SE434671B - Vibrationsdempningsanordning for overforing av vridmoment mellan ett drivande och ett drivet element - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 40 vaosoes-1 Z flytande av navet vilka element vart och ett har en ringformad kropp och minst en radiell arm förlöpande därifrån och som slutar i periferiellt förlöpande lister som har ett spår åtminstone vid en ände anordnade att upptaga en del av det drivande organet.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en ny vibrationsdämparenhet, vilken kommer att vara lika användbar i en torsionskoppling mellan två axlar, en fordonskoppling för en manuell växellåda eller i en láskoppling, som hör samman med en hydraulisk vridmomentomvandlare. I Ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma maximal enkelhet, effektivitet, ekonomi samt enkelhet vid sam- mansättning och drift.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till de bifogade ritningarna.

Figur l visar en bakifrån sedd vertikalvy av vibrationsdäm- parenheten enligt uppfinningen.

Figur 2 visar en uppförstorad tvärsektionsvy av vibrations- dämparenheten, varvid vyn är tagen utmed den oregelbundna lin- jen 2-2 i figur l. iFigur 3 visar en uppförstorad tvärsektionsvy, tagen utmed linjen 3-3 i figur l. u g Figur 4 visar en bakifrån sedd partiell vertikalvy av navet, överföringselementet och fjädergrupperna, varvid ingångsorganen är utelämnade.

Figur 5 visar perspektiviskt en sprängskiss av navet och överföringselementen för dämparenheten.

Figur 6 visar en uppförstorad perspektivvy av ett drivele- ment för drivplattan.

Figur 7 visar en partiell vertikal tvärsektionsvy genom en vridmomentomvandlare samt en lâskoppling, som utnyttjar vibra- tionsdämparenheten.

Figur 8 visar en partiell vertikal tvärsektionsvy genom en fordonskoppling för en manuell växellåda, varvid vyn åskådlig- gör vibrationsdämparen i kopplingen. .

Figur 9 visar ett diagram, som åskådliggör svängningskarak- teristikan hos vibrationsdämparenheten enligt uppfinningen vid jämförelse med konventionella dämpare.

Figur l0 visar en vertikal sidovy, delvis i tvärsektion, av vibrationsdämparen, vilken verkar såsom en torsionskoppling mellan två axlar.

Figur ll visar en bakifrån sedd partiell vertikalvy vid en andra utföringsform av vibrationsdämparanheten.

Figur l2 visar en partiell, bakifrån sedd vertikalvy av en tredje utföringsform av vibrationsdämparenheten. 10 15 20 25 30 35 40 7806095-1 3 Figur 13 visar en partie11 tvärsektionsvy, tagen utmed 1in- jen 13-13 i figur 12.

Figur 14 visar en partie11, bakifrån sedd vertika1vy av en fjärde utföringsform av vibrationsdämparenheten.

Figur 15 visar en partie11 tvärsektionsvy, tagen utmed 1in- jen 15-15 i figur 14.

Såsom närmare framgår av ritningarna, som åskåd1iggör ut- föringsformer av uppfinningen, visar figur 1 en vibrationsdämpar- enhet 10, som är avsedd att användas i en 1åskopp1ing 11, vi1ken visas i figur 7, en fordonskopp1ing 12, vi1ken visas i figur 8, e11er en torsionskopp1ing 121, vi1ken visas i figur 10. Dämpar- enheten 10 innefattar en driv1ame11 13 med en centra1 öppning 14, som avgränsas av en ringformig f1äns 15, samt två grupper av öppningar 16, anordnade diametra1t motsatt varandra i 1ame1- 1en 13. Två drive1ement 17 är anordnade på 1ame11en 13, varvid varje e1ement har en krökt bas 18 med öppningar 19, som motsvarar öppningarna 16, för mottagande av nitar 21, vi1ka fäster e1emen- ten 17 på 1ame11en. Varje e1ement har även en förskjuten de1 22, som s1utar i ett radie11t inåt för1öpande, huvudsak1igen trian- gu1ärt format finger e11er utsprång 23. Utsprângets motsatta kan- ter 24 är försedda med däri formade urtagningar 25, 26.

Ett nav 27 är försett med en e1ementde1 28 med en centra1 öppning 29, vi1ken är invändigt spårförsedd vid 31 och försedd med en försänkning 32 vid den ena sidan för mottagande av en ringformig f1äns 15 på 1ame11en 13. En cy1indrisk k1ack 33 är anordnad på åtminstone den ena sidan av huve1ementet 28. Två motsatt be1ägna armar 34 sträcker sig radie11t utåt från nav- e1ementet för att vid ytterändarna s1uta i periferif1änsar 35, som sträcker sig från de motsatt be1ägna kanterna hos varje arm 34. En radie11 s1its 36 är utskuren genom f1änsarna och armen för att s1uta inti11 navkroppen 28 och mottager utsprånget 23 hos ett drive1ement 17. De motsatta kanterna hos varje arm 34 är försedda med cirke1formiga urtagningar 37, 38, vars syfte ska11 beskrivas senare.

Två fribärande bärenheter e11er överföringse1ement 41 och 42 är Tagrade pâ navet 27 och varje överföringse1ement är bi1- dat av två spege1bi1d1ame11er 43, 43' respektive 44, 44', vi1- ka är be1ägna på motsatt be1ägna sidor av navet och hopfästa mede1st nitar 45. Varje 1ame11 43 e11er 43' innefattar en ring- kropp e11er en ring 46 e11er 46' med en centra1 öppning 47 e11er 47', varvid 1ame11ens 43 öppning 47 är be1ägen på k1acken l0 15 20 25 30 'ss 40 7806095-1 33 på navet, samt två motsatt förlöpande armar 48 eller 48', varvid varje arm är försedd med en utböjning 49 eller 49' in- till ringen och därefter förskjuten inåt för bildande av en basdel 51 eller 5l' med en öppning 52 eller 52'. Bortom basde- len är armen böjd utåt vid 53 eller 53' och krökt inåt och periferiskt vidgad för bildande av krökta lister 54 eller 54', vilka slutar i en radiell kant eller fläns 55 eller 55'. Lister- na 54 eller 54' och kanterna 55 eller 55', vilka vetter mot nav- armen 34 är vid 56 eller 56' uppskurna tillräckligt mycket för mottagande av kanten av drivelementets förskjutningsdel 22.

Pâ samma sätt innefattar varje lamell 44 eller 44' en ring- del 57 eller 57' med en central öppning 58 eller 58', varvid lamellen 44 är belägen utanför lamellen 43 och öppningen 58 är lagrad på klacken 33, varvid två motsatt förlöpande armar 59 eller 59' är böjda inåt för bildande av en förskjuten fästbas- del 6l eller 6l' med en öppning 62 eller 62', varvid en utåt böjd del 63 eller 63', som sedan är krökt inåt och vidgad för att bilda välvda lister 64 eller 64', slutar i en radiell kant eller fläns 65 eller 65'. Listerna 64 eller 64' och kanterna 65 eller 65' är uppskurna vid 66 eller 66' och vetter mot nav- armen 34 av samma skäl som gäller i samband med de uppskurna delarna 56 eller 56' på lamellerna 43 eller 43'.

Vid hopsättning placeras lamellerna 43 och 43' på sådant sätt, att de vetter mot varandra, varvid den ena plattan 43 är lagrad på klacken 33 och lâsbasdelarna 5l och 5l' och de radiella kanterna 55 och 55' anligger mot varandra. Nitar 45 är införda genom de inriktade öppningarna 52 och 52' och rikta- de för hopsättning av lamellerna. Ett eller flera friktions- mellanlägg 67 kan vara anordnade på klacken 33 för att place- ras mellan den inre lamellen 43 och en yttre lamell 44, om ytterligare friktionsdämpning erfordras. Lamellerna 44 och 44' är placerade utanför lamellerna 43 och 43', varvid den ena la- mellen 44 är lagrad på klacken 33 och basdelarna 6l och 6l' samt kanterna 65 och 65' anligger mot varandra. Nitar 45 är införda genom inriktade öppningar 62 och 62' och riktade för hopsättning av plattorna.

Armarna 48, 48' och 59, 59' samt listerna 54, 54' respek- tive 64, 64' hos de förenade lamellerna samverkar med armarna 34 och listerna 35 hos navet 27 för bildande av fjäderfickor för ett flertal fjädrar 68, 69 och 70, som är inplacerade iO 15 20 25 30 35 40 7806095-1 meiian armarna 34 hos navet och armarna 48, 48' och 59, 59' hos överföringseiementen 4i och 42 för att väsentiiqen peri- feriskt fördeia armarna iika. Fjädrarna är anordnade koncen- triskt i varandra och innefattar en yttre fjäder 68, en mindre meiianfjäder 69 samt en ännu mindre inre fjäder 70. För att ändra iutningen hos den kurva, som representerar svängnings- egenskaperna (se kurva 3, figur 9) kan ett par fjädersvängnings- begränsande eiement eiier tappar 7i och 74 vara anordnade på varje kant hos varje navarm 34 för att begränsa kompressionen hos fjädrarna. Gränsvärdestappen 71 har ett huvud 72, som är anordnat att mottagas i urtagningen 25 i utsprånget 23 samt urtagningen 37 i huvarmen 34, varvid ett skaft 73 sträcker sig in i den inre fjädern 70. På samma sätt har gränsvärdestappen 74 ett huvud 75, som är anordnat att mottagas i en urtagning 26 hos utsprånget 23 samt en urtaqning 38 i armen 34, varvid ett skaft 76 sträcker sig in i den inre fjädern 70. Ehuru tre fjädrar visas för varje ficka kan en enda fjäder 68, två koncentriska fjädrar 69, 70 eiier fiera koncentriska fjädrar utnyttjas beroende på de önskade arbetstiiistånden, såsom kom- mer att beskrivas senare.

Såsom framgår av figur 7 kan vibrationsdämparenheten i0 utnyttjas i en iåskoppiingsenhet ii för en automatväxeiiåda, varvid en momentomvandiare 81 är anordnad meiian svänghjuiet 82, som drives av fordonsmotorn (icke visad), och den drivna axein 83. Ett roterbart hus 84 är fäst vid svänghjuiet och in- nefattar en främre dei 85 samt en bakre dei 86, biidande det yttre höijet hos iöphjuiet 87 för vridmomentomvandiaren. Deien 86 är vid sin inre kant fäst vid ett iöphjuinav 88. En ring- dei 89 är anordnad att gränsa mot den främre deien 85 intiii dess inre periferi 9i och mottages i driviameiiens i3 fiäns 15.

Driviameiien 13 är försedd med en radieiit våqformad kontur, viiket resuiterar i en koppiingskoiv 92 med en piatt ringfor- mig friktionsyta 93, på viiken ett iämpiigt friktionsmateriai 94 är fastsatt. Den främre husdeien eiier ingângsorganet 85 är också försett med en inre ringformig koppiingsyta 95, som vetter mot ytan 93.

Vridmomentomvandiaren innefattar iöphjuiet 87, en turbin 96, som är monterad på ett ringformigt nav 97 med spiines- koppiing tiii den drivna axein eiier utgångsaxein 83, samt en stator 98. Statorn är iämpiigen, t ex medeist en envägskopp- l0 15 20 25 30 35 40 isososs-1 ling 99, ansluten till en inre bana l0l, som är splines-kopp- lad på en statorreaktorhylsa l02, vilken är koncentriskt anord- nad mellan löphjulnavet 88 och utgångsaxeln 83. Dessutom är vibrationsdämparenhetens l0 nav 27 splineskopplat på turbinna- vet 97, som i sin tur är splineskopplat på utgångsaxeln 83.

Lämpliga lager (icke visade)är anordnade mellan de olika kon- centriskt anordnade axlarna för att bibehålla korrekt inriktning och oberoende vridning av varje axel och ett ringformigt axial- lagerorgan l03 är anordnat mellan statornavet och den inre radiella ytan hos löphjulet 87, varvid öppningar sträcker sig radiellt genom organet för att utgöra kanaler för strömning av olja in i huset 84.

Med avseende på påverkan av kopplingskolven 92 förekommer alltid fluidumtryck i vridmomentomvandlarens 8l kammare och när växeln befinner sig i neutralläget eller ett accelererande till- stånd åstadkommas ett högre tryck genom en separat krets, t ex genom en kanal (icke visad) i utgångsaxeln 83 och trycket över- föres till kammaren 104 mellan den främre delen 85 hos huset och kopplingskolven 92 via i ringen 89 utformade öppningar l05.

Detta tryck pressar kolven åt höger, såsom framgår av figur 7, för kvarhållande av lâskopplingen i ett urkopplat tillstånd under det att drivning sker med de lägre växlarna genom vrid- _ momentomvandlaren. När växling sker till högsta växeln får tryc- ket till kammaren l04 minska till en nivå under den, som före- kommer i vridmomentomvandlaren, eventuellt till noll, så att hela fluidumtrycket i vridmomentomvandlaren verkar för att pressa kopplingskolven 92 åt vänster, varvid friktionsytan 93 och det därpå befintliga friktionsmaterialet gör ingrepp med kopplingsytan 95 i huset 84 för åstadkommande av en l-till-l- låsning, vilket resulterar i en direkt drivning mellan sväng- hjulet 82 och huset 84 samt utgångsaxeln 83 via kopplingskol- ven 92 och vibrationsdämparenheten l0.

Såsom framgår av figur 8 kan vibrationsdämparenheten l0 även användas för en fordonskoppling 12 mellan motorn och den manuella växellådan i en person- eller lastbil. Drivlamellen l3 är lagrad i navet 27, varvid axiell rörelse för enheten lO tillåtes under drift genom splines-kopplingen till en utgångs- axel, som leder till den manuella växellådan (icke visad).

Drivlamellen är generellt sett platt och har ringformiga frik- tionsmaterialsidor lO6 intill den yttre periferin för åstadkom- 10 15 20 25 30 35 40 7806095-1 mande av en friktionskopp1ings1ame11 107. Ett svänghju1 108 är monterat på en drivaxe1 110 från motorn (icke visad) och en kon- ventione11 tryck1ame11 109 är anordnad på den sida av kopp1ings- 1ame11en, som befinner sig mitt emot svänghju1et. Enhetens 10 nav 27 är monterat på den drivna axeins 111 sp1ines-kopp1ade ände och ett kopp1ingshus 112, som oms1uter tryck1ame11en och dämparenheten 10, är fäst vid svänghju1et 108. En be11evi11e- fjäder 113 är svängbart monterad i kopp1ingshuset, varvid fjä- derns yttre periferi gör ingrepp med ett stöd 114 på tryck1ame1~ 1en 109 och ett urkopp1ings1ager 115 kan föras fram och åter i axie11 riktning re1ativt axe1n 111 för att göra ingrepp med de inre ändarna av i fjädern bi1dade fingrar 116. På samma sätt som vid.konventione11a fordonskopp1ingar roterar svänghju1et, kopp- ïingshuset och tryck1ame11en reiativt varandra och kopplings- 1ame11en 107 in- och urkoppïas på ett konventione11t sätt.

I figur 10 visas den genere11a principen av användningen av vibrationsenheten 10 såsom en torsionsf1exibe1 anslutning 121 me11an två axie11t inriktade ax1ar. Ingângs- e11er drivaxeln 122 är försedd med en radie11 fiäns 123, som är fäst vid dess fria ände, och utgångsaxe1n e11er den drivna axe1n 124 är för- sedd med en spårförsedd ände 125, som mottager dämparenhetens nav 27. Lame11en 13 fastsättes 1ämp1igen vid den radie11a f1än- sen 123 mede1st bu1tar 126 och muttrar 127, varvid buitarna sträcker sig genom inriktade öppningar i f1änsen 123 och 1ame1- 1en 13. Detta arrangemang kommer att arbeta på samma sätt som en f1exibe1 koppiing me11an de två ax1arna 122 och 124 på det nedan beskrivna sättet.

Vid drift av vibrationsdämparenheten 10 överför de två drive1ementen 17 vridmoment från driv1ame11en 13 via fjädrarna och överföringse1ementen 41, 42 ti11 navet 27. Fjädrarna är de1ade i två grupper, vi1ka verkar para11e11t med tre grupper av fjädrar, som arbetar i serie i varje grupp. Fjädrarna med 1ägsta fjädringsgraden är betecknade 68, 69 och 70 och anordna- de i den ficka, som bi1das me11an navarmen 34 och överförings- e1ementet 42, under det att fjädrarna 68', 69' och 70' antingen har en me11anfjädringsgrad e11er en fjädringsgrad, som är 1ika med den 1ägsta fjädringsgraden, och är anordnade me11an navarmen 34 och överföringse1ementet 41. Fjädrarna 68", 69" och 70" har antingen den högsta fjädringsgraden e11er en fjädringsgrad, som är 1ika med me11anfjädringsgraden, och de är p1acerade i l0 15 20 25 30 35 40 7806095-1 fickan mellan överföringselementen 4l och 42. En gränsvärdes- tapp 7l är anordnad i fjädrarna 68, 69, 70 med tapphuvudet 72 intill fickan 37 i navarmen 34 och en andra gränsvärdestapp 74 mottages i fjädrarna 68', 69', 70' med tapphuvudet 75 intill fickan 38 i den motsatta navarmen (figur 2). Dessa tre fjäder- grupper bildar en sats och den andra satsen innefattar fjädrar i diametralt motsatt belägna fickor och med samma egenskaper.

För att ändra lutningen hos den kurva, som representerar svängningskarakteristiken (se kurva 3 i figur 9) arbetar de fjädersvängningsbegränsande elementen 7l, 74 såsom stopporgan för att begränsa fjädrarnas kompression. I samband med torsions- anslutningen l2l eller när drivlamellen är inkopplad, genom lås- ning av kopplingen i figur 7, under acceleration eller under ingrepp av kopplingslamellen i figur 8, kan sålunda vridmomentet vara högt eller moderat beroende på accelerationsgraden och fjädrarna 68, 69, 70, som har den lägsta fjädringsgraden, kommer -att sammanpressas mest av drivutsprången. Under antagande att fjädrarna 68', 69', 70' respektive 68", 69", 70" har mellan- fjädringsgrader och/eller högre fjädringsgrader så kommer de också att sammanpressas men i mindre utsträckning. Om de sista två fjädergrupperna var för sig har samma fjädringsgrad som den första så kommer de att sammanpressas i samma utsträckning som fjädrarna 68, 69, 70. När vridmomentet ökas kommer gränsvärdes- tapparna 7l att göra kontakt med överföringselementet 42, var- vid, under antagande av moturs vridning, vridmomentet via fjäd- rarna 68", 69", 70" hos de båda fjädersatserna överföres till fjädrarna 68', 69', 70' och sedan till utgångsnavet 27. Vid fortsatt ökning i vridmoment sammanpressas fjädrarna 68', 69', 70' till den punkt, då gränsvärdestapparna 74 gör kontakt med överföringselementet 4l, varvid fjädrarna 68", 69", 70" blir kvar för att eftergivbart överföra vridmoment. Förhållandena ändras naturligtvis momentant när motorns utgångsmoment föränd- ras i relation till gasspjällpåverkan. Vid tomgängsdrift är händelseföljden likadan som den, vilken just beskrivits, med undantag för att navarmarna 34 nu applicerar vridmoment med motorn verkande såsom en broms. 7 Fjädersatserna i denna dämparenhet verkar parallellt och deras belastningar är additiva. Inom varje sats verkar fjäder- grupperna i serie och är inte additiva. De enskilda svängnings- graderna är sålunda sammansatta. Såsom framgår av diagrammet 10 15 20 25 30 35 40 '7806095-1 9 enligt figur 9 representerar kurvan nr l svängningen och vrid- momentet hos en konventionell dämnarenhet och kurvan nr 2 svängningen och vridmomentet hos en konventionell dämpare, vil- ken tidigare ansetts ha hög amplitud. Kurvan nr 3 visar sväng- ningen och vridmomentet för vibrationsdämparenheten enligt upp- finningen. Den nya dämparenheten åstadkommer en maximal sväng- ning, vilken är approximativt två och en halv gånger den, som åstadkommas med den konventionella dämparen vid samma vridmoment- belastning.

Dämparenheten l0 har friktionsmellanlägg endast mellan över- föringselementen på baksidan av enheten. Om större friktion erfordras kan ytterligare mellanlägg placeras mellan navet och det inre överföringselementet dl eller, med lämplig styrning, mellan överföringselementen på enhetens framsida.

Omvänt, om mindre friktion erfordras, kan de i dämparenheten 10 visade mellanläggen reduceras i antal eller elimineras helt.

Ehuru denna vibrationsdämparenhet visas för en torsionskoppling, en låskoppling i en vridmomentomvandlare eller för en fordons- koppling, som användes tillsammans med en manuell växellåda, kan dämparen användas för andra industriella torsionsvibrations- dämparapplikationer, som kräver en låg svängningsgrad, eftersom andra svängningsegenskaper kan erhållas beroende på valet av fjädrar och/eller fjädersvängningsbegränsande element.

Figur ll hänför sig till en alternativ utföringsform av vibrationsdämparenhet l0a, som innefattar en drivlamell l3a med två drivelement l7a, som är fastsatta medelst nitar Zla, samt ett nav 27a med en navdel 28a med spårförsedd öppning 29a för mottagande av en utgångsaxel (icke visad) samt ett par peri- feriskt slitsade radiellt förlöpande armar 34a, som slutar i lister 35a. På navet 27a är ett överföringselement 4la lagrat, vilket är bildat av två spegelbildlameller 43a, som är anordna- de på motsatta sidor av navet och hopsatta medelst nitar 45a.

Varje lamell innefattar en ringdel 46a och två motsatt förlöpan- de armar 48a, som slutar i välvda lister 54a. Varje lamell har väsentligen samma utformning som de i figur 5 visade lameller- na.

Denna vibrationsdämparutformning ger fyra fjäderfickor i stället för de sex, som förekommer vid utföringsformen enligt figur l, varvid varje ficka innehåller en enda fjäder eller två eller flera i varandra placerade fjädrar. Fjädrarna är anordna- 10 15, 20 25 30 35 40 iaosass-1 10 de i två satser, vilka verkar parallellt med varje grupp, varvid två grupper av fjädrar verkar i serie. Varje fjädergrupp visas med koncentriska fjädrar 68a, 69a respektive 68a', 69a', ehuru en fjäder eller tre eller flera koncentriska fjädrar skulle kun- na användas i varje ficka. Fjädrarna 68a, 69a med lägre fjäd- _ringsgrad är placerade i motsatt anordnade fickor, under det att fjädrarna 68a', 69a' med högre fjädringsgrad är placerade i de andra två fickorna. Denna dämparenhet arbetar på huvudsak- ligen samma sätt som den, vilken beskrivits tidigare, med undan- tag för att vridmoment överföres via tvâ grupper av fjädrar och ett fribärande element i stället för de tre grupper av fjädrar och två fribärande element, som framgår av figur l.

Figurerna l2 och l3 visar en tredje utföringsform av vibra- tionsdämparenhet l0b, vilken är försedd med en drivlamell l3b med tre periferiskt lika mycket åtskilda drivelement l7b, som är fastsatta på lamellen på lämpligt sätt, samt' ett nav 27b med en navdel 28b med spårad central öppning 29b och tre peri- feriskt lika mycket åtskilda radiellt förlöpande armar 34b, som är slitsade för att mottaga drivelementen och som slutar i lis- ter 35b. Tre överföringselement l3l, l32, l33 är lagrade på navet och varje element är bildat av tvâ lameller 134, som är hopsatta medelst nitar l35.

Lamellerna l34 är spegelbilder av varandra och varje lamell innefattar en ringdel l36 med en huvudsakligen radiellt förlöpan- de arm l37 med en inåt förskjuten fästdel, som är försedd med en öppning för mottagande av niten l35. Armen slutar i peri- feriska lister l38. Eftersom tre par av lameller är lagrade på navet är det nödvändigt att armarna i varje lamellpar böjes något olika på ett sätt, som är likadant som det, vilket visas i figur 3, och kvarhållningsringar l39 mottages i ringspår 140 (se figur l3), vilka är bildade i de cylindriska klackarna 33b på navdelen 28b för att kvarhålla delarna l36 på navet. Mellan armarna l37 hos varje överföringselement och armarna 34b hos huven är sex fjäderfickor bildade för att mottaga tre satser av fjädrar med två fjädergrupper i varje sats.

Såsom visas utnyttjas fjädrarna 68b, 69b, 68b', 69b' i fic- korna, ehuru en enda fjäder eller tre eller flera koncentriska fjädrar skulle kunna användas. Driften av arrangemanget vid denna utföringsform är likadant som vid de tidigare utförings- formerna med undantag för att det finns tre satser av fjädrar, 10 .15 20 25 30 35 40 11 vi1ka verkar para11e11t, varvid varje sats innefattar tvâ fjäder- grupper, som verkar i serie. Drive1ementen 17b rör sig beroende på 1ame11ens 13b vridning och verkar mot fjädrarna 68b, 69b i varje sats. När dessa fjädrar sammanpressas kommer överförings- eïementen 131, 132, 133 att vrida sig reïativt navet för att sam- manpressa fjädrarna 68b', 69b'. Detta arrangemang kommer natur- 1igtvis att anpassas ti11 ändringar i motorns vridmoment.

Figurerna 14 och 15 visar en fjärde utföringsform av vibra- tionsdämparenhet 10c, vi1ken utnyttjar en driv1ame11 13c med tre därpå fastsatta periferiskt 1ika mycket àtski1da drive1ement 17c samt ett nav 27c med en navde1 28: och tre periferiskt 1ika mycket âtski1da radie11t för1öpande armar 34c, vi1ka s1utar i 1ister 35c och är s1itsade för att mottaga innerändarna av driv- elementen 17c. Ett enda överföringseiement 141 är 1agrat på navet och innefattar två spege1bi1d1ame11er 142, 142', varvid varje 1ame11 har en ringde1 143 och tre periferiskt 1ika mycket âtskiida radie11t för1öpande armar 144, varvid armarna hos 1ame1- 1erna är hopsatta mede1st nitar 145 och s1utar i periferiska 1ister 146. Me11an navets armar 34c och överföringse1ementets 141 armar 144 finns sex fjäderfickor för mottagande av fjädrarna 68c, 69c och 68c', 69c', vi1ka är anordnade i två satser med två grupper av fjädrar i varje sats. Ehuru två koncentriska fjädrar äskâd1iggöres i varje grupp kan också en enda fjäder e11er tre e11er f1era koncentriska fjädrar anordnas för varje ficka.

När driv1ame11en 13c vrides runt, moturs vridning en1igt figur 13 förutsättes, gör drive1ementen 17c ingrepp med fjädrar- na 68c, 69c hos varje första ficka me11an en navarm 34c och armen 144 hos överföringse1ementet 141 och sammanpressningen av fjädrarna 68c', 69c' i var och en av de andra fjädrarna fortgår i seriefö1jd, varvid fjädrarna 68c', 69c* verkar mot respektive navarmar 34c. Detta arrangemang kommer att ge vä- sent1igen samma svängningsegenskaper som utföringsformen en- 1igt figurerna 12 och 13.

Fjädringsgraderna och anta1et fjädrar i de o1ika fickorna vid dessa ytter1igare utföringsformer kan vara o1ika för åstad- kommande av önskade svängningskurvor och ehuru de inte visas kan ett e11er f1era fjädersvängningsbegränsande e1ement inbe- gripas i dessa andra utföringsformer eniigt önskan. Vidare kan friktionsme11an1ägg anordnas me11an de o1ika 1ame11erna. 7806095-1 %%1aoeo9s-1 H AHa dessa utföringsformer kan utnyttjas 1' en torsionskopp- ling; en fordonskopp1ing elïer i ïåskoppïingen i en moment- omvand1are.

Claims (3)

1. '7806095-1 ß Patentkrav 1. Vibrationsdämpningsanordning för överföring av vridmoment me11an ett drivande och ett drivet e1ement, innefattande ett nav (27) med en centra1 kropp förbunden med en utgående axe1 och tvâ e11er . f1era radie11t för1öpande armar, hå11arorgan anord- nade att samverka med det drivande e1ementet som åstad- kommer vridmomentet, transmissionse1ement anordnade att förskjutas bågformat runt navet, fjäderorgan anordnade me11an armarna och transmissionse1ementen och drivorgan förbundna med hâ11arorganen och för- 1öpande inåt i banan för och anordnade att samverka med fjäderorganen, k ä n n e t e c k n a d av att varje navarm (34) har ett centra1t periferie11t för- iöpande .spar (se) in i viikei sträcker sig ett dri- vande organ (17) och att transmissione1ementen bi1das av e1ement (41, 42) som uppbäres f1ytande av navet (27) vi1ka e1ementvartoch ett har en ringformad kropp (46, 46', 57, 57') och minst en radie11 arm (48, 48', 59, 59') för1öpande därifrån och som s1utar i periferie11t för1öpande 1ister (54, 54', 64, 64') som har ett spår (56, 56', 66, 66') åtminstone vid en ände anordande att upptaga en de1 (22) av det drivande organet (17).

2. Anordning en1igt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a d av att två e11er f1era T-formade drivande e1ement (17) är anordnade som vart och ett innefattar en basde1 (18) på hå11arorganen och ett förskjutet utsprång (23)som upptages i navarmens spår (36) och att varje utsprång (23) har utåt diver- gerande kanter (24) anordnade att samverka med fjäder- organen.

3. Anordning en1igt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a d av att varje navarm (34) har ett par utåt divergerande sidor i linje med fjäderorganen. *zaoeo9s-1 M- 4. Anordning enïigt kravet 1,> k ä n n e - t e c k n a d av att håiiarorganen innefattar en piatta (13) som har en centra) öppning (14) som av- gränsas av en övervakningsdei (15) samverkande med navet och att en friktionsyta (94, 106) är anordnad inti11 pïattans (13) periferi. 5. Anordning eniigt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a d -av att navet (27) har en kropp (28) på viiken är formad åtminstone en cyïindrisk kïack '(33) och att den ringformade kroppen (46, 46', 57, 57') av de fïytande uppburna eïementen (41, 42) är lagrad på nämnda kïack (33)¿ É._ Anordning eniigt kravet 5, k ä n n e - t e c k n a d av att navarmarna (34) som sträcker sig radie11t.frân navets(27) kropp (28) sïutar i periferieilt förïöpande iister (35) och att navarmarna och ïisterna och de fiytandeneïementens armar och iister biidar fiera fickor för att upptaga fjäder- organen (68, 69, 70). 7. Anordning eniigt kravet 6, k ä n n ef- t e c k n a d av att fjäderorganen (68, 69, 70) innefattar tvâ e11er fiera grupper av tryckfjädrar som verkar para11e11t med fiera fjädrar i varje grupp' arbetande i serie. 8. Anordning enïigt kravet 7, k ä n n e - -t e c k n a d' av att begränsningsorgan (71, 74) för fjädersvängningen är anordnade i nämnda mu1tipe1-- fjädrar i varje grupp. 9. Anordning eniigt kravet 7, 'k ä n n e - t e c k n a d av att varje grupp fjädrar (68, 69, - 70) har tvâ e11er fiera satser fjädrar och att varje sats fjädrar innefattar minst en tryckfjäder. 10. Anordning enligt kravet 8, k-ä n n e - ct e c k n a d av att begränsningsorganen är gräns- värdestappar (7T, 74), varvid varje tapp har ett vidgat .huvud (72, 75) och att varje navarm (34) har en ficka lg 7806095'1 (37, 38) utformad i sina motsatta kanter och anord- nad att upptaga huvudet hos en begränsningstapp. 11. Anordning en1igt kravet 10, k ä n n e - t e c k n a de av att varje utsprång (23) på det drivande organet~ har utåt divergerande kanter (24) och att varje kant har en urtagning (25, 26) i 1inje =med en ficka (37, 38) i navarmen och anordnad att upptaga huvudet på en gränsvärdestapp (71, 74). 1 12. Anordning en1igt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a d av att varje f1ytande uppburet e1e- ment (41, 42) innefattar ett par ringformade p1attor (43, 43', 44, 44') anordnade på motsatta sidor av navet (27), att varje p1atta innefattar minst en utåt för1öpande arm (48, 48', 59, 59') som har en inåt förskjuten basde1_(51, 51', 61, 61'), en utåt och sedan inåt krökt hå11arde1 (53, 53f, 63, 63') och en radie11 kant (55, 55', 65, 65') bi1dande änden av armen och att p1attorna har de förskjutna basde1arna .och radie11a kanterna inriktade för att gränsa ti11 varandra och att organ (45) är anordnade som hâ11er samman basde1arna. 13. Anordning en1igt kravet 12, k ä n n e - t e c k n a d av att en de1 av de krökta hâ11ar- delarna är bortskuren för att åstadkomma de peri- ferie11t för1öpande 1isterna (54, 54', 64, 64') och . att de radie11a kanterna är bortskurna vid en ände _ av 1isterna för att bi1da spåren (56, 56', 66, 66'). 14. Anordning en1igt kravet 9, k ä n n e - t e c k n a-d. av att varje fjädergrupp innefattar- trefjädersatser anordnade runt ha1va periferin av dämpningsanordningen och_att varje fjädersats inne- fattar :re kancentri-skt anordnade fjädrar (se, 69, io).