SE445242B - Cetrallasanleggning, i synnerhet for motorfordon - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 40 8300746-8 signalen uppträder med den för den på förhand givna utgångsnivàn för rampsignalen sig givande styrnivân och för övrigt frånkopplar låsmanövreringen för den pá förhand givna manöverriktningen, varvid rampsignalgeneratorn uppvisar en till en kondensator ansluten förs- ta strömkrets som är oberoende av kopplingsläget för styromkopp- laren låter ström flyta i en första strömriktning genom kondensa- torn och att styromkopplaren är ansluten till en andra strömkrets som i ett av kopplingslägena för styromkopplaren låter ström flyta i en relativt den första strömriktningen motsatt andra strömriktníng genom kondensatorn.

Rampsignalen och referenssignalen avledes från samma drift- spänningskälla, varigenom driftvariationer för bägge signalerna inverkar likformigt och kompenseras genom differensbildning.

Jämförelsesteget är därför företrädesvis utbildat som en differensförstärkare, i synnerhet operationsförstärkare med högt ingângsmotstånd och hög förstärkning. Schmidt-Triggersteg kan likaså användas såvitt extra stabilíseringsåtgärder vidtas för referensspänningen. Sådana åtgärder kan bortfalla om differens- eller differentialförstärkare utnyttjas. Kopplingssígnalsteget och jämförelsesteget alstrar vardera styrsignaler med två nivåer, som liknande en logisk koppling hänger samman med varandra och bestämmer varaktigheten för den till làsmanövreringen avgivna manöverimpulsen. Kopplingsnivàn för den från kopplingssignalsteget avgivna styrsignalen ändrar sig vid omställandet av styrströmstäl- laren och bestämmer den främre flanken för manöverpulsen, under det att styrsignalen för jämförelsesteget bestämmer den bakre flanken för manöverpulsen.

Vid styrsteget kan det röra sig om en grindkoppling, som under användning av logiska grindar, exempelvis en OCH-grind är uppbyggd. I en föredragen utföringsform användes emellertid en kopplingtransistor, som dessutom kan utnyttjas som drivsteg exempelvis för ett manöverströmmen för lâsmanövreringen kopplande relä. I denna utföringsform styr kollektorströmmen för koppling- transistorn direkt eller indirekt via ett relä låsmanövreringen.

Basen för kopplingtransistorn är härvid ansluten till styrsignal- utgången för jämförelsesteget under det att kollektor-emitter- sträckan är kopplad i serie med styrströmställaren. Styrsignalen för kopplingsignalsteget och jämförelsesteget är så dimensíonerad att de för kopplingsmanövreringen av kopplingstransistorn erfor- derliga bas respektive emitterpotentialerna erhålles. I en enkel 10 15 20 ZS 30 35 40 8300746-8 utföringsform kan detta ske genom att styrströmställaren är ansluten mellan jord och emittern för kopplingstransistorn, varvid emittern via ett motstånd är förbunden med en kopplingspunkt, som för en kopplingstransistor med öppnad styrströmställare läsande spänning.

Jämförelsesteget är anslutet till kondensatorn och övervakar kon- densatorspänningen. Som andra strömkrets kan i synnerhet kopplings- signalsteget utnyttjas när styrnivån för dess styrsignal är lämp- ligt dimensionerad.

I en första utföringsform av en rampsígnalgenerator uppladdas kondensatorn i det första kopplingsläget för styrström- stäl1aren,,d v s under vilotiden, under vilken låsmanövreringen är bortkopplad, till en på förhand bestämd spänning, i synnerhet till driftspänningen. Den första strömkretsen bildar därmed en laddningskrets för kondensatorn, som vid omkopplande av styrström- ställaren till det andra kopplingsläget överstyres via tillkopp- landet av urladdningskretsen. Urladdningstidskonstanten för den andra strömkretsen är härvid dimensionerad kortare än laddnings- tidkonstanten för den första strömkretsen. Alternativt kan i en andra utföringsform den första strömkretsen vara utformad som en urladdningsströmkrets, som urladdar kondensatorn vid bortkopplad låsmanövrering. Den andra strömkretsen bildar en laddningsström- krets, via vilken kondensatorn i det andra kopplíngsläget för styrströmställaren uppladdas. Laddningstidskonstanten för den andra strömkretsen måste härvid vara kortare än urladdningstids- konstanten för den första strömkretsen.

Varaktígheten för manöverpulsen kan hållas i ett särskilt brett variationsområde för driftsparametern om i den förstnämnda utföringsformen vid vilken kondensatorn under varaktigheten för manöverpulsen urladdas, referensspänningen är ungefär lika med en tredjedel av den till förfogande stående nominella driftspän- ningen. Vid den andra utföringsformen, vid vilken kondensatorn under inkopplingsvaraktigheten för låsmanövreringen laddas upp- går referensspänningen lämpligtvis till ungefär 2/3 av den nominella driftspänningen.

En ytterligare förbättring, som också kan insättas vid andra centrallåsanläggningar av det inledningsvis beskrivna slaget, vid vilken styrströmställaren i sitt andra läge är sluten består i att styrströmställaren är parallellkopplad med ko11ektor-emitter- sträckan för en av tidsstyrströmställaren styrd kopplíngstransis- tor, vilken under den på förhand bestämda tiden är inkopplad i låsmanövreringen, kortsluter styrströmställaren. Kopplingstransisï torn säkerställer att tidsstyrkopplingen oberoende av eventuella 10 15 20 25 30 35 40 8300746-8 spänningsbortfall som kan uppstå i tilledningen mellan styrström- ställaren och tidsströmställaren kan utlösas säkert. Den styr- strömställaren kortslutande kopplíngstransistorn kan styras direkt från utgângssignalen för tidsstyrsteget. Den enklaste vägen för att åstadkomma ett definierat kopplingsförhållande för denna kopp- lingstransistor ligger i att dess bas kopplas till en av tidsstyr- steget styrd polvändningskoppling på motorsidan, eftersom kopp- lingspunkter på motorsidan för påvändningskopplingen oberoende av den önskade manöverriktningen antingen ligger på jordpotential eller på driftspänningspotential.

De ovan beskrivna utföringsformerna för tidsstyrkopplingar insättes vid i tvâ motsatta manöverríktningar påverkbara låsmanöv- reringar, som är anslutna parallellt till en av ett relä styrd polvändningskoppling på så sätt att för varje manöverriktning är åtminstone anordnat en separat tidsstyrkoppling. Styrströmställaren är härvid utbildad som styromkopplare, som växelvis utlöser tids- styrkopplingarna. I de ovan beskrivna utföringsformerna för tids- styrkopplingarna flyter reläströmmen via styrströmställaren så att alltid endast tidsstyrströmställaren för den ena av de bägge manöverriktningarna inkopplas. Dessa åtgärder höjer driftsäkerheten.

Vid många driftsituationer inställes styrströmställaren först på upplåsning för att sedan kort därefter slås om till låsning.

För att utesluta driftstörningar är vid utföringsformer vid vilka i serie med styrströmställaren en kopplingstransístor kopplad så inrättad att basen för den låsmanövreringen i upplåsningsriktningen inkopplande kopplingstransistorn med kollektorn för låsmanövreringen i låsriktningen inkopplande kopplingstransistorn är kopplad via en diod. Dioden säkerställer att vid inkopplande av låsriktningen för kopplingstransistorn styrs låsriktníngen tvàngsvis till sitt öppna läge i vilket upplåsningsriktningen är spärrad.

Eâsmanövreringar för centrallásanordningar är normalt tillordnade styrströmställare, som tillsammans med det tillordnade låset tvångsvis manuellt omkopplas, såsom till exempel làsen för fram- dörrarna. Andra lås såsom till exempel bagageutrymmeslåset skall oberoende av låstillståndet för tentrallåsanordningen kunna spärras.

Styrströmställarna är dessutom tvångsvis omkopplingsbara från lås- manövreringen för att åstadkomma en synkron öppnings- respektive stängningsrörelse. För att också vid oberoende av dörrlåsen spärrat bagageutrymmeslås säkert utesluta driftstörningar vid manövreringen av styrströmställaren för bagageutrymmeslåset kan man inrätta anordningen på så sätt att styrströmställaren för detta lås åt- minstone utlöser en extra låsmanövreringen inkopplande tidsstyr- 10 15 20 25 30 35 40 S 8500746-8 koppling. På detta sätt bortkopplas styrströmställaren för det manuellt oberoende låsbara låset från làstillståndet för de övriga làsen. Istället för en extra tidstyrkoppling kan styrströmställaren för detta manuellt oberoende stängbara lås också vara anslutna till en tidlänk, som vid omkopplandet av styrströmställaren avger en tidströmkopplingen utlösande puls.

En ytterligare ändamålsenlig åtgärd ligger i att ansluta magnetiseringsströmkretsen för det låsmanövreringen styrande re- läet och tidstillkopplingen via separata i genomloppsriktningen vända dioder till en driftspänningsanslutning. Dioderna spärrar tidsstyrkopplingarna mot störpulser från effektkretsen för lås- manöveringen. _ Uppfinningen skall nedan beskrivas i form av utföringsexempel i anslutning till ritningarna. Härvid visar fig 1 ett princip- kopplingsschema för en tidsstyrkoppling för ett motorfordons lås- ansläggning, varvid endast de för en manöverriktning erforderliga elementen är visade, fig 2 en detaljerad kopplingsbild av en första utföringsform av tidsstyrkopplingen i enlighet med fig 1, fig 3a-d, tidsdiagram för flera vid olika kopplíngspunkter för kopplingen i enlighet med fig 2 uppträdande signaler, fig 4 en andra utföringsform av tidsstyrkopplingen enligt fig 1, fig 5 en delvis schematisk kopplingsbild av en i två manöverriktningar inkopplingsbar centrallåsanläggning, fig 6 en andra utföríngs- form av en i tvâ manöverriktningar ínkopplingsbar centrallås- anläggning, fig 7 ett kopplingsschema för en i kopplingen enligt fig 6 användbar tidslänk och fig 8 en i förbindning med kopp- lingarna enligt fig 5 och 6 användbar tíllsatskopplíng för säker- ställande av en föredragen manöverriktning.

Pig 1 visar en elektriskimanövermotor 1 för en làsmanövrering för ett motorfordons centrallàsanläggning, som förflyttar lås- regeln för ett dörrlâs, ett bagageutrymmeslås eller liknande.

Vid motorn 1 kan det röra sig om en vridningsriktningsomkast- ningsbar motor, vars vridningsriktning omkastar på nedan närmare beskrivet sätt, alternativt kan det röra sig om en i endast en enda riktning inkopplingsbar motor, såvitt för den motsatta rörel- sen en andra, på motsvarande sätt driven motor är anordnad. Motorn 1 är kopplad i serie med en reläkontaktfšfför ett relä 5 mellan en driftspänningsanslutning 7 och jord 9. En tidstillkoppling 11 som utlöses genom påverkan av styrströmställaren 13 styr magneti- seringen av reläet 5 på så sätt, att reläkontakten 3 under en på 10 15 20- 25 30 35 40 8300746-8 förhand given tidslängd slutes och motorn 1 inkopplas under den på förhand bestämda tiden. Annars är reläkontakten 3 öppen.

Den på förhand bestämda tidslängden är så uppmätt att motorn 1 säkert kan läsa eller låsa upp det tíllordnade låset. För att långtgående oberoende åstadkomma driftstemperatur och driftspän- ning en så likformig som möjlig inkopplingstid för motorn 1 om- fattar tidstillkopplingen 11 en rampsignalgenerator 15, som ut- gående från en vid påverkan av styrströmställaren 13 given start- rande, exempelvis växande som till- spänning ger en sig i samma riktning änd eller avtagande spänning. En referensspänningsgivare 17, sammans med rampsignalgeneratorn 15 är ansluten till en gemensam driftspänningsanslutning 19 ger en konstant referensspänning.

Rampsignalgeneratorn 15 och referensspänningsgivaren 17 är anslutna till de bägge ingángarna för en differens eller differensialför- stärkare 21, vid vilken det kan röra sig om en operationsförstär- kare med hög förstärkning och högt ingângsmotstând resp en kompa- rater. Vid utgången av differensförstärkaren 21 erhålles en styr- signal med tvâ möjliga nivåer, vars nivå växlar, när den i tiden sig ändrande rampspänningen för rampsignalgeneratorn 15 överskri- der referensspänningen för referensspänningsgivaren 17. Styr- strömställaren 13 är ansluten till en kopplingssignalgivare 23, som likaså avger en styrsignal med två möjliga nivåer, varvid nivån för denna styrsignal representerar de bägge kopplingslägena föf styrströmställaren 13. Styrsignalerna för differnsförstärkaren 21 och kopplingssignalgivaren 23 styr ett_styrsteg 25, som i magnetiseringsströmkretsen för reläet är kopplad mellan en drift- spänningsanslutning 27 och jord och styr reläets 5 magnetíserings- ström. Reläet 5 magnetiseras och därmed inkopplas motorn 1 när den från kopplingssignalsteget 23 avgivna kopplingssignalen har den för motorns 1 manöverriktning tillordnade kopplingsnivàn och dessutom differnensförstärkaren 21 har den föregivna startspänn- ingen, d v s har den för uppnâendet av referensnivån sig givande kopplingsnivàn. Vid andra kombinationer av kopplingsnivåerna för dessa styrsignaler förblir magnetíseringsströmmen för reläet S bortkopplad. Kopplingssignalsteget 23 styr därutöver âtersättan- det av rampsignalgeneratorn 15 till starttillstándet. Motorerna för samtliga låsmanövreringar är parallellkopplade med varandra så att i påverkan av styrströmställaren 13 inkopplas samtliga låsmanövreringar gemensamt.

Fig 2 visar detaljer i en första utföringsform av kopplingen i enlighet med fig 1. En motorn 1 motsvarande motor 31 för en 10 15 20 25 30 35 40 8300746-8 låsmanövrering, som är parallellt kopplad med icke visade ytter- ligare motorer inkopplas via en reläkontakt 33 för ett relä 35 i en på förhand bestämd manöverriktning. Magnetiseríngsströmmen för reläet 35 styrs av en kopplingstransistor 37, vars kollektor- emíttsträcka är kopplad i serie med magnetiseríngslinjen för reläet 35 och en den på förhand bestämda manöverriktníngen in- kopplande styrströmställare 39. Styrströmställaren 39 motsvarar styrströmställaren 13 för fig 1 och är förbunden med jord.

Magnetiseringslinjen för reläet 35 är via en i genomloppsrikt- ningen inrättad diod 41 förbunden med en spänningsförsörjnings- anslutning 43. Magnetiseríngsströmmen för reläet 35 kan flyta vid sluten styrströmställare 39 och genomkopplad kopplíngstran- sistor 37.

Basen för kopplingstransistorn 37 är via ett basmotstånd 45 ansluten till en dífferensförstärkaren 21 i fig 1 motsvarande differensförstärkare 47. Differensförstärkaren 47 arbetar i mättnadsomràdet. Via en likaså genomloppsriktningen inriktad diod 49 är en av motståndaren S1 och 53 bildad spänningsdelar- koppling mellan jord och driftspänningsanslutningen 43 ansluten.

Spänningsdelningskopplingen bildar en referensspänningskälla som vid förbindningspunkten S7 för motstånden S3 och 55 ger en av driftspänningen beroende referensspänning. Differensförstär- karen 47 är med sin inverterade ingång - ansluten till kopplings- punkten 57. Den icke inverterade ingången + för differensför- stärkaren 47 är ansluten till en anslutning 59 för en konden- sator 61, vars andra anslutning är förbunden med jord. Anslut-*.~_* ningen S9 är via en genomloppsriktningen inriktad diod 63 och en på den från kondensatorn vända sidan av dioden 63 i serie med dioden 63 kopplat motstånd 65 via dioden 49 förbunden med driftspänningsanslutningen 43. Förbindningspunkten mellan dioden 63 och motståndet 65 är ansluten till den från jorden vända an- slutningen för styrströmställaren 39 resp i mitten för kopplings- transistorn 37. Motståndet 65 och dioden 63 bildar en laddnings- krets för kondensatorn 61, via vilken denna vid öppen styrström- ställare 39 uppladdas till potentialen för driftspänningsanslut- ningen 43. Parallellt med kondensatorn 61 är anslutet ett urladd- ningsmotstånd 67. Vid sluten styrströmställare 39 är laddnings- strömkretsen bortkopplad från kondensatorn 61 och kondensatorn laddar ur sig med en av motståndet 67 givna urladdníngskonstanten.

Kopplingen i enlighet med fig 2 arbetar på följande sätt: I viloläget är strömställaren 39 öppen, varigenom kondensa- torn 61, sàsom redan nämnts via motståndet 65 och dioden 63 kan 10 15 20 25 30 35 40 8300746-8 uppladdas till driftspänningen. Referensspänningen vid kopplings- punkten 57 uppgår ungefär till 1/3-del av driftspänningen, så att utgângsspänningen för den mätbara differensförstärkaren 47 likaså i det närmaste når driftspänningen. Kopplingstransistorn 37 kan emellertid ej kopplas igenom, eftersom dess emitter via motståndet 65 likaså ligger på driftspänningspotentialen. Reläet 35 magnetiseras ej. Detta förhållande ger sig också från tids- diagrammet för fig 3a-3d, av vilka fig 3a visar spänningen US vid den från jord vända anslutningen för styrströmställaren 39 och därmed vid emittern _för kopplingstransistorn 37. I fig 3b är tidsförloppet för spänningen på den från jorden vända anslut- ningen 59 för kondensatorn 61 visad. Fig Sc visar tidsförloppet för spänníngspotentialen Ub vid basen för kopplingstransistorn.

I fig 3d är tídsförloppet för magnetiseringsströmmen IR för reläet 35 visat.

Vid slutandet av styrströmställaren 39 vid tidpunkten tO förbíndes emittern för kopplingstransistorn 37 med jord, vilket leder till att kopplingstransistorn 37 genomkopplas och reläet 35 magnetíseras, eftersom basen för kopplingstransistorn 37 vid denna tidpunkt liksom innan ligger pá driftspänningspotentialen (fig 3c). Med slutandet av styrströmställaren 39 förbindes lika- så förbindningspunkten för motstánden 65 och dioden 63 med jord, varigenom laddningsströmmen för kondensatorn 61 avbrytes. Kon- densatorn 61 avladdar sig därefter via motståndet 67. En direkt urladdning av kondensatorn 61 via styrströmställaren 39 förhindras medelst den med avseende på laddningen för kondensatorn 61 i spärriktningen riktade dioden 63; Så snart den i fig 3b strëckat;_ inritade referensspänningen är uppnàdd (tidpunkten t1) ändrar sig utgângsnivân för differensförstärkaren 47 stegvis varigenom basen för kopplingstransistorn 37 kopplas till jordpotential.

Kopplingstransistorn 37 öppnar och avbryter magnetiserings- strömmen för reläet 35.

Motståndet S3 för referensspänningskällan och motståndet 65 för laddningsströmskretsen för kondensatorn 61 är anslutna till en gemensam kopplingspunkt C, som via dioden 49 är förbunden med driftspänningsanslutningen 43. Laddningsspänningen för konden- satorn 61 och referensspänningen ändrar sig därigenom likformígt.

Dioderna 41 och 49 undertrycker störpulser, som från effektdelen för reläkretsen skulle kunna kopplas över till den tidsbestämmande kretsen.

Fig 4 visar en annan utföringsform av en tidsstyrkopplíng, vid vilken de med delarna i kopplingen i enlighet med fig 2 10 15 20 25 30 35 40 8300746-8 funktionsöverensstämmande delarna är betecknade med hänvisníngs- beteckningar som ökats med 100. För förtydligande av koppling och funktionssätt för motorn 131, reläkontakten 133, reläet 135, kopplingstransistorn 137, styrströmställaren 139, basmotstândet 145, differensförstärkaren 147, den av motstånden 153, 155 be- stående i en referensspänning avgivande spänningsdelaren hän- visas därför till beskrivningen av kopplingsfigur 2.

Till skillnad mot kopplingen i enlighet med fig 2 är för- bindningspunkten 159 för motstánden 153, 155 förbunden med den icke inverterade ingången + för differensförstärkaren 147. Till den med emíttern för kopplingstransistorn 137 förbundna från jorden vända anslutningen för styrströmställaren 39 är en kon- densator 161 ansluten, som via ett motstånd 165 tillsammans med motståndet 153 är ansluten till en driftspänníngspbtentialförande kopplingspunkt C. Parallellt med seríekopplingen av kondensatorn 161 och motståndet 165 är ett urladdningsmotstånd 167 anslutet.

Förbindningspunkten för kondensatorn 161 med laddningsmotståndet 165 är förbunden med den inverterade ingången ~ för differens- förstärkaren 147.

Denna koppling arbetar pa följande sätt: Vid normalt öppnad styrströmställare 139 laddar kondensatorn 161 ur sig via motstànden 165 och 167. Kopplingstransistorn 137 är spärrad, eftersom basen vid öppnad styrströmställare 139 ligger på driftspänningspotentialen. Vid urladdad kondesator 161 ligger basen för kopplingstransistorn 137 på driftspänningspoten- tialen. Referensspänningen uppgår ungefär till 2/3-delar av drift- spänningen.

'Slutes styrströmställarna 139 så förbindes emittern för kopplingstransistorn 137 med jord och kopplingstransistorn genom- kopplas. Kondensatorn 161 laddar upp sig via motståndet 165 med en av motståndet 165 och kapacitansen för kondensatorn bestämd tidskonstant. Denna tidskonstant är kortare än urladdningstids- konstanten motsvarande motstánden 165 och 167. Uppnâr konden- satorspänningen referensspänningen, så kopplas basen för kopp- lingstransistorn 137 till jordpotentialen och magnetiserings- strömmen för reläet 135 frånkopplas.

Fig S visar ytterligare detaljer i en centrallâsanläggning, vars låsmanövrering påverkas av vridningsriktningsomkopplings- bara elektriska motorer 201. Motorerna 201 är parallellt med varandra anslutna till en av två reläomkopplingskontakter 203, 205 bildad polvändníngsomkoppling, som inkopplar motorerna 10 15 20 25 30 35 40 8300746-s W 201 omkastningsbart mellan en driftspänningsanslutníng 207 och jord. Reläomkopplingskontakterna 203, 205 hör till skilda reläer 209 resp 211, vars magnetiseringsström styrs av separat tids- stegkopplingar 213 resp 215. Som tidstillkopplingar är lämpligt- vis utföringsformer i enlighet med fig 2 och 4 användbara, var- vid dessa kopplingar är anslutna vid de i fig 2 och 4 inritade kopplingspunkterna A och B. C betecknar driftspänníngsanslut- ningen. Till kopplingspunkten A är med varandra parallella styr- omkopplare 217 anslutna, vilka växelvis antingen utlöser tids- tillkopplingen 213 eller tidstíllkopplingen 215. Omkopplings- kontakterna 217 är för det första manuellt påverkbara och tvångs- styres á andra sidan av den tíllordnade låsmanövreringen. Föres en av omkopplingskontakterna 217 antingen till lâsläget eller till upplåsningsläget manuellt så efterdrages de övriga parallellt kopplade omkopplingskóntakterna 217 av låsmanövreringen tvângsvis.

Styrströmställaren 217 kan exempelvis vara anordnad i motor- fordonets framdörrar, så att vid manuellt upplåsande resp läsande av dörrlásen medínkopplas låsmanövreringarna för de övriga dörrar- na resp bagageutrymmet och liknande. De i utföringsexemplet i enlighet med fíg 5 är en extra styrströmställare 219 anordnade vid bagageutrymmeslåset, så att centrallåsanläggningen också via bagageutrymmeslåset kan styras. Normalt föreligger två låsupp- sättningar, av vilka den ena låsuppsättningen låser samtliga lås, under det att den andra lásuppsättningen endast kan låsa dörrarna och tändningslaset men ej bagageutrymmet. Bagageutrymmesláset kan i denna utföringsform låsas med den första nyckeln, så att i en verkstad eller ett parkeringsgarage i vilket den andra nyckeln bagageutrymmet ej kan öppnas. Vid sådana utförings- er vid vilka styrströmställaren s till ett från styrströmställa- utelämnas, former kan uppstå manöversituation 217 medelst den andra nyckeln före ren 219 avvikande kopplingsläge. Vid sådana drifts- eller manöver- situationer skulle centrallåsanläggningen ej kunna påverkas från bagageutrymmeslâset medelst den första nyckeln. För att komma yrströmställaren 219 223, vars kopplings- till rätta även med denna situation är st ansluten till separata tidsstyrkopplingar 221, utgångar B är kopplade till kopplingsutgångarna B för tidstyr- kopplíngarna 213 resp 215 parallellt. Vid tidsstyrkopplingarna 221, 223 kan det återigen röra sig om tidsstyrkopplingar i enlig- het med fig 2 och 4.

Pig S visar en ytterligare detalj, vid andra centrallåsanläggningar, vid vilka làsmanövreringen på- som också låter sig insättas 10 15 20 25 30 35 40 11 8300746-8 verkas av strömimpulser med på förhand bestämd längd. Parallellt med kopplingskontakterna för styromkopplaren 217, 219 är kollektor- emittersträckan för en kopplingstransistor 225 respektive 227 ansluten via bortkopplingsdioder 229, 231 respektive 233, 235.

Emittern för kopplingstransistorn 225, 227 ligger liksom omkopp- lingskontakten för styromkopplaren 217, 219 till jord under det att kollektorn via díoderna 229, 231 respektive 233, 235 är an- sluten till de fasta kontakterna för styromkopplaren 217, 219.

Dioderna 229 till 235 är vända för kollektorströmmen för kopplíngs- transistorerna 225, 227 i genomloppsriktningen. Basen för var och en av kopplingstransistorerna 225, 227 är vardera via ett basmot- stånd 237 respektive 239 ansluten till den sida av den med relä- omkopplíngskontakterna 203, 205 bildade polvändningsomkopplingen som genomkopplar kopplingstransistorn 225 respektive 227 i det stängda läget för styromkopplaren 217 respektive 219. Kopplings- transistorerna 225, 227 bildar elektroniska kortslutningsomkopp- lingar, som är parallellt kopplade med styromkopplarna 217, 219. kontakt och kortsluter dessutom styromkopplarna 217, 219 under tiden för manöverimpulsen för motorerna 201. Den extra kortslut- ningen gör tidsstyrkopplingarna 213, 215, 221 och 223 oberoende av eventuella spänningsbortfall i till-ledningarna för styromkopp- larna 217, 219. Vidare kan en styromkopplare 217 med ett mittvilo- läge användas, som vid manuell påverkan av styromkopplaren endast slutes kort. Vid användandet av sådana styromkopplare bildar kopp- lingstransistorerna 225, 227 en hållande krets, som upprätthåller den kortvarigt uppträdande styrsignalen för styromkopplaren under tiden för manöverimpulsen. Kopplingstransistorerna 225, 227 måste ej vara anslutna till polvändningsomkopplingen, basstyrsignalerna later sig också avledas från andra kopplíngspunkter med tvâ kopp- lingslägena för styromkopplaren motsvarande kopplingsnivâer.

Pig 6 visar en annan utföringsform av en centrallåsanläggning, vid vilken två nyckelsättningar är för handen, av vilka den första nyckeln låser samtliga lås, under det att den andra nyckelnflkan spärra làsen så när som på bagageutrymmeslåset. Vid kopplingen i enlighet med fig 6 är följande med avseende pa sin funktion och koppling med elementen i fig S jämförbara delar ökade med 100 relativt de i anslutning till fig 5 utnyttjade hänvisningsbeteck- ningarna. För förtydligande av dessa element hänvisas till det i anslutning till fig 5 beskrivna utföringsexemplet. Jämförbara är motorerna 301, reläomkopplaren 303,305, driftsspänníngsanslutningen 307, reläerna 309, 311, tidsstyrkopplingarna 313, 315, styromkopp larna 317, 319, kopplingstransistorerna 325, 327 och dessas bas- 10 15 20 25 30 35 40 8500746-s “Z motstånd 337 och 339. Kollektorerna för kopplingstransistorerna 325, 327 är eftersom endast styromkopplaren är kortsluten till en tidsstyrkoppling direkt anslutna till kopplingspunkten A för tid- styrkopplingarna 313, 315.

Istället för de extra tidsstyromkopplingarna 221 Qch 223 i fig 5 är tidslänkar 341, 343 anordnade, vilka startas av tids- styromkopplaren 319 för bagageutrymmeslåset och sedan avger en utlösningspuls till styringången A för den tillordnade tidsstyr- kopplingen 313 respektive 315. Impulsen för tidslänken 341 respektive 343 simulerar det korta slutandet av styromkopplaren 317 och utlöser tidsstyrkopplingen. Det gäller emellertid ej tidslängden för impul- sen från tidslänken 341, 343, eftersom den medelst kopplingstransís- torerna 325, 327 bildade hållkretsen övertar stängningsfunktionen för styromkopplaren.

Pig 7 visar kopplingsschemat för en föredragen utföringsform av tidlänkarna 341 respektive 343. Styromkopplaren 319 är ansluten till emittern för en kopplingstransistor 345 vars kollektor är förbunden med kopplingspunkten A för tidsstyrkopplingen 313 respek- tive till 315. Den från jord vända kontakten för styromkopplaren 319 och därmed emittern för kopplingstransístorn 345 är via ett motstånd 347 förbunden med en driftspänningsanslutníng 349. Till motståndet 347 är därutöver via en i genomgångsriktningen vänd diod 351 en kondensator 353 ansluten, vars från díoden vända anslutning är förbunden med jord. Förbindningspunkten för díoden 351 och kon- densatorn 353 är via ett basmotstånd 355 förbundet med basen för kopplingstransístorn 345. ' I det i fig 7 visade öppna läget för styromkopplaren 319 upp- laddas kondensatorna 353 via motståndet 347 och díoden 351 till driftspänningen. Samtidigt ligger basen och emittorn för den däri- genom öppna kopplingstransístorn 345 på driftspänningspotentialen.

Vid slutandet av styromkopplaren 319 förbindes emittern för kopp- lingstransístorn 345 med jord och genomkopplas därmed, tills kon- -densatorn 353 via basmotståndet 355 och bas-emittersträckan för kopplingstransístorn 345 är urladdad, varpå kopplingstransístorn 345 åter öppnas.

Fig 8 visar en ytterligare förbättring, som är av fördel vid centrallåsanläggningar i enlighet med fig 5 och 6. Påverkas en styromkopplare endast under kort tid i en riktning och sedan före utgången av den därmed utlösta tidsstyromkopplingen tillbaka till utgångsläget så kan det i vissa fall uppstå driftstörningar. Dessa 10 15 20 25 30 13 8300746-8 störningar kan undvikas om tídsstyrsteget för åtminstone en kopp- língsriktning är på plats så att tidsstyrkopplingen för den mot- satta riktningen tvångsvis frânkopplas. Fig 8 visar ett utförings- exempel på en sådan motkoppling. Med 401 och 403 är reläerna för polvändningskopplingen betecknade vilka vardera är kopplade i serie med kollektor-emíttersträckan för en kopplingstransistor 405 respektive 407 som är kopplad till kopplingspunkterna A och B på den anslutande tidsstyrkopplingen. Till emittern för kopplíngs- transistorerna 405, 407 är, såsom redan ovan beskrivits de fasta kontakterna för en till jord gående styromkopplare 409 ansluten.

Basen för varje kopplingstransistor 405, 407 är,såsom redan be- skrivits í anslutning till fig 2 och 4 via vardera ett basmotstànd 411, 403 förbundna med utgången för en differensförstärkare 415 respektive 417.lDbtaljerna i funktionen för denna koppling är be- skrivna i sammanhang med fig Z och 4.

Reläet 401 styr i den visade kopplingen upplåsníngsrörelsen under det att reläet 403 ínkopplar låsmanövreringen för lâsnings- förloppet. Basen för den upplåsníngsförloppet styrande kopplings- transístorn 405 är via en i spärriktningen vänd zener-diod 419 ansluten till basmotståndet 411. Zener-dioden 419 sörjer för ett konstant spänningsfall i basströmvägen. Dess från basen vända an- slutningar via en díod 421 kopplad till kollektorn för kopplings- transístorn 407. Dioden 421 är vänd för basströmmen för kopplings- transistorn 405 i genomloppsríktningen och styr kopplingstillståndet för kopplingstransistorn 405 oberoende av kopplingstillstándet för kopplingstransístorn 407. _Slås styromkopplaren 409 från det i fig 8 visade, låsmanöv- reringen till upplåsningsriktning inkopplande läget till sitt andra läge så genomkopplas kopplingstransistorn 307 och förbinder katoden för dioden 421 med jordpotentialen. Dioden 421 kortsluter den kopplingstransitorn 405 genomkopplade hållande styrandesignalen för differensförstärkaren 415 till jord, varigenom kopplingstran- sistorn 405 öppnar och reläet 401 avmagnetiseras.

Claims (1)

8300746-8 P a t e n t k r a v

1. Centrallåsanläggníng, i synnerhet för motorfordon, med flera elektriska lásmanövreringar (1; 31; 131; 201; 301) och en av åtmin- stone en styromkopplare (13; 39; 139; 217, 219; 317, 319; 309) vid omkopplandet från ett första kopplíngsläge till ett andra kopplings- läge utlösbar tidsstyrkoppling (11), som inkopplar làsmanövreringen under en på förhand bestämd tid i en på förhand given manöverrikt- ning, k ä n n e t e c k n a d a v att ett av styromkopplaren styrd kopplingssignalsteg (23; 63,65; 167) alstrar en första två-nívástyr- signal, vars styrnivà representerar kopplingsläget för styromkopp- laren, att kopplíngssignalsteget vid omkopplande av styromkopplaren från det första kopplingsläget till det andra kopplingsläget ut- löser ett rampsignalsteg (1S; 61, 67; 161, 165) som avger en från en på förhand bestämd startnivà utgående med likablivande riktning sig i tiden ändrande rampsignal, att ett jämförelsesteg (21;47; 147) jämför nivån för rampsígnalen med den konstanta nivån för en refe- renssígnal och alstrar en andra tvâ-nívåstyrsignal, vars styrnivá representerar förtecknet för nivådifferensen mellan rampsignal och referenssígnal och att ett styrsteg (25; 37; 137; 405, 407) inkopp- lar låsmanövreringen i den på förhand givna manöverriktningen, så länge som den första styrsignalen föreligger med den det andra kopplíngsläget för styromkopplaren representerande styrniván och dessutom den andra styrsignalen uppträder med den för den på för* hand givna utgångsnivân för rampsignalen sig givande styrniván och för övrigt frånkopplar låsmanövreringen för den på förhand givna mflflöveïfíktflíflgeflø och varvid rampsignalgeneratorn uppvisar en till en kondensator (68; 161) ansluten första strömkrets (63,65;165,167), som är oberoende av kopplíngsläget för styromkopplaren (39; 139) låter ström flyta i en första strömriktning genom kondensatorn och att styromkopplaren är ansluten till en andra strömkrets (67; 165) som i ett av kopplingslägena för styromkopplaren låter ström flyta i en relativt den första strömriktningen motsatt andra strömriktníng genom kondensatorn.