SE449122B - Sett och anordning vid underjordsbrytning - Google Patents

Description

449 122 2 'f na med malm av normalstyckestorlek utgör ett samlingsutrymme som skiljer utmatningen från lastningen. Graden av inflytande på ojämn utmatning på lastningsförfarandet minskas således. Vid användning av ett sådant förfarande kan emellertid den utrust- ning som användes för mekaniseringen av malmlastningen från malmstörtrännorna emellertid ej ha någon effekt på malmutmat- ningen, som utföres vid siktningsnivån manuellt med användande av schaktning och sprängning, vilket sålunda påverkar utmat- ningseffektiviteten och begränsar lastningsoperationerna som ej överskrider 600 ton/dag (från tre malmstörtrännor anslutna till ett lastställe). _; En brytmetod är vidare känd där skivrasbrytning användes inom gruvindustrin i hela världen, där utmatningsförfarandet på under- nivåer är mekaniserad medelst självdrivna lastnings- och trans- portfordon och arbetet vid transportnivân vid malmstörtrännor är även mekaniserat genom att använda stationära lastmaskiner med hög kapacitet. Vid denna brytningsmctod uppdelas skivan i 5 - 6 delskivor var och en 9 till 12 m höga. Malm överföres från delskivorna utmed malmstörtrännor till transportnivån där malmen lastas i transportfordon. Kapaciteten på malm av normal- styckestorlek som lastas från malmstörtrännorna genom detta för- farande är tre till fyra gånger högre och är upp till 2 000 ton/ dag tack vare en ökning i antalet ortgavlar per malmstörtränna.

Utmatningseffektiviteten förblir emellertid vid samma nivå jäm- fört med utmatning av malm genom siktar med hjälp av tyngd- kraften. Detta beror på det faktum att med skivrasbrytning är reserverna av bruten malm i en gavel ej tillräcklig för ett skift. Därför måste under ett skift förutom malmutmatningen, borrning och skjutning göras vilket sålunda sänker kapaciteten i en gavel till 200 ton/dag.

Ovan beskrivna brytningsmetod, skivrasbrytning, har följande_ nackdelar jämfört med massbrytning över hela nívåns höjd; 1. Stor volym på drivníngsarbeten för iordningställande av delskivor och malmstörtrännor. 2. Kravet på att förfoga över ett lag av borrare, skjutare och lastmaskiníster på varje nivå. 3 449 122 På senare tid har en brytmetod när det gäller skivrasbrytning utvecklats (jämför exempelvis V.A. Kovalenko "Förbättring av strossningen i Sheregeshskaya-schaktet, fig. 2 Gorny Zhurnal No. 9, 1977), som saknar ovan beskrivna förfarandes nackdelar och omfattar ' iordningställande av botten med tvärorter, med lastorter som inrymmer anordningar för utmatníng och lastning av malm, där man för övervakning av utmatningen och sekundär krossníng använder sig av ventilations- och persontunnlar an- ordnade i varandra skärande pelartvärorter ovanför lastorters taknivå och,som står i förbindelse därigenom via lutade person- tunnlar med transporttunnlar för att komma åt malmhängningar i dessa. Vid denna brytningsmetod med massbrytning av malm åstad- kommes utmatningen och lastningen medelst en och samma anord- ning (skaktransportör). En operatör kan samtidigt utföra last- nümfin och övervaka utmatningen av malm och även eliminera häng- ningar och utföra sekundär krossning av malm med överstycke- storlek. Frånvaron av ett ackumulerande utrymme för malm av' normalstyckestorlek resulterar emellertid i ett ökat inflytan- de på ojämn utmatning på lastningskapaciteten, som ej överskri- der mera än 600 ton per skift. Ojämnhet i utmatningen beror på antalet malmhängningar i en utmatningsöppning, som bildas då man utmatar malm med överstyckestorlek, liksom även på utmat- ning av malm med normalstyckestorlck som ett resultat av en missanpassning mellan storleken på utmatningsöppningens effekti- va tvärsektion och storleken på malmen, som utmatas efter en masskjutning. Denna missanpassning är huvudnackdelen i alla de kända malmutmatningsmetoderna och begränsar utvecklingen mot kontinuerlig produktionsflödesmetod för utmatning och lastning av malm från blocken.

Möjligheten av att öka storleken på den effektiva tvärsektio- nen i utmatningsöppningen och anpassa den till malmstorleken, som brytes genom skjutning i underjordsbrytning beror på sät; ten och anordningarna för utmatning av den brutna malmen.

Malmutmatning genom tyngdkraftens inverkan är känd där man an- vänder sig av skrapspel och skraptransportörer. Vid användning av sådana anordningar avlägsnas malmmullen från en malmslänt, som sträcker sig från utmatningsöppningen till botten på en lastort, varigenom vägen hålles fri för malmflödet. Flödets 449 122 u 'i höjd på det trängsta stället i framänden på utmatningsöppningen ligger inom området 0,7 till 0,9 m. I detta fall överskrider maximistorleken på den utmatade malmen utan hängning ej 300 - H00 mm, som är tre gånger mindre än malmnormalstyckestorleken, som kan hanteras av moderna underjordskrossar. Som ett resultat bildas ett stort antal hängningar, upp till 16 - 20 - per 1 000 ton utmatad malm. Grunden för bildningen av hängvalv finns i en stationär malmzon, som begränsar storleken på den effektiva tvärsektionen i utmatningsöppningen. Huvudnackdelen med utmat- ning av malm genom tyngdkraftens inverkan ligger i att med sido- anordningen av matningsorter i förhållande till en skrapbana kan utrustningen som användes för mekaniseringen av utmatningen ej påverka denna stationära zon. Därför bör alla instabila hängningar avlägsnas manuellt genom schaktning vilket sålunda sänker utmatningskapacitetcn och skapar osäkra situationer då en gruvarbetare närmar sig en sådan hängning.

På senare tid har malmutmatningen genom tyngdkraftens inverkan ersatts av en halvaktiv metod för utmatning, där man använder sig av självdrivna lastnings~ och transportfordon, olika matare och andra utmatningsanordningar, som möjliggör uttagning av malm från ändytan på utmatníngsorter. Till skillnad från utmatning genom tyngdkraften är malmflödet från utmatningsöppníngen vid detta utmatningssätt av dubbel natur.

Innan hängningar bildas uppför sig malmflödet som vid utmatning under tyngdkraftens inverkan. Allt efter som man borttransporte- rar den malmslänt, som sträcker sig från den undre framänden av utloppsöppningen och belägen under skydd från taket i transport- orten vidgas utmatníngsöppningen och malmflödet tenderar att förflytta sig mot en punkt, där motståndet är lägst, nära fram- änden på utmatningsöppningen. Den stationära malmzonen utgör liksom vid tångdkraftmetoden en "bädd" för malmflödet och be; gränsar storleken på utmatníngsöppníngens effektiva tvärsektion.

Efter det en hängning bildats frilägges den stationära zonen och kan påverkas medelst mekaniska anordningar. Under denna aktiva bearbetning av den stationära zonen avlägsnas instabila hängningar och storleken på den utmatade malmen är två gånger större - upp till 600 - 800 mm (tack vare att man förstör den 449 122 del av den stationära zonen, som skyddas av hängningen), som är 1,5 gånger mindre än den normala styckestorleken. Även vid den halvaktiva metoden föreligger ett behov för sekundär kross- ning av malm med normalstorlek då man eliminerar hängningar ge- nom sprängning. 95 % av malmstycken med överstorlek krossas vid eliminering av hängningar i utmatningsöppningen.

Därför ligger den huvudsakliga nackdelen med kända utmatnings- metoder i närvaron av en stationär zon, som begränsar möjlig- heten att öka den effektiva tvärsektionsstorleken på utmat- ningsöppningen för att anpassa den till storleken på malmst§cke- na som brytes vid underjordsbrytning. Missanpassning av stor- leken på den effektiva tvärsektionen i utmatningsöppningen till storleken på utmatad malm, som resulterar i hängningar i utmat- ningsöppningen, begränsar ytterligare en ökning av produktivi- teten i kända utmatningsmetoder och utgör ett huvudhinder på vägen mot utveckling av en automatiserad processflödesbana för malmutmatning från block.

Nackdelen med kända utmatningsmetoder kan bäst illustreras med en hänvisning till drift av anordningar använda för att genomföra desamma.

Vid malmutmatning medelst lastare arbetande med skopor eller skrapor överskrider en arbetande enhets inträngning i en malm- hög ej 1,5 m. I detta fall överskrider höjden på malmflödet från utmatningsöppningens undre del, liksom vid utmatning med hjälp av tyngdkraften och skrapor, ej 0,9 m. Under denna period innan hängning bildas skiljer sig malmflödesrörelsen över den stationära zonen ej från den vid flöde med hjälp av tyngdkraf- ten och storleken på utmatade malmstycken utan hängning över- skrider ej H00 mm.

Under perioden efter bildning av hängningar, då den stationära zonen exponeras, kan självdriven utrustning användas för att ta till vara malm från den stationära zonen. Detta är ekviva- lent med en ökning av malmurtagningsdjupet från malmhögens under- sida vilket möjliggör en ökning av utmatningsöppningens effekti- va tvärsektion och av styckestorleken på den utmatade malmen. 449 122 6 i Detta malmuttagningsdjup överskrider emellertid vid malmuttag- ning medelst självgående maskiner ej längden på en malmslänts bas, som sträcker sig från utmatningsöppningens framände till botten på en lastningsort. Ytterligare ökning i den arbetande enhetens inträngningsdjup begränsas av följande: - fara att köra in maskinen under en hängning; - svårigheter i indrivningen av en arbetsenhet i en kompakte- rad malm, som befinner sig bakom framänden i utmatningsöpp- ningen under den brutna massan. _: Matare av alla slag föredrages jämfört med självdriven utrust- ning då man använder sig av den halvaktiva metoden för utmat- ning ur synpunkten att ha möjlighet till en säker ökning i malmuttagningsdjupet.

Under tidsperioden före bildningen av hängningar säkerställer matare malmuttagningsdjup lika med längden på en malmslänts bas, som sträcker sig fram till den arbetande banan till en matare, vilket djup är det maximala malmuttagningsdjupet för självgåen- de utrustning.

Efter bildningen av en hängning säkerställer matarna en ytterli- gare ökning i malmuttagningsdjupet till utanför gränserna för utmatníngsöppnings framända tack vare malmintaget från den delen av den stationära zonen, som befinner sig under skydd av hängvalvbildningen. Storleken på den utmatade malmen är en och en halv gång större jämfört med motsvarande som utmatas med självgående utrustning och är så stor som 0,9 m.

Ytterligare ökning av uttagningsdjupet och storleken på malmen som utmatasimedelst matare är emellertid begränsat genom föl; jande: - när skaktransportörer med elastiskt system och riktade sväng- ningar indrives i området direkt under den stationära zonen till ett allt för stort djup, fastkilas det elastiska syste- met hos skakplattformen, vilket förorsakar en intensiv minsk- ning av skakeffekten i_riktning mot den fastkilade änden; 449 122 matare utan elastiskt system med elastisk skakplattform är ej känsliga för allt för stort inträngningsdjup, men vid dessa matare dämpas svängningarna hos skakplattformen i riktningen från en vibrator mot den stationära zonen; matare av transportörtyp med ändlöst band är istånd att överföra en kraft över ett förutbestämt avstånd för sönder- delning av den stationära zonen. Då inträngningsdjupet för den arbetande enheten inne i den stationära zonen ökar, ökar emellertid den kraft med vilken den stationära zonen trycker på malmflödet vilket âtföljes av en minskning av malmflödets tjocklek och då bandet indríves 1,5 - 2 m bakom utmatníngsöppningens främre ände strypes malmflödet helt och avstannar.

I överensstämmelse med den tekniska kapaciteten hos kända ma- tare rekommenderas allmänt att indriva arbetsenheten hos en matare direkt under den brutna massan (bakom framänden på ut- matníngsöppningen) högst 1 m. Maximihöjden på malmflödet vid det trängsta stället i närheten av utmatningsändens framände överskrider ej 1,5 m och maximistorleken på malmstyckena som utmatas utan hängning är 1 m.

Huvudändamålet med föreliggande uppfinning är att förbättra sättet vid underjordsbearbetning av malmfyndigheter genom att modifiera produktionsföljden för utmatning och lastning genom att överföra sekundär krossning från utmatningsorterna till transporttvärorter i ventilations- och persontunnlar och att utmata malm utan att hängningar uppstår genom att eliminera den stationära zonen, som begränsar storleken på den effekti- va tvärsektionen i utmatningsöppningen.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett system för genomförande av ovan beskrivna utmatningssätt, som är ístånd att pålitligt arbeta under tunga förhållanden under _en hög av malm.

Detta erhålles vid ett sätt vid underjordsbrytnina av malmfyn- didheter, som omfattar drivning av gruvqànçar, skjutning, ut- matninq och lastninn av malm nå transportanordninaar, och som 449 122 utmärkes enliqt uppfinningen av att man vid malmutmatninqen i höjd- led uppdelar malmflödet i två delar och bringa: malmflödet, sett i utmatninasriktningen, att omväxlande svänga från dess främre del till dess bakre del och omvänt genom att växelvis ändra flö- dets densitet i dessa delan qenom växelvis komprimering och upp- luckrinq i delarna och överföra malmstycken med förut bestämd storlek till transportanordningen Genom en sikt.

En anordninq för qenomförande av sättet enligt uppfinningen om- fattar dels en stomme, på vilken medelst stödelement_en plattform är anordnad för mottagande av bruten malm, utmatad från en ut- matninqsöppning, dels en drivanordninq för en fram- och âterqâende rörelse hos plattformen i förhållande till stommen, dels en sikt för förutbestämd malmstorlek anordnad över transportanordningen, och anordningen utmärkes av att plattformens arbetsyta är uppbyggd av tre med varandra stelt förbundna delar, varvid änddelarna är anordnade parallellt med plattformens rörelseriktning óch är an- ordnade nå olika nivåer, medan centrumdelen lutar i malmflödets flytriktning mot sikten.

Plattformens stödelement utgöres av rullar med två ansatser och tre kontaktytor.

Den fria ändytan av plattformens övre del är enligt uppfinningen försedd med en stelt infäst plåt, ovanför vilken en horisontell plattform är anordnad, som är utformad i ett stycke med anord- ningens stomme.

Det för föreliggande uppfinning utmärkande består i följande princip.

Det enligt uppfinningen föreslagna sättet för underjordsbearbet- ning av målmfyndigheter är baserat på kontinuerlig produktions- process för utmatning av malm från bruten malmmassa till transportanordníngar.

Den kontinuerliga malmutmatningen säkerställas genom att man har eliminerat den stationära zonen, som begränsar utmatnings- öppningens effektiva tvärsektion, så att storleken på den effektiva tvärsektíonen avpassas med malmstorleken som brytes 9 449 1.22 4! genom skjutning vid underjordsgruvarbete.

Svårigheter i att kunna öka den effektiva tvärsektionen hos utmatningsöppningen ligger i att under utmatningen passerar malm vid punkten för minsta motståndet och bildar ett flöde i främre änden av utmatningsöppningen. Den återstående malm- massan, som ligger under flödet förblir stationär och bildar en "bädd" för malmflödet. Malmmull i flödet faller ner mellan styckena i malm-"bädden" och fyller det fria utrymmet mellan malmstyckena, så att malmens densitet i den stationära zonen ökar i sådan grad, att den ej praktiskt kan förstöras med nå- gon mekanisk utrustning, som användes för malmutmatningen och måste sprängas medelst laddningar vid elíminering av häng- ningar, då den stationära zonen exponeras eller frilägges.

Efter det att den stationära zonen förstörts upprepas sättet för dess bildning och kompaktering.

Vi har utfört experimentella studier och funnit att: 1. Bildning av en stationär zon börjar samtidigt med bild- ningen av ett malmflöde och kompakteringsprocessen för malmen i denna zon startar från de undre skikten och fortsätter då malmmull fyller utrymmet mellan malmstyckena upp till nivån av ett gränsskikt som skiljer den stationära zonen från malmflö- det; ' 2. Malmkompakteringsprocessen i den stationära zonen kan för- hindras genom att luckra upp det undre skiktet i den statio- nära zonen med efterföljande avlägsnande av detsamma tillsam- mans med de fina malmpartiklar, som hamnat i skiktet och kom- mande från malmflödet. Uppluckrandet av det undre skíktet i den stationära zonen och dess tillvaratagande underifrån malmhögen kan utföras“t.ex. medelst den del av den fram- och återgående plattformen, som befinner sig under utmatningsöppningen i nedre delen av den stationära zonen och som är lutad i malmflödets riktning. Under plattformens returslag (motsatt malmflödesrikt- ningen) drar sig dess lutade del, som arbetar liknande en kil, bort från basen på den stationära zonen och frigör sålunda ut- rymme för att luckra upp zonens underskikt. Under det framåt- gående slaget bringas detta uppluckrade skikt, som har samma 449 122 10 _ densitet som malmflödet att röra sig tillsammans med plattfor- men in i lastorten bortom framänden på utmatningsöppningen, där det blandar sig med malmflödet, varvid överdelen på den stationära zonen luckras upp och går neråt in i det ledigbliv- na utrymmet där under; 3. Bildningen av den stationära zonen kan förhindras innan den kompakteras genom att uppdela malmflödet i utmatningsöpp- ningen i minst två delar och man bringar malmflödet att svänga tvärs malmflödesriktningen genom att växelvis ändra malmdensi- teten i dessa delar av malmflödet. Detta kan exempelvis åstad- kommas genom att plattformen bringas att utföra fram- och åter- gående rörelser. Då om plattformen rör sig framåt (i malmflö- dets riktning) avskärcs en malmpelare som befinner sig på platt- formen i utmatningsöppningens framände så att malmen samman- pressas i framdelen av utmatningsöppningen med en kraft, som är lika med den kraft som skjuvar av malmpelaren, varvid malmen i den bakre delen av utmatningsöppningen luckras upp tack vare sammanpressningen av malmen i framdelen och malmflödet uppstår tack vare nedsjunkningen av de tätare skiktcn av ovanför lig- gande malm till denna uppluckrade zon. Då plattformen rör sig bakåt sammanpressas malmen i den bakre änddelen av utmatnings- öppningen med en kraft, som är lika med malmens vidhäftnings- kraft till plattformytan och malmen luckras upp i framdelen av utmatningsöppningen, varefter den lutade delen av plattformen sänker ned en sats malm i den uppluckrade delen av flödet i den främre änden av utmatningsöppningen. Genom att kontinuerligt upprepa ändringen av malmens densitet i framänden och bakänden på utmatningsöppníngen och genom att alternativt frigöra malm i dessa delar bringas malmflödet att svänga tvärs för flödes- riktningen och därigenom förhindrar man bildningen av en sta- tionär zon. Malmen sjunker jämnt och enhetligt ner över hela längden av arbetsorganets i malmen indrivna del varvid malmut- tagningsdjupet under malmpelaren i detta fall är lika med in- drivningsdjupet för anordningens arbetsorgan, så att nya möjlig- heter uppstår för en ökning av storleken på den effektiva tvär- sektionen i utmatningsöppningen och anpassar densamma till malm- styckestorleken som för närvarande kan brytas i underjordsarbete. 449 1.22 n, ~. 11 Den kontinuerliga utmatningen och lastningen möjliggöres genom att modifiera produktionsföljden för utmatning och lastning genom att överföra sekundär krossning till det sista steget efter malmlastningen, så att kontinuerlig lastníng och obero- ende av lastningsprocessen för överstora malmstycken säkerstäl- les. överstora malmstycken som utmatas till lastorten skiljes från malmflödet utan att avbryta lastningen och överföres ut- med den lutande ytan till ventilatíons- och persontunnlar där de underkastas sekundär krossning och efter lastning avlägsnas.

Oberoende av sekundär krossning av överstora malmstycken och avlägsnande av krossade stycken möjliggöres genom att ändra arrangemanget för ventilations~ och persontunnlar, som drives vid nivån för tvärtransportorter och är förbundna med desamma vid ställen mittför lastningsorterna. ' Svårigheten vid den praktiska användningen av anordningar för utmatning av malm, som möjliggör en ökning i den effektiva tvärsektionen för utmatningsöppningen till en storlek som sva- rar mot storleken på utmatad malm ligger huvudsakligen i att allt eftersom inträngningsdjupet för anordningens arbetsorgan in i malmpclaren ökar, begränsas tillträdet för justering och smörjning av rullstöden för plattformen och för att avlägsna malmmull som spilles genom utrymmet mellan stommen och den rör- liga plattformen i de bakre änddelarna därav och som ligger djupt in inunder malmpelaren.

För att eliminera behovet av justering och smörjning av rull- stöden omfattar de'rullar med två flänsar och tre kontaktytor, som säkerställer kontinuerlig kontakt med de övre och undre styrningarna om plattformen skulle dcformeras genom ojämn be- lastning. För att förhindra att malmmull faller ner genom ut- rymmet mellan stommen och den rörliga plattformen i den bakre änden är en plåt stelt infäst i den fria änden av plattformens överdel och en horisontell plattform är anordnad ovanför plåten och utformad i ett stycke med anordningens stomme.

I detta fall bildas en ficka med variabelt djup, i vilken den vid plattformens ändyta fästade och tillsammans med plattformen 449 122 12 '9 förflyttbara plåten fungerar som bakre rörlig vägg. När platt- formen rör sig bakåt ökar fickans djup med en hastighet lika med den hastighet med vilken malm inmatas i fickan, vilket resulterar i att malmen inte når den spalt som ligger i fickans överdel mellan fickans bakre vägg och den horisontel- la plattformen.

Den praktiska användningen av det föreslagna förfarandet för underjordsbearbetning av malmfyndigheter vid ett kontinuerligt utmatningsflöde och lastning av malm från den brutna malmen till transportanordningar ger följande fördelar: - 1.

Fyrfaldig ökning i genomsatt mängd vid en lastningsstation (tvärort) upp till 2 500 ton/skift; Två- - trefaldig ökning i storlek på malm som utmatas utan hängningar upp till 1 800 - 2 H00 mm; Två- - trefladig minskning av tiden för iordningställandet w» av strossningsblock genom att minska borrhålsvolymen tack vare en ökning i malmstyckestorlek; 1,5 gånger minskning av den specifika förbrukningen av sprängmedel för primär brytning tack vare större avstånd mellan borrhålen och minskning av den specifika förbruk- ningen av sprängmedel för sekundär krossning tack vara 16 till 20 gånger minskning av antalet hängningar i utmat- ningsöppningen; En ökning i lastningsförfarandet per utmatningsöppning upp till nivån för genomsättningskapaciteten av en malmstört- ränna i vilken malm av normalstorlek överföres från 5 - 6 andra nivåer med användning av självdriven transportut- <- rustning; Två- - trefaldig minskning av förluster och föroreningar av malmen genom att åstadkomma möjligheten att bilda ett malmflöde under i förväg bestämdkmalmutmatningsförhållan- den utan att minska kapaciteten vid transportnivån tack vare ökad genomsättningskapacitet hos lastningsstationen fl 449 122 i' 13 (en utmatningsöppning), vilket når upp till nivån för genomsättningskapaciteten för laststationen (tvärort) med 10 - 15 lastningsstationer; 7. Förenklad konstruktion av blockbotten och 1,5 gånger kor- tare tid för dess iordningställande tack vare arrangemanget med ventilations- och persontunnlar vid transportnivån så att självdriven utrustning effektivt kan användas; 8. Åtta till tio gångers minskning av tiden för förberedande för borrning och skjutning tack vare användningen av ven- tílations- och persontunnlar (tillsammans med transport- tvärorter) vid en borrnivå; 9. Två - tre gångers minskning av tiden för friläggning och iordningställande av nivåerna genom att öka höjden på nivå- erna tack vare en ökning av genomsättningskapaciteten för transportnivåernaioch minskat antal för dessa, som kräves för att erhålla en förutbestämd produktion från en gruva; 10. Säkerställer säkerheten vid den mest besvärliga malmutmat- ningen från sektioner genom att sekundärkrossningen överflyt- tats från utmatningsorterna till transportnivån i ventila- tions- och persontunnlar.

Uppfinningen beskrives närmare under hänvisning till bifogade ritningar där fig. 1 visar en längdsektion genom en malmkropp, fig. 2 en planvy av en transportnivå, fig. 5 en schematisk vy som visar avskiljning av överstora malm- stycken från ett malmflöde och deras överföring till ventila- tions- och oersontunnlar, - fig. N en längdsektion av en utmatningsöppning och en anordning för att genomföra sättet och här visat i det ögonblick innan malmutmatning påbörjas, fig. 5 samma vy som i fig. U i det ögonblick att den bakre de- len av malmflödet uppluckras och den främre delen därav kompak- 449 122 i, teras, fíg. 6 samma vy som i fig. U men visad i det ögonblick då den främre delen av malmflödet luckras upp och den bakre kom- pakteras, fig. 7 en tvärsektion av anordningen genom stöddelarna, fig. 8 visar slutligen läget av en stöddel i det ögonblick plattformen-deformerats eller ändrat läge.

Anordningen för genomförande av sättet enligt uppfinningen innefattar en stomme 1, på vilken en plattform 3 är anordnad medelst stödelement 2. Plattformen mottar den malm som tillfö- res från utmatningsöppningen och anordningen uppvisar vidare en drivanordning U avsedd att bringa plattformen 3 att utföra fram- och återgåendo rörelser i förhållande till stommen 1.

Plattformen 3 består av tre med varandra stelt förbundna de- lar a, b och c. Plattformens 3 båda änddelar a och c är anord- nade parallellt med plattformens 3 rörelscplan och ligger på olika nivåer, medan centrumdelen b lutar i malmflödets ström- ningsriktning. Plattformcns 3 stödelement 2 utgöres av rullar med två ansatser 5 och tre kontaktytor 6. Den fria ändytan av plattformens del a är försedd med en stelt infäst plåt 7, som förhindrar att fina malmpartiklar faller ned. Ovanför plåten 7 - är en horisontell plattform 8 anordnad, som är utförd i ett stycke med stommen 1. Anordningen är anordnad under utmatnings- öppningen. Utmatníngsöppningen är genom en lastort 9 förbunden med en ort 10, där transportanordningar 11 är anordnade, som ut- göres av konventionella vagnar. På andra sidan om orten 10 är mittför lastningsorten 9 en ventilations- och persontunnel 12 anordnad. Malmflödet i utmatningsöppningen är uppdelade i två delar d och e. Malmflödet som strömmar genom utmatningsöpp- - ningen innehåller malmstycken 15 med förutbestämd storlek och malmstycken lä med större storlek. Ovanför transportanord- ningarna 11 är en sikt 15 och en lutande yta 16 anordnad, vil- ka är avsedda för överföring av överstora malmstycken 1U till ventilations- och gångtunnlarna 12.

Malmfyndigheten bearbetas på följande sätt. Man upptar gallerier /Jf “fl 449 122 15 i malmkroppen, såsom transporttvärorten 10, lastorfiên 9 Oßh ventilatlons- och persontunnlar 12,%som drives vid nivån för tvärorten 10 och anslutas därtill i ställen motstående last- orterna 9. Malm brytes och matas genom utmatningsöppningen in i lastorten 9, i vilken anordníngen för lastning av bruten malm är installerad. Malmen strömmar under tyngdkraftens in- verkan till anordningens plattform 3. Den lutade delen b på plattformen sammanpressar malmen i framänden e i malmflö- det tack vare plattformens 3 framåtgâende rörelse under inver- kan av drivanordningen 4 mot transportorten 10. Då den lutade delen b på plattformen 3 rör sig från det läge som visas i fig. U till det läge som visas i fig. 5 avskjuves en malmpe- lare som ligger mot delen b i framändesnivån, så att ett kom- pakterat skikt av malm bildas i den främre änden (fig. 5).

Ytterligare rörelser på delen b av plattformen 3 mot tvär- transportorten 10 möjliggör överförandet av en sats malm från det kompakterade skiktet till transportfordonen 11 och ytter- ligare sänkning av densiteten sker samtidigt i den bakre änd- delen d i malmflödet och malmen sjunker ned på den bakre änd- delen a på plattformen 3.

Genom att röra plattformen 3 medelst drivanordningen Ä i mot-1 satt riktning sänker man densiteten i framänddelen e av malm- flödet och tack vare en ökning i densiteten i den bakre ändde- len d av malmflödet sjunker en sats malm i den mindre kompakta delen e av malmflöoet medelst den lutade delenlo på plattfor- men 3.

Då fram- och återgående rörelser bibríngas plattformen 3 rul- lar stödrullarna 2 över och ligger an med sina ytor 6 mot spår på plattformen 3 och stommen 1. Utskjutande flänsar 5 på rul- larna 2 hindrar plattformen 3 att förflytta sig sidledes med avseende på dess rörelseriktning. I den händelse plattformen 449 122 16 4 3 ej spårar under inverkan av malmmassan, ändrar stöddelen 3 sitt läge och säkerställer en permanent kontakt med spåren på plattformen 3 (fig. 8).

Man förhindrar att malm faller genom spalten mellan den hori- sontella plattformen 8 och plattformens 5 plåt 7 genom att den horisontella ytan 8 och plattformens 3 plåt 7 är anordnad bilda en ficka med variabelt djup. När plattformen 3 rör sig framåt i riktning mot transportorten 10, når spalten mellan den hori- sontella ytan 8 och plåten 7 inte den malm som transporteras.

Vid plattformens 3 rörelse bakåt befinner sig malmen i että- stationärt tillstånd, samtidigt som plattformen glider bort från malmen. Tillsammans med plattformen 3 rör sig enbart den del av malmen, som ligger i fickan, i vilket fall malmen inte når spalten, eftersom fickans djup ökar med en hastighet lika med den hastighet, med vilken malmen införes i fickan. Genom kontinuerlig upprepning av manövrer för ändring av malmflödes- densitet i dess delar d och e bringar man malmflödet att svänga tvärs över dess strömningsriktning, samtidigt som malmstyckena 13 med förutbestämd storlek lastas på transportanordningarna 11 genom sikten 15, vars maskvidd motsvarar den förutbestämda styckestorleken, medan de allt för stora malmstyckena lü, som inte kan gå igenom sikten 15 rullas längs den lutande ytan 16 till ventilations- och gångtunnlarna 12. De stora malmstyckena 1N avskíljes således från malmflödet och matas till ventila- tions- och gångtunnlarna 12 utan att malmlastningen upphör, var- vid sekundärkrossning av malmstyckena lä och avlägsnandet av krossad malm därifrån genomföres under en godtycklig lämplig tid.

Denna kombination av åtgärder möjliggör en mer effektiv utmat- ning av malm, som säkerställer, till skillnad från kända för- faranden, en ökning i storleken på den effektiva tvärsektionpn i utmatningsöppningen och bringar den till överensstämmelse med storleken på den brutna malmen vid underjordsbearbetning av malmfyndigheter. Sättet enligt uppfinningen utföres före- trädesvís med användande av ovan beskrivna anordning och anord- ningens geometriska och rörelseparametrar bör med nödvändighet avpassas till malmutmatningens parametrar.

Claims (4)

17 Patentkrav
1. l. Sätt vid underjordsbrytning av malmfyndigheter, omfattande drivning av gruvgångar, skjutning,_utmatning och lastning av malm på transportanordningar (ll), k ä n n e t e c k n a t av att man vid malmutmatningen i höjdled uppdelar malmflödet i tva delar (d och e) och bringar malmflödet, sett 1 utmatnings- riktningen, att omväxlande svänga från dess främre del till dess bakre del och omvänt genom att växelvis ändra flödets densitet i dessa delar (d och e) genom växelvis komprimering och uppluckring i delarna (d och e) och överföra malmstycken med förut bestämd storlek (13) till transportanordningen (ll) genom en sikt (15).
2. 2. Anordning för genomförande av sättet enligt krav.l, vid underjordsbrytning av malmfyndigheter och utmatning och lastning av bruten malm pâ transportanordningar (ll). där anordningen omfattar dels en stomme (1), på vilken medelst stödelement (2) en plattform (3) är anordnad för mottagande av bruten malm, utmatad från en utmatningsöppning, dels en driv- anordning (4) för en fram- och âtergående rörelse hos platt- formen (3) i förhållande till stommen (1), dels en sikt (15) för förutbestämd malmstorlek anordnad över transportanordning- en (ll), k ä n n e t e c k n a d av att plattformens (3) arbetsyta är uppbyggd av tre med varandra stelt förbundna delar (a, b och c), varvid änddelarna (a och c) är anordnade parallellt med plattformens (3) rörelseriktning och är anord- nade pâ olika nivåer, medan centrumdelen (b) lutar i malm- flödets flytriktning mot sikten (15).
3. 3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att plattformens (3) stödelement (2) utgöres av rullar med tvâ ansatser (5) och tre kontaktytor (6).
4. 4. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den fria ändytan på plattformens (3) övre del är försedd med en stelt infäst plåt (7), ovanför vilken en horisontell platt- form (8) är anordnad. som är utformad i ett stycke med anord- ningens stomme (1).