SE437317B - Datamodemanordning - Google Patents

Description

15 25 30 35 40 7305350-1d carrier detect) och RLSD (mottagningslinjesignal.detekterad) (receive line signal detect). Det är känt icke bara att åstadkomma DCD i närvaro av en databärvåg från ett kommunicerande modem, utan även att bringa signalen DCD till låg nivå vid mottagande av en kodad invers till RTS-signalen (fiïš). Ett kommersiellt tillgängligt modem som inbegriper användning av signaler såsom de ovan beskrivna är Milgo 96 M. Dylika signaler kan utnyttjas med särskild fördel i enlighet med föreliggande uppfinning, så- som kommer att beskrivas.

Kända flerportsmodem innehåller nödvändiga kretsar för väx- Wling eller omkoppling mellan olika portkonfigurationer till svar på beordringar eller kommandon som ges manuellt av en operatör.

Dylik kanaltilldelning eller -fördelning eller portomgruppering är användbar, då datatrafikmönster ändras relativt ofrekvent på ett känt sätt. Det är då möjligt att ställa upp ett modväxlings- schema, som kräver ingripande av en operatör emellanåt för att åstadkomma modändringar. Härutöver måste uppenbarligen ske en samordning av åtgärder som vidtages av två operatörer, som en vid vardera änden av transmissionslinjen betjänar ett modem. För att effektivare utnyttja de dyrbara_telefonkanalerna skulle det så- ledes vara önskvärt att ha möjlighet till dynamisk portomgruppe- ring, varvid databehandlingsanordningen och modemsystemet skulle samverka för portomgruppering snabbt och automatiskt utan något operatöringripande. _ I Ett syfte med föreliggande uppfinning är därför att åstad- komma ändring av modemportkonfigurationer utan några manuella in- gripanden. p ' Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma automa- tisk samordning av modväxlingen vid två modem som är förbundna genom en transmissionsbana. g Ännu ett syfte med föreliggande uppfining är att möjliggöra dynamisk portomgruppering, tillåtande ett modem eller en multi- plexor att anpassa sig till ändrade trafikmönster flexibelt och på ett icke schemabundet sätt för åstadkommande av optimal användning av tillgänglig bandbredd vid en godtycklig.tidpunkt._ Dessa och andra syften med uppfinningen uppnås genom en datamodemanordning som uppvisar de i patentkraven angivna särdra- gen.

Utmärkande för uppfinningen är sålunda att kretsar är 10 20 25 30 35 duo veossso-1 anordnade, vilka automatiskt detekterar en begäran från en sam- verkande anordning om ändring av multiplexeringsarrangemanget (port- eller kanalkonfigurationer) och automatiskt ger styr- signaler för att bringa multiplexeringsanordningen att utföra den önskade ändringen. j u I enlighet med uppfiningen gäller vidare att då en anordning, som har portar vilka åstadkommer dataingångs/utgångskanaler till ett första datamodem, begär en ändrad port- eller kanalkonfigura- tion denna begäran detekteras och kvarhålls och en indikering därpå sänds via en transmissionsbana för att tjäna som en portomgruppe- ringsbegäran för ett andra, samverkande modem. Efter en lämplig för- dröjning, som tillåter det andra modemet att växla till den rätta portkonfigurationen, kommer det första modemet, som ursprungligen förelagts portomgrupperingsbegäran av databehandlingsanordningen, att växla till den nya portkonfigurationen. Datamodemat eller mul- tiplexorn vid den ände av linjen, från vilken begäran om en ny port- konfiguration härrör, behandlas som "herre", under det att multi- "slav". Portkon- plexeringsmodemet vid den andra änden av linjen är figurationsmodväxling är behovsberoende, så att då en datakälla icke kräver en kanal dess kanal åter tilldelas de aktiva datakäl- lorna. ' i I enlighet med ett annat särdrag hos uppfinningen kan en mo- demanvändare dra fördel av huvud- eller herreklockor för styrning av databehandlingsanordningar vid två modemställen i och för syn-I kronisering av driften mellan de två modemen. Sålunda möjliggörs direkt programvarusynkronisering, därigenom undanröjande behovet att överföra synkroniseringsinformation.

En annan betydelsefull aspekt på uppfinningen är åstadkom- mandet av en sekvenseringsteknik för växling eller omkoppling från en portkonfiguration.till nästa sådan under utnyttjande av "hand- skaknings"-signaler som för närvarande utnyttjas 1 kommunikations- system som inbegriper modem. Maskinvaruförenklingar underlättas därigenom i hög grad och problem som uppstår vid tillägg eller uteslutande av kanaler övervinns.

Den föredragna utföringsformen av och det såsom bäst be- traktade sättet för utövande av den sålunda summerade uppfinning- en kommer nu att beskrivas i anslutning till den bifogade rit- ningen, som omfattar sju figurer. , Fig. l är ett förenklat blockschema som illustrerar en an- /íšfilfiäw vw" IO 15 .l U 23 3b 35 H0 -7805350-1 ordning enligt Fig. 2 är ett blockschema över en krets för kanalfördelning eller i-tilldelning. Fig. 5 illustrerar en sekvens för att välja port- konfiguration i enlighet med den föredragna utföringsformen av uppfinningen. Fig. 4 är ett flödesschema som illustrerar verknings- sättet för den föredragna utföringsformen av uppfinningen då kana- ler överförs från aktivt till inaktivt tillstånd. Fig. 5 illustre- rar verkningssättet hos den föredragna utföringsformen av uppfin-_ ningen då kanaler överförs från inaktivt till aktivt tillstånd.

Fig. 6 är ett generaliserat blockschema som illustrerar en krets för val av portkonfiguration i enlighet med den föredragna utfö- ringsformen av uppfinningen. Fig. 7 är ett sohematiskt schema som illustrerar en portomgrupperingskrets för användning antingen vid herre-modemet eller vid slav-modemet i enlighet_med den föredrag- na utföringsformen av uppfinningen." _ iFig. l visar ett par modem som kommunicerar med varandra över en transmissionskanal 15. Värdera modemet ll, 13 står i gränssnittsförbindelse med en databehandlingsanordning, såsom en central processor, en dataterminal eller någon annan perifer enhet.

Exempelvis kan modemet ll stå i förbindelse med ett flertal portar hos en centralenhet (CPU) 12, under det att modemet 15 står i för- bindelse med ett flertal portar hos något slags dataterminalut- rustning (DTE) 14. Såsom är tidigare känt multiplexerar ett fler- a portsmodem ett flertal kanaler matade av tillhörande behandlings- anordningar för kommunikation över en transmissionslinje. Exempel- vis kan ett flerportsmodem multiplexera fyra portar 16, vardera transmitterande med en hastighet av 2400 bitar per sekund i och för en total datahastighet av 9600 bitar per sekund. Det samver- kande modemet demultiplexerar enkelkanalsinformationen. Typiskt utnyttjas ett tvâvägs transmissionssystem med en fyrtrådslinje så att multiplexerings- och demultiplexeringsoperationer genomförs vid båda ändar av transmissionslinjen. _ l l I praktiken är det ofta önskvärt att omgruppera eller rekon- figurera kanal- eller portarrangemanget. Om exempelvis två kanaler 1 en fyrportsanoraning icke för tillfället är nödvändiga för transmission av data, är det önskvärt att kunna effektivt overk- samgöra dessa båda kanaler och tilldela deras bandbredd till ka- naler, vilka arbetar aktivt med transmission. På detta sätt kan effektivare datatransmission uppnås. ll .i r I | i I FÛOR LlÅJALIIX 10 l5 20 25 BO 35 H0 '78-05350-1 5 Såsom omnämnts tidigare innehåller kända flerportsmodem nöd- vändiga kretsar för växling eller omkoppling mellan olika portkon- figurationer till svar på manuellt givna kommandon. En typisk da- takodningsmetod för en flerportssändare visas i fig. 2. Även om fig. 2 är något förenklad, torde fackmannen inom ifrågavarande omrâde utan vidare inse på vilket sätt denna krets kan utnyttjas.

Såsom visas i fig. 2 kan bandbreddstilldelningen i ett fyr- kanalssystem bestämmas_genom en multiplexeringsklockväljarkrets 101, vilken utväljer klocksignaler som skall matas till fyra mul- tiplexerings/demultiplexeringskretsar 103. Klookväljarkretsen 101 drivs från en klocka 105 och inbegriper frekvensdelare och logik- kretsar, som härleder fyra uppdelade klocksignaler inblandade med varandra i en cyklisk fyrfasklocksekvens dl, eg, dj, dä.

Till svar på en kod, manuellt inställd i den tidigare kända tekniken, grindstyrs klockfaserna selektivt till multiplexerings/ demultiplexeringskretsarna 103. De fasstyrda utsignalerna från multiplexerings/demultiplexeringskretsarna kombineras till en signal med 9600 bitar per sekund på en enkeiiinje medelst en eller-grind 104. Grinden 104 matar nämnda datasignal, som således har 9600 bitar per sekund, till modemsändningskretsar 106, där nämnda data moduleras i enlighet med kända metoder.

Om exempelvis endast två kanaler A, B av de fyra kanalerna A, B, C, D fordras för datatransmission, grindstyrs två klockfa- ser till multiplexeringskretsen i nämnda båda kanaler A, B, vilket ger en fördubbling av bithastigheten ut från dessa båda kanaler A, B, under det att de andra två kanalerna C, D är inaktiva.

Ett sätt för uppdelning eller inblandning av databitarna vid olika hastigheter illustreras i följande tabell: 5 ' J uuAmv 10 15 1005350-1 6 Tabell A _ - Kana1_ Hâsšlg' Mod Datahastighet Datainramning e A B C D 9000 1 2 4800 4000 - - A¿,B0;AI,B1,A2,H2.A3,B3. _ A 7 A4'B4'A5'Bs'As'Be'A7'B7' 9600 _ 4 2400 2400 2400 2400 A0,B0.co,DO,Al,ßl,Cl,Dl, Il 'A2'B2'°2'D2'“3'B3'°3'D3' 96007 0 4 7200 2400 - 'fd - 'A0,Al.A2;B0,A3.A4,A5,Bl, ÄeyA7gA8yàzlhg|Alor AllrB3~ 9600 V 5 _ 4000 2400 2400 - AO.B0,Al,c0,A2.Bl,A3,Cl,A4.

B2,A5,C2,A6,B3,A7,C3. 7200 21415 4800 24Û0 _ _ " I A0IAllB0rA2|A3lBl|Al|A5IBZI g g e2,1x6.1x7_,1:3. 12001 3 2400 2400 2400 - AÜ,§0,c0.Al,Bl.Cl,A2,B2, 7 c2,A3,B3,c3. 4800 2,3,s 2400 2400 -- -- A¿,BQ.Al,ßl,A2,ß2.A3,A3.

. I enlighet med den föredragna utföringsformen av uppfin~ ningen mottager ett modem 11 vilket arbetar som herre- eller huvudmodem, en portkonfigurations- eller kanaltilldelningsbegäran gi kodad form från en samverkande databehandlingsanordning, såsom en CPU 12. Den förhandenvarande portkonfiguratíonen är styrd av en kod som erhålls från ett modskíftregister 17 eller någon annan min- nesanordning. Den kod som ges av skíftregistret 17 utväljer port- konfigurationen, vilket även gäller för den kod som erhålls genom manuellt val i kända flerportsmodemer. En komparator eler jämfö- rare 19 jämför kontinuerligt portkonfigurationsbegäran från CPU 12 med den som anges av modskriftregistret 17; Om centralenheten CPU begär en annan portkonfiguration än den som anges av_skiftregist- ret 17, alstrar komparatorn 19 styrsignaler för skiftregistret, jfvilka styrsignaler utvisar en ny modkod som ska11_avges av.regist- '"ret 17. Efter en.1ämplig fördröjning, som åstadkommes medelst en tidstyrníngskrets 21, utnyttjas skiftregisterstyrinformationen 10 15 20 25 7805350-1 för ändring av den modutvisande koden i skiftregistret 17, vari- genom en ny portkonfiguration åstadkommas i flerportsmodemet ll.

Den fördröjning som erhålles genom tidstyrningskretsen 21 har till syfte att för det andra eller slav-modemet 13 åstadkom- ma ett tidsintervall som är tillräckligt för att modemet 13 skall kunna reagera och inställa en portkonfiguration som svarar mot den begärda, nya portkonfigurationen i herre-modemet llÅ Under detta tidsintervall utsänder herre-modemet ll signaler till slav-modemet. 13, vilka signaler av modemet 13 tolkas-som en utsänd portkonfigu- rationsbegäran. Kretsar som fungerar likartat med dem som finns vid herre-modemet ll utnyttjas därefter för inställning av slav- - -modemets l3 portkonfiguration. Närmare bestämt detekterar en komparator 23 den nya portkonfigurationsbegäran genom att jämföra den begärda koden med den mod som anges av ett skíftregister 25. Även här alstrar komparatorn 23 styrinformation för skiftregistret, som efter en lämplig fördröjning ändrar den modangivelse som er- hålls från skiftregistret 25'i och för ändring av modemets 13 portkonfiguration. ' _ Vid utnyttjande av det under hänvisning till fig. l just beskrivna arrangemanget har det befunnits vara mycket fördelaktigt att upprätta en kanalprioritets- och rekonfigurationsordning i syfte att förenkla kretsarna och utnyttja existerande modemlinje- ordning eller -disciplin. I enlighet med den föredragna utfö- ringsformen av uppfinningen åstadkommes således en sekvens för val av portkonfigurationmod, såsom illustreras i fig. 3 och nedan- stående Tabell l: ,// “Q n. ÅSQÄ\_\TY__M___ __:W____gg _ 10 15 20' vsoszso-4 8 Tabell I Hastighet Portbegäran Resulterande A B. C Resäšäerande . portkonfiguration A B C D' 9600 1 X X l 3 24: 24, 24 24 X 1 0 5 48 24 24 _ 1 ø i o å elle" 72 240- 0 0 0 1 96 7200 l X 1 X 3 24 24 24 J' 1 0 5 48 24 0 0 1 72 4soo 1 '1 x x 3 24 24 I L lfl 0 1 48 Tabell I illustrerar olika, exemplifierande portkonfigura- tioner vid olika datahastigheter. Såsom ett exempel kommer den föl- jande beskrivningen att avse fallet med en hastighet av 9600 bitar per sekund. Tabellen_anger modkoden bestående av fyra bitar repre- sentativa för fyra portar eller kanaler A, B, C och D. Koden består av "ettor (l)", "nollor (O)" och "saknar betydelse", det sist- nämnda angivet genom tecknet "X". Den portkonfiguration som mot- svarar en särskild modkod ligger i samma rad som modkoden. Dessut- om har varje mod tilldelats ett godtyckligt tal, l till 5.

.Såsom framgår av Tabell I har i mod 3 vardera av kanalerna A, B, C och D transmission med en hastighet av 2400 bitar per se- kund. I mod 5 släpps eller utelämnas kanal B, såsom anges av "O" i modkodkanalen under kolumn "D".

Kanalerna B och C har trans- mission med en hastighet av 2400 bitar per sekund, under det att kanal A arbetar vid 4800 bitar per sekund. Då kanalerna A och B är i drift, kan endera av de två modena 4 och 2 väljas. I mod 4 utväljs kanalerna A, B för drift vid 7200 bitar per sekund, under det att i mod 2 kanalerna arbetar vid 4800 bitar per sekund re- pspektive 4800 bitar per sekund. I mod l slutligen anger modväljar- koden att endast kanal A skall vara i drift och att kanal A arbetar - _.. .-._ _ ..__.._..._._:_.___.._ f Poon 10 15 25 ÜO 55. 40 7805350-1 vid 9600 bitar per sekund.

“I enlighet med den föredragna utföringsformen gäller så- ledes, såsom illustreras av Tabell I, att kanalerna har givits en prioritet som avtar från A till D. Den lägsta prioritet upp- visande kanal, som är i drift, dikterar moden; Exempelvis be- stäms mod 3 uteslutande av om kanal D är i drift. Denna mod är icke beroende av om kanalerna B och C indikeras vara operativa eller icke. Kanal A är den mest favoriserade kanalen och dess transmissionshastighet ökar fortlöpande allteftersom andra kana- ler faller bort.

Såsom omnämnts ovan jämför den automatiska portkonfigura- tionskretsen enligt den föredragna utföringsformen av uppfin- ningen de kanaler som begärs genom den nya, framförda koden med kanalaktiveringssignalerna. Om portar skall tillfogas eller frånfallas, alstras lämpliga signaler för att tvinga det avlägsna (slav-)modemet att omkopplas på samma sätt som det lokala (hu- vud-)modemet. Såväl huvud-modemet som slav-modemet styrs för att genomlöpa samma sekvens i syfte att få den rätta portkonfi- gurationen. I enlighet med den föredragna utföringsformen är Vsekvensen bestämd i enlighet med det i fig. 3 visade flödes- schemat. l enlighet med denna sekvens kan ett modem, som arbetar i någon av modena 5, 4/2 eller l, tillfoga eller inkoppla de ka- -naler som är nödvändiga för återgång direkt till mod 3. För för- flyttning upp i sekvensen till någon annan mod, exempelvis från mod l till mod 5, krävs det emellertid en mellanliggande åter- gång till mod 3, innan det är möjligt att fortskrida till mod 5.

Dessutom gäller att en förflyttning ned i sekvensen från en mod på högre nivå till en mod på en lägre nivå kräver stegvis för- flyttning genom varje mellanliggande mod. Denna sekvenserings- teknik har visat sig vara fördelaktig när det gäller att under- lätta den signaleringsteknik som utnyttjas för att meddela mod- ändringar till det avlägsna eller slav-modemet.

Denna signaleringsteknik innefattar användningen av ett nivå- fall hos DCD-signalen i slav-modemet för att bringa portkonfigura- tionkretsen vid detta modem att släppa eller frånfalla kanaler för åstadkommande av en ny mod. I enlighet med det tidigare för- klarade schemat är det alltid den minst signifikanta porten som bestämmer när slav-modemet skall falla tillbaka. Eftersom en ka- nal som har frånfallits icke längre används över huvud taget, finns det icke något enkelt sätt att återgå direkt till en mod, fïííí” då i uuAuTv '10 15 20 25' jO 35 40 '-7805350-1 10 där denna kanal ånyo är aktiv, enär tidintervallet för denna kanal har anvisats på nytt. .

För att reaktivera en kanal i enlighet med den föredragna utföringsformen återgår därför portkonfigurationskretsen till mod 3, där samtliga kanaler är aktiva, och fortsätter med att ta bort aktiva kanaler, till dess att det önskade tillståndet har- nåtts. Eftersom kanalen A alltid är aktiv, utnyttjas DCD-nivä- fallskoden för denna kanal (betecknad ÃÜÜÖ) för att uttrycka och initiera en återgång till högsta mod, nämligen mod 3. Från mod B utnyttjas den normala DCD-kanalfrånfallssekvensen för åter- ' fall till den rätta konfigurationen.

Ett exempel på den ovan beskrivna sekvenseringstekniken illustreras i fig. 4 och 5. I detta exempel utnyttjas DTR-signa- len som styrkod vid huvud- eller herre-stället, som ursprungli- gen har konfiguration enligt mod 3 och därefter ändras till mod l och därpå till mod 5. ' ' Fig. 4 illustrerar frånfallet av kanaler från mod 5 till mod l. Inledningsvis är herre-modemet i det normala vilotillstån- det enligt mod j; varvid DTB-signalerna för kanal A och kanal D är logiska ettor i enlighet med de logiska villkoren i Tabell I.

På likartat sätt är slav-modemet i vilotillståndet enligt mod 5, varvid DCD-nivåerna hos kanal A ooh kanal D representerar lo~ giska ettor. En ändring eller övergång till mod l initieras av herre-modemet, då DTB-nivåerna för kanalerna B, C och D faller till noll vid samma tidpunkt. En fördröjning av 200 millisekunder följer därefter, under vilken DCD-nivåfallskoden för kanalerna B, C och D överförs till slav-modemet. En tidstyrd fördröjning av lOO millisekunder åstadkommes i slav-modemet för att möjliggöra för detta att detektera DCD-nivâfallet och starta ändringen ge- nom modena 5 och 4 med ett slutligt uppnående av mod l. De mel- lanliggande modena, såsom 5 och 4, passeras företrädesvis snabbt, såsom indikeras av de i fig. 4 angivna tiderna om 0,416 milli- sekunder. På grund av den längre fördröjningen vid herre-modemet inställs slav-modemet i mod l, innan herre-modemet faller till- baka till mod l. På detta sätt säkerställs att slav-modemet är' klar för drift av den nya herre-modemkonfigurationen. På liknande sätt kan ett godtyckligt antal aktiva portar bringas att falla bort eller frånfallas. Då herre-modemet går tillbaka till mod 1, återupptages normal transmission vid 9600 bitar per sekund vid den enskilda A-kanalen. 10 15 20 25 50 .35 40 vsoszso-1 ll Fig. 5 illustrerar förfarandet för att tillfoga portar då systemet går från mod l, varvid endast kanal A är operatiy, till mod 5, varvid kanalerna A, B och C är operativa. Inlednings- vis är herre-modemet i mod 1, varvid DTR-signalen för kanal A är positiv. Slav-modemet är likaledes i mod 1, varvid DOD-signalen för kanal A är positiv. Ändringen till mod 5 initieras då DTR- -signalerna för kanalerna B och C övergår till hög nivå. En för- dröjning av omkring 200 millisekunder åstadkommas därefter, under vilken herre-modemet utsänder alla märken till slav-modemet, in- dikerande nivåfallet för DOD-signalen för kanal A. En fördröjning av lO0 millisekunder åstadkommas därefter vid slav-modemet efter detekteringen av nivàfallet, under vilken tid slav-modemet växlar till mod 3, i vilken alla fyra kanalerna är operativa. Ãnyo når slav-modemet mod 3, innan herre-modemet växlar till mod 3, detta på grund av arrangemanget med tidsfördröjningarna.

Så snart herre-modemet är i mod 3, detekterar det att mod 3 ävenledes är fel, eftersom D-kanalens DTR-signal har låg nivå.

Förloppet enligt fig. 4 kommer därefter att väsentligen upprepas för frånfall av kanal D i och för återgång till mod 5. DCD-nivå- fallskoden för kanal D överförs till slav-modemet, som faller ned till mod 5 efter en viss fördröjning. En längre fördröjning åstad- kommes vid herre-modemet, så att detta växlar till mod 5 efter slav-modemet och återupptar normal transmission över kanal A vid 4800 bitar per sekund, kanal B vid 2400 bitar per sekund och ka- nal C vid 2400 bitar per sekund. Fig. 5 illustrerar sålunda tek- niken för återgång till den mod i vilken samtliga kanaler är akti- va i syfte att tillfoga portar.

I den ovanstående diskussionen har DTB- och DCD-signalerna utnyttjats, eftersom dessa är typiska signaler som förekommer i transmission mellan modemen. Emellertid skulle andra signaler kunna utnyttjas för åstadkommande av modkoder till herre- ooh slav-modemet. Exempelvis kan RTS-signalen utnyttjas vid herre- -modemet för att indikera modkoden, liksom även den ovan beskriv- na DTR-nivån. I _ Såsom tidigare omnämnts kan en behovssignal indikera att en datakälla faktiskt önskar transmittera.data eller önskar att en _ kanal stårtill dess förfogande klar för transmission. Ett exem- pel på det förra alternativet, vilket ofta kommer till användning, är RTS-signalen. Ett exempel på det andra alternativet är DTR- -signalen, Vilken signal som utnyttjas som behovssignal från en “imaff auAuTv 10 15 20 25 }O 35 40 vaoszso-1g c älg godtycklig datakälla kommer huvudsakligen att bero på källans be- skaffenhet.-Om källan är av det slag, som till övervägande del sänder i långa block med några minuters varaktighet omväxlande med likartat långa overksamma perioder, såsom exempelvis är fallet för en bandläsare, kommer det normalt att vara tilfiredsställande att utnyttja RTS-signalen som behovssignal. RTS-signalen förelig- ger endast under det att transmission pågår, och användningen av RTS-signalen kommer att tillåta att en bandbreddsomfördelning med fördel utföres under de långa perioder, då datakällan icke sänder och RTS-signalen är frånvarande. _ En dylik procedur kommer normalt icke att vara lämplig då datakällan är en interaktiv källa, såsom en databehandlingstermi~ ,nal, eftersom en interaktiv källa har en tendens att snabbt växla mellan transmissions- och vilotillstånd och åtföljande snabb modväxling icke är önskvärd, I detta fall kan behovssigna- len vara DTR-signalen, vilken kommer att föreligga under hela den tid som datakällan är inbegripen i interaktiv kommunikation med anordningen, såsom en CPU, vid slav-modemänden av linjen.

Bandbreddsomfördelning kommer då endast att uppträda när data- 'källan bringar DTR-signalerna att bortfalla, på grund av att den icke längre önskar kommunicera med centralenheten CPU.

Såsom även omnämnts ovan är det känt icke endast att åstad- komma DCD-signalen vid närvaro av en databärvåg från herre-mode- met, utan även att bringa DCD-signalen till låg nivå vid motta- t gande av kodad RTS-signal. Ett konventionellt dataformat för ko- ådad RTS-signal är ett tåg av enbart ettor under ett i förväg be- iämt intervall, som kan vara omkring 200 millisekunder när det gäller kanalerna B, C och D, ehuru det även är möjligt att till- dela kodad RTS-signal ett specifikt digitalt kodord.

Slav-modemet detekterar kodad RTS-signal i kanalerna B, C och D. Såsom beskrivits ovan fördröjs denna funktion för att -säkerställa tillförlitlig detektering (i annat fall skulle detek- tering kunna erhållas felaktigt utifrån ett långt tåg av enbart ettor uppträdande under normal datatransmission).

Fig. 6 utgör ett förenklat blockschema över en generali- serad krets som åstadkommer portkonfigurationsstyrning i ett herre- eller slav-modem i enlighet med den sekvenserings- och W kodningsteknik som beskrivits ovan i anslutning till fig. 5 till 5. Denna krets innefattar en storlekskomparator 51, två tidgivare 53, 55 och ett modindikerande skiftregister 57. Storlekskompara- f/ P0 i m” almggy 10 15 20 25 30 35' 40 15 t 3 vsossso-1 torn 31 jämför inversen till kanalaktiveringssignalerna för B, C och D, vilka ges av det modindikerande skiftregistret 37, med inversen till port-DTR-signalerna (herre) eller port-DCD-signa- lerna (slav). Kanalaktiveringssignalerna tillförs genom översätt- ning av skiftregistrets utkod i en avkodare 36. Insignalerna till storlekskomparatorn 31 benämns kollektivt X respektive Y.

Relationen mellan X och Y indikerar beskaffenheten av den erforderliga kanalomändringen eller -rekonfigurationen. Om det exempelvis är nödvändigt att gå från mod l till mod 5, kommer in- signalen ÃÉÖÜ till X att vara Olll, under det att insignalerna ABCD vid Y kommer att vara 0001. I detta fall med X > Y inmatas automatiskt indikeringen för mod 3 i skiftregistret. Denna inmat- ningssignal för mod 3 fördröjs av tidgivaren 35, som utmäter ett tidsintervall såsom diskuterats ovan i anslutning till fig. 4 och 5. Om å andra sidan X är mindre än Y, indikerar detta att en kanal behöver falla bort. I detta fall framstegas helt enkelt skiftregistret 37 till nästa modkod, vilket sker efter en lämplig ' fördröjning som erhålles genom tidgivaren 33. Om jämförelseresul- tatet X < Y alltjämt är sant efter en framstegning, kommer skift- registret 37 att ånyo framstegas för uppnående av nästa mod. Då X slutligen blir lika med Y, föreligger ett normal- eller vilo- tillstånd, i vilket den begärda moden överensstämmer med den aktiva kanalkonfigurationen (aktiv kanalmod). Det torde naturligt- vis inses att i denna diskussion betydelsen av jämförelsefunk- tionen är att avgöra huruvida kanaler behöver tillfogas eller frånfallas. Olika logiska scheman och regler kan framtagas för åstadkommande av denna indikation från de relevanta kanalkoderna inom ramen för föreliggande uppfinning.

Fig. 7 visar mera i detalj en krets i enlighet med den före- dragna utföringsformen av uppfinningen, vilken kan fungera som an- tingen herre- eller slav-rekonfigurationsstyrning. Herre/slav-valet görs medelst en styrkrets, som styr multiplexeringskretsar, såsom kommer att diskuteras nedan. I herre-moden tillförs styrsignalerna, till exempel DTR-signalerna från fyra portar 16, till en fyrbits hållkrets 39. Innehållet i denna hållkrets 39 överförs genom en multiplexeringskrets 41 till en styrlogik 43 för minst signifi-' kanta porten och därefter till en komparator 45. Komparatorn jäm- för kanalaktiveringssignalerna vid ingång X med utsignalen från styrlogiken 43 och avger styrsignaler till en skiftningstidgivare 47 eller en inmatningstidgivare 49. Tidgivarna 47 och 49 är genom .íf í iil/u%?\L\TY 10 15 20 25 50 35 40 14 78045350- 1, __ _en multiplexeringskrets 51 anslutna för att styra ett modindike- rande skiftregister_55. Komparatorns 45 utsignal X : Y matas till- baka till en styrlogik 55, som styr hållkretsens 59 funktion.

C Styrkretsen 57 väljer mellan herre- och slav-arbetssätt hos kretsen. I herre-arbetssättet bringas multiplexeringskretsen 41 att överföra utsignalen från hållkretsen 59 till styrlogiken 45.

«I slav-mod grindstyr multiplexeringskretsen 41 DCD-signalerna från en bussledning till styrlogiken 45. Styrkretsen 57 bringar .också multiplexeringskretsen 5l att grindstyra tidgivarens 47 200 millisekunders utsignal och tidgivarens 49 200 millisekunders utsignal till modskiftregistret 55 i samband med herre-mod. I slav-mod utväljs tidgivarnas 100 millisekunders utsignaler av «multiplexeringskretsen 51. Multiplexeringskretsarna fungerar som grindomkopplare och är väl kända inom föreliggande teknikområde.

I I herre-mod samplas hållkretsen 59 normalt med hög hastig- het. Då en tillståndsändring detekteras, så att normalutsignalen _från komparatorn 45 icke längre indikerar att X = Y, bringar emellertid styrlogiken 55 hållkretsen 59 att hålla eller lagra den nya, begärda modindikeringen. _ .

I Styrlogiken 55 innefattar en och-grind 59, en nand-grind 61 och en fördröjningsvippa 65. Och-grinden 59 mottager en in- signal som indikerar X % Y och en insignal som indikerar att herre-mod har valts. Under antagande av att dessa förhållanden är uppfyllda kommer utsignalen från och-grinden 59 att vara hög, vilket även är fallet för utsignalen från den normalt nollställ- da vippan 65. I detta fall ger nand-grinden 61 en låg utsignal, som indikerar hålltillstånd och overksamgör samplingsklockan via en och-grind 65. Såsom kan noteras gäller att då X fi Y eller herre-mod icke är vald utsignalen från nand-grinden 61 kommer att vara hög, därmed indikerande samplingsmod för hållkretsen 59.

Fördröjningsvippan 65 är anordnad för att-säkerställa rätt funktion, då mod 5 är vald. I detta fall kommer signalen ADTR att ändras (bli låg såsom här diskuterats) för signalering till slav- -modemet. För att förhindra komparatorn att felaktigt detektera _ olikhet och hålla eller låsa den låga ADTR-signalen reagerar för- dröjningsvippan för ett inmatningskommando för att inhibera lås- ning, till dess att ADTR återtager sitt ursprungliga (höga) till- 4' stånd. Såsom visas i fig. 7 sker detta genom klockmatning av för- dröjningsvippan vid baudhastighet, under tillförande av inmat- ningskommandot till dess D-ingång och ADTR-signalen till dess fi P00 i (LLIALJIL 10 15 20 25 jO 35 40 vsuszso-1 15 âterställningsingång. _ Hållkretsen 39 har således till funktion att förhindra varje avbrott eller ändring i insignalerna, till dess att port- grupperingskretsen har fullständigt behandlat föregående änd- ringar. På detta sätt kan styrsignaler alstras och sändas till slav-sidan och fullföljas innan nya avbrott för en ny porttill- delningsbegäran beaktas.

Den av multiplexeringskretsen 41 utvalda koden överförs därefter t111 scyriogiken A3, där den minst signifikanta kanalen prioriteras. 1 7 I Den minst signifikanta kanal som föreligger kommer att tvinga den mest signifikanta kanalinformationen till aktivt till- stånd, väsentligen ifyllande "sakna betydelse"-tillstånden i Tabell I. Kanal A information påverkas icke av denna krets.

Funktionen och uppbyggnaden av den "minst signifikanta" logiska grindstyrningen representeras av följande Tabell II.

Tabell II IN §BTs¿DcD)“ UT (TILL sToRLEKsKoMP.)* A B o 1 D Y A. B c D A x x o A o o o A X o 1 A o o 1 A o 1 1 A o 1 1 A 1 1 1 A- 1 1 91 XNEGATIV LOGIK.

Såsom tidigare omnämnts har storlekskomparatorn, som kan vara en normal digital komparator, utgångarna X > Y, X < Y och X = Y. Utsignalerna indikerar var för sig att en begärd kanalmod är den som just är bildad. Den normala eller X = Y utsignalen från komparatorn 45 återförs för styrning av styrlogiken 55. Till- ståndet X é Y initierar hålloperationen. Utsignalen X < Y leds till tidgivaren 47, som ger ett skiftkommando till modskiftre- gistret 55 efter ett tidsintervall som väljs av multiplexerings- kretsen 51, såsom förklarats ovan. Indikeringen X > Y triggar tidgivaren 49, vilken bringar koden för mod 3 att inmatas i skift- registret 55 efter den tidsperiod som väljs av multiplexerings- kretsen 51. Tidgivarna 47 och 49 kan båda vara konventionella präknarkretsar.

Vid mottagande av ett skiftkommando från tidgivaren 47 skiftar skiftregistret snabbt genom sina uttillstånd, till dess att likhet detekteras av komparatorn 45; Denna funktion represen- æøí..

,,ZZ iii/oo (ÅIAUT 10 15å _' 20 25 50 55 t 404 *7soszso+1i _16 fteras logiskt i fig. 7 genom en och-grind 50, vilken till svar på skiftsignalen från tidgivaren 4? kopplar en klocksignal till skiftregistret, till dess att normalutsignalen (X = Y) alstras av komparatorn 45. Om likhet icke blir resultatet av inmatning av mod 5, aktiveras komparatorns 45 utgång X<< Y, vilket igång- p sätter den just beskrivna skiftningssekvensen. ¿fDå skift- eller inmatningstillstånden icke är förhanden, håller modskiftregistret 55 helt enkelt modindikeringen på sina utångar. Modindikeringen eller -angivelsen kan appliceras-på en lämplig koppling för val av antingen mod 2 eller mod 4.

Vid total drift i herre-mod gäller sålunda att då en ny kanalkonfiguration begärs, komparatorn 45 avger antingen ett fskift- eller ett inmatningskommando. Dessa kommandon fördröjs i lämplig grad.av tidgivarna 47, 49. Under denna fördröjning åsänds signaler via kanalen till slav-modemet. I synnerhet detek- _teras kanalnivåfall utgående från utsignalen från hållkretsen 59 och den utsända, lämpliga bortfallskoden. Organ för utsändning av bortfallskoden matas med utsignalen från hållkretsen 59 via -ledningar 40 och är väl kända inom ifrågavarande teknikområde.

Då det är nödvändigt att inmata mod 5, kommer koden som över- förs till slav-modemet att sändas vid detektering av inmatnings- indikeringen från komparatorn 45 på ledningen 42. Vid slutet av den tidstyrningsoykel som bestäms av tidgivarna 47, 49 sänds ' det rätta skift- eller inmatningskommandot till skiftregistret 55. Den mod som finns i skiftregistret återförs därefter till komparatorn 45 för bestämning av huruvida en ytterligare ändring av skiftregistrets innehåll erfordras eller huruvida ett likhets- tillstånd nu har uppnåtts. - ' "-I slav-konfigurationen bortkopplas hållkretsen 59 av multi- plexeringskretsen 41. Den grundläggande kretsfunktionen är allt- jämt densamma med undantag för att DCD-signalerna tillförs logik- kretsen 45 och komparatorn 45. Tidstyrningsmultiplekeringskretsen 51 väljer en kortare tidsvaraktighet och ett DCD-kommando måste föreligga under varaktigheten av tidsstyrningsoykeln för att kret sen skall kunna reagera. _'W I _ I enlighet med uppfinningen kan andra metoder utnyttjas för -att synkronisera portkonfigurationsväxlingen på fysiskt åtskilda modemställen.-En dylik metod är att åstadkomma en FSK (frekvens- 4 skiftsmodulerad) sekundär kanal eller en helt oberoende databana för transmission av synkroniseringsinformation. En dylik kanal- ,-*'"/////;;/zf/á ¶fl\ uïlïfiïf/ ' 'x \ 10 15 20 u: i g 'zsoszso-1 bana kan åstadkommas internt till datasignalomformaren genom extern utrustning. a E a Enligt en annan metod kan modemutnyttjaren synkronisera två system genom att begära portkonfiguration samtidigt vid ti: digare bestämda tidpunkter. Exempelvis kan vid slutet av dagen den anordning som samverkar med varje fysiskt åtskilt modem, så- som en dator eller en dataterminal DTE, tilldelas en särskild kanal för en specifik dataöverföring. Eftersom den modemstyrande anordningen vid varje ställe har en huvudklocka, är synkronise- ring i enlighet med dessa huvudklo-ckor en enkel åtgärd. På grund av de synkroniserade huvudklockorna vid varje modemställe finns det icke något behov av signalering mellan de två datasignalom- formarna. Dessa är var och en kopplade för att följa den begäran som presenteras vid DTE-gränssnittet. Eftersom varje modem står under huvud- eller herre-styrning, kallas denna synkroniserings- teknik herre/herre. Genom drift i herre/herre-mod kan en använ- dare åstadkomma direkt programvarustyrning av portkonfigura- tionen genom tillhandahållande av sina egna synkroniseringskoder.

Såsom torde framgå av ovanstående diskussion är det möjligt att genomföra många modifikationer av och ändringar i den ovan beskrivna föredragna utföringsformen inom ramen för föreliggande uppfinning. Uppfinningen kan således, inom ramen för bifogade patentkrav, praktiseras på annat sätt än vad som särskilt beskri- vits i föreliggande beskrivning. mess i QUALITY

Claims (16)

1. 'ztsoszso 1 18 PATENTKRAV 7 _ 1. _ Datamodemanordning innefattande ett modem (ll;l3) med ett flertal ingångsportar (A,B,C,D), var och en anordnad att kommunicera med respektive datautgångar hos associerade organ (l2;l4), som ger en behovssignal per port, varvid varje behovssignal indikerar en begäran om tilldelning av transmíssionskapacitct för dess respektive datautgång, ik ä n n e t e c k n a d av att den innefattar organ (l0l, 103-105) för att_multiplexera nämnda portar (A,B,C,Dj i en av ett flertal konfigurationer och till svar på styrsignaler för utväljande av den särskilda portkonfiguration, som skall införas, och organ (l7,l9,2l; 23,25,27) för att automatiskt detektera en ändring i behovssignalerna, som kräver växling till en annan portkonfiguration, och automatiskt bringa nämnda multiplexeringsorgan att växla till nämnda annan portkonfigura- tion.

Z _ _2.

Anordning enligt krav 1, k ä.n n e t e c k n a d av att portarna (A,B,C,D) har priorítetsordning 1 till N med 1 som högsta prioritet, varvid antalet konfígurationcr är N och varvid nämnda organ (l7,l9,2l;23,25,27) för automatisk detekteríng är anordnade att bringa nämnda multiplexerings- organ (l0l,l03-105) att välja den konfiguration, vari den port med lägsta prioritet, för vilken en behovssignal föreligger, är tilldelad transmissionskapacitet. _ 3.

Anordning enligt krav 1, _k ä n n e t e c k n a d av att nämnda organ (17,l9,2l;23,25,27) för automatisk detek- itering och automatisk växling innefattar organ för att jämföra behovssignalerna med en kod indikerande den föreliggan- de portkonfiguration som åstadkommes av nämnda multiplexerings- organ och för att utgående från jämförelsen detektera krav på växling till en annan portkonfíguration. 4t Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda behovssignaler är kodade till en behovssignal- kod och att nämnda jämförarorgan (l9;Z3) innefattar organ för att lagra en av ett flertal koder representativ för den före- liggande portkonfigurationen hos nämnda multiplexeringsorgan (l0l,lO3-105) och anordnade att.till svar på andra styrsignaler ersätta nämnda kod med en annan av nämnda flertal koder och vaossso-1 19, organ anordnade att tillföras nämnda kod och nämnda behovssig- nalkod för detektering av en begärd portkonfigurationsänd- ring och att till svar på nämnda detektering åstadkomma de andra styrsignalerna.

S. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda flertal av koder och behovssignalkoder är av olika format, varvid nämnda organ som tillförs nämnda kod innefattar organ för översättning av nämnda kod och nämnda behovssignalkod till ett gemensamt kodformat resnlterande i första och andra koder av samma format och en komparator (31) mottagande insignaler av nämnda första och andra koder av samma format för åstadkommande av de andra styrsignalerna.

6. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att de andra styrsígnalerna innefattar en första styr- signal indikerande att en port skall tillfogas, en andra styre signal indikerande att en port skall fränfallas och en tredje styrsignal indikerande att den faktiska portkonfiguratíonen är den som representeras av den föreliggande behovssignalkoden.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda lagringsorgan innefattar skiftregisterorgan (37), vars utgång ger nämnda flertal koder, varvid nämnda skiftregisterorgan är anordnade att till svar på nämnda första och andra styrsignaler ändra konfigurationskoden på nämnda utgång.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda skiftregisterorgan (37) är anordnade att skifta till svar på den andra styrsignalen och att inmata en kod indikerande att alla portar är tilldelade transmissionskapaci- tet till svar på den första styrsignalen.

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda flertal av koder och behovssignalkoder är av olika format, varvid nämnda organ som tillförs nämnda kod inne- fattar organ (36) för översättning av nämnda kod och nämnda be- hovssignalkoder till ett gemensamt kodformat resulterande i första och andra koder av samma format och en komparator (31) mottagande insignaler av nämnda första och andra koder av samma format för åstadkommande av de andra styrsignalerna. gåta/nagon s 7805350-1 _ 20

10. Anordning enligt krav 9,' k ä n n e t e c k n a d av att nämnda organ som tillförs nämnda kod innefattar organ (33,35) för att fördröja de första och andra styrsignalerna.

ll, Anordning-enligt krav 10, k ä n'n e t e“c k n a d av organ för att selektivt anpassa anordningen till drift såsom herre eller slav. i_

12. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda organ som tillförs nämnda kod innefattar håll- organ anordnade att till svar på den tredje styrsignalen hålla V en ny behovssignälkod. g

13. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d. av att behovssignalerna innefattar standardmodemhandskakningssignaler. I

14. Anordning enligt krav l3, k ä n n e t e c k n a d av att handskakningssignalerna innefattar sändningsbegäran- signaler. 7

15. Anordning enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att handskakningssignalerna innefattar signaler databärvåg- detekterad.

16. I Anordning enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att handskukningssignalcrna innefattar sändningsbegäran- signaler. *H >'l7; Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att konfigurationskoderna har_binär form och att nämnda organ för lagring av nämnda kod ändrar den lagrade koden konseku- tivt med en bit, då kanaler frånfalles, och återgår till en kod to representerande samtliga kanaler tilldelade transmissionskapaci- tet då kanaler tillfogas.