakkanterna av separata ark som skall avläggas skjuter upp från sugvalsen 14.

Vid illustrationen enligt figur 4 löper maskinen återigen _snabbt. Griparen öppnar sig här emellertid alltför tidigt så att arkframkanten hårt stöter an mot arkanslaget 30, skadas och så att hela arket allt i beroende av sin struktur samman- 10 15 20 25 30 35 456 084 6 skrynklas mer eller mindre såsom ett dragspel. Detta medför då genast åter avställning. Emellertid kan mycket svårare fall uppträda, och detta när arken ändå ordentligt inriktas över stapeln men framkanten såsom nämnts bibehåller mer eller mindre starka deformationer. Dä kan nämligen arken icke längre passeringsriktigt riktas vid en eventuell andra anläggning, och detta leder till att hela upplagan eller större delen av en upplaga till slut blir makulatur.

Vid allt detta kan inte mycket ändras genom förändring av sughjulomkretshastigheten, och detta helt frånsett att papperet, när detta har en känslig yta, skadas av en alltför stark bromsverkan vid ringa omkretshastighet och högt vakuum vid sughjulen 14, på grund av skruvningsverkan vid detta ställe.

Detta kan naturligtvis även inträffa vid alla andra förhållan- den, då sughjulen icke är optimalt inställda med avseende på sin omkretshastighet. J Vid den i figur S illustrerade inställningen av ventila- torerna 38, nämligen tyngdpunktmässig blåsning i arkets bakre och främre område, uppkommer mycket raskt en luftkudde under det nedfallande arket som icke tillräckligt snabbt kan avvika.

Så snart denna luftkudde börjar sträcka sig in i området för gríparebanan, uppkommer återigen en avställning och detta i synnerhet om den mellan pappersanslagen anordnade kapacitiva stapelniváregleranordningen 40 enbart befinner sig vid sta- pelns 39 kant och icke i mittområdet där luftkuddens topp be- finner sig, och därför icke kan utöva någon som helst kontroll- verkan.

Den i figur 6 illustrerade inställningen av överluft är i princip riktig. Luften mellan det nedfallande arket kan av- vika utåt, och någon luftkudde uppkommer icke under det ned- fallande arket. Förutsättningen är emellertid även härvid att blåsningskraften icke är alltför stark i mitten, eftersom då arken eventuellt låter sig förskjutas rakt mot stapelns ovan- sida, när de alltför tidigt kommer i alltför kraftig kontakt med det därunder befintliga arket. Detta är då en följd av friktionen och/eller den ännu icke helt torkade tryckfärgens klistring och/eller en elektrostatisk uppladdning.

Vid främre och bakre arkändarna måste man i möjligaste mån blåsa just så kraftigt att arken just hålles borta från 10 15 20 25 30 35 456 084 7 griparebanan men ändå bibehåller tendensen för det i figur 6 illustrerade läget.

Här skall nu noteras att man i stället för ventilatorer 38 även kan anordna på annat sätt utförda lika verkande reg- lerbara och punktverksamma blásluftkällor.

Figur 7 visar anordningen av bláskrattans blâsrör 37 och nu i arklöpriktningen, i motsats till figurerna 1 till 6.

Denna anordning framgår även i den nedan beskrivna figuren 8.

Blàskrattans blåsrör 37 som vardera utmed sin längd har tätt anordnade och nedåt verkande luftdysor, har ändamålet att stabilisera speciellt labila ark när dessa har nått staplings- utrymmet, medelst en motsvarande kraftig luftstöt, och dess- utom trycka ned dem. Stabiliseringen sker genom att arken kortvarigt påtvingas en vàgform såsom illustreras. Därvid kan alla möjliga variationer inställas, ty de är även format- beroende. Blàsrören kan vid användning av föreliggande uppfin- ning, separat till- och frånkopplas medelst magnetventiler.

Dessa fåtaliga exempel, vilka skildrar den individuellt nödvändiga inställningarna vid avläggaren i riktig kombina- tion med avseende på den förhandenvarande tryckbäraren i mot- svarighet till dess format, dess ytvikt, dess struktur, dess hastighet, dess rullningsbenägenhet, dess fallhastighet, dess fallhöjd etc., visar tydligt hur angeläget det är att trycka- ren finns vid maskinen för att i förväg inställa arkavlägga- ren och hela tiden optimera densamma under maskínens arbete.

Ett problem uppstår.även när maskinen ligger i igång- körnings- eller avställningsfas (stigande eller avtagande hastighet). I dessa faser kan den en gäng till fortfarighets- hastighet anordnade totalinställningen icke stämma och där- för icke fungera, varför det vid igángkörnings- och avställ- ningsfasen ofta uppstår en hel bunt med makulaturark, som måste tas ut, och detta precis under den tidsperiod vid vil- ken tryckaren egentligen skulle ägna sig åt alstrens tryck- kvalitet. Dessa igångkörnings- och avställningsfaser upprepas även vid varje maskinavställníng som i sin tur för det mesta förorsakas av en icke optimal inställning av de separata in- ställbara elementen i avläggaren.

På figur 8 visas en avläggare enligt uppfinningen med olika centralt styrda ställmotorer och magnetventíler. De 10 15 20 25 30 35 456 084 8 separata centralt styrda fjärrinställningarna med âterföring till börvärdesgivaren (vanligtvis via potentiometer) genomfö- res i detalj enligt följande: FORMATINSTÄLLNING: Denna sker medelst en drivmotor 20 via en förbindnings- axel 21, ett konhjulpar 23 samt tvâ gängade spindlar 22 vilka vardera vid båda ändar är lagrade i bockar vid sidoväggarna.

De gängade spindlarna 22 här den kompletta sughjulssläden 13a vilken medelst motsvarande gängade muttrar förskjuter sug- hjulsaxeln 13 eller sughjulsaxeln fram eller tillbaka i pap- perslöpriktningen, varigenom inställningen sker till format- höjden. På den kompletta sughjulssläden 13a befinner sig även det bakre arkanslaget för exakt pappersstapling. Formatbred- den kan på samma sätt inställas via de sidliggande rakstötarna.

Hittills har dessa inställningar måst göras medelst ma- nuell ratt och fastläggningsanordning som båda verkar via för- bindningsaxeln 21, samt separatförställníng av de sidoliggan- de arkrätstötarna på arkavläggarens bada sidor.

SUGHJULENS VARVTAL (OMKRETSHASTIGHET I FURHÅLLANDE TILL AVLÄGGAREKEDJEHASTIGHET): En drivmotor 27 driver via en drivningstapp 28 och ett kedjehjul 26 en rullkedja Z6a vilken dessutom löper över ett ytterligare kedjehjul 25. Ett kedjehjul 24 som är fäst på sug- hjulsaxeln 13, íngríper, i alla formatinställningar, i rull- kedjans 26a övre part och nedbríngar sughjulen 14. Sughjuls- hastigheten kan regleras vid drivningsmotorn 27, och därvid icke enbart i proportionalitet till maskinvarvtalet, utan även i enlighet med godtyckliga andra styrfunktioner. Exempelvis vore det möjligt att ändra sughjulshastígheten under passagen av varje enskilt ark. g STORLEKEN AV UNDERTRYCKET VID SUGHJULEN: Via en ställmotor 32 vrides en styrventil i styrhuset 31, varigenom undertrycket ändras i utloppsledningen 35. Un- dertryckstilledningen 34 (av de båda ledningarna 34 är en för undertryck och en för övertryck), och styrhusets 31 under- trycksomrâde står alltid under maximalt undertryck. Hittills måste dessa inställningar ske medelst en separat handventil med inställníngsratt och skala, samt kontinuerligt efterreg- leras. 10 15 20 ZS 30 35 456 084 9 TRYCKLUFTTILLFURSEL TILL SUGHJULEN: Vid prima tryck och vidertryck, alltså när arken är ny- tryckta på bada sidor, är det icke möjligt att utan utsmet- ning av den färska färgen på en arksida använda sughjulen 14 såsom broms. Utan sughjulens bromsverkan kan emellertid maski- nen enbart köras långsamt, och därför är det av fördel om sug- hjulen är förskjutbara i sidled så att de kan ställas i total- tryckbildens tryckfria utrymmen.I de fall vid vilka de separa- ta sughjulen icke kan ha sådana tryckfria utrymmen, blåses tryckluft från detta sughjuls vakuumdysor, och hålles arken lokalt på avstånd från sughjulet för att förhindra den redan nämnda smetningen. I fallet med en helt genomgående tryckform som överhuvudtaget icke uppvisar något fritt utrymme kan det vara nödvändigt att blåsa luft från alla sughjulen. Därvid måste man ta en reducerad tryckningshastighet på köpet.

Dessa individuella omställningar av undertryck till tryckluft vid alla eller vid enstaka sughjul har hittills vid stående maskin (på grund av olycksrisken) genomförts ma- nuellt och i ganska obekvämt läge.

Genom den enligt uppfinningen anvisade användningen av magnetventiler vilka är inbyggda i till vart och ett av sug- hjulen 14, kan denna totala procedur betjänas med fjärrstyr- ning, och är proceduren till och med programmerbar för ett repetitionsförlopp.

Ventilerna och några ledningar är icke utritade i figur 8.

FORSTÄLLNING AV GRIPAREUPPNINGSKURVAN: En drivmotor 11 roterar en styraxel 8 via en snäcka 10 och ett snäckhjul 9, och roterar därigenom en fläns 7 som bär en excentriskt anordnad ställbult 5 som ligger i en slits 6 i gripareöppningskurvan 4 och vid igàngsättning av ställmotorn 11 åstadkommer förställningen av gripareöppningskurvan 4. Hit- tills har man i stället för en sådan fjärrstyrbar drivningsmo- tor anordnat ett handhjul för förställning av gripareöppnings- kurvan. _ VENTILATORERNAS VARVTAL (LOKALA OVERLUFTVARIATIONER): Ventilatorerna 38 drives tyngdpunktsmässigt separat el- ler i längs- eller tvärserier eller även i diagonala rader eller i någon som helst blandning, med ett högre eller lägre varvtal, eller hålles helt frånkopplade. Härvid riktar sig 10 15 20 25 30 35 456 084 10 valet i enlighet med den förhandenvarande tryckbärarens (arkets eller materialets) egenskaper.

Exempelvis kan det vara sa att arket till hälften på hög- ra eller vänstra sidan tryckes över hela ytan medan den andra hälften helt eller övervägande förblir fri. Pâ grund av färgens vikt faller arket snabbare på sidan med kraftigare påtryckt yta, varför det är nödvändigt att inställa den av ventilatorerna alstrade tryckluften kraftigare över den icke eller svagare tryckta halvan eller eventuellt helt fránkoppla ventilatorerna över den kraftigare tryckta hälften. Allt detta Murvhddenxmmfüv ningsenliga anordningen åstadkommas centralt enligt lagrade värden för den ifrågavarande tryckbeläggningen.

När tryckmaskinen uppvisar en automatisk, en dator om- fattande färgzonstyrníng enligt separata zoner så kan man an- vända dessa värden även för den nyss omtalade inställningen av ventílatorerna, ty den tyngdpmflmsmässíga fördelningen av färgen är lagrad i datorn för färgverket.

Ett annat problem uppkommer när de minsta formaten skall hanteras. Fastän ventilatorerna är förskjutbara i sidriktning och även i arklöpriktning, ligger dock nagra av ventilatorerna utanför formatet; detsamma gäller för övrigt även för blâskrat- tans blåsrör 37. Blåsningsluft utanför formatet medför emeller- tid störningar i papperslöpbanan och i avläggningen, eftersom härigenom kringvandrande luftströmmar och störande virvlar upp- står. Därför är vid uppfinningen till- och frånkopplíngen av ventilatorerna och av blåsrören kopplad med den automatiska formatinställníngen.

Hittills har ventilatorerna reglerats med egna och obe- roende ställtransformatorer - delvis även serievis - vilket redan med avseende pâ det relativt stora antalet ventilatorer har varit ganska tidskrävande.

STYRNING AV TRYCKSTOTARNA FRÅN BLÅSKRATTANS BLÅSROR: Denna inställning sker medelst en ställmotor 33 och blås- krattans tvärrör 36 till vilket blåsrören 37 är anslutna. Med blåskratta avses det kompletta montaget av de separata blåsrö- ren 37 på tvärröret 36. Taktstyrningen av den städse kortfris- tiga luftstöten sker på känt sätt medelst styrkurva på en en- tursaxel och magnetventil.

Hittills har tryckluftstyrkan skett medelst en separat 10 15 20 25 30 35 456 084 11 handventil med en vridratt och en skala.

AXIELL FURSKJUTNING AV DE SEPARATA SUGHJULEN: Tidigare har redan i korthet nämnts att då den nytryckta sidan av ett ark (nämligen vid vidertryck) drages över sughju- len 14, dessa sughjul sidoförskjutes för att i möjligaste mån komma att ligga i ett tryckfritt område. En sig härtill hänfö- rande ytterligare utformning av uppfinningen förkortar den to- tala förinställningen av avläggaren avsevärt därigenom att in- ställningen av de enskilda sughjulen i deras axelriktning ock- så fjärrstyres, och för repetitionsuppdrag kan de exakt rätta inställningarna av sughjulen lagras. Den för detta ändamål an- ordnade mekanismen illustreras i figur 9. Sughjulshållarna 15 bär vardera en drivmotor 19 vars drev står i ingrepp med en tvärgående kuggstång 18 som är fäst på sughjulssläden 13a.

Till skillnad häremot har sughjulen hittills, på grund av olycksrisken enbart kunnat förskjutas vid stillastående maskin och då på ganska obekvämt sätt. Vidare erfordras ofta en efter- justering eftersom det tryckfria utrymmet är alltför smalt och icke sträcker sig helt spårexakt. Därför måste emellertid maskinen då åter avställas.

På figur 10 betecknas med 42 den centrala delen av den elektriska/elektroniska styrningen och regleringen, nämligen börvärdesmataren med karakteristikräknare och eventuellt minne och dator. Från denna centrala del leder respektive ledningar 43 till de separata ställmotorerna eller magnetventilerna, varvid de tilledningar 43_vilka leder till ställmotorerna städsar tíllordnade ledningar 44 för det vanligtvis medelst potentiometrar åstadkomma ärvärdet för de olika inställningarna.

Till denna börvärdesmatare, karakteristikräknare, dator och minne med utbytbara mínneselement är ansluten en inmatnings- anordning 45 för pappersvikten, med motsvarande skala, via led- ningen 46 och vidare en ínmatningsanordning 47 för arkformat- längden, eventuellt med skala, via ledningen 48, en inmatnings- anordning 47 för arkformatbredden med skala, via ledningen 48a, och dessutom en tachogenerator 49 vilken via ledningen 50 till 42 avger en analogsignal motsvarande maskinvarvtalet. Vidare är till 42 när däri är anordnat ett minne med utbytbara minnes- element, en omkopplare S1 för omkoppling från manuell drift till automatisk drift, via ledningen S2 och omkopplaren 33 för 10 15 20 25 30 35 456 084 12 inmatning via ledningen S4. I omkopplarens 51 inställning på manuell drift och urval av de element i avläggaren som skall förställas vid 42, inställes det ifrågavarande elementet op- timalt och inlagras denna inställning därefter i det insatta minneselementet genom påverkan av omkopplaren 53. Pâ detta sätt inställes efter varandra samtliga de förställbara ele- menten först manuellt i optimalt läge respektive in- eller fránkopplas ventilerna, varefter de ifrågavarande värdena samtliga inlagras genom påverkan av omkopplaren 53. Inmat- ningarna för pappersvikt, formatlängd och formatbredd samt för maskinvarvtalet kan ske analogt exempelvis under använd- ning av potentiometrar, förställbara kapacitanser eller för- ställbara drosslar, eller digitalt.

Vid många mer eller mindre normala tryckningsuppdrag erfordrar man ingen lagring av alla möjliga inställningar.

Vid ändring av maskinens varvtal eller förställning av pappers- vikten eller arkformatet kan man i stället inställa och reg- lera avläggarens olika förställbara element í motsvarighet till ett en gång inmatat karakteristikfält.

Vid repetitionsuppdrag (reproduktioner) kan tryckaren däremot om han vid första uppdraget har inlagrat optimalvär- dena i ett minneselement, insätta detta minneselement och ta fram de inmatade värdena varvid då samtliga funktioner auto- matiskt förinställes på optimalt sätt och efterregleras såsom tidigare automatiskt i mötsvarighet till maskinvarvtalet.

För längsinställningen av sughjulen 14 behöver man icke gå över börvärdesgivaren 42; denna kan i stället vara inkopp- lad direkt till formatinställningen för formatlängden. Idé- mässigt gäller samma sak även för tvärinställningen av de sidoliggande rakstötarna som kan vara kopplade direkt till formatinställningen för formatbredden. Förutsättningen härför är naturligtvis att det finns ställmotorer för tvärinställ- ningen av de sidoliggande rakstötarna.

På börvärdesgivaren 42 måste naturligtvis finnas väl- jaretangenter för de enskilda inställningsmöjligheterna.

Dessa utnyttjas såväl när man inlagrar det empiriskt erhållna rätta värdet i ett minne som när man vid ett annars fullstän- digt utnyttjande av ett inlagrat program vill ta hänsyn till något ändrade yttre omständigheter exempelvis ändrad lufttem- 10 15 20 25 30 35 456 084 13 peratur, luftfuktighet, pappersegenskaper eller dylikt, och för detta ändamål ville ändra en särskild inställning (eller nâgra inställningar) relativt de tidigare vid samma tryck- ningsuppdrag såsom komplettprogram inlagrade värdena.

De manuella inställningsanordningarna för de separat inställbara elementen skall genomgående icke nödvändigtvis utelämnas, så att man exempelvis kan fortsätta produktionen om en ställmotor felfungerar varvid man då genomför den till- hörande inställningen för hand, eventuellt under mellankopp- ling av en lösbar koppling så att man kan separera den ma- nuella justeringen från ställmotorn. Detsamma skulle natur- ligtvis även tjäna till att manuellt åstadkomma enskilda in- ställningar som avvíker från det just pågående programmet, i stället för via börvärdesgívaren relativt detta program.

LISTA ÖVER HÃNVISNINGSBETECKNINGAR 1 Avläggarekedjor 2 Griparestänger 3 Griparevevrulle 4 Gripareöppníngskurva S Slits 6 Ställbult 7 Skiva med excenterborrning 8 Styraxel 9 Snäckhjul 10 Snäcka 11 Drívmotor 13 Sughjulsaxel 13a Sughjulssläde 14 Sughjul 15 Sughjulshållare 16 Styrníngstravers 17 Vakuum för blàsluftledníng 18 Kuggstång 19 Drivställmotor med drev 20 Drívmotor 21 Förbindníngsaxel 22 Gängad styrningsspindel 23 Kägelhjulpar 24 Kedjehjul 10 g1s 20 25 30 456 D84 25 26 Z6a 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 47a 48 48a 49 50 51 S2 53 54 14 Kedjehjul Kedjehjul Rullkedja Drivmotor Drívningstapp Arkanslag Arkanslag Styrningshus Drívställmotorer med potentiometer Drivställmotor med potentíømeter Vakuum- och blâslufttílledningar Vakuum- och bláslufttilledningar till sughjulen Tvärrör Bláskratta med luftstötdysor Ventilatorer Arkstapel Nívåreglerdon Fallande ark Börvärdesgívare/karakteristikräknare/minne/dator Ledníngar från 42 till ställmctorer eller magnetventíler Ledningar för återföríng från ställmotorer till 42 Inmatningsanordning för pappersvíkt Ledning från 45 till 42 Inmatningsanordning för arkformatet (längd) Inmatningsanordning för arkformatet (bredd) Ledning från 47 till 42 Ledning från 47a till 42 Tachogenerator Ledning från 49 till 42 Omkopplare manuell/automatisk drift Ledning från 51 till 42 Omkopplare för inlagring Ledning mellan S3 och 42

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 456 084 15 PATENTKRAV

1. Styr- och regleranordning för en arkavläggare, spe- ciellt för arkbearbetande maskiner, alltså exempelvis arktryck- maskiner, medelst vilken de enskilda arken avtages från maski- nen medelst pá två runtomgående med varandra parallella kedjor anbríngade griparfält och via en tvärlöpande serie av sughjul som utövar en broms- eller lyftverkan på varje ark, eller en motsvarande genomgående sugvals ledes över en avläggningssta- pel, över vilken griparna öppnas medelst en griparöppningskurva som är förställbar med avseende på ett tidigare eller senare gripareöppnande, varvid sughjulens eller sugvalsens omkretshas- tighet samt det därvid utövade under- eller övertrycket och sughjulens eller sugvalsens längdinställning är förställbara i arklöpríktningen för anpassning till olika arkformatlängder, k ä n n e t e c k n a d av att för förändring av flera av de nedanstående värdena: 1) sughjulens (14) eller sugvalsens varvtal; 2) sughjulens (14) eller sugvalsens längsinställning; 3) under- eller övertrycket till sughjulen (14) eller sugvalsen samt deras in- och fránkoppling samt omkoppling från sug- till blâsluft; 4) förställningen av griparöppningskurvan (4) för förändring av arkgríparens öppníngstidpunkt; 5) varvtalet och till- och frånkopplingen av de för underlättan- de av avläggningsförloppet ovanifrán mot arken blåsande ventila- torerna (38) eller trycket från annorlunda lika verkande regler- bara och punktverksamma blåsluftkällor; 6) trycket av eventuellt föreliggande tryckstötdysor (37) (blås- krattor) för fixering och nedåtstötning av arket (41) vid av- läggningen, och 7) eventuellt ytterligare förställbara avläggarelement såsom exempelvis stapelnivåregleringen (40) eller omkopplíngen av rakstötrörelsen från separat slag per ark till skakningsrörelse o.s.v., separata ställmotorer (11, 20, 32, 33) med âterföring av den uppnådda inställningen till en börvärdesgívare (42) respektive magnetventiler är anordnade, och att börvärdesgivaren (42) är försedd med en inmatníngsanordning (45) för pappersvikten, en inmatningsanordning för arkformatet (47, 47a) och en inmatnings- 10 15 20 ZS 30 35 456 084 '_ 16 anordning för maskinens (49) varvtal samt är ansluten till en dator (42) eller är integrerad med en sådan, vilken framräknar det för varje driftstillstànd empiriskt erhållna och i form av ett karakteristikfält lagrade börvärdet för avläggarens alla inställningar och avger detta till börvärdesgivaren som vidare- leder detta till ställmotorerna respektive magnetventilerna.

2. Styr- och regleranordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att ställmotorer (19) med återföring till börvärdesgivaren (42) är anordnade även för tvärinställningen av sughjulen (14).

3. Styr- och regleranordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av ett till börvärdesgivaren (42) och/eller datorn anslutet minne med utbytbara minneselement, ett därtill anslutet från manuell inställning till automatik- inställning av avläggarens förställbara element omställnings- bar omkopplare (S1), och en andra likaså därtill ansluten om- kopplare (S3) för inmatning av det medelst manuell inställning empiriskt erhållna optimalvärdet såsom karakteristikfält i mínneselementet.

4. Styr- och regleranordning enligt något av kraven 1 till 3, k ä n n e t e c k n a d av att börvärdesgivaren (42), datorn och eventuellt minnet är kombinerade med en för färgverkprogrammeringen och/eller för fuktverkprogrammeringen och -styrningen eller med en annan i maskinen i övrigt före- liggande dator respektive är helt eller delvis integrerad i denna.

5. Styr- och regleranordning enligt krav 3, k ä n n e - t e c k n a d av att in- och frånkopplingen av' bestämda längs- och tvärrader av de överluften alstrande ventilatorerna (38) och blåskrattans längsrör (37) är kopplad till formatin- ställningen (47).

6. Styr- och regleranordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att sughjulens (14) längsinställníng är kopp- lad till formatinställningen (47) för formatlängden.

7. Styr- och regleranordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att tvärínställningen för de sidoliggande rakstötarna är kopplad med formatinställningen (47) för format- bredden. “f